Arbetsgivarfrågor
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
89
Arbetsmarknadens
organisationer
Svenskt samhällsliv kännetecknas av
starka organisationer. Inte minst gäller
detta arbetsmarknaden, där arbetsgivaroch arbetstagarorganisationer genom
kollektivavtal till stor del reglerar anställningsvillkoren. I TransportGruppen (www.
transportgruppen.se) ingår åtta arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv, bl a
Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA). BA
har till uppgift att tillvarata och främja sina
medlemmars intressen såsom arbetsgivare.
BA organiserar arbetsgivare inom åkeri-,
taxi-, trafikskole-, speditions- och renhållningsföretag m fl.
BA har idag kollektivavtal med fyra
motparter, Svenska Transportarbetareförbundet, Ledarna, Sveriges Ingenjörer
och Unionen. I dessa fyra förbund är
BA-medlemmarnas anställda huvudsak-
ligen organiserade. Svenska Transportarbetareförbundet är fackförbund inom LO.
Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen
är tjänstemanna-förbund.
I kollektivavtalen finns regler om anställnings- och avlöningsvillkor för de
anställda, men även regler om arbetstidsförläggning, försäkringsskydd m m. Ett
medlemskap i BA innebär att företaget
måste följa reglerna i tillämpligt kollektivavtal. Reglerna ska tillämpas på såväl
fackligt organiserade arbetstagare som på
oorganiserade arbetstagare.
Arbetsgivare som är medlemmar i BA
är genom sitt medlemskap skyldiga
att teckna försäkringar för sina anställda. Samtliga företag måste för sina
arbetare teckna försäkringsavtal om
AGS, Avtalsgruppsjukförsäkring, TFA,
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada,
TGL,Tjänstegrupplivförsäkring, Omställningsförsäkring, Trygghetsfondens TSL:s
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Åkerihandbok 2013
Kollektivavtalskontroll
90
Transport kontrollerar följande vid sina företagsbesök av företag som tillämpar åkeriavtalet:
• Att kopia av anställningsbevis är insänt till Transport enligt kollektivavtalet. Anställningsbevis ska upprättas i samband med anställning.
• Att ordinarie arbetstids förläggning är mellan 07.00–16.30. Om arbetstid förläggs till
andra tider erfordras alltid ett arbetstidsschema. Observera att all tid utanför ordinarie
tid räknas som övertid, vilket medför att nattarbete utan schema resulterar i att ordinarie
arbetstid åsätts tiden mellan 07.00–16.30 (då arbete inte utförts) och de arbetade timmarna på natten blir betraktade som övertid.
• Arbertstidskort ska vara ifyllt av förare. Tillhandahålls av arbetsgivare. Förare ska alltid
fylla i ordinarie arbetstid (07.00–16.30 eller schemalagd tid), därutöver verkligt arbetad
tid med hållna raster.
• Lönen kontrolleras. Att penningfaktorer enligt avtal utbetalts. Tillägg ska anges separat.
Timlön får endast utbetalas till visstidsanställda med anställningstid mindre än en månad.
Alla övriga ska erhålla veckolön eller månadslön.
• Vid utbetalning av semesterlön. Att utbetalda belopp inte underskrider lägsta semesterlön
per dag enligt kollektivavtal.
• Övertiden kontrolleras. Noteringar måste föras av arbetsgivare. Begär i god tid dispens
om miniminivån 200 timmar per år inte räcker till. Max övertid per år är 350 timmar
efter dispens från Transport.
• Kör och vilotider kontrolleras. Det är arbetsgivarens uppgift att se till att den anställde
efterlever EUs kör- och vilotidsregler.
Se till att ovanstående är i ordning vid Transports besök.
Annars kan det bli kostsamt.
regler om anställningsstöd, Avtalspension
SAF-LO. Försäkringsavtal tecknas via Fora
AB, varifrån också blanketter kan rekvireras, telefon 08-787 40 10.
Företag som har tjänstemän måste dessutom teckna försäkringsavtal om ITP,
Industrins- och Handelns tilläggspension
och för Kollektivavtalsstiftelsen TRR
Trygghetsrådet.
Genom medlemskap i BA erhåller företagen en omfattande hjälp och service.
Bl.a. biträder BA medlemmarna vid lokala
och centrala tvisteförhandlingar samt vid
förhandling inför domstol i arbetsrättsliga tvister. Medlemskapet innebär även
möjlighet till ekonomisk ersättning vid
arbetsmarknadskonflikt.
Företag kan givetvis stå utanför en arbetsgivarorganisation. I praktiken innebär
detta nästan undantagslöst att företaget
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
ändå tvingas teckna kollektivavtal direkt
med en lokal facklig organisation, s k
hängavtal. Företag, som inte är med i BA,
men som har tecknat hängavtal, saknar
möjlighet att få hjälp av BA.
Allmänt
Nedan följer en presentation av viktigare
lagar som rör anställningsförhållandet.
Presentationen är inte fullständig. Det bör
även understrykas att i vissa fall innehåller
kollektivavtalen regler som avviker från
lagen. Ett företag som är bundet av kollektivavtal ska då tillämpa de regler som gäller
enligt kollektivavtalet.
Medbestämmandelagen (MBL)
MBL är tillämplig i alla frågor som rör
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Parterna i en förhandling enligt
medbestämmandelagen är arbetsgivaren
och den lokala fackliga organisationen.
MBL:s viktigaste huvudområden är:
• föreningsrätten
• förhandlingsrätten
• informationsskyldigheten
• kollektivavtal
• tolkningsföreträde
• facklig vetorätt
Föreningsrätten är en rätt för en arbetsgivare och en arbetstagare att tillhöra en
organisation på arbetsmarknaden och
utnyttja sitt medlemskap i organisationen.
Föreningsrätten gäller oberoende av vilken
organisation som medlemmen tillhör och
oberoende av kollektivavtalsbundenhet.
Föreningsrätten innebär ett skydd för
parterna i ett anställningsförhållande. En
arbetstagare får inte diskrimineras på något sätt för att han tillhör en viss facklig organisation. Kränkning av föreningsrätten
föreligger om någon på arbetsgivar- eller
arbetstagarsidan vidtar en åtgärd till skada
för någon på andra sidan för att denne utnyttjat sin föreningsrätt eller för att förmå
denne att inte utnyttja sin föreningsrätt.
MBL:s regler om förhandlingsrätt inne-bär
att en arbetstagarorganisation under vissa
förutsättningar har rätt till förhandling
med arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation. På motsvarande sätt har arbetsgivaren eller hans organisation rätt till
förhandling med arbetstagarorganisationen. Observera dock att förhandlingsrätten enbart tillkommer facket och inte den
enskilde arbetstagaren.
Förhandlingsrätten och den däremot
svarande förhandlingsskyldigheten för
motparten innebär inte någon skyldighet
för parterna att komma överens om det
förhandlingen gäller. Däremot innebär förhandlingsrätten att motparten efter kallelse
måste komma till förhandlingen och lyssna
på vad som den förhandlingsberättigade
parten har att säga.
Gör motparten inte det gör den sig skyldig
till förhandlingsvägran, vilket kan föranleda skadeståndsskyldighet. Vidare föreligger skyldighet för motparten att framföra
sina synpunkter i frågan.
Den allmänna förhandlingsrätten (10 §
MBL) innebär att en arbetstagarorganisation – oavsett vilken – har rätt till förhandling med en arbetsgivare angående fråga
som angår förhållandet mellan arbetsgivaren och en medlem i organisationen om
medlemmen är eller har varit anställd av
arbetsgivaren. Arbetsgivaren har motsvarande rätt till förhandling med den
aktuella arbetstagarorganisationen.
I vissa situationer tvingar 11 § MBL en
kollektivavtalsbunden arbetsgivare att själv
kalla facket till förhandling, s k primär
förhandlingsskyldighet. Denna skyldighet
föreligger i två huvudfall. Innan arbetsgivare fattar beslut om viktigare förändring
av:
• sin verksamhet, ”verksamhetsfallet”.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
91
Åkerihandbok 2013
• arbets- eller anställningsförhållande för
enskild arbetstagare, ”arbetstagarfallet”.
92
Primär föhandlingsskyldighet enligt 11 §
MBL föreligger endast i förhållande till det
fack som är motpart i kollektivavtalet. I
verksamhetsfallet avses med viktigare
förändring t ex driftsinskränkningar, eventuellt med uppsägningar som följd, viktigare investeringar, omlokalisering,
chefstillsättningar och företagsöverlåtelse.
I arbetstagarfallet avses med viktigare
förändring t ex varaktig omplacering,
uppsägning p g a arbetsbrist som rör en
enskild arbetstagare eller andra åtgärder
som enbart är av individuell betydelse för
en enskild arbetstagare.
Enligt 13 § MBL är en arbetsgivare skyldig att kalla till förhandling även med en
facklig organisation som han inte har kollektivavtal med om frågan särskilt gäller en
förändring av en medlems anställnings- eller arbetsförhållande.
I ovanstående situationer måste arbetsgivaren vänta med att fatta sitt beslut tills dess
att förhandlingsskyldigheten är fullgjord.
Endast i undantagssituationer får arbetsgivaren fatta beslut dessförinnan. Först
hålles en lokal förhandling, om arbetstagarorganisationen därefter påkallar central
förhandling måste även denna fullgöras
före beslut. Därefter är arbetsgivaren fri att
fatta sitt beslut även om överenskommelse
inte nåtts vid förhandlingarna.
Den fackliga organisationen har tolkningsföreträde vid vissa tvister angående
tillämpningen av kollektivavtalet, främst
tvist om lön. Liksom övriga rättigheter
enligt MBL tillkommer tolkningsföreträde
enbart facket. Den enskilde arbetstagaren
kan därför inte själv hävda tolkningsföreträde i en tvist om rätt till viss lön eller
annan ersättning. Tvisten kan normalt
sett lösas genom en diskussion med den
anställde.
Om den arbetstagarorganisation med
vilken arbetsgivaren har kollektivavtal
framställer anspråk på lön eller annan
ersättning för en medlems räkning kan
organisationen utnyttja sin möjlighet
till tolkningsföreträde. En arbetsgivare
som anser att anspråket är felaktigt är då
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
tvungen att genast kalla till förhandling.
Kvarstår tvisten efter avslutande av lokal
förhandling måste arbetsgivaren påkalla
central förhandling inom tio dagar. Om
tvisten kvarstår även efter central förhandling måste arbetsgivaren väcka talan vid
domstol inom tio dagar därefter. Underlåter arbetsgivaren att fullfölja tvisten
på detta sätt måste det begärda beloppet
utbetalas oavsett om anspråket är korrekt
eller inte.
När en arbetsgivare har för avsikt att
lämna ut arbete till en arbetstagare eller en
entreprenör har han en särskild skyldighet
att kalla till förhandling med kollektivavtalsparten. Förhandlingsskyldigheten är
primär och måste alltid fullgöras innan beslut fattas. Om facket anser att den planerade åtgärden skulle innebära att lag eller
kollektivavtal för arbete åsidosätts eller att
det skulle strida mot vad som är allmänt
godtaget på avtalsområdet kan de förbjuda
åtgärden genom att lägga in sitt veto.
Brott mot MBL:s regler kan leda till skadeståndsskyldighet.
Anställningsskyddslagen (LAS)
Lagen gäller för alla arbetstagare oavsett
arbetsplatsens storlek.
Från lagens regler undantas dock bl.a:
• Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses
ha företagsledande eller därmed jämförlig
ställning.
• Arbetstagare som tillhör arbetsgivarens
familj. Härmed avses make/maka och
släktingar i rätt upp- och nedstigande led
samt även andra släktingar under förutsättning att dessa har gemensamt hushåll
med arbetsgivaren.
• Arbetstagare som är anställda för arbete i
arbetsgivarens hushåll.
• Arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd eller i skyddat arbete.
Enligt LAS gäller att en arbetsgivare senast
en månad efter det att arbetstagaren har
börjat arbeta skriftligen ska informera
arbetstagaren om de villkor som gäller för
anställningen. Om anställningstiden är
kortare än tre veckor, är arbetsgivaren inte
skyldig att lämna sådan information.
Informationen ska innehålla åtminstone
följande uppgifter:
1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn
och adress, anställningens tillträdesdag
samt arbetsplatsen.
2. Arbetstagarens arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller tjänstetitel.
3. Om anställningen gäller tills vidare eller
för begränsad tid eller om den är en provanställning samt
a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller,
b) vid anställning för begränsad tid:
Anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska
upphöra och vilken form av tidsbegränsad
anställning som anställningen avser,
c) vid provanställning: prövotidens längd.
4. Begynnelselön, andra löneförmåner och
hur ofta lönen ska betalas ut.
5. Längden på arbetstagarens betalda
semester och längden på arbetstagarens
normala arbetsdag eller arbetsvecka.
6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.
Om förutsättningarna för anställningen
ändras genom ett beslut av arbetsgivaren
eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och
ändringen gäller någon av de uppgifter
som avses i andra stycket, ska arbetsgivaren lämna ny skriftlig information om
ändringen inom en månad.
I gällande kollektivavtal föreskrivs dock att
skriftligt anställningsbevis ska upprättas
i samband med att anställning ingås. Anställningsbeviset är utformat med utgångspunkt från lagens krav.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
93
Åkerihandbok 2013
Observera
Om man anställer någon som förare
av fordon i yrkesmässig trafik är man
skyldig att se till att personen har behörighet att föra fordonet d.v.s. innehar
körkort, YKB och ADR-intyg om detta
behövs. Annars kan man dömas till
böter.
94
Huvudregeln enligt lagen är att en anställning är en tillsvidare anställning,
d v s en fast anställning.
Lagen ger arbetsgivare och arbetstagare
möjlighet att göra avsteg från huvudregeln
i vissa fall och i stället träffa avtal om tidsbegränsad anställning.
I följande fall kan avtal om tidsbegränsad
anställning träffas enligt LAS:
• avtal om allmän visstidsanställning
• avtal om vikariat
• avtal om säsongsanställning, och
• avtal för viss tid när arbetstagaren fyllt
67 år.
För att träffa avtal om allmän visstidsanställning krävs inga särskilda skäl.
Arbetsgivaren behöver med andra ord inte
motivera varför anställningen ska vara
tidsbegränsad. En allmän visstidsanställ-
ning hos samma arbetsgivare som pågått
i mer än två år under en femårsperiod
övergår dock i en tillsvidareanställning.
För vikariatsanställningar gäller att de
övergår i en tillsvidareanställning efter
sammanlagt två års anställning under en
femårsperiod.
På arbetarsidan kan alla de uppräknade
visstidsanställningsformerna användas. På
tjänstemannasidan kan dock inga andra
varianter än de som nämns i kollektivavtalet användas eftersom LAS är bortavtalad
för tjänstemännen.
Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa
avtal om provanställning. För att provanställning ska få användas krävs att
det verkligen föreligger ett provbehov.
Maximal prövotid är sex månader och
därefter övergår provanställningen i en
tillsvidareanställning. Önskar arbetsgivaren inte tillsvidareanställa arbetstagaren
måste arbetsgivaren upplysa arbetstagaren om detta minst fjorton dagar innan
prövotidens slut. Även facket ska varslas
om arbetstagaren är fackligt organiserad.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan
avbryta anställningen när som helst under
prövotiden och ska då underrätta sin
motpart minst fjorton dagar i förväg. För
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
tjänstemän finns kollektivavtalade regler
om hur en provanställning ska avbrytas
och om övergång till tillsvidareanställning
En tillsvidareanställning upphör efter en
uppsägning varvid uppsägningstid måste
iakttas. För anställningsavtal ingångna
fram till den 31 december 1996 beror
uppsägningstidens längd på den anställdes
ålder. För anställningsavtal ingångna fr
o m den 1 januari 1997 är uppsägningstidens längd beroende av anställningstidens
längd. I båda fallen varierar uppsägningstiden från en till sex månader. LAS anger
att en arbetstagare kan sägas upp från sin
anställning endast om saklig grund föreligger.
Det finns två typer av saklig grund:
• arbetsbrist
• personliga förhållanden
Om det är skäligt att arbetstagare omplaceras i stället för att sägas upp föreligger inte
saklig grund. Arbetsgivaren måste därför
alltid göra en grundlig omplaceringsutredning innan vidare åtgärder för uppsägning
vidtas. Exempel på arbetsbrist är när driften måste minskas eller avvecklas. Hit räk-
Tvist
Vid tvist om giltligheten av en uppsägning upphör normalt inte anställningen
förrän tvisten avgjorts.
nas även andra organisationsförändringar
i företaget som leder till att arbetstagare
inte får behålla tidigare arbetsuppgifter.
Arbetsgivaren har rätt att upphöra med en
viss verksamhet oavsett om den är lönsam
eller inte och att driva rörelse med det antal
anställda som han finner lämpligt.
Uppsägning p.g.a. arbetsbrist ska föregås
av en MBL-förhandling. Arbetsgivaren
måste dessutom lämna skriftlig information till facket före en sådan förhandling.
Arbetsgivaren är bl.a. skyldig att skriftligen
informera om skälen till de tilltänkta uppsägningarna och antalet arbetstagare som
berörs av uppsägningarna. Arbetsgivaren
ska även uppge vilken kategori av arbetstagare som berörs samt under vilken tidsperiod uppsägningarna beräknas bli verkställda.
Föräldralediga arbetstagare ges i LAS en
särställning när det gäller arbetsbristuppsägningar. För en anställd som sägs upp
Priset för ogiltlig uppsägning
Det finns ingen formell prislista, på vad en ogiltlig uppsägning kostar, men brukar i arbetsdomstolen hamna runt:
• 100.000-150.000 kr för uppsägning utan giltlig grund.
• 50.000-75.000 kr för brott mot turordningen.
Härtill kommer särskilt skadestånd som arbetsgivaren kan tvingas betala till den anställde
om han vid tvist förlorar processen. Skadeståndet beräknas med utgångspunkt i arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren när anställningsförhållandet
upplöses, och är 16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid, 24 månadslöner
vid minst fem men mindre än tio års anställningstid, 32 månadslöner vid minst tio års
anställningstid.
Har arbetstagaren fyllt 60 år, höjs beloppet så att det motsvarar 24, 36 respektive 48
månadslöner. Skadeståndet får dock inte bestämmas så att beloppet beräknas efter flera
månadslöner än som motsvarar antalet påbörjade anställningsmånader hos arbetsgivaren.
Har arbetstagaren varit anställd mindre än sex månader, ska beloppet likväl motsvara
sex månadslöner.
Ovanpå detta kan dessutom den anställdes fackförbund kräva allmänt skadestånd, om
företaget kränkt föreningsrätten.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
95
Åkerihandbok 2013
Uppsägningstider
Uppsägning från arbetsgivarens sida för anställningsavtal som ingåtts före den 1 jan 1997
vid
vid
vid
vid
vid
fyllda
fyllda
fyllda
fyllda
fyllda
25 år
30 år
35 år
40 år
45 år
2
3
4
5
6
månader
månader
månader
månader
månader
Uppsägning från arbetsgivarens sida för anställningsavtal som ingåtts efter den 1 jan 1997
96
anställningstid:
mindre än 2 år
2 år men kortare
4 år men kortare
6 år men kortare
8 år men kortare
minst 10 år
än
än
än
än
4 år
6 år
8 år
10 år
1
2
3
4
5
6
månad
månader
månader
månader
månader
månader
Uppsägning från arbetstagarens sida
• vid provanställning
• vid vikariat för längre tid än en månad
•vid tillsvidareanställning
14 dagar
14 dagar
1 månad p.g.a. arbetsbrist under pågående föräldraledighet börjar uppsägningstiden inte
löpa förrän den anställde helt eller delvis
återupptar arbetet eller skulle ha återupptagit arbetet enligt vad den anställde och
arbetsgivaren kommit överens om när
ledigheten planerades.
Uppsägning p.g.a. av personliga förhållanden avser fall där arbetstagaren inte visat
sig motsvara arbetets krav eller där han
missköter sig. Detta är oftast svårt att fastställa och måste prövas mycket noga från
fall till fall. En arbetsgivare som vill säga
upp en anställd p.g.a. personliga förhållanden måste kunna visa att han har saklig
grund för åtgärden. I annat fall kan uppsägningen förklaras ogiltig och arbetsgivaren måste återta arbetstagaren. Arbetstagaren har då dessutom rätt till skadestånd.
Exempel på misskötsamhet som kan leda
till uppsägning p.g.a. personliga förhållanden är:
• olovlig frånvaro
• illojalitet
• stöld
• förskingring
• våld, hot om våld
• konkurrerande verksamhet m m.
Sjukdom kan i vissa fall vara saklig grund
för uppsägning om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Det måste konstateras
att arbetstagare inte kan utföra något som
helst arbete för arbetsgivarens räkning.
Med sjukdom jämställs i detta sammanhang alkoholism.
Vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist ska
arbetsgivaren iaktta lagens turordningsregler. Innan turordningen fastställs har
arbetsgivare med högst tio anställda rätt
att undanta två personer som han bedömer
vara av särskild betydelse för den fortsatta
verksamheten. Dessa två har företräde
till fortsatt anställning. Turordningen
fastställs inom varje avtalsområde och
driftsenhet för sig. Platsen i turordningen
bestäms med hänsyn till anställningstidens
längd. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde till fortsatt anställ-
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Avsked
Om en arbetstagare grovt förbrutit sig
mot en arbetsgivare behöver denne inte
säga upp den anställde med iakttagande
av uppsägningstid. Anställningen kan,
efter det att arbetstagaren underrättats
en vecka i förväg, brytas omedelbart
genom avsked. Åtgärden kan endast
tillgripas i flagranta fall
såsom stöld, förskingring, misshandel
eller illojalt handlande. Inte heller avskedande får grundas enbart på omständighet som arbetsgivaren känt till mer än två
månader innan underrättelse lämnas.
ning framför de med kortare anställningstid. För lika lång anställningstid ger
högre ålder företräde. All anställningstid i
företaget räknas lika. Om samma arbetstagare har haft flera anställningar hos en
och samma arbetsgivare ska den sammanlagda tiden räknas. Dessutom gäller att en
arbetstagare i vissa fall får tillgodoräkna
sig anställningstid hos en föregående arbetsgivare. Detta gäller bl a om ett företag,
eller del av företag övergått till ny ägare
och arbetstagaren följer med till den nya
arbetsgivaren.
En förutsättning för att beredas fortsatt
anställning vid arbetsbrist är att den
anställde har tillräckliga kvalifikationer för
det fortsatta arbetet.
En uppsägning ska vara skriftlig. Av uppsägningsbeskedet ska framgå vad arbetstagaren ska göra om han vill ogiltigförklara
uppsägningen eller begära skadestånd. Det
ska vidare framgå om arbetstagaren har
företrädesrätt till återanställning.
En arbetstagare kvalificerar sig till företrädesrätt till nyanställning om han varit
anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt
mer än tolv månader under de senaste tre
åren. En säsongsarbetare kvalificerar sig
efter sammanlagt sex månaders anställning under de senaste två åren. Företrädesrätten gäller under uppsägningstiden samt
nio månader från det att anställningen
upphörde och innefattar rätt till ledigt
arbete inom den tidigare driftsenheten och
avtalsområdet.
Om arbetsgivaren bryter mot reglerna
i LAS kan han bli skadeståndsskyldig
gentemot motparten. Skadeståndet kan
avse såväl ekonomisk skada, d v s utebliven
lön etc, som en ideell skada s k allmänt
skadestånd.
Omställningsförsäkring
Genom förhandling mellan Svenskt Näringsliv och LO har avtal träffats om en
omställningsförsäkring. Den ska underlätta de problem som kan uppstå både för
medarbetare och för företag i händelse av
arbetsbrist genom att uppsagda arbetare att
finna nytt arbete. Stödet kan utformas som
individuella omställningsprogram som
erbjuds av många företag. En del företag är
rikstäckande med lokalkontor på många
ställen, andra har regional eller lokal täckning. De lokala parterna väljer själva vilken
leverantör de vill anlita. Programmen ska
normalt innehålla någon form av kartläggning av de egna förutsättningarna, vägledning, handlingsplan, genomgång av möjligheterna på arbetsmarknaden, träning i
personlig marknadsföring samt i att söka
jobb. Omställningsstödet tillhandahålls av
Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden
TSL. TSL tillhandahåller omställningsstöd
till personer som blivit uppsagda på grund
av arbetsbrist från och med den 1 september 2004. Förutsättningarna för att komma
ifråga för omställningsförsäkringen är att
man är uppsagd på grund av arbetsbrist,
har fyllt 40 år och att haft anställning i
minst ett år hos AGB-anslutet/na företag.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
97
Åkerihandbok 2013
ÖVERGÅNG AV
verksamhet
Vid företagsöverlåtelser helt eller delvis
övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och
de anställningsförhållanden som gäller
vid tidpunkten för övergången på den nya
arbetsgivaren.
Dessa regler är delvis nya och rättspraxis
håller på att utformas. Kontakta därför arbetsgivarförbundet vid företagsöverlåtelser.
98
Semesterlagen
Semesterlagen gäller alla arbetstagare
oavsett om de tillhör arbetsgivarens familj
eller inte. Lagen gäller också oavsett anställningsform. Provanställda och andra
visstidsanställda omfattas således av lagen.
Semesterförmåner enligt lag utgår i form
av dels semesterledighet dels semesterlön.
Semesterlön som utbetalas utan samband
med semesterledighet kallas semesterersättning.
Med intjänandeår avses det år under vilket
semesterlön tjänas in. Intjänandeåret löper
fr o m den 1 april–31 mars året efter. Med
semesterår avses det år under vilken semesterledigheten läggs ut. Under semesteråret utbetalas den semesterlön som tjänats
in under intjänandeåret. Semesteråret
löper fr.o.m. den 1 april–31 mars året efter
intjänandeåret.
Frånvaro från arbetet grundar i vissa fall
rätt till semesterlön. Följande orsaker till
frånvaro är enligt 17 § semesterlönegrundade:
• sjukdom.
• ledighet under tid då havandeskapspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning utges.
• ledighet för vård av närstående.
• ledighet för viss utbildning.
• ledighet för svenskundervisning för
invandrare.
• ledighet p.g.a. risk för överförande av
smitta.
• ledighet p.g.a. viss totalförsvarsplikt.
Den ledighetsgrundande tiden varierar
beroende på orsak till frånvaro. Enligt nya
regler från och med 1 april 2010 har två
förändringar beslutats. Tiden för när hel
sjukfrånvaro upphör att vara semesterlönegrundande sänks från två till ett intjänandeår. För sjukfrånvaro på deltid beräknas
intjänandeår för semesterlön numera enligt
samma principer som vid hel sjukfrånvaro.
Övergångsbestämmelser finns för de som
redan var sjukskrivna när de nya reglerna
trädde ikraft.
Semesterlönen utgör enligt lagen 12
procent (13 procent enligt kollektivavtal)
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
99
av arbetstagarens förfallna lön under
intjänandeåret. Semesterlön enlig lag gäller
när inget kollektivavtal finns. Finns kollektivavtal gäller semesterersättningen från
detta. Till lönesumman ska även läggas den
lön som arbetstagaren skulle ha tjänat när
han varit frånvarande med semesterlönegrundande frånvaro (se ovan).
I lönesumman ska ingå all ersättning utom:
• sjuklön.
• semesterlön, om den inte avser sparad
semester som tas ut under intjänandeåret.
• permitteringslön med anledning av
driftsuppehåll p g a semester.
• traktamenten, kostnadsersättning eller
andra ersättningar som inte har karaktären av lön. Semesterlönen utbetalas i
samband med semestern.
Enligt lagens huvudregel har arbetstagaren
rätt att få sin semester förlagd till minst
fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden 1 juni–31 aug. Avtal
kan träffas om annat både när det gäller
längden och tidpunkten. Arbetsgivaren är
förhandlingsskyldig enligt MBL angående
förläggningen av huvudsemestern. Annan
semester än huvudsemestern, femte semesterveckan, kan förläggas efter samråd med
den enskilde arbetstagaren. Kan överenskommelse om förläggningen inte uppnås
får arbetsgivaren bestämma.
Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagaren om sitt beslut senast två månader före
semesterledighetens början.
SJUKLÖNElag
Enligt lagen ska arbetsgivaren betala
sjuklön till arbetstagarna upp till 14 dagar i
varje sjukperiod. Sjuklönen är skattepliktig
samt avgift- och pensionsgrundande. För
den första dagen (karensdagen) utges ingen
ersättning. För dag 2–14 är sjuklönen 80
procent av lönen.
Enligt huvudregeln krävs att en arbetstagare anställts för tid om minst en månad för
att han ska få rätt till sjuklön av arbetsgivaren. Undantag finns dock.
Efter de 14 dagarna utbetalar Försäkringskassan sjukersättning till den anställde.
Enligt kollektivavtalen tillkommer normalt
10 procents ersättning t o m 90 sjukdagar i
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Åkerihandbok 2013
100
form av sjuklön för tjänstemän. För arbetare utges ersättning enligt Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) fr o m dag 15 längst
t o m att den försäkrade fyller 65 år.
Sjukperioden startar först då arbetstagaren
sjukanmäler sig till sin arbetsgivare. För
tid innan sådan anmälan har gjorts har
arbetstagaren inte rätt till sjuklön. Det
är viktigt att ha tydliga rutiner för hur
sjukanmälan ska göras och att informera
arbetstagaren om dessa.
Efter sjukperiodens slut ska arbetstagaren
lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran
om att han varit sjuk och i vilken omfattning sjukdomen satt ned hans arbetsförmåga. Arbetstagaren behöver dock inte
tala om vilken sjukdom det är fråga om.
Arbetsgivaren kan innehålla arbetstagarens sjuklön till dess försäkran erhållits.
För att arbetstagaren ska ha fortsatt rätt till
sjuklön efter sju dagar krävs ett intyg av
läkare eller, i förekommande fall, tandläkare. Arbetsgivaren ska anmäla alla
sjukfall som varar längre tid än 14 dagar
till Försäkringskassan.
Företag med en lönesumma på högst 130
prisbasbelopp kan teckna en särskild
försäkring mot sjuklönekostnader hos
Försäkringskassan. Försäkringen ersätter
försäkringstagarens kostnader för sjuklön.
Försäkringen gäller inte för anställda som
omfattas av det särskilda högriskskyddet.
Avgiften för försäkringen beräknas utifrån
företagets lönekostnad och gällande procentsats som Försäkringskassan fastställer
varje år. Avgiften för 2010 är 0,6 procent av
arbetsgivarens sammanlagda lönekostnad.
Alla arbetsgivare med fler än 10 anställda
är skyldiga att redovisa sina anställdas­­
sjukfrånvaro i årsredovisningen.
Rehabilitering
Ett nytt begrepp, rehabiliteringskedjan,
har införts. Syftet är att en person som
är sjuk ska kunna återgå i någon form av
arbete. Kedjan innehåller tre steg med fasta
tidpunkter för när Försäkringskassan ska
pröva den försäkrades arbetsförmåga. Första steget innebär en prövning av möjligheterna för denne att återgå till sina vanliga
arbetsuppgifter. Det andra steget innebär
en prövning av andra arbetsuppgifter (omplacering) hos sin arbetsgivare. Det tredje
steget innebär att även andra arbetsuppgifter utanför den befintliga arbetsgivarens
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
verksamhet ska prövas.
Under de första 90 dagarna i en sjukperiod
bedöms enbart om den försäkrade har
förmåga att klara av sitt vanliga arbete eller
annat lämpligt arbete som arbetsgivaren
tillfälligt kan erbjuda.
Från och med den 91:a dagen i en sjukperiod innebär prövningen av rätten till
sjukpenning att det även ska beaktas om
den försäkrade kan utföra något annat
arbete hos arbetsgivaren.
Från och med den 181:a dagen ska dessutom – om inte särskilda skäl talar emot
det – bedömas om den försäkrade kan
försörja sig själv genom förvärvsarbete på
den reguljära arbetsmarknaden i övrigt.
Efter 90 dagars sjukfrånvaro ska det bedömas om den försäkrade efter medicinsk
rehabilitering, omplacering eller annan
arbetslivsinriktad rehabilitering kan återgå
till något arbete hos sin arbetsgivare. Är
detta inte möjligt, ska den försäkrade ges
möjlighet att få kontakt med arbetsförmedlingen för att, med dess stöd, kunna
använda tiden med sjukpenning söka nytt
arbete hos annan arbetsgivare. Denna
möjlighet ges till och med dag 180 utan att
rätten till sjukpenning ifrågasätts.
Möjlighet til ledighet finns för att under
en sjukskrivningsperiod pröva arbete hos
en annan arbetsgivare som kan passa den
försäkrades sjukdomsbild bättre och på så
sätt underlätta och påskynda en återgång i
arbete.
Sjukpenning om 80% av sjukpenninggrundande inkomst ska endast betalas ut under
maximalt 364 dagar under en ramtid av
450 dagar.
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
ArbetsMILJÖlagen
101
Det finns flera lagar och författningar
som har betydelse för arbetsmiljön.
Den vik­tigaste är arbetsmiljölagen
som är en ramlag. Den kompletteras av
arbetsmiljöför­ordningen och föreskrifter
från Arbetsmiljöverket. I arbetsmiljölagen
och arbetsmiljöförordningen anges endast
den målsättning som arbetsmiljöarbetet i
företagen ska ha och de allmänna krav som
ställs i arbetsmiljö­hänseende. Arbetsmiljö-
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Åkerihandbok 2013
Arbetsmiljöarbete i korthet
Nedan finns några punkter som kan vara ett stöd i det omfattande arbetsmiljöarbetet:
1. Undersök arbetsförhållandena
2. Gör en riskbedömning som ska dokumenteras
3. Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa upp
4. Åtgärda risker som kommit fram
5. Gör en handlingsplan för det som inte genast genomförs
6. Följ upp genomförda åtgärder
7. Gör en arbetsmiljöpolicy
8. Gör en uppgiftsfördelning
9. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper
102
Syftet med arbetsmiljöarbetet
Syftet med ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete är att det leder till en bra
arbetsmiljö som gynnar alla. Det är en angelägenhet för både för arbetsgivare och
anställda genom att det kan leda till att man undviker stress, driftstörningar och kvalitetsförsämringar.
verkets föreskrifter om bl.a. systematiskt
arbetsmiljöarbete anger närmare de krav
som ska uppfyllas av företagen.
För att säkerställa att dessa regler iakttas finns särskilda ansvarsbestämmelser.
Överträdelse av reglerna kan leda till böter,
eller vid grova överträdelser, fängelse.
Arbetsgivaren har huvudansvaret för
arbetsmiljön och de arbetsförhållande
som råder på arbetsstället. Han är därför
skyldig att vidta alla åtgärder som behövs
för att förebygga att arbetstagare utsätts för
ohälsa eller olycksfall.
Arbetsgivaren ska systematiskt planera,
leda och kontrollera verksamheten på ett
sätt som säkerställer att arbetsmiljön uppfyller kraven i arbetsmiljölagen och dess
föreskrifter. Rutiner för att säkerställa de
anställdas behov av ut­bildning, information och introduktion ska finnas.
Arbetsgivare är skyldiga att förvissa sig om
att arbetstagaren har den utbildning som
behövs och vet hur man undgår riskerna i
arbetet. Det är nödvändigt att arbetstaga­
ren har kännedom om föreliggande arbetsskaderisker t.ex. riskerna vid arbete vid
viss maskin eller redskap m.m.
Arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en
god arbetsmiljö. Arbetstagarna ska snarast
underrätta arbetsledare eller skyddsombud
om fara för liv eller hälsa föreligger.
Arbetstagare är vidare skyldig att följa
givna instruktioner och använda de
skyddsanordningar som finns samt iaktta
den försiktighet i övrigt som behövs för att
förebygga ohälsa och olycksfall.
Fr.o.m. 1/7 2001 gäller Arbetsmiljöverkets
föreskrift (AFS 2001:1) om systematiskt
arbetsmiljöarbete. Grunden i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att regelbundet
undersöka arbetsförhållandena, värdera
de risker som kommer fram och vidta
åtgärder så att ingen skadas eller blir sjuk
av arbetet. Åtgärder som inte omedelbart
genomförs ska dokumenteras i en handlingsplan. Regelbundna undersökningar
och riskbedömningar, åtgärder, handlingsplaner och kontroll av genomförda åtgärder ligger i det fortlöpande systematiska
arbetsmiljöarbetet. Rutiner ska finnas för
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
att arbetet ska fungera på ett tillfredsställande sätt.
Reglerna gäller alltså alla arbetsgivare
oavsett hur många anställd denne har.
Med arbetsgivare menas i föreskrifterna
arbetsgivare i juridisk mening, det vill säga
en fysisk eller juridisk person som har en
eller flera arbetstagare anställda.
En fysisk person kan vara arbetsgivare i
olika situationer. Personen kan driva en
rörelse under en särskild firma med anställda, driva rörelse under eget namn med
anställda eller vara en privatperson som
anställer en trädgårdsmästare.
I ett aktiebolag där det finns anställda är
bolaget arbetsgivare. Även i bolag där det
inte finns några anställda kan bolaget
ändå vara arbetsgivare och det är när arbetet utförs av en eller flera aktieägare.
Arbetsgivarbegreppet är viktig enligt arbetsmiljölagen eftersom det är arbetsgivaren som ska vidta alla åtgärder som behövs
för att arbetstagaren utsätts för olycksfall
eller ohälsa i arbetet.
Motorsåg
Nya regler från 2012-12-01
Den som arbetar med en motorkedjesåg
ska med godkänt resultat ha avlagt teoretiskt och praktiskt prov som visar att han
eller hon har kunskaper som motsvarar de
arbetsuppgifter som ska utföras.
Dokumentation som styrker att den som
arbetar med en motorkedjesåg har avlagt
teoretiskt och praktiskt prov för motorsågsanvändning med godkänt resultat ska
finnas.
Den arbetsgivare som iakttar reglerna ovan
ska betala sanktionsavgift om 10 000 kr per
användare.
Krishantering
och första hjälpen
Med stöd av arbetsmiljölagen har Arbetsmiljöverket utfärdat författning (AFS
1999:7) som säger att det ska finnas beredskap och rutiner för krisstöd och första
hjälpen anpassat till företagets behov. Vissa
delar ska dokumenteras d v s de ska vara
skriftliga. Ledningen har ansvar för att
de anställda har första hjälpen-utbildning
och känner företagets rutiner. Lagen gäller
för de som har anställda, d.v.s. enbilsåkare
som kör själv omfattas inte. Enmansföretag omfattas dock av bestämmelserna om
första hjälpen. Mindre åkerier kan också
ha en gemensam krisberedskap t ex i en
lastbilscentral.
Första hjälpen betyder utbildning och
praktisk övning i L-ABC, d.v.s. Livsfarligt
läge, Andning, Blödning och Chock. Även
kunskaper i hjärt-lungräddning bör ingå.
Det handlar om totalt en heldag eller två
kvällar. Föreskriften betonar att kunskaperna ska hållas vid liv genom repetitionsutbildning. Arbetsmiljöverket menar att
det vid en större industri kan räcka om
ett par personer i varje större arbetslag
har kunnandet. I ett åkeri arbetar förarna
oftast ensamma eller i par vid lastning
och lossning där det inte är ovanligt med
arbetsolyckor. Man anser att varje företag
bör ha kunnandet, men det är i första
hand ledningen som avgör risksituationer
och hur många som behöver utbildas.
Man har sedan att visa sina bedömningar
om Arbetsmiljöverket gör besök eller det
händer en olycka.
Att ha en krishantering kan innebära att:
• ta hand om skadade
• ge första hjälpen
• följa med till sjukhus/hem
• ta hand om vittnen
• ta kontakt med anhöriga
• informera de anställda
• hjälpa drabbad anställd ”tillbaka”
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
103
Åkerihandbok 2013
104
• ta hand om massmediakontakter
Sveriges Åkeriföretag har en s.k. Kollegahjälp, tel: 020-59 60 00, som kan vara ett
bra komplement till en i företaget förberedd krishantering, se också www.kollegahjalpen.se Det finns också ett krav på
utrustning för första hjälpen och det gäller
även enbilsåkare.Det lär dock räcka att
man har en korrekt fylld förbandskudde,
ett krav som troligen redan är uppfyllt i
alla fordon. Har man verkstad tillkommer
som tidigare ögonduschar m.m.
Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet
och man har valt ut vissa riskbranscher
som rutinbesöks. Vår näring är en av dem.
Det finns alltså flera skäl att se till att kraven uppfylls.
Skyddsombud
Skyddsombud ska utses vid alla arbetsställen med normalt minst fem arbetstagare.
Den lokala fackliga organisationen som är
bunden av kollektivavtal med arbetsgiva­
ren utser skyddsombudet. Den som utses
till skyddsombud ska vara arbetstagare på
arbetsstället. Skyddsombudet är arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor
på arbetsstället. Ombudet ska bevaka och
vidta åtgärder inom sitt område för att för­
hindra ohälsa och olycksfall i arbetet.
Regionala
skyddsombud
Inom transportområdet finns speciella regler om regionala skyddsombud. Ombudens
verksamhet organiseras av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, TYA.
Regionala skyddsombud har rätt att göra
arbetsplatsbesök.
Arbetstagarens
medverkan i arbetsmiljöarbetet
Arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de
åtgärder som behövs för att åstadkomma
en god arbetsmiljö.
Arbetstagaren är skyldig att följa givna instruktioner och använda de skyddsanord­
ningar som finns och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga
ohälsa och olycksfall.
Tillsyn
Tillsynen över efterlevnaden av arbetsmiljölagstiftningen utövas av Arbetsmiljöverket. Myndighetens tillsynsfunktion
omfattar praktiskt taget alla skyddsfrågor
som berör de yrkesverksamma. Även ensamföretag omfattas av tillsynen.
Arbetsmiljöverket kan meddela förelägganden eller förbud. Föreläggande inne­bär
en uppmaning till t ex en arbetsgivare att
vidta viss åtgärd för att avhjälpa eller rätta
till ett missförhållande. Förbud betyder att
han inte får använda en viss lokal, maskin
eller dylikt eller be­driva ett visst arbete.
Ansvar
Arbetsmiljölagen ger regler för att åstadkomma en god arbetsmiljö och främja hälsa, säkerhet och trivsel i arbetslivet. För att
säkerställa att dessa regler iakttas och följs
finns i lagen särskilda ansvarsregler. En del
bestämmelser är direkt straffsanktione­
rade. Straffet kan bli böter eller fängelse.
Arbetsskadeanmälan m.m.
Arbetsmiljölagen föreskriver att arbetsmiljön och arbetet med den ska dokumen­teras.
Skyldighet föreligger att internt registrera,
utreda och följa upp arbetsolyckor och anSVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
nan skadlig inverkan i arbetet. Därutöver
föreligger en skyldighet att till Arbetsmiljöverket anmäla olycksfall eller annan
skadlig inverkan i arbetet som föranlett
dödsfall eller svårare personskador eller samtidigt drabbat flera arbetstagare.
Detsamma gäller vid tillbud som inneburit
allvarlig fara för liv eller hälsa.
FÖRÄldraledighetslagen
De anställda har rätt till föräldraledighet i
en rad olika situationer. Lagen ger föräldrar rätt att vara helt lediga tills barnet är
ett och ett halvt år och förkorta arbetstiden
till tre fjärdedelar av normal arbetstid tills
barnet fyllt åtta år eller avslutat första skolåret. Föräldrar har också rätt till ledighet
när Försäkringskassan betalar ut föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning.
Önskan om ledighet för vård av barn ska
som regel anmälas till arbetsgivaren minst
två månader före ledighetens början. Eller
om inte det går, så snart som möjligt. Den
anställde ska då också ange hur länge han
eller hon tänker vara ledig. Den anställde
får avbryta påbörjad ledighet och återuppta
arbetet i samma omfattning som före
ledigheten. Arbetsgivaren ska dock underrättas snarast möjligt. Om ledigheten var
avsedd att pågå minst en månad ska den
anställde underrätta arbetsgivaren minst
en månad i förväg.
Anställningsförmåner och arbetsförhållande får inte försämras av det skälet att den
anställde tar i anspråk sin rätt till ledighet.
Arbetsgivaren får omplacera den anställde
endast om det är nödvändigt p g a ledigheten och i så fall endast inom ramen för
anställningsavtalet. Vid omplacering kan
dock tillägg, t.ex. OB och liknande falla
bort.
Om den anställde sägs upp p.g.a. arbets-
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
105
Åkerihandbok 2013
brist under pågående ledighet börjar
uppsägningstiden inte löpa förrän den
anställde helt eller delvis återupptar arbetet
eller skulle ha återupptagit arbetet enligt
vad den anställde och arbetsgivaren kommit överens om när ledigheten planerades. Denna bestämmelse finns i lagen om
anställningsskydd, LAS.
Förtroendemannalagen
106
En kollektivavtalsbunden facklig organisation har rätt att på varje arbetsplats utse
fackliga förtroendemän.
En facklig förtroendeman har under vissa
förutsättningar rätt till att vara ledig för
att fullgöra sitt fackliga uppdrag. Ledighet
ges endast i den mån det erfordras för det
fackliga uppdraget. Ledigheten ska vara i
skälig omfattning med hänsyn till förhållande på arbetsplatsen. Den får inte förläggas så att det uppstår betydande hinder för
verksamheten.
I vissa fall är arbetsgivaren skyldig att betala ersättning för ledigheten. En förutsättning är att ledigheten avser fackliga frågor
som rör den egna arbetsplatsen. Ersätt-
ningen får då inte understiga vad förtroendemannen normalt skulle ha fått i lön.
Vid tvist har den fackliga organisationen
tolkningsföreträde i tillämpningsfrågor.
Arbetsgivaren får inte hindra förtroendemannen från att fullgöra sitt uppdrag. En
förtroendeman får inte heller ges sämre
arbetsförhållande eller arbetsvillkor med
anledning av uppdraget.
STUDIELEDIGHETSLAGEN
Alla arbetstagare, som har varit anställda
hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader
under de två senaste åren, har rätt till
ledighet för utbildning.
Det ställs inget krav på att utbildningen ska
vara avändbar för den anställde i hans eller
hennes aktuella arbete, men däremot på att
utbildningen når upp till ett visst mått av
planmässighet. Självstudier samt rena hobbykurser ger inte rätt till ledighet.
Arbetstagaren avgör i princip själv när han
ska ta ledigt. Arbetsgivaren har rätt att
skjuta på en begärd ledighet. Är arbetsgivaren bunden av kollektivavtal måste han
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Observera
Observera att Sveriges Åkeriföretag,
har en rad utbildningar inom transportområdet. Det gäller både utbildningar
som är krav enligt lag men även andra
utbildningar som företagare har behov
av, t.ex. förhandlingsteknik, ledarskap
eller transportekonomi.
ha arbetstagarorganisationens samtycke till
uppskov som överstiger sex månader.
Om arbetstagaren vill återinträda i arbete
under ferier ska han ange det när han ansöker om ledigheten. En arbetstagare har rätt
att avbryta sin ledighet och återgå i arbete.
Arbetstagare har rätt att få samma eller
likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållande och anställningsvillkor som före
ledigheten när han återgår i arbetet.
YRKESKOMPETENS
Den 10 september 2009 trädde den nya
lagen om yrkesförarkompetensbevis för
förare av transporter med körkortsbehörigheterna C och CE ikraft. Redan den 10 september 2008 trädde lagen ikraft för förare
av transporter med körkortsbehörigheterna D och DE. Nedan behandlas fortsättningsvis endast C och CE-behörigheterna.
Kompetenskravet innebär att förarna
ska ha kunskap om fordon och olika typer
av transporter. De ska också känna till
olika regler och bestämmelser som styr hur
godstransporter och persontransporter ska
genomföras. All utbildning ska genomföras
av en särskilt godkänd utbildare.
I lagen finns en övergångsregel som kallas
”hävdvunna rättigheter”. Den innebär att
förare med körkortsbehörigheterna C och
CE inte behöver genomgå grundläggande
utbildning och inte heller behöver avlägga
prov om deras körkort är utfärdat innan
lagen trädde ikraft. Observera att olika
länder har olika tidsgränser för begreppet
”hävdvunna rättigheter”.
För den förare som den 10 september 2009
redan hade behörighet C/CE gäller
• att denne inte omfattas av kravet på
grundläggande utbildning eftersom denne
kan hänvisa till ”hävdvunna rättigheter”.
• för att förnya behörigheten krävs en
fortbildning på 35 timmar inom sju år för
att få sitt yrkeskompetensbevis.
• att yrkeskompetensbeviset förnyas sedan
genom att föraren genomgår en fortbildning vart femte år.
För den som inte hade behörigheterna C/
CE den 10 september 2009 gäller
• att den blivande föraren ska gå en grundutbildning på 280 timmar och genomgå ett
teoretiskt prov för att få yrkeskompetensbeviset.
• den som är äldre än 21 år kan välja att i
stället genomgå en förkortad utbildning på
140 timmar och genomgå samma teoretiska prov som i förra punkten.
• att yrkeskompetensbeviset förnyas sedan
genom att föraren genomgår en fortbildning vart femte år.
Som företagare är det viktigt att informera
sina anställda om den nya lagen. Företagaren kan dömas till böter om en förare
anlitas utan att denne har behörighet att
utföra transporten.
Förare som genomgått grundutbildning
med godkänt prov eller genomfört fortbildning får ett plastkort i körkortsformat som
bevis på att denne innehar yrkeskompetensbevis. Kostnaden är 150 kr. Kortet ska
medföras vid färd och visas vid en kontroll.
Förare som omfattas av övergångsregeln
om ”hävdvunna rättigheter” undantas från
kravet på att inneha kortet under övergångstiden. De får sitt kort efter genomförd
fortbildning.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
107
Åkerihandbok 2013
VÄGARBETSTIDSLAG
108
Som arbetsgivare är du skyldig att bestämmelserna i vägarbetstidslagen följs. Det är
enbart arbetsgivaren som kan göras straffansvarig för förseelser mot vägarbetstidslagen, inte den anställde. Tillsynsmyndighet
från 2011 är Transportstyrelsen. Omfattas
företaget av kollektivavtal med Transport
gäller istället det arbetstidstidsavtal som
framgår av kollektivavtalet.
Arbetstidsavtalet innehåller vissa lättnader
jämfört med vägarbetstidslagen.
Lagen gäller för mobila arbetstagare som
arbetar med sådana transporter som
omfattas av EU-förordningen eller AETRöverenskommelsen om kör- och vilotider,
det vill säga där fordonet väger mer än 3,5
ton. Det arbete som omfattas av vägarbetstidslagen undantas från den allmänna
arbetstidslagen. Båda arbetstidslagarna kan
tilllämpas vid sidan om varandra för de
arbetstagare vars arbete endast delvis faller
under den nya lagen.
Lagen begränsar veckoarbetstiden så att
den sammanlagda arbetstiden får uppgå
till högst 48 timmar i genomsnitt under en
fyramånadersperiod. Med sammanlagd ar-
betstid anses summan av de timmar under
vilka en arbetstagare har utfört arbete som
lagen är tillämplig på oavsett om arbetet
utförts för en eller flera arbetsgivare. Under
en vecka får arbetstiden dock inte överstiga
60 timmar. Om arbete är förlagt under
nattetid får arbetstiden inte överstiga 10
timmar. Med nattetid avses arbete under
någon del av perioden som börjar klockan
1.00 och slutar klockan 5.00. Arbete får
inte utföras under längre tid än 6 timmar i
följd utan rast. Rasten ska uppgå till minst
30 minuter om arbetstiden omfattar mellan sex och nio timmar. Om arbetstiden
överstiger 9 timmar ska rasten uppgå till
minst 45 minuter.
Arbetsgivaren ska registrera all arbetstid
och tidpunkten för raster som omfattas av
lagen. Registret ska bevaras hos arbetsgivaren i minst två år efter den tidsperiod som
arbetet omfattar.
Arbetsmarknadens parter får i kollektivavtal träffa överenskommelse om att avvika
från vissa av lagens bestämmelser, och så
har också skett.
BA och Transport har överenskommit om:
• ökning av övertidsuttaget (allmän övertid) från 150 till 200 timmar
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
• mobila arbetstagare får arbeta högst tio
timmar per 24-timmarsperiod vid nattarbete
• den sammanlagda arbetstiden får uppgå
till maximalt 48 timmars genomsnittlig
arbetstid under en 17-veckorsperiod
• krav på vilka moment som ska framgå av
redovisningen för de mobila arbetstagarna
• att natt kan förläggas till en fyratimmarsperiod mellan klockan 0.00 och 7.00.
Egenföretagarna omfattas från och med
den 1 juni 2012. Med förare som är egenföretagare avses i vägarbetstidslagen en
person vars huvudsakliga yrkesverksamhet
består i att utföra person- eller varutransporter på väg mot ersättning, i enlighet
med ett sådant gemen-skapstillstånd som
regleras i förordning (EG) nr 1072/2009
eller förordning (EG) nr 1073/2009 eller ett
yrkestrafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen
(2012:210),
och
a) som har rätt att arbeta för egen räkning
och inte utför arbete för en arbetsgivares
räkning,
b) är fri att organisera den aktuella verksamheten,
c) vars inkomster är direkt beroende av den
förtjänst som görs, och
d) är fri att, självständigt eller i samar-bete
mellan egenföretagare, ha affärs-förbindelser med flera kunder. För den förare som
inte uppfyller samtliga dessa kriterier ska
samma skyldigheter och rättigheter gälla
som för mobila arbetstagare enligt vägarbetstidslagen. Med arbetstid avses, när det
gäller egenföretagare, inte tid som används
för allmänt administrativt arbete som inte
direkt hänger samman med transporten
i fråga. Egenföretagare omfattas aldrig av
kollektivavtal. För egenföretagarna finns
i stället möjlighet att söka dispens från
bestämmelserna om det finns särskilda
skäl. Transportstyrelsen har enligt vägarbetstidslagen fått befogenhet att utfärda
föreskrifter för egenföretagarna så att dessa
inte ska ha sämre möjligheter än anställda
vad gäller sammanlagd arbetstid eller nattarbete. Transportstyrelsen har när detta
skrivs i oktober 2012 ännu inte utfärdat
sådana föreskrifter.
Vägarbetstidslagen
och EU
Bestämmelserna i vägarbetstidslagen är ett
undantag från den allmänna arbetstidslagstiftningen. Vägarbetstidslagen kan också
betraktas som ett komplement till EU-reglerna om kör- och vilotid. EU-reglerna om
kör- och vilotid gäller alltid i första hand
i det fall de båda lagarna står i motsats till
varandra.
Undantagen
körning
Vissa transporter är undantagna från EUreglerna om kör- och vilotid, men utförs
med fordon som är färdskrivarpliktiga.
Detta är vanligt vid exempelvis underhåll
och kontroll av väg. Är detta undantag til�lämpligt så gäller inte EU-reglerna om köroch vilotid men för anställd personal gäller
då fortfarande vägarbetstidslagen .
Arbetsgivarens
skyldigheter
• Om arbetsgivaren betalar ut högre kost‑
och logiersättningar än vad som är avdragsgillt för den anställde (vilket arbetsgivaren
enligt kollektivavtal eller överenskommelse
kan vara skyldig att göra) ska överskjutande
belopp behandlas som lön.
• Preliminär skatt ska dras och arbetsgivaravgift betalas för den överskjutande delen.
Detta belopp ska även redovisas som lön
på kontrolluppgiften.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
109
Åkerihandbok 2013
Reduceringsbeloppen för 2012
vid inrikes resa:
Schablonavdrag för ökade levnadskostnader
Hel dag
Halv dag
Efter 3 mån
Efter 2 år
220 kr
110 kr
154 kr
110 kr
Reducering med
110
Frukost, lunch och middag
198 kr
99 kr
139 kr
Lunch och middag
154 kr
77 kr
108 kr
Lunch eller middag
77 kr
39 kr
54 kr
Frukost
44 kr
24 kr
31 kr
vid utrikes resa:
Reducering av utlandstraktamente
Helt fri kost
85 %
Lunch och middag
70 %
Lunch eller middag
35 %
Frukost
15 %
TRAKTAMENTE
De flesta traktamenten och kostnadsersättningar är skattepliktiga och belagda med
arbetsgivareavgifter. Vissa ger dock rätt
för den anställde att yrka avdrag för ökade
levnadskostnader i deklarationen.
Endagstraktamente ger inte rätt till något
avdrag i deklarationen. Traktamente ska
ändock utbetalas om avtalet föreskriver
detta (bl a buss, taxi och ambulansavtal).
Även enskilda näringsidkare och del-ägare
i ett handelsbolag som har haft ökade
levnadskostnader får schablonavdrag för
fördyringen enligt de regler som gäller för
ökande levnadskostnader under tjänsteresor. Har arbetet pågått en längre tid än
tre månader på samma ort är det dock inte
möjligt att få avdrag för fördyringen med
ett schablonbelopp. Avdrag medges istället
med de faktiska merkostnaderna som kan
visas.
Vid övernattning gäller (beloppen avser
2012):
• Vid resa som medför övernattning
utanför den vanliga verksamhetsorten
är arbetsgivaren enligt samtliga BA:s
kollektivavtal skyldiga att utge kost‑ och
logitraktamente.
• Den anställde får i deklarationen göra ett
schablonavdrag med högst 220 kr för hel
dag. Som hel dag räknas även avresedagen,
om resan påbörjats före kl 12.00, och hemkomstdagen, om resan avslutats efter kl
19.00. Efter 3 månader reduceras schablonavdraget till 154 kr.
• Vid avresa efter kl 12.00 och hemkomst
före kl 19.00 är schablonavdraget reducerat
till 110 kr per dag (halvt).
• Med ”natt” avses normalt tiden från kl
24.00 till kl 06.00. Schablonavdrag för
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Exempel 1
En lastbilschaufför i fjärrtrafik nattetid gör resan A-B t o r med överliggning i B under
dagen. Han får då rätt till följande traktamente och skatteavdrag.
Skattefritt för den anställde:
Måndag: Avresa kl 19.30
Natt mot tisdag:
Tisdag: Vila 06.00–20.00
Natt mot onsdag Onsdag: Hemkomst kl 07.00
halvt schablonbelopp
nattraktamente
helt schablonbelopp
nattraktamente
halvt schablonbelopp
Summa:
(110
(110
(220
(110
(110
(660
kr)
kr)
kr)
kr)
kr)
kr)
Traktamente enligt kollektivavtal år 2012
1 logitraktamente x 267
267 kr
3 halvdygnstraktamenten x 182
546 kr
Summa traktamente att utbetala
813 kr
111
Mellanskillnaden 153 kr (813 kr – 660 kr), är i exemplet skattepliktig inkomst för chauffören. Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag som för lön och betala arbetsgivaravgifter.
Exempel 2
Vi gör nu ett exempel med en chaufför som kör en kortare tur dock med en överliggning.
Skattefritt för den anställde:
Måndag: Avresa kl 19.30
Natt mot tisdag:
Tisdag: Vila 05.00–16.00
Natt mot onsdag: Hemkomst 02.00
halvt schablonbelopp
nattraktamente
helt schablonbelopp
inget nattraktamente
Summa:
(110 kr)
(110 kr)
(220 kr)
(440 kr)
Traktamente enligt kollektivavtal år 2012
1 logitraktamente x 267
267 kr
3 halvdygnstraktamenten x 182
546 kr
Summa traktamente att utbetala
813 kr
Mellanskillnaden 373 kr (813 kr – 440 kr), är i exemplet skattepliktig inkomst för den
anställde. Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag som för lön och betala arbetsgivaravgifter.
nattraktamente är (110 kr). Schablonavdrag för hemresenatten vid flerdygnsförrättning får endast göras om hemresan
avslutas efter kl 04.30.
• Tjänsteresan måste alltid vara förenad
med åtminstone en ”hel” övernattning. (kl
24.00–06.00). Schablonavdrag för natttraktamente görs alltså per natt, inte per
övernattning
• Halvt schablonavdrag för hemkomst-
dagen får endast göras om resan avslutas
tidigast kl 06.00.
• För logi, som den anställde själv betalt,
får avdrag i deklarationen göras för hela
logikostnaden.
• Vid utlandskörning ska man använda det
lands schablonavdrag som man tillbringat
flest timmar i mellan 06.00–24.00. Observera att timmarna mellan 00.00–06.00 inte
räknas in.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
Åkerihandbok 2013
Beskattning av nattraktamente
Riksskatteverket instruerade de lokala
skattekontoren att fr o m 1998 års taxering,
dvs inkomståret 1997, ändra tilllämpningen av reglerna för beskattning av
logitraktamente i de fall förare övernattar
i lastbilshytten. RSVs uppfattning innebar att även nattschablonen betraktades
som lön, varför företagen skulle betala
sociala avgifter på hela logitraktementet.
Den anställde fick inte heller göra avdrag i
deklarationen.
112
Ett prejudikat i frågan har fastställts av
Kammarrätten i Göteborg innebärande att
reglerna om avdrag tillämpas som tidigare,
vilket öppet ska redovisas för att undvika
skattetillägg. RSV fick alltså inte rätt. Natttraktamente är skattefritt.
Det bör påpekas att ovanstående behandlar
den skattemässiga hanteringen. Frågan
om utbetalning av logitraktamente avgörs
enligt reglerna i kollektivavtalet. Dessa
regler räknar inte övernattning i hytten
som logi av tillfredsställande beskaffen-
LITEN CHECKLISTA FÖR ARBETSGIVARE
Nedan följer en checklista på vad du som arbetsgivare bör tänka på. Observera att
listan är mycket kortfattad och översiktlig samt endast återger en liten del av gällande
bestämmelser.
1. Anställningsbevis ska upprättas vid varje typ av anställning. Kopia ska alltid insändas till Svenska Transportarbetareförbundets lokalavdelning. Blanketter kan beställas
hos BA.
2. Arbetstidsschema ska alltid upprättas om den ordinarie arbetstiden ligger utanför
07.00–16.30. Är schemat lika vecka för vecka d.v.s. rullande, behövs bara schema
upprättas en gång.
3. Arbetstidskort ska föras av varje förare om arbetsgivaren är med i BA, eller har
hängavtal med Transport. Det åligger arbetsgivaren att hålla den anställde med detta.
Arbetstidskorten kan du köpa hos BA Konsult AB. Dessutom måste föraren använda
färdskrivare för att redovisa kör- och vilotid. Diagrambladen ska sparas av arbetsgivaren i 12 månader. För transport som faller under vilotidsreglerna ska förare göra
noteringar i personlig tidbok. Arbetsgivare är samtidigt skyldig att föra motsvarande
noteringar om förares vilotid.
4. Lön räknas veckovis eller månadsvis och sk1a betalas enligt avtal d.v.s. grundlön +
premiekompensation.
5. Övertid- och OB-ersättning ska utbetalas i vissa fall. Tänk på att övertid aldrig får
schemaläggas. Som arbetsgivare är du även skyldig att föra anteckningar/-övertidSjournal angående övertid/jourtid.
6. Semesterlön utgör fr.o.m. intjänandeåret 1 april 1994 13% av intjänad lön (enligt
semesterlagen 12%), dock lägst 1.188 kr/betald semesterdag för heltidsanställd. Utbetalningen sker i samband med semestern. Observera att viss frånvaro kan berättiga till
semesterlön exempelvis vid sjukdom och föräldraledighet.
7. Traktamenten ska endast utbetalas i samband med övernattning. Något dagtraktamente ska således aldrig utbetalas.
8. Ordningsföreskrifter för de anställda bör upprättas. På arbetsplatser med klara
regler och instruktioner undviks många problem.
9. Tänk på att du som arbetsgivare kan bli skyldig för trafikförseelser som dina anställda gör sig skyldiga till, exempelvis vid brott mot körtids- och överlastregler.
Påföljden för Dig som arbetsgivare kan förutom böter bli att trafiktillståndet återkallas!
Trafiken ska planeras på ett sådant sätt att lagar och regler respekteras.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
CHECKLISTA
De viktigaste åtgärderna enligt lag och kollektivavtal i samband med att en tillsvidareanställning ska bringas att upphöra. OBS! Denna översikt måste läsas jämsides
med lag och kollektivavtal. För visstids- resp provanställning gäller andra regler.
Åtgärd
OrsakMBLSkriftligtUnder- Uppsäg-Före-Rätt tillTurVarsel tillvarsel tillrättelse ningstid 1)trädes- lön
ord
klubb
arbets- till den
rätt till
ning
eller förmed- anställde
återan-
gäller
fackför-lingen
ställening ning
Uppsäg-Minst 2
Nej
Minst 2 1–6 mån Nej
ning pgaveckor
veckor
beroende
person- före upp-
före upp- bl a på
liga skälsägning
sägning ålder eller
anst.-tid
Uppsäg-Efter MBL Om
Ja 2)
1–6 mån
ning pgaförhand- 5-25 anst
beroende
arbets- ling, samt inom länet
bl a på
brist
skriftlig
berörs
ålder eller
(driftsin-info till
och då
anst.-tid
skränk-facket
minst
ning)
två mån 1)
Ja under
uppsägningstid
Ja efter
Ja under
12 mån
uppsäganst.-tid
ningstid
under de
3 senaste
åren
(anställd
ska anmäla krav)
Nej
Ja
Permit-Efter MBLEndast Ja – –
tering förhand- om minst
ling
5 perso
ner berörs
Ja
Avske-
dande
Nej, dock Nej
under
varselveckan
Minst 1
Nej
vecka före
avske-
dandet
Minst 1 Omedel- Nej
vecka före bart, dock
avske-
1 veckas
dandetvarsel
Nej
Avgång Nej
Nej
Skriftligt Nej
Nej
Rätt till
Nej
med
besked1
pension
pension
mån före
från
pensio-
avgångs
nering
tidpunkt
1)
26-100 anställda berörs, minst 4 månader, mer än 100 anställda berörs, minst 6 månader.
2)
Besked om uppsägning m m lämnas skriftligt till den anställde och ska innehålla vissa
obligatoriska uppgifter.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
113
Åkerihandbok 2013
het. Traktamente ska således utbetalas då
förare övernattar i hytten.
På kontrolluppgift ska redovisas två övernattningar om resan omfattar två nätter (kl
00.00–06.00), även om bara ett logitraktamente har utbetalats.
114
Reducering av traktamente
Skattefritt traktamente ska reduceras om
kostförmån föreligger, oavsett om det är
arbetsgivaren eller annan som tillhandahåller den. Detta gäller även vid representation. Reducering sker endast för faktiskt
intagna måltider.
Kostförmån
Förutom att traktamentsbeloppet reduceras när kostförmån erhållits ska kostförmånen beskattas för anställde och arbetsgivaren ska erlägga arbetsgivaravgift (utom
vid intern och extern representation).
Kostförmån föreligger endast vid faktiskt
intagna måltider. Frukost som ingår i priset för övernattning behöver ej redovisas.
Beloppen nedan avser 2011.
Kostförmån beräknas enligt följande:
• Frukost
40 kr
• Lunch/middag 80 kr
• Helt fri kost
200 kr
Övrigt
Förhållandet att traktamenten och andra
ersättningar fortsättningsvis i skattesammanhang kommer att behandlas som lön
innebär emellertid inte att dessa belopp
ska ingå som underlaget för semesterlön.
Löneplan
På denna och följande sidor har utdrag
gjorts ur Transportavtalet. De löner och
ersättningar som normalt används inom
åkerierna redovisas. För övriga frågor om
transportavtalet, ring BA (Biltrafikens
Arbetsgivareförbund).
Löneplan fr.o.m. 1 juni 2012 t.o.m. 1 feb 2013
Månadslöner Timlöner
(174 x timlön)
Sthlm
Riket i
Sthlm Riket i
o Gbg
övrigt
o Gbg övrigt
A Förare
1. Begynnelselön
2. Lön efter 2 år i yrket, som förare
3. Lön efter 4 år i yrket, som förare
22.781,0022.671,00 130,93 130,30
22.889,0022.781,00 131,55 130,93
22.998,0022.889,00 132,18 131,55
B Förare med enbart B-behörighet
erhåller under de första tolv
månaderna
20.502,5020.405,50 117,85 117,29
C Packmästare
22.998,0022.889,00 132,18 131,55
D Express-, grusgropsarbetare,
krossverksmaskinist, maskinbiträde, lastkarl samt övriga
22.781,0022.671,00 139,93 130,30
F Arbetare under 18 år
13.669,0013.603,00 78,56 78,18
Övertidsersättning tillägg 50% av grundlönen enligt ovan
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Till förare av traktordumper, grävmaskin, band- och fyrhjuls-
driven traktor, väghyvel, mobilkran, tornkran, schakttruck och
traktor med kombinerat aggregat utges ersättning för
förberedelse- och avslutningsarbete
35,86
per tillfälle
Passningstjänst
Måndag - fredag utryck. > 3 tim
Lördag, sön- och helgdag, utryck. > 3 tim
Måndag - fredag ej utryckning el max 3 tim
Lördag, sön- och helgdag, ej utryck. el max 3 tim
Utgår förBelopp
dygn
190,25
dygn
302,82
dygn
261,90
dygn
451,55
Premiekompensation
Utgår förBelopp
Bil- och traktorförare
0-4 år i yrket
efter 4 år i yrket
Fjärrförare
0-4 år i yrket
efter 4 år yrket
Arbetstagare som under en och
0-4 år i yrket
samma dag utför såväl terminalarbete efter 4 år i yrket
som åkeriarbete s k blandad verksamhet
Billotsar Stockholm o Göteborg
0-4 år i yrket
endast om lotsarbete omfattar hel dag efter 4 år i yrket
Billotsar övriga riket endast
0-4 år i yrket
om lotsarbete omfattar hel dag
efter 4 år i yrket
Krets- och distributionsförare
0-4 åt i yrket
Stockholm o Göteborg
efter 4 år i yrket
Krets- och distributionsförare
0-4 år i yrket
övriga riket
efter 4 år i yrket
Förare av traktordumper, gräv-
0-4 år i yrket
maskin, band- och fyrhjulsdriven
efter 4 år i yrket
traktor, väghyvel, mobilkran, tornkran,
schakttruck och traktor med kombinerade aggregat
Packmästare, express- och grusgropsarbetare,
lastkarl, arbetstagare som biträder vid maskin och
övriga arbetare
Arbetare under 18 år
tim
tim
tim
tim
tim
tim
2,00
5,00
2,00
4,00
3,00
6,00
tim
tim
tim
tim
tim
tim
tim
tim
tim
tim
6,00
7,00
4,50
5,50
2,50
5,50
2,00
5,00
2,50
5,50
tim
5,00
tim
0,50
Obekvämlighetstillägg vid åkeriarbeteEnkelt Kvalific.
27,3654,73
Fr.o.m den 1 mars 2008 utges kvalificerat ob-tillägg fr o m 00.00 på lördagar. Tidigare
utgick det efter 06.00.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
115
Åkerihandbok 2013
Traktamentesbelopp samt utlandsavtalet
Nedanstående traktamentsbelopp justeras per den 1 januari årligen.
Traktamente från och med 2012-01-01 Utgår per/förBelopp
Logitraktamente
logi267,00
Dagtraktamente
halvdygn182,00
Långtidstraktamente de första sex dygnen
där logi inte tillhandahålls
kost och logi
503,00
116
Långtidstraktamente de första sex dygnen
där logi tillhandahålls
Långtidstraktamente, fr o m det sjunde dygnet
där logi inte tillhandahålls
Långtidstraktamente, fr o m det sjunde dygnet
där logi tillhandahålls
Norden ej Sverige, fritt logi + dagtraktamente
Norden ej Sverige, bytt fritt logi mot logitrakt
Utom Norden
Utom Norden logi tillhandahålls
Löner utlandsavtalet t.o.m. 2012-02-28
Timersättning
Extra timersättning
Milersättning, enmansbesättning
Milersättning, tvåmansbesättning (fördelas)
Lastnings- och lossningsersättning
Garantilön
Traktamente
Anställningsstöd
Arbetsgivare som anställer en person som
är arbetslös, d v s en person som varit
anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen som arbetssökande under minst 12
månader omedelbart före det att han blev
anvisad anställningen, kan få särskilt stöd
för detta. Det är arbetsförmedlingen som
beslutar och stödet tillgodoräknas företaget
genom kreditering av dess skattekonto.
Särskilt anställningsstöd
Det särskilda anställningsstödet lämnas för
en person som ska anställas när denne har
deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i
minst 6 månder och är anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Stödet
lämnas vid en tillsvidare-, prov- eller viss-
kost
312,00
kost och logi
281,00
kost
175,00
tim
14,00
dygn
267,00
halvdygn
446,00
halvdygn
256,00
Utgår förBelopp
tim31,51
tim
16,59
mil
11,65
mil
13,30
ställe
66,42
kr/vecka5.452
tim27,42
tidsanställning med 85 % av lönen, dock
högst 890 kr per arbetsdag under maximalt
12 månader.
Särskilt nystartsjobb
Detta stöd ska stimulera arbetsgivare att
anställa personer som i minst ett år haft
något av sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Arbetsgivaren får en ersättning som
motsvarar arbetsgivaravgiften, 31,42%.
Stödbeloppet tillgodoräknas via skattekontot. Stödet kan betalas ut i som längst 5 år
beroende på den nyanställdes ålder.
Särskilt anställningsstöd i form av
instegsjobb
Detta anställningsstöd lämnas till den som
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Sociala avgifter 2012 i procent
Prognos
ArbetareTjänstemän
Enligt lag
Sjukförsäkringsavgift 5,02
5,02
Föräldraförsäkringsavgift
2,602,60
Ålderspensionsavgift
10,2110,21
Efterlevandepensionsavgift 1,171,17
Arbetsskadeförsäkring
0,300,30
Arbetsmarknadsavgift
2,912,91
Allmän löneavgift
9,21
9,21
Summa enligt lag
Enligt avtal
1)
31,42 1)31,42 5,06
ca 12,11
Summa lag+avtal
36,48
TYA
Ev företagshälsovård
Löneskatt pensionskostnader
0,200,05
0,70
0,70
ca 1,10
ca 2,70
Summa
ca 38,48
ca 43,53
ca 46,98
1)
För anställda som inte har fyllt 26 år vid årets ingång betalar arbetsgivaren bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av summan av övriga avgifter, det vill säga 15,49%.
För arbetstagare som är födda 1938 till och med 1946 ska arbetsgivaren betala en avgift om totalt
10,21% (=ålderspensionsavgiften).
För födda 1937 och tidigare betalas varken arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt.
beviljats uppehållstillstånd inom de senaste
36 månaderna och studerar eller har fått
löfte om att studera svenska för invandrare
(sfi). En privat arbetsgivare får ett bidrag på
80% av lönekostnaden, dock högst 800 kr
per arbetad dag.
INLEJD ARBETSKRAFT
Tidskriften Värmlandsåkarna har begärt
att Skattemyndigheten i Örebro ska kommentera vad som gäller för inlejd arbetskraft mot faktura. I Värmlandsåkarnas
tidskrift nr 2-99 har Hans Eriksson, Skattemyndigheten i Örebro, lämnat följande
synpunkter. Den som utbetalar ersättning
till någon som har A-skatt ska alltid, utom
när det gäller vissa mindre belopp, dra
preliminär A-skatt om inte beslut från
Skatteverket visar annat. Kontrolluppgiftsskyldighet föreligger om utbetalt belopp
överstiger 100 kr.
Viktiga grundprinciper
Den som har F-skatt betalar själv sin
preliminära skatt (inkl sociala avgifter).
Ovanstående innebär att den som anlitar
en person eller ett företag som har A-skatt
oftast är skyldig att göra avdrag för preliminär skatt. Skyldigheten att göra skatteavdrag gäller även om mottagaren är juridisk
person (aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening m fl). Om uppdragstagaren
är fysisk person föreligger även skyldighet
att betala arbetsgivaravgifter. Det kan särskilt observeras att det saknar betydelse om
ersättningen taxeras som inkomst av tjänst
eller näringsverksamhet.
Sammanfattningsvis är det alltså uppdragstagarens skattsedelstyp som styr skyldigheten att göra skatteavdrag och betala
sociala avgifter.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
117
Åkerihandbok 2013
118
Anmälningsskyldighet vid F-skatt
Den som betalar ut ersättning för utfört
arbete till någon som har eller åberopar
F-skattsedel är i vissa fall skyldig att skriftligen anmäla detta till Skatteverket. Sådan
anmälan ska göras om det är uppenbart att
arbete utförts under sådana förhållanden
att den som utfört arbete är att anse som
anställd hos den som betalar ut ersättningen. Uppenbar anställning är t ex när en
chaufför med egen firma och utan anställda, hyr ut sig själv som förare. Om den som
betalar ut ersättning inte gjort ovanstående
anmälan trots att han varit skyldig att
göra det, får Skatteverket besluta att även
utbetalaren är skyldig att betala skatten/
arbetsgivaravgiften för ersättningen.
Praktisk hantering
Om ett åkeri anlitar företag som hyr ut arbetskraft – t.ex. billots – är detta i regel att
anse som uppenbar anställningsinkomst.
Om uthyraren åberopar F-skattsedel,
bör åkeriet göra en skriftlig anmälan till
Skatteverket om detta. Sådan anmälan bör
även göras i de fall uppdragstagaren är
juridisk person. Även i dessa fall kan alltså
bedömningen bli att den som utfört arbetet
ska anses som arbetstagare.
När anmälan inkommer gör Skatteverket
en bedömning om uppdragstagaren bedriver en självständig näringsverksamhet eller
inte. Om slutsatsen blir att det är fråga om
inkomst av anställning, kan F-skattesedeln
återkallas. I dessa fall kommer Skatteverket
att informera uppdragsgivaren om ändring
av skatteformen. Det kan tilläggas att Fskattsedeln gäller tills den blir återkallad.
I de fall Skatteverket bedömer att uthyrning av arbetskraft utgör näringsverksamhet, torde det oftast vara frågan om
verksamhet som sker i enlighet med lagen
om privat arbetsförmedling och uthyrning
av arbetskraft.
För att säkerställa att framtida krav inte
uppkommer, kan åkeriet anmäla till Skatteverket när det är fråga om ersättningar
som kan anses utgöra uppenbara anställningsinkomster. Om sådan anmälan görs
kan åkeriet aldrig bli solidarisk ansvarig
för uppdragsgivarens obetalda skatter och
avgifter. Vid tveksamhet om hantering av
dessa frågor är det lämpligt att kontakt tas
med Skatteverket.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Förares nationalitet
Fordonet registrerat i
Svensk medborgare
EES-medborgare
Icke EES-medborgare
Sverige
Ja
Ja
Nej
EES
Ja/Nej
Ja
Ja/Nej
Utanför EES
Nej
4)
2)
Nej
4)
Nej
1)
3)
5)
Förklaringar och kommentarer:
1. Ett utländskt körkort medför inte rätt för annan än medborgare i en stat inom EES att
föra svenskregistrerad lastbil i förvärvsverksamhet för transporter av gods. Transportstyrelsen får dock, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten, medge att en innehavare av utländskt körkort som är medborgare i en stat utanför EES kör ett svenskregistrerat motordrivet fordon i yrkesmässig trafik kortare sträcka eller tid.
2. Tullbestämmelserna säger att en i Sverige bosatt förare får generellt sett inte framföra ett fordon registrerat i ett land utanför EU. (Tullverkets författningshandbok, TFH
III:1 artiklarna 555–562.
3. En icke EES-förare får inte utföra inrikes (cabotage) transporter såvida han inte har
förartillstånd i det land där fordonet är registrerat.
4. Vare sig en svensk eller annan förare från EES får framföra ett fordon registrerat
utanför EES.
5. En förare från ett land utanför EU får under inga omständigheter framföra ett fordon
registrerat utanför EES i svensk inrikestrafik.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
119
Åkerihandbok 2013
Anställa
utländska
medborgare
120
Ska man anställa medborgare från andra
länder än EES-området måste personen i
fråga ha giltigt arbetstillstånd, för aktuellt
yrke, och aktuell arbetsplats redan före
inresan. Den som söker arbetstillstånd
måste ha skriftligt erbjudande om arbete i
Sverige på särskild blankett, som rekvireras från arbetsförmedlingen eller svenska
ambassader. Ansökan om arbetstillstånd
görs hos Migrationsverket. Dessutom
måste vederbörande ha giltligt pass och
intyg om utbildning eller erfarenhet. Dock
finns vissa undantag från kravet på arbetstillstånd. Tillståndet utfärdas för viss tid,
högst 48 månader, men aldrig längre än
passets giltighet. Om anställningen varar
längre än 3 månader krävs dessutom uppehållstillstånd.
Medborgare från EES-länderna kan direkt
åka till Sverige och arbeta. Något arbetstillstånd krävs inte. EU/EES-medborgare
och deras familjemedlemmar behöver inte
uppehållstillstånd om de vill vara i Sverige
mer än tre månader. I stället ska EU/EESmedborgare registrera sig och familjemedlemmar som inte är EU/EES-medborgare
ska ansöka om uppehållsrätt. En EU/
EES-medborgare som är arbetstagare, egen
företagare, studerande eller har tillräckliga
medel för sin försörjning har uppehållsrätt
i Sverige. Med uppehållsrätt menas att en
EU/EES-medborgare och hans eller hennes
familjemedlemmar får vistas i Sverige mer
än tre månader utan uppehållstillstånd.
Observera
Lagar m.m. kan ha ändrats sedan
denna bok trycktes. Kontrollera uppgift
i boken om den ska ligga till grund för
mer betydelsefull åtgärd.
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
En person som har uppehållsrätt ska registrera sig hos Migrationsverket se­­nast tre
månader efter inresan.
Vilka förare får köra i Sverige?
Åkeriföreningen har i sin tidning ”Svensk
Åkeritidning” nr 3/99 en enkel matris som
ger svar på frågan om vem som får bedriva
inrikes trafik i Sverige. Som Åkeriförbundet uppfattat saken kan svaren ges i tabellen här intill med tillhörande förklaringar
och kommentarer.
Det är transportföretaget som ansöker om
förartillstånd. Ansökningsavgiften är 1200
kr. Transportföretaget, måste ha gemenskapstillstånd. Ansökan görs hos Transportstyrelsen. Föraren ska vara anställd
med de anställningsvillkor som är vanligt
förekommande i branschen i Sverige. Ett
förartillstånd innebär inte rätt att köra
svenskregistrerat fordon i yrkesmässig
trafik i Sverige. Föraren skall medföra
tillståndet vid färd.
FÖRARTILLSTÅND
Giltighetstiden för ett förartillstånd är
längst fem år. Det får inte beviljas för
längre tid än anställningen varar enligt
anställningsavtalet.
Bestämmelser om förartillstånd finns i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009. Bestämmelserna
innebär att en förare ska ha ett förartillstånd, om han eller hon inte är medborgare
inom EES men är anställd av ett företag i
en medlemsstat som förare i internationell
godstrafik som utförs med stöd av gemenskapstillstånd (blått tillstånd).
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
Arbetsgivarfrgåor
Åkerihandbok 2013
121
Åkerihandbok 2013
Sociala avgifter/skatter för EU-medborgare
•Huvudregeln är att arbetslandet styr sociallagstiftningens tillhörighet.
•Frågor besvaras av Försäkringskassan. Be att få skriftliga besked.
Skatter för EU-medborgare
•Huvudregeln är att bosättningslandet styr skattskyldigheten.
•Frågor besvaras av Skatteverket. Be att få skriftliga besked.
122
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG - bildad av åkare för åkare
