Internationell politik

Internationell politik
Internationell politik under
1900-talet, del 2
(kap. 3-4)
Rickard Mikaelsson, FD
1

Israel – Palestina konflikten



Ottomanska imperiets sönderfall
Storbritannien kontrollerade mellanöstern
Ostabila stater, krav på nya stater


Kraftig judisk inflytning (10% → 30% mellan 1919-1939)
Staten Israel


Kraftig inflyttning efter Andra Världskriget
Starkare krav för en judisk stat


Storbritannien ville dra sig ur


Lämnade över frågan till FN
FN försökte skapa en ny stat (1947)


Judisk terrorism
Misslyckades, ingen acceptans
Krig (1948)




Staten Israel förklarade sin självständighet
Palestinier fördrivs
Fortsätta strider
Araberna splittrade, judarna enade
2
3

Ökad oro under 1960-talet



Ökande sovjetiskt inflytande i arabvärlden
Nära relationerna mellan Israel och USA.
Stöd och upptrappning
Sovjet gav militäriskt och ekonomiskt stöd till Egypten, Syrien
och Irak.
 Sovjet ville ha inflytande, men inte bli indragna i krig.
 Upptrappningen


Egypten mobiliserade på grund av misstankar att Israel skulle
angripa Syrien
Snabb händelsespiral
Tiranasundet blockaders, gav Israel tillgång till Röda Havet och
Indiska Oceanen.
 Polemiken ökade
 Truppförstärkningar vid gränsen, krig verkar ofrånkomligt.


4
5

Ett fientligt grannskap




Stort nederlag för Arabvärlden och Sovjet






Israel omgivet av fiender, inte råd att förlora ett krig
Israel valde att slå först och slå hårt
Inom loppet av sex dagar så hade Israel besegrat Egypten,
Jordanien och Syrien.
De Sovjetiska vapensystem var inte bra
Israel etablerade snabbt militärisk dominans
Israel tog hela Sinaiöknen, Gazaremsan, Jerusalem samt
Golanhöjderna.
Sovjet accepterade en vapenvila utan israeliskt tillbakadragande.
FN-resolution 242; Israeliskt tillbakadragande från Sinaiöknen.
Arabländerna mobiliserade igen



Understödda av Sovjet.
1971 slöt Sovjet och Egypten ett vänskaps- och samarbetsavtal
20 000 soldater utplacerades i landet och Sovjetiska baser
byggdes.
6

Egyptens relationer med Sovjet
1972, sändes soldaterna hem
Saddat, som tagit över i Egypten efter Nasser, inte fick löfte om
stöd i händelse av krig.
 Saddat söker stöd i väst, inget stöd, åter stöd av Sovjet
 Sovjet ville förbättra relationerna och skickade stora
vapenleveranser.



Yom Kippur kriget (Oktoberkriget)
Israel angrepps av Egypten och Syrien den 6 oktober 1973
Inledningsvis framgångar för arabstaterna, återtog förlorad mark.
Sovjet stödde ett vapenstillestånd, skulle cementera de
landvinster som arabstaterna gjort, men kriget fortsatte.
 USA inledningsvis långsamma att stödja Israel
 Rädsla att anklagas för att aktivt delta i konflikten
 Konsekvens: försämrade relationer med både Sovjet och
arabvärlden.



7

Ny amerikansk position




Risk för en större konflikt





Kriget skulle kunna gå förlorat, inte acceptabelt
In for a penny, in for a pound = stora mängder vapen
Med den hjälpen vände krigslyckan och Israel slog tillbaka
angreppet
Sovjet rädda, hotade att intervenera om inte Israel accepterade
vapenstillestånd
Osäkert hur allvarligt hotet var, men styrkor i båda USA och Sovjet
sattes i alarmberedskap.
Risken för en större konflikt var överhängande
Israel stoppade sin frammarsch innan Egypten var helt slagna.
Stor besvikelse bland arabstaterna





Bristande sovjetiska stödet
Saddat sökte åter stöd i väst (1973)
Åsikt: USA världens enda verkliga supermakten
Sovjetiska samarbetsavtalet sades upp 1976
Sovjetiska militära närvaron reducerades till intet.
8

USA byter försvarsstrategi
Mitten av 1970-talet, USA omvärdera MAD-strategin
Inte längre trovärdigt att USA skulle gå till fullskaligt kärnvapen
krig
 Mer flexibel användning av kärnvapen, fler konventionella vapen
för att fortsätta vara avskräckande.



President Carter
Tog makten 1976, lovade att skära i militärutgifterna, men istället
så ökade de.
 Stark nationell opinion om att landet skulle ha ett starkt försvar.


Bakslag för Carter


Revolutionen i Iran 1979
Sovjets invasion av Afghanistan 1979
9
10

Upptakten till det afghansk-sovjetiska kriget
Sovjet hade goda förbindelser med Afghanistan
 1978; kommunistvänlig regim
 Ambition att reformera landet



Reformer var för långtgående och för snabba


Jordreformer, utbildning för alla (kvinnor som män), och sänkt
brudskatt.
Moskva oroad för fundamentalistiska grupperingarna i landet
Sovjet missnöjd med Amin



Den kommunistiska makthavaren i Afghanistan
Amin hade låtit döda Sovjetvänliga konkurrenter
Sovjet misstänkte att Amin hade kopplingar till USA
Rädsla att Afghanistan skulle falla i amerikanska händer
 Sovjet valde de att invadera och dödade Amin.
 Det mer sovjetvänlige Babrak Karmal insattes som ny ledare
 Folkligt uppror mot den nya regimen och Sovjet

11
12

Mujaheddin i underläge
Mujaheddin krigarna var dåligt tränade, undermålliga vapen.
 Vapen från fallna Sovjetiska styrkor
 Oorganiserade, plundring, förstört mer avancerad utrustning
innan den kunde använda.


USA i Afghanistan







USA inledningsvis passiva
Ville inte sälja amerikanska vapen och avslöja sin inblandning.
Sovjetiska vapen köptes av korrupta militärer i främst Östeuropa.
Begränsad verkningskraft på Sovjets helikoptrar
Mujaheddin soldaterna behövde mer avancerade vapen
Stingermissiler
Ambition: ge Sovjet deras eget Vietnam
13
14

Krigslyckan vänder för Sovjet











Stingermissilerna var effektiva
Kostnaderna ökade för Sovjet
Allmänheten i Sovjet okunnig om den verkliga situationen i
Afghanistan
Ökade dödstalen svåra att dölja
Växande motstånd, allt mer offentlig när Gorbatjov tog makten
1985.
Sovjet med liknande problem som USA
Hur skulle man kunna dra sig ur Afghanistan på ett bra sätt?
Hur skulle man kunna motivera insatsen och alla offer för den
egna befolkningen?
Tillbakadragande ifrånkomligt, inleddes 1988, avslutades 1989.
Sovjet försökt nå ett fredsavtal i Afghanistan
USA agerade bakom kulisserna för att förstöra processen.
15

President Reagan


Starkt försvar viktigt, började utveckla nya vapensystem.
Ny kapprustning
Sovjet klagade över att USA bröt mot Salt-avtalen
 En upprustningen i USA skulle mötas av liknande upprustningar i
Sovjet.
 USA hävdade att Sovjet hade brutit mot Salt-avtalen genom att
utveckla sina vapen
 USA ville ha en extra säkerhetsmarginal


Negativa reaktioner i Europa
Stora proteströrelser
 Rädsla att Europa skulle bli skådeplats för ett kärnvapenkrig

16

Upptrappning i Europa
Natobeslut 1979 att utplacera 572 kryssnings- och Pershing
II-missiler i Västeuropa
 Svar på en ökning av SS-20 missiler i Sovjet.
 Sovjet ansåg att SS-20 missilerna enbart balanserade upp
Storbritannien och Frankrikes kärnvapen samt den
amerikanska bombplanen i Europa.
 Natobeslutet mötes därmed med ännu fler SS-20 missiler.


Försök till förhandlingar


Bröt ihop 1983 när USA började placera ut sina missiler
Allt synligare kapprustning


Reagans planer på ett strategiskt försvarsinitiativ (SDI)
Lasersköld i rymden, skulle skjuta ner inkommande raketer.
17

Kalla kriget i Latin Amerika
 Inte
enbart på Kuba.
 Traditionellt starka jordägare, armen och kyrkan
dominerat i denna region
 1970-talet, allt tydligare klyftor
 Kyrkan mer liberal och fattigare bönder krävde
reformer.

USA ingrepp
 Oro
för växande socialistiskt inflytande
 Oro för förlorade resurser (företag)
 Självständighet och förändring misstänkliggjordes
 CIA understödda fascistiska regeringar
18
19

Iran-Contras affären









Somozaregimen (Nicaragua) föll 1979, vänsterorienterad
Sandinistregering
Carter; halvhjärtat stöd till Sandinisterna
Reagan; Sandinisterna skulle undermineras och helst störtas
Rädsla för en Sovjet-Kubansk expansion.
USA kunde inte direkt stödja Contra gerillan som slogs mot
Sandinisterna.
Nej av kongressen
CIA sålde vapen till Iran (skulle få Hizbollah att släppa gisslan
i Libanon), pengar gavs till Contra-gerillan, de köpte vapen.
Avslöjades
General Oliver North till kongressförhör, order ovanför
Reagan hävdade okunskap och lyckades hålla sig undan åtal.
20
21

USA i Chile










CIA agerade emot Allenderegimen i Chile (1970-1973).
Salvador Allende; folkligt vald, lovade reformer som skulle ge
den fattiga befolkningen ökade resurser.
Viktig industri, som kopparbrytning, skulle nationaliseras.
Amerikanska företag i Chile oroliga för utvecklingen
Rädsla för Allendes vänliga kontakter med Castro och Moskva
CIA underminerade regimen, gav stöd till den oppositionella
militären.
1973 genomförde militären en kupp och tog makten
Allende dödades under kuppen.
General Pinochet tog kontroll över Chile och införde en
militärdiktatur
Tusentals människor fängslade och mördades
22
23

USA i El Salvador
El Salvador styrdes av en militärdiktatur.
 USA gav regimen stöd
 Sandinisterna i grannlandet Nicaragua stödde den
vänsterorienterade gerillan.
 Inbördeskrig, USA hjälpte regimen
 Rädsla för ett nytt Vietnam, USA sände ingen militär
personal
 De mördade amerikanska nunnorna
 USA:s stöd minskade drastiskt

24
25

Slutet på kalla kriget




Inledning: Sovjet tappade kontroll över Östeuropa 1989
Slut: Sovjet upplöstes 1991
40 år av konflikter, västvärlden och USA vinnare
Varför slutade kalla kriget?

Olika teorier

”Triumfalism” två grenar.

1) Reagan administrationens betydelse. Reagan bröt med
uppdämningspolitiken och strävade efter att vinna över
”ondskans imperium”. Upptrappningen under 1980-talet som
Sovjetunionen inte klarade ekonomiskt.

2) Inte Reagan administrationen specifik, utan
uppdämningspolitiken i sin helhet, från Truman till Reagan.
Interna motsättningar skulle splittra Sovjetunionen inifrån.
26

Faktorer både i Öst och Väst


Ny generation av ledare i Sovjet





Kalla krigets slut berodde på både västlig politik och på grund av
grundläggande förändringar inom Sovjetunionen under Michail
Gorbatjov.
Ny generation av sovjetledare som insåg hur dåligt deras politiska
system var
Vilka att reformera
Västvärldens politik bidrog till händelseutvecklingen
Hela äran ges inte till den nya generationen av sovjetledare.
Betydelsen av Gorbatjov





Kalla kriget hade fortsatt utan Gorbatjov
Reagan administrationens politik stärkte mer militanta grupperingar i
Sovjet
Reformerna i Sovjet designades i hög grad av Gorbatjov
Toppmöten mellan Reagan och Gorbatjov
Avskaffa de landbaserade medeldistansmissiler (INF-avtalet,
Washington 1987).
27
28

Muren föll
Gorbatjovs reformer tolkades i Östeuropa som ett tecken på att
Sovjet hade börjat släppa på greppet
 Oppositionella grupper fick vind i seglen.
 6 månader, fria valen i Polen i juni 1989 till Ceausescus fall i
Rumänien i december 1989 föll kommunismen i Östeuropa.
 Tillspetsat





Processen tog 10 år i Polen
10 månader i Ungern
10 veckor i Östtyskland
10 dagar i Tjeckoslovakien.
Polen; Solidaritet vann valet 1989 (99 av 100 platser i Senaten).
 Ungern; center-höger-partierna vinnare
 Tjeckoslovakien; Medborgarforum under Vaclav Havel
 Östtyskland; Kristdemokraterna vann.

29
30

Sönderfall och konflikter
 Jugoslavien
Kriget i Slovenien (1991)
 Kriget i Kroatien (1991-1995)
 Kriget i Bosnien/Hercegovina (1992-1995)
 Konflikten i Kosovo (1996-1999)
 Konflikten i Makedonien (2001)

31
32
 Sovjet/Ryssland
Baltikum (1991)
 Kuppförsök i Ryssland (1991)
 Tjetjenien (1994-1996 & 1999-2009?)
 Georgien (1992-?)


Abchazien & Sydossetien
Nagorno-Karabakh (1988-1994)
 Moldavien (1991)


Transnistrien (1991-?)
 Irak

Kuwait (1990-1991)
33
34
35
36
37
38
39
40

Slut för idag
41