11 augusti 2011
Reportaget:
Starta eget-bidrag för
Höga studieavgifter
Stoppade väninnans
Möt frisören Joanna Skelander,
den med rätt tajming
och få stipendier för
pengar i egen ficka
som berättar om hur hon
Det gäller att ha lite tur för den
som hoppas få starta egetbidrag.
Sidan 4-5
utländska studenter
En kvinna åtalades för grovt
Bara 100 av de 700 sökande
bedrägeri vid Södertörns
kan få stipendium från SI.
tingsrätt.
Sidan 6-7
Sidan 8-9
hanterar kontakten med
kunderna.
Sidan 1-3
MED TVÅ ÖRON, EN
SAX OCH TYSTNADSPLIKT
Joanna Skelander får höra
om allt från prästsex till allvarlig sjukdom medan hon klipper
sina kunders hår. Många blir
stammisar, som mannen som
hjälpte henne att få ett kontrakt
på hennes allra första lägenhet.
Hon kör upp den elstyrda stålpersiennen vid ingången klockan tio
när salongen öppnar. En försäljare av
hårvårdsprodukter ska komma vid
öppningsdags, men han syns inte till.
Vi tar varsin kopp kaffe från Cafebarautomaten, som balanserar på diskbänken i pentryt. Det finns precis
plats för dörren att svänga upp utan
att dra med sig stolen som står
inskjuten under det minimala bordet.
Vid halv elva kommer den första
kunden denna tisdagförmiddag, en
medelålders man. Efter att Joanna
Skelander tvättat hans hår flyttar de
tillbaka till stolen framför spegeln
under de starka spotlightlamporna.
All ögonkontakt är genom spegeln,
som löper längs större delen av
långsidans vägg. Det är stundtals tyst
mellan dem. Medan Joanna Skelander arbetar med saxen spinner hon
vidare på de samtalsämnen som
Joanna Skelander har jobbat som frisör i sex år.
Nu hittas hon på Nikita Hair i Farsta centrum.
FOTO: KARIN SÖDERLUND LEFILER
Textprover av Karin
Söderlund Leifler
Proverna visar exempel på
kortare artiklar av olika
genrer. Jag har skrivit dem
medan jag läste Journalistik för akademiker vid
Södertörns högskola i
Stockholm.
Texterna och bilderna är
förstås skyddade av
upphovsrätten. De får inte
kopieras eller på något sätt
spridas utan mitt tillstånd.
Trevlig läsning! / Karin
textprover • [email protected] • www.kokoroskribent.se
11 augusti 2011
KO KO RO S KRIBENT
kommer upp. De pratar om
materialet i salongens golv,
auktionsfirmor som rånats och
innehållet i saltvattensprejen som
kundens fru köpt och som han
gärna lånar. Joanna Skelander
avslutar med att krama in en klick
hårvax i hans nyklippta frisyr och
en godisaktig doft sprider sig i
salongen när hon fönar håret.
– Många kunder blir som
kompisar, säger hon, då är det kul
att berätta saker. Jag är rätt
gränslös av mig, får jag höra av
mina kollegor. Jag skulle inte gå in
på intima grejer, men kompisar
och pojkvänner nämns när jag
pratar med kunder.
Hon har inte alltid varit så
öppen. När Joanna Skelander
gick i skolan var hon tystare och
hon var blyg i början av sin
frisörbana.
– Alla som känner mig nu tror
att jag var helt galen när jag var
yngre, men det var jag inte. Det
har kommit på senare år, tillägger
hon med ett skratt.
Joanna Skelander klipper en kund.
FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER
Schampoo, balsam och andra hårvårdsprodukter trängs på hyllan intill hårtvättsduscharna.
FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER
När Joanna Skelander började i
yrket lärde hon sig att känna av vad
varje kund ville. Inte alla vill
småprata medan hon klipper dem.
En del tar upp en tidning eller
sitter och blundar. Andra kommer
dit för att prata av sig.
Under åren har hon fått höra
om kunders problem med chefen
på jobbet, bråkiga barn och
otrohetsaffärer.
– Jag har slutat att bli förvånad,
säger hon. Jag hade en kund som
berättade detaljerat om sitt sexliv
med en präst. Det blev lite väl
mycket. Men det är bara att garva
och säga ”nej, men vad roligt för
dig”.
Joanna Skelander berättar att
det står i hennes anställningskontrakt att hon har tystnadsplikt.
Det som kunderna berättar
stannar hos henne. För det är inte
ovanligt att kunder öppnar upp sig
även om jobbiga saker som
skilsmässor och svåra sjukdomsbesked. Hon upplever att många
kunder och frisörer bygger upp ett
förtroende för varandra. Mannen
som ordnade med kontakten så att
hon fick sin första lägenhet, ett
rivningskontrakt i innerstan, kanske
inte skulle ha gjort samma sak för
kassörskan i mataffären, gissar hon.
En del kunder kommer hon
särskilt nära. Förra sommaren var
hon på begravningen för en kund
som klippt sig hos henne ända
sedan Joanna gjorde sin praktik.
Efteråt var det svårt att förstå att
kvinnan var borta och inte längre
kom till salongen varannan vecka.
En gång fick hon ett dödsbesked
över telefon. Hon hade två kunder
kvar på eftermiddagen, så hon fick
textprover • [email protected] • www.kokoroskribent.se
11 augusti 2011
KO KO RO S KRIBENT
hålla tillbaka tårarna tills salongen
stängde för dagen.
– I fikarummet kan jag vara
ledsen, sur eller arg, men ute i
salongen måste jag vara glad ändå,
säger Joanna Skelander. Det kan
vara rätt skönt att släppa det
jobbiga och gå ut och prata med en
kund. Det bästa med yrket är att det
är lite teateraktigt.
Kvart i elva dyker den förste
försäljaren upp, han som var
inbokad klockan tio.
– Hur mås det? undrar säljaren
och hälsar Joanna Skelander och
hennes kollega med varsin kram.
När han fått fram datorn börjar
han presentera den senaste produkten, Mythic Oil. Han sprutar
oljan i våra handflator, så att vi
själva kan prova hur produkten med
avocado- och druvkärneolja känns i
håret. Innan Joanna Skelander ska
lägga sin beställning presenterar
säljaren årets sommarkampanj, som
innebär att de får ett gäng solglasögon i pilotmodell med spegelglas. Ju
större beställning, desto fler solglasögon. Joanna Skelander passar på att
prova ett par.
– Vad stekiga vi är, skämtar hon
innan hon går ut bland hyllorna i
salongen för att bestämma vad som
behöver fyllas på.
Just i dag har hon håret uppsatt i
en slarvig knut. Hon och hennes
kollegor ska springa Vårruset efter
jobbet. De har bestämt att de ska ha
I en hylla i det lilla personalrummet finns tuber med färg i många olika nyanser, något som Joanna
Skelander gillar att jobba med.
FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER
galna frisyrer, så håret måste vara
smutsigt och därför vill hon inte ha
det utsläppt i dag. Det är viktigt att
hon och hennes kolleger ser bra ut
på jobbet. De brukar äta frukost på
jobbet och fixa håret tillsammans en
halvtimme innan salongen öppnar.
Hon jobbar aldrig osminkad och det
skulle inte fungera att komma till
jobbet bakfull eller ofräsch.
Faktum är att hon inte heller kan
välja att ha på sig vad hon vill på
jobbet, eftersom Nikita Hairkedjan
har en gemensam klädkod. De
anställda ska klä sig i svart och vitt samma färger som salongens
inredning.
Annars är färg något som hon tycker
mycket om att arbeta med.
– Man får ut sitt inre barn när
man får kladda och röra om i färgen.
Och en färgning ger stor förändring
snabbt. Det är roligt att göra folk
vackrare och att framhäva saker de
inte vet att de har. När man håller
på där mitt i ser det ut som en
julgran med folie och burr, säger hon
och visar med händerna över
huvudet hur hon menar. Sedan när
man sköljer ur det blir håret
jättesnyggt.
Under sina år i yrket har Joanna
Skelander hunnit vara med och
starta upp en salong i Täby och nu
jobbar hon på Nikita Hair i Farsta
Centrum söder om Stockholm. I
dagarna kan hon fira 6- årsjubileum
som frisör.
– Innan jag började jobba trodde
jag att det skulle vara mer glassigt
och att det skulle finnas tid för att
sticka iväg och käka lunch, säger
hon.
Kvart över tolv kommer nästa
säljare, som Joanna Skelander tar
emot inne i pentryt. Lunchen får
vänta tills det finns en ledig stund
över.
Artikeln är ett exempel på reportage
textprover • [email protected] • www.kokoroskribent.se
11 augusti 2011
KO KO RO S KRIBENT
STARTA EGET-BIDRAG FÖR DEN MED RÄTT TAJMING
inte kunna få en anställning.
Lena Törner är entreprenör och
har skrivit en bok om att starta
företag. I en debattartikel i
Arbetsmarknaden skriver hon att
mer kraft borde läggas på att avgöra
om personen som söker starta egetbidrag kan driva företag och har
motivationen och drivet som krävs.
”Problemet är att bidraget sällan gör
nytta och ofta går till personer som
inte är lämpade att starta eget”,
skriver hon. Lena Törner menar att
Hur mycket Arbetsförmedlingen det svåra inte är att starta företag,
ger i stöd till nyföretagare varierar
utan att få lönsamhet.
stort från år till år. Riksdagen sätter
de ekonomiska ramarna och
Arbetsförmedlingen fördelar
pengarna. Ungefär en tredjedel av
företagen som startas med stödet
verkar inom handel-, hotell- och
restaurang-branschen.
Marie Waltersson och Åsa
Wallin, Linköping, fick starta egetbidrag när de startade konsultföretaget Binformation förra hösten.
Det var valår och Arbetsförmedlingen hade gott om pengar. 2010
satsades nämligen 647 miljoner
kronor på starta eget-programmet.
Året innan satsades mindre än
hälften, bara 288 miljoner kronor.
– Situationen har förändrats sedan
vi fick bidraget, det är svårare nu,
menar Marie Waltersson. Det känns
som ett lotteri.
Starta eget-bidraget är
enligt Arbetsförmedlingen den
mest framgångsrika åtgärden
för att bota arbetslöshet. Men
möjligheterna att få bidraget
varierar kraftigt från år till år
och beroende på var du bor.
Och arbetssökande som är
attraktiva på arbetsmarknaden kan inte få bidraget,
även om de har en stark
affärsidé.
Är arbetslösa rätt grupp
nyföretagare?
Det har riktats kritik mot hur
bidraget delas ut. Stödet ska ges till
personer med goda förutsättningar
att få igång ett lönsamt företag. För
att vara aktuell för starta egetbidrag ska man ha sökt arbete men
I en avhandling från Linköpings
universitetet beskrivs starta egetbidrags-företagare som
”nödvändighets-entreprenörer”.
Arbetslöshet var en viktig anledning
till att de startade eget. Företagarna
i forskningsstudien ifrågasatte själva
om arbetslösa är rätt grupp att
starta företag.
– Först gör vi en bedömning av
personens möjligheter att få annat
arbete, säger en handläggare av
starta eget-bidrag på Arbetsförforts. nästa sida
Åsa Wallin och Marie Waltersson startade sitt företag Binformation med stöd av
starta eget-bidrag. FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER
textprover • [email protected] • www.kokoroskribent.se
11 augusti 2011
KO KO RO S KRIBENT
känns konstigt att få svart på vitt att
de inte kan få jobb.
Året innan de startade sitt
företag gick Marie Waltersson och
Åsa Wallin en kurs i entreprenörskap och omvandlade sin idé till en
affärsplan. När deras anställningar
löpte ut startade de Binformation,
som gör omvärldsbevakning och
skriver texter baserad på medicinsk
forskning åt kunderna.
De fick starta eget-bidrag i sex
månader. Under den tiden låg deras
fokus på marknadsföring, något som
Hur mycket som satsas på starta eget-stödet varierar stort från år till år.
börjar visa resultat nu. De kan inte
* markerar valår. Data från Arbetsförmedlingen.
ta ut lön från företaget än.
DIAGRAM: KARIN SÖDERLUND LEIFLER
– Vi har besparingar och våra
familjer klarar av att leva på en
medlingen. Om jag ser att här finns man har på arbetsmarknaden, desto enda lön ett tag, säger Marie
en person som kan få jobb, då är
mer hjälp ska man få. Vi ska inte
Waltersson. Vi har många möjliga
steg ett att söka jobb. Om personen lägga resurser på dem som klarar
affärer på gång nu, så det kommer
däremot inte verkar ha någon
sig ändå.
nog att gå bra.
möjlighet att få jobb, då diskuterar
vi vad vi kan göra. Det kan vara en Intyg på att de
person som hoppat av gymnasiet
inte kunde få jobb
Fakta
och blivit arbetslös när jobben
Både Marie Waltersson och
Starta eget-bidrag, eller
flyttar utomlands.
hennes kollega Åsa Wallin tog
Stöd till start av
I bland bedöms eget föredoktorsexamen i medicin för två år
näringsverksamhet, är
tagande som den snabbaste vägen sedan. De hade sedan korta
Arbetsförmedlingens mest
ut ur arbetslöshet. Om den arbets- tidsbegränsade anställningar på
effektiva åtgärdsprogram.
sökande har en idé om att starta
Linköpings universitet. ArbetsmarkProgrammet har lett till någon
eget erbjuds på flera orter utbildnaden för forskare var trög i
form av jobb för 85 procent av
ningar som hjälp för att utveckla
regionen och de tog kontakt med
deltagarna.
företagsidén. Affärsplanen bedöms Arbetsförmedlingen med idéen att
Efter tre år finns 60 procent
sedan av konsultföretag. I exempel- starta eget. Handläggaren skrev ett
av företagen som startats med
vis Östergötland bedömdes cirka 75 intyg om att de inte bedömdes
bidrag kvar, jämfört med 64
procent av affärsidéerna som
kunna få ett arbete inom rimlig tid.
procent av företagen som
varaktiga och lönsamma.
Intyget var nödvändigt för att de
startats utan stöd.
Om den sökande sedan får
skulle få delta i arbetsmarknadsI fjol slog nyföretagandet i
bidrag eller inte beror till stor del på programmet.
Sverige rekord. 65 072 nya
hur mycket pengar Arbetsförmedföretag startades 2010, vilket är
lingen har kvar och vilken policy
Hur kändes det att få ett
en ökning med 19 procent
landets olika arbetsförmedlingsintyg på att ni var
jämfört med 2009.
kontor har. En del ger fler sökande oanställbara?
stöd under kortare tid. Andra
– Det var ju en märklig känsla,
kontor ger längre bidrag till färre
säger Marie Waltersson. Vi blev
personer och säger nej till fler.
glada för vi visste vad vi ville, men
Artikeln är ett exempel på en arbetsmarknads– Vi gör en prioritering, säger
för andra människor kanske det
en handläggare. Ju svårare situation
artikel
textprover • [email protected] • www.kokoroskribent.se
11 augusti 2011
KO KO RO S KRIBENT
HÖGA STUDIEAVGIFTER OCH FÅ STIPENDIER
FÖR UTLÄNDSKA STUDENTER
Sedan det infördes en
studieavgift för utländska
studenter har antalet antagna
till de internationella
utbildningarna vid svenska
högskolor mer än halverats,
från 24 500 förra hösten till 10
000 i år.
Studenter som inte har råd
att betala studieavgiften själva
kan söka stipendier. 700
individer har sökt stipendier
från Svenska Institutet, men
högst 100 kan få.
Lärosätena har själva fått sätta
prislappar på sina utbildningar.
Studieavgifterna varierar mellan 75
000 och 230 000 per år. Två olika
statliga stipendieprogram har
inrättats för att fortsätta locka
utländska studenter till den
svenska högskolan. För 2011
handlar det om 30 miljoner
kronor i vardera program. Många
högskolor tar pengar ur egen ficka
eller vänder sig till näringslivet för
att inrätta egna stipendier.
Ett av stipendieprogrammen
hanteras av Internationella
programkontoret, som fördelar
pengarna mellan lärosätena.
Maissa Al-Adhami, samordnare
för internationella frågor på
Karolinska Institutet (KI), berättar
att medlen som KI fått bara
räcker till två stipendier.
– Alla högskolor är besvikna för
att det blir så lite pengar, säger
Fakta
Förra året införde riksdagen en
studieavgift för medborgare
utanför EU. Utbildning förblir
gratis för personer från Sverige
och EU-länder samt
utbytesstudenter.
Syftet med studieavgiften är
att sänka statens kostnader för
att utbilda utländska studenter.
Studenterna ska lockas till
svenska högskolor av
utbildningarnas kvalitet och
inte för att de är gratis.
De senaste tio åren har
antalet studenter från länder
utanför EU fyrdubblats, men
nu tycks den trenden brytas.
forts. nästa sida
Studieavgifterna för studenter från icke-EU-land ledde till en drastisk minskning av ansökningar inför höstterminen. Det finns stipendier
att söka, men de räcker bara till en liten del av de sökande. FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER
textprover • [email protected] • www.kokoroskribent.se
11 augusti 2011
KO KO RO S KRIBENT
hon. Vi tycker att det är viktigt med
studenter från utlandet, de berikar
läromiljön.
Konsekvensen kan bli att
utbildningar, som varit populära
bland studenter från länder utanför
Europa, läggs ner.
Cynthia Veenstra från Holland har
studerat i Sverige. Majoriteten av de
som läste programmet var
internationella studenter, vilket hon
SKOLOR
FLYTTAR IHOP
Klockarbergsskolans
elever, som sedan 2006 är
inhysta i tillfälliga paviljonger, ska få nya lokaler i
Brandbergsskolan i Haninge.
Det beslutade Grund- och
förskolenämnden den 25
februari.
Oppositionspolitikerna
ville skjuta upp beslutet för
att ge tid för dialog med
berörda elever och föräldrar
innan beslut fattades, men
blev nedröstade.
Efter sommaren får eleverna
på Klockarbergsskolan
(förskoleklass – årskurs 5) flytta in
i lediga lokaler i den intilliggande
Brandbergsskolan (årskurs 6-9).
Det innebär att cirka 750 elever
ska inrymmas i samma byggnad.
Beslutet togs av Grund- och
förskolenämnden (GFN) den 25
februari. Socialdemokraterna (S)
opponerade sig och menade att
upplevde både för- och nackdelar
med. Det var stora skillnader i
förkunskaper.
– Jag tror att blandningen har
hämmat mig och att vi inte kunde
läsa så djupt som vi ville, för några
förstod inte baskunskaperna.
Cynthia Veenstra tror att
studieavgifterna kommer att leda till
mer kvalificerade studenter på
utbildningarna.
ärendet forcerats fram utan att
dialog förts med elever, föräldrar
eller personal. I sin reservation
mot beslutet skriver (S)politikerna: ”Det ges inte någon
chans att begrunda förslagets
konsekvenser, som dessutom
saknar konsekvensanalys,
ritningar och andra nödvändiga
beslutsunderlag. Ett dokument
angående riskbedömning inför
organisationsförändringen
skickades ut dagen innan”.
Åsa Sandberg, rektor på
Klockarbergsskolan, har hittills
inte mött några negativa
reaktioner från berörda familjer.
– Man skulle ju kunna tro att
föräldrar skulle vara oroliga inför
något sådant här, men det har vi
inte märkt av ännu i alla fall,
säger hon. Däremot har
personalen behov av att veta hur
det blir med lokalerna, så att vi
inte får ett rum här och ett där.
Och det finns en oro för hur vi
ska hinna packa när det går så
fort.
Skolans tidigare byggnad revs
på grund av mögelskador och
eleverna har sedan 2006 varit
inhysta i tillfälliga paviljonger,
– Jag tror att studenterna som
kommer är mer motiverade. Men
jag tycker att studieavgifterna är
jättehöga. Duktiga studenter som
inte har så mycket pengar har ingen
chans, om de inte får stipendiet.
Artikeln är ett exempel på riksnyhetsartikel.
som är uppställda på
fotbollsplanen strax intill
Brandbergsskolan. Efter beslutet i
GFN sade kommunen i dagarna
upp hyreskontraktet för
paviljongerna, som hyrts för
ungefär 9,5 miljoner kronor per
år. Även om det kostar att
anpassa Brandbergsskolans
lokaler och skolgård, räknar GFN
med att spara pengar på flytten.
– Nu kan vi lägga mer pengar
på verksamheten i stället för på
lokalerna, säger Åsa Sandberg.
Dessutom får vi ett riktigt
skolhus. Att kunna nå det
kommunala biblioteket invändigt
och få tillgång till en riktig idrottshall blir ett lyft för oss.
Barnen på Klockarbergsskolan
verkar se fram emot flytten till de
äldre elevernas skola. Åsa Sandberg berättar att barnen har sina
egna frågor.
– De undrar om de ska få äta
godis i skolan nu. Vi förklarar för
dem att vi inte ska bli Brandbergsskolan, utan att vi ska
fortsätta vara en egen skola.
Artikeln är ett exempel på lokaljournalistik.
textprover • [email protected] • www.kokoroskribent.se
11 augusti 2011
KO KO RO S KRIBENT
STOPPADE VÄNINNANS PENGAR I EGEN FICKA
praktiska saker under flera år.
Ingeborg hade demenssymptom
och var rörelsehindrad. Eftersom
hon aldrig gick utomhus behövde
hon hjälp med inköp och bankärenden.
Kvinnorna hade kommit
överens om att Eva skötte den äldre
väninnans ekonomi och tog ut
kontanter åt henne. Eva hade
därför hand om Ingeborgs kontoSammanlagt 202 400 kronor
kort och kod.
togs ut från den gamla kvinnans
Till sist blev frestelsen för stor.
konto mellan 2006 och 2009. Vid
När Ingeborg togs in på vårdhem
flera tillfällen var kontot nästan
började Eva stoppa pengar i egen
tömt på pengar.
ficka. Uttagen varierade mellan 100
Den åtalade kvinnan, Eva, är
och 5000 kronor.
tidigare ostraffad. Hon var väninna
Eftersom Eva var den enda som
till den numera avlidna kvinnan i
hade tillgång till kontokortet
85-årsåldern, Ingeborg, vars pengar upptäcktes brottet först efter att
hon anklagas för att ha tagit.
Ingeborg dött. När Ingeborgs söner
Eva hjälpte Ingeborg med
skulle betala begravningen märkte
På tisdagen hölls rättegång
vid Södertörns tingsrätt mot
en kvinna som åtalats för
grovt bedrägeri. Kvinnan har
tagit ut pengar till sig själv
från en äldre väninnas konto.
Brottet uppdagades när
offrets söner märkte att någon
gjort uttag från moderns
konto efter hennes död.
de att kontot var tömt. Sonen blev
bestört när han såg att det sista
uttaget hade gjorts några timmar
efter att familjen tagit ett sista farväl
av den avlidna kvinnan. Det sista
uttaget lämnade mindre än 50
kronor kvar på Ingeborgs konto.
Eva erkände för rätten att hon
missbrukat väninnans förtroende
genom att ta pengar till sig själv.
Hon uppgav att hon ångrar sig.
Hon uppskattade att det rör sig om
100 000 kronor sammanlagt, men
kunde inte räkna ut summan mer
exakt. Angående uttaget efter
dödsfallet menade Eva att hon
måste ha tagit fel kort i chock.
Åklagaren ansåg att brottet är
grovt bedrägeri, eftersom det pågått
systematiskt och länge. Minimistraffet för grovt bedrägeri är sex
månaders fängelse, men åklagaren
ville se ett års fängelse.
Försvaret talade om trolöshet
mot huvudman, då Ingeborg gett
Eva tillgång till uttagskortet och
koden. Trolöshetsbrott och
bedrägeri av normalgraden straffas
med villkorlig dom och böter.
Eva dömdes till villkorlig dom
och ska betala 100 000 kronor i
skadestånd till dödsboet.
Personerna heter något annat i verkligheten.
Artikeln är ett exempel på ett rättegångsreferat.
På nästa sida hittar du en fakta-artikel som
hör ihop med referatet.
Den åtalade kvinnan hade tillgång till offrets bankomatkort och kod.
FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER
textprover • [email protected] • www.kokoroskribent.se
11 augusti 2011
KO KO RO S KRIBENT
SVÅRT FÅ BEDRAGARE DÖMDA
De senaste tio åren har
antalet anmälda bedrägerier
tredubblats. Men mörkertalet
är stort, eftersom de flesta
bedrägerier inte polisanmäls.
Och mindre än var femte
anmälan leder till att en
gärningsman blir dömd.
polis. Den dolda brottsligheten
rymmer både gärningar som förblir
oupptäckta och brott som upptäckts
men som av olika anledningar inte
anmäls.
– Brottsförebyggarna hinner inte
med, säger Leif Petersson. Det gör
inte heller vi, som ska göra statistik
av de ”nya moderna” brotten. Så vi
hinner inte med att fånga upp olika
metoder för att begå bedrägeri.
klarade. Det innebär att brott inte
kunnat bevisas, att det inte finns
någon misstänkt eller att den misstänkte är under 15 år och därför inte
straffmyndig.
Kan ge fängelse
Totalt blev nästan 2 500
personer dömda i domstol 2009 där
Leif Petersson vid Brottsförehuvudbrottet var ett bedrägeribrott.
byggande rådet, Brå, tror att
Den vanligaste påföljden för grovt
bedrägeribrotten har ökat på grund
bedrägeri är fängelse, vilket hälften
av att en del andra möjligheter att
Svårt att hitta den skyldige av de fällda fick 2009. De som
begå brott mot förmögenhet har
63 procent av de anmälda
dömdes för bedrägeri av normalminskat. Bilstölder och bilinbrott har bedrägeribrotten klarades upp 2009, graden fick i de flesta fall villkorlig
försvårats genom larmanordningar men det var bara i 16 procent av
dom, men tio procent fick fängelseoch förbättrat inbrottsskydd.
fallen som en gärningsman dömdes straff.
– Bedrägerier är den moderna
som skyldig till brottet. Resten av de
formen av brottslighet, där nya
uppklarade fallen är tekniskt uppmöjligheter öppnar sig i takt med
att ny teknik tas i bruk, som kontokort, datorer och Internet. Dessa
medel ger fantasin och
uppfinningsrikedomen stort
spelrum, säger Leif Petersson.
Bara liten del anmäls
Bedrägeri är ett typiskt seriebrott. En enda bedragare kan stå
bakom tusentals anmälda brott
under en kort period. Det är enligt
Brå en bidragande förklaring till
att bedrägeribrotten ökat mycket.
Datorbedrägerier står för en
stor del av de senaste årens ökning.
Polisens insatser mot Internet- och
kontokortsrelaterade bedrägerier
har gjort att fler brott upptäcks.
Men mörkertalet för bedrägerier är stort, eftersom endast en
liten del av alla brott anmäls till
Diagrammet visar hur antalet anmälda bedrägeribrott har ökat det senaste
decenniet. Statistisk källa: Brottsförebyggande rådet, Brå
Kontakta mig gärna på: [email protected]
textprover • [email protected] • www.kokoroskribent.se
