Församlingsbladet
Nr 5/2011
Gud, i dina händer får jag gråta ut, gråten delar du tills den tar slut.
Gud, du känner ondskan, i din egen kropp. Att du delar smärtan ger mig hopp.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
SvPs 769:3
Var inte rädd. Det finns ett hemligt tecken, ett namn som skyddar dig nu när du går.
Din ensamhet har stränder in mot ljuset. Var inte rädd. I sanden finns det spår.
ur
inne
hå
llet
SvPs 256:1
”Det går lättare TILLSAMMANS”
”Eftervärme”
Musik i våra gudstjänster
2
3
4
Om sörjandegruppen
4
”När liver gör ont”
5
Gudstjänster i Alvesta församling 6
Ledare
Idag får du ett nytt nummer av församlingsbladet, ett temanummer om sorg.
Vi belyser att vi möter sorgen i olika
sammanhang. Det första man tänker
på är väl sorg i samband med någon
närståendes dödsfall, men det finns
många andra orsaker till sorg, t.ex. att
förlora arbetet, förlust av en kroppsdel
eller varför inte förlusten av ett husdjur?
Vi belyser även hur svårt det kan vara
att veta vad man ska göra, när någon
drabbas av sorg. Det viktigaste rådet
är: våga vara medmänniska! Sorgen är
ju en del av livet. Att stå kvar som vän,
när någon sörjer, är att vara en verklig vän. Det heter ju: ”i nöden prövas
vännen”.
Som kristen församling lyfter vi naturligt fram gemenskapen och delar
de resurser och erfarenheter vi har,
grundade i förtröstan på Guds närvaro också i det svåra och i hoppet om
seger över döden. Jesusordet ”Jag är
uppståndelsen och livet” ger oss hopp
inför våra dagars slut. Det hoppet behöver vi varje dag. Det ger oss riktmärke för livet och vardagen.
Torsdagsträff
”Tokiga i trasmattor?”
Eva Valente och Siv Andersson
berätter en saga om den svenska
trasmattan
3 november
i Alvesta församlingshem kl 14
Kyrkbil kl 13.30
Gemenskap, program, andakt,
servering till självkostnadspris
Göran Alexandersson
”Alla behöver vi någon”
Här kan du nå oss:
Expedition
må-fr säkrast 10-12.......................177 70
Fax.................................................. 149 32
Kontraktsprost
Göran Alexandersson....................177 77
mobil..............................................177 87
Komminister:
Svante Kjellén.................. 070-62694 09
Elisabet Cárcamo Storm...070-66823 68
Kyrkokamrer Mats Edenvärn........ 177 73
Assistent Lilian Hedstig................. 177 71
Diakon Thorsten Tiedt...................177 79
Kantor Gunilla Erikson................... 177 74
Kantor Maria Claesson.................. 177 75
Församlingsassistenter
Helena Kronstrand......................177 76
Malin Sandberg.......................... 177 80
Lena Karlsson..............................177 84
Alvesta församlingshem................177 89
Kyrkskolan.....................................177 84
Hjortsberga församlingshem...... 5501 95
Lekaryd sockengård.................... 400 24
Vaktmästare Skogskyrkogården,
Lekaryd kyrkogård........................177 94
Vaktmästare Alvesta kyrkogård,
Härlöv Kyrkogård...........................177 92
Hjortsberga kyrkogård.................. 177 91
www.svenskakyrkan.se/alvesta
Församlingsbladet utges av
Alvesta församling, Box 177, 34222 Alvesta
Ansvarig utgivare: Göran Alexandersson
Någon att tala med, hemma eller på sjukhuset. Hjälp till vårdcentral och sjukhus, apoteksärenden m.m.
– Hör av dig, vi finns till för Dig.
Diakonigruppen, Malin Sandberg, Thorsten Tiedt
Det går lättare Tillsammans
Britt Wetterhall berättar vad sörjandegruppen ”Tillsammans” har betytt
för henne i hennes sorg.
Hur fick du veta om sörjandegruppen? ”Det var genom Elisabet Cárcamo Storm som lämnade över en
inbjudan till mig, och det kom lite
hastigt på eftersom gruppen skulle
starta två dagar senare. Jag tänkte att
jag går dit för att se om det passar
mig och gör det inte det så behöver
man ju inte fortsätta, men jag blev
fast och var faktiskt med vid alla träffarna.”
Vad har sörjandegruppen betytt för
dig? Britt berättar att hon är väldigt
glad att hon tog chansen att vara med.
Hon menar att alla borde ge sörjandegruppen en chans, för det ger så
mycket tillbaka. ”Man känner att man
inte är ensam i sin sorg, det finns andra människor som är i samma situation. Det känns så skönt att bli lyssnad
på och få diskutera de olika stadier
2
man går igenom. Det var verkligen
jättebra. Jag hoppas att både Eva och
Elisabet vet hur mycket dem har betytt
för mig.”
Britt känner att hon saknar sörjandegruppen, men säger med ett leende
på läpparna att hon tänker bjuda hem
dem som var med på en fika framöver.
Även om gruppen är avslutad, så kan
man ju träffas någon gång ibland på
egen hand.
Malin Sandberg
Eftervärme
Allhelgonatiden är en märklig tid. Då
får döden plötsligt vara närvarande
mitt ibland oss, mitt i det vanliga livet.
Döden som vi annars gömmer undan,
står i centrum och frågorna kring döden kommer nära.
Allhelgonahelgen är samtidigt en
viktig tid för oss. Jag tror att det för
många människor känns skönt att få
släppa fram sorgen och att se att andra runt omkring också vågar göra det.
Död och sorg går inte att gömma undan. Död och sorg är en del av livet.
Vi har en ganska underlig syn på livet
och döden. Ibland pratar vi som om
döden var ett ”om”
”Om jag dör...”. Döden är inget ”om”,
utan ett ”när”. ”När jag dör...”.
För det enda vi säkert vet om livet är
ju att vi en gång ska dö. Det låter kanske hårt och kallt, men det är ju bara
sanningen. Döden är en naturlig del av
livet.
Ni har hört det förr – ett av mina favoritcitat:
”En dag ska vi alla dö, alla andra dagar ska vi det inte”
Eftersom vi vet att vi en dag kommer
att dö, så gäller det att ta vara på livet.
Njuta av livet och verkligen LEVA livet! Och ta vara på de stunder vi får
tillsammans.
Men hur ”naturlig” del döden än är
av livet, så är sorgen efter en älskad
människa oerhört tung att bära. Ju mer
kärlek, desto större sorg – brukar man
säga. Ju mer vi älskar, desto större blir
saknaden och tomheten. Och sorgen.
Sorg tar tid. Att läka tar tid. Det är nog
det viktigaste vi kan säga till varandra
den här helgen. Ibland verkar det som
om inte ens sorgen får ta tid längre i
vårt samhälle. Gråten och smärtan får
inte finnas. Men sorg tar tid.
Denna helg väcks också alla minnen
till liv. Människor som betytt mycket
för oss dör på något sätt inte, när de
dör. De skiljs från oss, men de lämnar
spår efter sig. Deras liv sitter kvar i
ting, tankar, känslor och minnen. Ni
vet hur det är – man kan en helt vanlig
dag öppna ett skåp eller en låda och
hitta en sak eller känna en doft som
fullkomligt överrumplar en – och minnena väller fram...
Alla människor lämnar spår efter sig.
Pastorn och författaren Tomas Sjödin,
ja ni vet att jag gärna läser allt av honom och gärna citerar honom – för han
vet verkligen vad sorg handlar om!
Tomas Sjödin talar i en av sina böcker
om eftervärme. Han beskriver hur solens värme liksom dröjer sig kvar mot
väggen på balkongen, trots att solen
för länge sen sjunkit ner mot horisonten. Eftervärme – värme som dröjer
sig kvar. Han använder sen ordet om
oss människor – vad vi lämnar kvar –
när vi dör. Vi efterlämnar eftervärme.
Eftervärme – det berättar om något
som var, men som tog slut – och ändå
inte. Inte riktigt slut. Det är som om
det ljusa och vakna och sköna inte riktigt vill ge sig för kvällen och natten
och kylan.
Jag tror att ni förstår Tomas Sjödins
bild. Och jag tror att ni alla upplevt
denna eftervärme som dröjer sig kvar
när en älskad människa dör. En del
upplever denna eftervärme som en
påtaglig närvaro. Andra uppfattar eftervärmen som goda minnen. Så länge
vi minns våra kära, så länge vi låter
eftervärmen dröja kvar, så finns de
fortfarande kvar hos oss, inom oss.
I Uppenbarelseboken står det så här:
Och från tronen hörde jag en stark röst
som sade:
”Se, Guds tält står bland människorna,
och han skall bo ibland dem, och de
skall vara hans folk, och Gud själv
skall vara hos dem, och han skall torka
alla tårar från deras ögon. Döden skall
inte finnas mer, och ingen sorg och
ingen klagan och ingen smärta skall
finnas mer.
Ty det som en gång var är borta.” Och
han som satt på tronen sade: ”Se, jag
gör allting nytt.”
(Upp 21:3-5)
Det är en text som ger tröst och hopp.
Den ger en hoppfull bild av ett kommande liv, där vi får möta Jesus. Ett
nytt liv där ingen död ska finnas, ingen
sorg och ingen klagan. De som sörjer
ska bli tröstade och det som en gång
var – är borta!
Det finns inget liv utan sorg, men det
finns heller inget liv utan hopp. Hoppet om att vi kommer att få mötas igen.
På en annan plats, i en bättre värld.
”och Gud själv skall vara hos dem,
och han skall torka alla tårar från deras ögon.”
Elisabet Cárcamo Storm
Som liljan på sin äng till slut ska vissna ner,
går sommaren mot höst och dagen lungt mot kväll
Men blomman som i vila går ska snart slå ut i evig vår
och vad som sås i ringhet här du ger sin blommning där.
SvPs 798
3
Glädjen har så många ord, sorgen nästan inga
Är det därför sorgen är så svår att bära?
Att leva är att få och att ge gåvor och förluster, glädje och sorg,
skratt och gråt.
Det går inte att förutse hur man kommer att reagera den dag man mister en
kär anhörig eller vän. Döden ställer
oss inför många frågor och problem.
I vår sorg och saknad kommer kanske
funderingar om livets mening. En så-
dan händelse måste få tid att bearbetas
och läka.
När sorgen känns tung eller det är något du undrar över kan du alltid vänder dig till Svenska kyrkan. Där finns
personal, som kan lyssna, ge stöd och
hjälp att leva vidare. Vi finns till för
dig.
Två gånger om året inbjuder vi till en
samtalsgrupp ”Tillsammans”. Inbjudan går till efterlevande make/maka,
men även till sambo, om vi vet om
sådan. Hör gärna av dig om vi missat
någon eller om du kanske inte kunde
var med när inbjudan kom.
Välkommen på tel. 17770
Missionsauktion
Att dela sorgen
En vägledning för släkt och vänner
Alvesta församlingshem
Lördag den 12 november
När någon dör påverkar det inte bara de allra närmaste, utan också dig som har en relation till den avlidne
elelr den avlidnes familj.
Skriften innehåller också en del råd riktade till lärare och förskollärare, som råkar ut för att ett barn, ett
barns förälder eller annan anhörig dör.
Finns gratis i en auktoriserad begravningsbyrå
Härlövs sockenstuga
Lördag den 19 november
Hjortsberga församlingshem
Lördag den 26 november
Musik i våra gudstjänster
30 oktober
kl 11 kl 18
Härlöv, Gudstjänst, LW
Syskonen Sahlström
Hjortsberga, ”Psalmer och sånger när mörkret faller på”
Björn Elmgren
se s.6
Larver och trollsländor
Att förklara döden för barn
Larverna bor i vattnet. Där har de det bra. Men
ibland händer det att någon av dem kryper upp mot
ytan och försvinner.
Vart tar de vägen och varför kommer de inte tillbaka?
Argument förlag ISBN 91-89036-37-9
5 november-Alla helgons dag
13 november
kl 11 Alvesta kyrka, Alvestamässa,CaS
Sång av ungdomar
27 november - första i advent
kl 11 Hjortsberga, gudstjänst, Kj
Kyrkokören
kl 11 Härlöv, musikmässa, CaS
Vokalgruppen
”Raise The Roof”
kl 18 Alvesta, Adventskonsert
Kyrkokören
Ungdomskören
Rösträtt
Hans Linden, sång
Reservkraft
Thomas Sjödin
Här delar Tomas Sjödin - på sitt personliga och ärliga
sätt - med sig av sin egen spaning efter tecken, ofta
små och till synes obetydliga, som hjälper honom och
oss, så att vi kan orientera oss i en värld som kanske
inte blev som vi hade tänkt oss. Detta är en stark och
osminkad bok, en personlig brottningskamp där berättelser varvas med dag - och nattboksanteckningar
och reflektioner om tillvarons stora och små under,
men också om livets skuggsidor.
Som en röd tråd genom boken löper frågan: Är
det meningen att allt skall ha en mening?
Cordia förlag,ISBN: 9789170852350
11 december - tredje i advent
kl 18
Lekaryd
Musikgudstjänst, Al
Cecilia Alriksson, sång
4
När livet gör ont
Livet, som oftast är så underbart, kan
också göra ont ibland. Att få ett tungt
sjukdomsbesked, att tvingas gå från
sitt jobb eller att mista en nära anhörig
– gör ont. Det gör ont både att drabbas själv och att stå bredvid den som
drabbas.
När livet gör ont tror jag att det kan
vara viktigt att bära med sig några insikter – om livet.
För det första: ”livet är inte rättvist!”
Det är bara att konstatera att det inte
finns någon rättvisa. Det kan till och
med kännas som en lättnad när någon
vågar säga så! Vi kan aldrig jämföra
våra liv. Livet fungerar inte som när
barn vill dela upp godisbitarna i påsen:
”Det ska vara rättvist! Lika många bitar till var och en!” Istället ser vi hur
vissa människor tycks leva sina liv på
en räkmacka, medan andra drabbas av
allt tänkbart elände. Det är en jobbig
insikt, kanske särskilt för ungdomar,
men livet är inte rättvist.
För det andra: ”allt som sker har inte
en mening.” Vi vill ofta försöka förklara det som skett med att säga att
det fanns en mening med det. Men så
enkelt är det inte. Tomas Sjödin, pastor och författare, brottas mycket med
dessa tankar i sin bok Reservkraft.
Han berättar om en kvinna vars barn
dör i hennes mage i nionde månaden.
Kvinnan säger så här: ”Människor vill
ofta så gärna förklara det som skett
med att till exempel säga att det fanns
en mening med det. Men det är att
kränka. Det fanns inte någon mening
i det som skedde. Samuel hade alla
förutsättningar att leva, Man får inte
vara rädd för det meningslösa.”
Och så avslutar hon med kommentaren som vänder upp och ner på så
mycket av våra invanda föreställningar: ”Samuel var inget barn Gud ryckte
tillbaka, utan ett barn som han med
stor sorg tog tillbaka och nu omsluter
med sin kärlek.”
Vi människor bär nog alla på en slags
längtan efter att livet måste ha en mening. Att allt som händer ska kunna
förklaras. Men vissa händelser är så
svåra, så omöjliga att ge en rimlig förklaring, att det måste vara meningslösa. Att våga se det meningslösa är ett
sätt att hantera livet.
För det tredje: ”du är inte ensam”. När
det är som mörkast, när vi är på väg
att tappa allt, även hoppet, då gäller
det att försöka komma ihåg att vi är
inte ensamma. Du är inte ensam om
att drabbas av det som gör ont i livet,
även om det kan kännas så. Det hjälper föga att tänka att det finns de som
har det värre, men istället kan man
försöka tänka att det finns de som har
det som jag. Det finns andra som delar
erfarenheten av att drabbas.
För det fjärde: ”sorg gör fysiskt ont”.
För några år sen gästade Tomas Sjödin
Växjö med en föreläsning med titeln
”Inte visste jag att sorgen var så fysisk”. Det var en mycket personlig föreläsning om insikten att sorg faktiskt
gör fysiskt ont. Det kan göra ont i hela
kroppen att ha sorg. En del får ont i
magen, andra i en axel. Ofta gör vi en
felaktig uppdelning av kropp och själ
och menar att det är i själen det gör ont
när vi har sorg. Men varför skulle det
bara göra ont i själen? Kropp och själ
hör ihop och därför värker hela kroppen när vi har sorg.
Fyra tankar, fyra insikter som kan vara
bra att bära med sig när man drabbas
av att livet gör ont. Men var hämtar
man kraft för att orka?
Som troende hämtar jag kraft hos Gud.
I bön, i gudstjänst, men också i mötet
med andra människor. Jag tror att meningen med livet är att vi ska ta hand
om skapelsen och varandra. Vi är satta
att finnas bredvid varandra, stärka och
trösta när så behövs och ta emot hjälp
och bli tröstade när så behövs.
Vi människor behöver varandra. Så
enkelt är det.
När livet gör ont är det därför viktigt
att få möta andra människor i liknande
situationer. Det är viktigt att hitta ett
sammanhang där man får prata och
lyssna. Det ligger en läkande kraft i
att få byta berättelser med varandra.
Genom att få berätta och få lyssna till
varandras berättelser får vi ny styrka
och nytt livsmod. Genom att uppleva
att andra också är utsatta bryter känslan av ensamhet. Vi människor läker
på två sätt; dels genom att berätta om
vår sorg, dels genom att lyssna till andras berättelser. Egentligen är människans förmåga att självläka unik, bara
vi får möjlighet att bearbeta sorgen
genom att få berätta och lyssna.
När vi drabbas av sorg är det också
viktigt att andra vågar möta oss – se
och bekräfta oss. De flesta som drabbats av sorg har nog någon gång upplevt att bekanta bytt trottoar för att
undvika ett möte. Varför gör vi så mot
5
varandra? Antagligen av rädsla för att
vi inte vet vad vi ska säga eller rädsla
för att säga fel sak.
Men det handlar inte om vad man säger. Ett ”Hej, hur har du det?” räcker.
Vi behöver inte vara experter i psykologi för att bemöta en människa i
sorg på ett medmänskligt sätt. Många
gånger är närvaro det viktigaste. Att
våga möta den som har sorg. Ord är
inte det viktigaste, utan närhet och
närvaro.
Som en hjälp på traven kan vi använda
oss av de ”fyra H:na”. Fyra enkla tips
att ta till när en medmänniska mår dåligt:
• Håll om
• Håll tyst
• Häll i
• Håll ut
Håll om – handlar om den så viktiga
närheten. Håll tyst – de rätta orden behövs inte. Lyssna istället! Häll i – när
man mår dåligt och är ledsen glömmer
man lätt att äta och dricka. Påminn och
häll i! Håll ut – försök att orka stanna
kvar, länge.
När livet gör ont är det svårt att se att
det kanske stundar ljusare tider. Det
kan till och med vara svårt att uppleva
Guds närvaro. Därför behöver vi människor varandra. Någon som för tillfället är starkare, får bära den som inte
orkar. Den som är starkare får be för
den som tappat hoppet.
För mig finns Gud även i det svåra, i
mörkret, i sorgen. Tron på Gud ger mig
trygghet. Inte så att sjukdomen eller
smärtan eller ångesten försvinner för
att man tror på Gud, men tron på Gud
gör att jag vet att någon delar eländet.
Gud finns här och delar smärtan och
hjälper mig att orka bära, orka hjälpa,
orka stötta. Man har liksom sällskap –
och det inger hopp och tröst.
Men när tron sviktar då? Då tänker jag
på pingstpastorn och författaren Tomas Sjödins ord:
”När man inte orkar tro kanske man
kan hoppas och när man inte ens orkar hoppas, så får man fortsätta älska
– och det är det största – större än
både tro och hopp. Och så länge vi
älskar och fortsätter att älska så segrar det goda över det onda. Mening
över omening.”
Tro, hopp och kärlek – och störst av
dem är kärleken!
Elisabet Cárcamo Storm
Gudstjänster
30 oktober
27 november
”Trons kraft ”
11.00 Alvesta
Al
Alvestamässan
11:00 Härlöv
LW
Gudstjänst, se s.4
18.00Hjortsberga Kj
Gudstjänst med musik
”Ett nådens år”
11.00Hjortsberga Kj
Gudstjänst, se s.4
11.00 Härlöv
CaS
Musikmässa, se s.4
18.00 Alvesta
Al
Adventskonsert, se s.4
19 söndag efter trefaldighet
första söndagen i Advent
Präster:
Al:
Kj:
CaS:
LW:
Göran Alexandersson
Svante Kjellén
Elisabet Cárcamo Storm
Linda Walldén
5 november
Alla helgons dag
”Helgonen”
se rutan till höger
Allhelgonahelg i våra kyrkor
fredag, 4 november
6 november
Söndagen efter alla helgons dag
”Vårt evighetslopp”
se rutan till höger
kl 10, Kyrkogårdsskuts till våra kyrkogårdar, ring 17770 för att anmäla dig
kl 10-12 och 14-16 Kaffeservering i Skogssalen
kl 10, 11, 12 15 min stilla musik i Skogskyrkan
kl 10-16 Kaffebuffet i Alvesta kyrkas vapenhus
lördag, 5 november
13 november
Söndagen före domsöndagen
”Vaksamhet och väntan”
11.00 Alvesta
CaS
Alvestamässan
Konfirmandinskrivning
14.00 Härlöv
CaS
”Härligt i Härlöv”
20 november
Domsöndagen
”Kristi återkomst ”
10.00Skogskyrkan CaS
Himlaliv
11.00Kvenneberga Kj
Högmässa
18.00 Lekaryd
CaS
Meditativ gudstjänst
kl 15
Skogskyrkan, Minnesgudstjänst, Göran Alexandersson
Johan Wirell, sång
kl 16 Lekaryd, Minnesgudstjänst, Elisabet Cárcamo Storm
Lisa Pettersson, sång
kl 16 Hjortsberga, Minnesgudstjänst, Svante Kjellén
Kyrkokören
kl 16.30Skogskyrkan, Minnesgudstjänst, Göran Alexandersson
Johan Wirell, sång
kl 18 Alvesta, Minnesgudstjänst, Svante Kjellén
Eva Carlsson, sång
kl 18 Härlöv, Minnesgudstjänst, Elisabet Cárcamo Storm
Lisa Pettersson, sång
söndag, 6 november
kl 10
kl 18
Skogskyrkan, Himlaliv, Elisabet Cárcamo Storm
Lekaryd, ”När sorgen drabbar”
en temamässa om att möta & hantera sorg
Elisabet Cárcamo Storm, Helena Kronstrand
Philip & Gabriel Cárcamo, sång
6