Hur ser det ut i Sverige?
Kris / sorg the stress and coping paradigm
Folkhälsorapport 2005
Socialstyrelsen
Christina Fischler leg psykolog, doktorand
Institutionen för klinisk neurovetenskap
psykologisektionen
Hur uppstår psykisk ohälsa?
Den psykosomatiska helhetssynen
Ett psykiskt tillstånd påverkas av
1. Personens biologiska eller kroppsliga
konstitution
2. Personens kognitiva förmåga att förstå och
tolka omvärlden, kunna hantera dess krav
för en optimal överlevnad
3. Miljöns utformning både socialt och
materiellt inkl påfrestningar
Vilket betyder
Behandling eller förebyggande av psykisk
ohälsa kan förmedlas genom
•
Kroppslig (biologisk) påverkan t.ex
medicinering
•
Psykologisk påverkan t.ex olika former av
psykoterapi
•
Förändring av den omgivande miljön
Innnebär att man vetenskapligt kunnat
bevisa att de flesta av kroppens friska och
sjuka funktioner påverkas av och själva
påverkar den psykiska funktionerna
Två utvecklingsförlopp mot
psykisk ohälsa
1 Psykiska besvär som
ökar successivt, ökande
symtom av sömnlöshet,
trötthet, oro
Lider av psykisk ohälsa
utan att uppfylla kraven
av psykiatrisk diagnos
2 Psykiska besvär som
snabbt leder till
utvecklandet av psykisk
sjukdom
Ofta föranlett av hög
sårbarhet
1
Den psykiska hälsans två dimensioner
1 - Kris
Livshändelser som utgör ett direkt hot mot
individens känsla av säkerhet och kontroll
Källa: Claes-Göran Stefansson i Folkhälsorapport 2005
Figur 5:33
Mognadsbundna kriser
Barn och ungdomsåren
Vuxenårens kritiska utveckling
-spädbarnets utveckling
-”trotsåldern”
-skolåldern
-tonårsperioden
-flytta hemifrån
-arbete/studier
-att finna en partner
-att bilda familj
-”40-årskris”/medelåldern
-pensionering
-ålderdom
Traumatiska kriser/
situationsbundna kriser
En närståendes död
Olycka / sjukdom
Otrohet / skilsmässa / lögner
Sociala misslyckanden och skamsituationer
Uppsägning och påtvingade sociala uppbrott
Yttre katastrofer
Terrordåd
2 - Sorg
Upplevelser av sorg / kris
Innebär alltid en förlust
Emotionella – ledsen, arg, skuld, lättnad,
Ett objektivt fakta
Förlusten innebär en förändring
Förändringen påverkar det sociala samspelet
ångest etc
Fysiska – snabbandning, ont i bröstet,
hjärtklappning, halsbränna etc
Kognitiva – förvirring, sänkt koncentration,
sänkt minne, sänkt omdöme, hallucinationer
etc
2
Sorg och kris, ett naturligt
förlopp
Individer som befinner sig i kris / sorg
behöver olika sorters bemötande
Omständigheterna
avgörande
-Händelsen
-Vad som hände / vem
man förlorade
-Plötsligt eller förväntat
-Våldshandling / den
skadade personen går ej
att känna igen
Heterogena reaktioner
Kris
Sorg
Måttlig reaktion
Individuella förutsättningar
-Livsfas
-Ålder
-Ekonomi
-Hälsa
-Kulturella faktorer
Teoretiska modeller om människans
psyke
Psykoanalytisk / psykodynamisk teori
Behaviorismen
Kognitiv teori
Upplever sig stärkt av situationen
Psykoanalytisk / dynamisk teori
Människan formas av biologiska behov och
drifter samt de upplevelser vi har i den tidiga
barndomen
Problem beror på bortträngda tankar och känslor
vilka leder till störningar och psykisk sjukdom
Problem kan lösas genom rekonstruktion och
genom att göra det omedvetna medvetet
Behandlingar består av analyser och tolkningar
Behaviorismen
Människan kan förstås genom observerbara och
mätbara beteenden
Problem uppstår när beteenden är dysfunk-
tionella eller när användbara beteenden saknas
Problem kan lösas genom beteende-korrigering
Behandlingen består i kontroll av betingelser i
omgivningen och i att utforma nya beteenden
3
Kognitiv teori
Individen formas av erfarenheter
Problem beror på att tidigare erfarenheter och
förhållningssätt inte anpassas efter ändrade
förhållanden, dysfunktionalitet
Problem kan lösas genom att hitta alternativa
förhållningssätt
Behandlingen består i att man utforskar sina
erfarenheter och förhållningssätt
Stadie / fasteori
trad.kristeori
Johan Cullberg
Kubler-Ross
-Förnekande
-Chockfas
-Reaktionsfas
-Bearbetningsfas
-Nyorienteringsfas
-Ilska och frustration
-Depression
-Anpassning
Bowlby
-Chock – tror inte att det är sant
-Sökandet efter den förlorade
-Förtvivlan och ”upplösning”
-Reorganisering och återhämtning
Bereavement (Boerner & Wortman, 2001)
Bereavement forst
Författarna levererar kritik mot stadie-teorier
Några antaganden som kritiseras:
om sorg / kris
Den huvudsakliga invändningen består i att
teorierna inte förklarar de stora individuella
variationerna i sorgreaktioner samt att de inte
tar hänsyn till sammanhanget som påverkar
reaktioner
forts
-att bibehålla anknytningen till den förlorade personen ses
som patologiskt
-att i slutet av ett normalt förlopp kommer man att
acceptera förlusten
-att efter en förlust kommer man att genomgå en period
av intensiv sorg
-om man inte upplever detta är det en signal om att
sorgeprocessen inte fungerar normalt och att man som
en följd av detta kommer att få hälsoprobelm
-för att komma igenom sorgen måste ett arbete till i form
av konfrontation eller bearbetning av de egna känslorna
forts
”att komma igenom sorgen” kontrasteras av studier som
visar att det tvärtom är så att de som inte bearbetar sin
förlust är de som har minst symtom
Som kontrast till antagandet om att bibe-hållandet av
anknytningen till den förlorade personen skall vara
patologisk finns studier som visar att i normalfallet
bibehålls anknytningen till den bortgångne och att det
upplevs som en trygghet
4
”Psychological stress and the coping
process” R Lazarus 1966
Coping
Strategier som tillämpas för att bemästra de
påfrestningar som drabbar oss
Mentala och beteendemässiga reaktioner
som vidtas för att bemästra, tolerera eller
reducera påfrestningar eller de känslor som
påfrestningarna orsakar
R Lazarus & S Folkman 1986
Copingteori har tre grundläggande egenskaper:
Processperspektiv
Copingbegreppet måste betraktas i sitt
aktuella sammanhang
Copingstrategier är delar av processen –
redskap - och säger därmed ingenting om
resultatet
Två modeller Lazarus & Folkman 1986 forst
Problemfokuserad coping
Känslofokuserad coping
Analysera problemet och
Föröka hantera de
vidta nödvändiga
åtgärder för att minska
hotet, själv eller med
andra
negativa känslor som
påfrestningen orsakar
Psykologisk stressteori
Kognitiv bedömning av stressorn
Stressfyllda händelser måste upplevas som
påfrestande av individen för att en
stressreaktion skall uppstå
Individens bakgrund påverkar
hotbedömningen – hotsituationen är inte
objektiv utan subjektiv
Värdering av hotet Lazarus & Folkman 1986
Primärbedömning – finns det ett hot ?
Värdering görs mot bakgrund av individens mål,
värden, erfarenheter och förväntningar
Sekundär bedömning – vilken insats krävs för
att minska hotet?
Bedöms utifrån fysiska , sociala, psykologiska
materiella resurser
Utmynnar i val av copingstrategier
Lazarus & Folkman 1986 forst
Bör ha tillgång till olika copingstrategier och
kunna använda dem varierat för att ha god
copingkompetens
Copingmekanismer – konfrontation,
Försöker ändra den
relationella meningen
distansering, självkontroll, söka socialt stöd, ta
ansvar, flykt-undvikande, planerad
problemlösning, positiv omtolkning
5
Hur gör man i mötet med patient eller
anhörig i en svår situation?
3. Anpassning (coping/
acceptance)
Livet har nya villkor
2. Strävar efter balans
Försöker upprätthålla balans,
1. Sammanbrott
Allt faller i bitar, kaos, fragmentarisering
Schut & Stroebe 2005
1.
2.
3.
4.
Få personer med sorgreaktion behöver
professionellt stöd
Generella behandlingsrutiner för alla som har sorg
har inget empiriskt stöd
Att uppsöka/uppmana till terapeutisk stöd ger
sämre resultat än om personen själv söker stöd
Terapeutisk stöd i ett tidigt skede kan påverka
självläkningen negativt (gäller ej barn)
Tsunamirapporten 2006
Kerstin Bergh Johannesseon el al
25% uppskattar att de har en nedsatt psykiskt
välbefinnande
Fler kvinnor än män upplever psykisk ohälsa
Proffesionell hjälp har sökts hos krisgrupper,
vårdcentraler, psykologer, kuratorer.
Det viktigaste stödet har funnits hos vänner,
anhöriga, närstående
Boelen & van den Bout & van den Hout
2003
Personer som anser att krisreaktioner är ett
tecken på onormalt bt upplever stark stress
och oro
2. Personer som blir kraftigt påverkade/
handikappade i sin vardag upplever stark
stress och oro
3. Personer som anser att sorg är negativt
använder sig av undvikande strategier för
att slippa bli påmind om sorgen
1.
Forskning i dag
Hur vet man vem som behöver professionellt
stöd?
The prediction of bereavemant outcome: Development of an integrative risk
factor framwork(2006) Stroebe M, Folkman S, Hansson R, Schut H
Vilken typ av behandling leder till förbättrad
psykisk hälsa?
Grief work, Disclosure and counseling: Do they help the bereaved (2005)
Stroebe W, Schut H, Stroebe M
6
Viktig artiklar
4 myter om sorg Atle dyregreov
Expressing thoughts and Feelings following a
1. Att sorgprocessen är indelad i stadier
collective trauma, Mark D Seery et al
Trauma, PTSD and Resilience.
2. Att alla måste gå igenom en sorgbear-
betning
A review of the
literature Christina E Agaibi, John P Wolson
3. Att alla måste tala om det svåra
4. Att sorg är en process med en fast början
och ett väldefinierat slut
Behandling och bemötande
Ett gott bemötande
Behandling ges av en person speciellt
Professionellt förhållningssätt
utbildad för ändamålet – psykoterapeut,
psykolog
Bemötande är något alla deltar i!
Miniintervju
barn med svåra leversjukdomar
Samtalsmetodik
Lyssna, validera
Respekt, ödmjukhet
Teamarbete
Litteraturtips
Salander Per. ”Den kreativa illusionen”
Studentlitteratur 2003
Michel Per-Olof et al ”Psykotraumatologi” Studentlitteratur
2001
Vad var din upplevelse i mötet med familj/pat
som ny?
Hur lärde du dig?
Hur förberedde du dig för ett svårt möte?
Efter 20 år, blir du mindre berörd idag?
Vilka samtal är tyngst?
Falk Kati & Lönnroth Ami ”Nära döden, nära livet” Wahlström
& Widstrand 1999
D´Elia Giacomo. ”Det kognitiva samtalet i vården” Natur och
Kultur 2004
Fyhr Gurli. ”Hur man möter människor i sorg” Natur och Kultur
2003
Werkelin Pigge, Swanberg Lena Katarina ”kl 10.31 på
morgonen i Khao Lak” Albert Bonniers förlag 2005
Malin Sävstam ”När livet stannar” Albert Bonnier 2007
Kari&Atle Dyregrov ”Det sociala nätverkets stöd vid plötsligt
dödsfall Studentlitteratur 2008
Socialstyrelsen 2008 ”Krisstöd vid allvarlig händelse”
7
