Församlingsbladet Nr 5/2011 Gud, i dina händer får jag gråta ut, gråten delar du tills den tar slut. Gud, du känner ondskan, i din egen kropp. Att du delar smärtan ger mig hopp. Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din omsorg finner själen ro. Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro. SvPs 769:3 Var inte rädd. Det finns ett hemligt tecken, ett namn som skyddar dig nu när du går. Din ensamhet har stränder in mot ljuset. Var inte rädd. I sanden finns det spår. ur inne hå llet SvPs 256:1 ”Det går lättare TILLSAMMANS” ”Eftervärme” Musik i våra gudstjänster 2 3 4 Om sörjandegruppen 4 ”När liver gör ont” 5 Gudstjänster i Alvesta församling 6 Ledare Idag får du ett nytt nummer av församlingsbladet, ett temanummer om sorg. Vi belyser att vi möter sorgen i olika sammanhang. Det första man tänker på är väl sorg i samband med någon närståendes dödsfall, men det finns många andra orsaker till sorg, t.ex. att förlora arbetet, förlust av en kroppsdel eller varför inte förlusten av ett husdjur? Vi belyser även hur svårt det kan vara att veta vad man ska göra, när någon drabbas av sorg. Det viktigaste rådet är: våga vara medmänniska! Sorgen är ju en del av livet. Att stå kvar som vän, när någon sörjer, är att vara en verklig vän. Det heter ju: ”i nöden prövas vännen”. Som kristen församling lyfter vi naturligt fram gemenskapen och delar de resurser och erfarenheter vi har, grundade i förtröstan på Guds närvaro också i det svåra och i hoppet om seger över döden. Jesusordet ”Jag är uppståndelsen och livet” ger oss hopp inför våra dagars slut. Det hoppet behöver vi varje dag. Det ger oss riktmärke för livet och vardagen. Torsdagsträff ”Tokiga i trasmattor?” Eva Valente och Siv Andersson berätter en saga om den svenska trasmattan 3 november i Alvesta församlingshem kl 14 Kyrkbil kl 13.30 Gemenskap, program, andakt, servering till självkostnadspris Göran Alexandersson ”Alla behöver vi någon” Här kan du nå oss: Expedition må-fr säkrast 10-12.......................177 70 Fax.................................................. 149 32 Kontraktsprost Göran Alexandersson....................177 77 mobil..............................................177 87 Komminister: Svante Kjellén.................. 070-62694 09 Elisabet Cárcamo Storm...070-66823 68 Kyrkokamrer Mats Edenvärn........ 177 73 Assistent Lilian Hedstig................. 177 71 Diakon Thorsten Tiedt...................177 79 Kantor Gunilla Erikson................... 177 74 Kantor Maria Claesson.................. 177 75 Församlingsassistenter Helena Kronstrand......................177 76 Malin Sandberg.......................... 177 80 Lena Karlsson..............................177 84 Alvesta församlingshem................177 89 Kyrkskolan.....................................177 84 Hjortsberga församlingshem...... 5501 95 Lekaryd sockengård.................... 400 24 Vaktmästare Skogskyrkogården, Lekaryd kyrkogård........................177 94 Vaktmästare Alvesta kyrkogård, Härlöv Kyrkogård...........................177 92 Hjortsberga kyrkogård.................. 177 91 www.svenskakyrkan.se/alvesta Församlingsbladet utges av Alvesta församling, Box 177, 34222 Alvesta Ansvarig utgivare: Göran Alexandersson Någon att tala med, hemma eller på sjukhuset. Hjälp till vårdcentral och sjukhus, apoteksärenden m.m. – Hör av dig, vi finns till för Dig. Diakonigruppen, Malin Sandberg, Thorsten Tiedt Det går lättare Tillsammans Britt Wetterhall berättar vad sörjandegruppen ”Tillsammans” har betytt för henne i hennes sorg. Hur fick du veta om sörjandegruppen? ”Det var genom Elisabet Cárcamo Storm som lämnade över en inbjudan till mig, och det kom lite hastigt på eftersom gruppen skulle starta två dagar senare. Jag tänkte att jag går dit för att se om det passar mig och gör det inte det så behöver man ju inte fortsätta, men jag blev fast och var faktiskt med vid alla träffarna.” Vad har sörjandegruppen betytt för dig? Britt berättar att hon är väldigt glad att hon tog chansen att vara med. Hon menar att alla borde ge sörjandegruppen en chans, för det ger så mycket tillbaka. ”Man känner att man inte är ensam i sin sorg, det finns andra människor som är i samma situation. Det känns så skönt att bli lyssnad på och få diskutera de olika stadier 2 man går igenom. Det var verkligen jättebra. Jag hoppas att både Eva och Elisabet vet hur mycket dem har betytt för mig.” Britt känner att hon saknar sörjandegruppen, men säger med ett leende på läpparna att hon tänker bjuda hem dem som var med på en fika framöver. Även om gruppen är avslutad, så kan man ju träffas någon gång ibland på egen hand. Malin Sandberg Eftervärme Allhelgonatiden är en märklig tid. Då får döden plötsligt vara närvarande mitt ibland oss, mitt i det vanliga livet. Döden som vi annars gömmer undan, står i centrum och frågorna kring döden kommer nära. Allhelgonahelgen är samtidigt en viktig tid för oss. Jag tror att det för många människor känns skönt att få släppa fram sorgen och att se att andra runt omkring också vågar göra det. Död och sorg går inte att gömma undan. Död och sorg är en del av livet. Vi har en ganska underlig syn på livet och döden. Ibland pratar vi som om döden var ett ”om” ”Om jag dör...”. Döden är inget ”om”, utan ett ”när”. ”När jag dör...”. För det enda vi säkert vet om livet är ju att vi en gång ska dö. Det låter kanske hårt och kallt, men det är ju bara sanningen. Döden är en naturlig del av livet. Ni har hört det förr – ett av mina favoritcitat: ”En dag ska vi alla dö, alla andra dagar ska vi det inte” Eftersom vi vet att vi en dag kommer att dö, så gäller det att ta vara på livet. Njuta av livet och verkligen LEVA livet! Och ta vara på de stunder vi får tillsammans. Men hur ”naturlig” del döden än är av livet, så är sorgen efter en älskad människa oerhört tung att bära. Ju mer kärlek, desto större sorg – brukar man säga. Ju mer vi älskar, desto större blir saknaden och tomheten. Och sorgen. Sorg tar tid. Att läka tar tid. Det är nog det viktigaste vi kan säga till varandra den här helgen. Ibland verkar det som om inte ens sorgen får ta tid längre i vårt samhälle. Gråten och smärtan får inte finnas. Men sorg tar tid. Denna helg väcks också alla minnen till liv. Människor som betytt mycket för oss dör på något sätt inte, när de dör. De skiljs från oss, men de lämnar spår efter sig. Deras liv sitter kvar i ting, tankar, känslor och minnen. Ni vet hur det är – man kan en helt vanlig dag öppna ett skåp eller en låda och hitta en sak eller känna en doft som fullkomligt överrumplar en – och minnena väller fram... Alla människor lämnar spår efter sig. Pastorn och författaren Tomas Sjödin, ja ni vet att jag gärna läser allt av honom och gärna citerar honom – för han vet verkligen vad sorg handlar om! Tomas Sjödin talar i en av sina böcker om eftervärme. Han beskriver hur solens värme liksom dröjer sig kvar mot väggen på balkongen, trots att solen för länge sen sjunkit ner mot horisonten. Eftervärme – värme som dröjer sig kvar. Han använder sen ordet om oss människor – vad vi lämnar kvar – när vi dör. Vi efterlämnar eftervärme. Eftervärme – det berättar om något som var, men som tog slut – och ändå inte. Inte riktigt slut. Det är som om det ljusa och vakna och sköna inte riktigt vill ge sig för kvällen och natten och kylan. Jag tror att ni förstår Tomas Sjödins bild. Och jag tror att ni alla upplevt denna eftervärme som dröjer sig kvar när en älskad människa dör. En del upplever denna eftervärme som en påtaglig närvaro. Andra uppfattar eftervärmen som goda minnen. Så länge vi minns våra kära, så länge vi låter eftervärmen dröja kvar, så finns de fortfarande kvar hos oss, inom oss. I Uppenbarelseboken står det så här: Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: ”Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.” Och han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt.” (Upp 21:3-5) Det är en text som ger tröst och hopp. Den ger en hoppfull bild av ett kommande liv, där vi får möta Jesus. Ett nytt liv där ingen död ska finnas, ingen sorg och ingen klagan. De som sörjer ska bli tröstade och det som en gång var – är borta! Det finns inget liv utan sorg, men det finns heller inget liv utan hopp. Hoppet om att vi kommer att få mötas igen. På en annan plats, i en bättre värld. ”och Gud själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon.” Elisabet Cárcamo Storm Som liljan på sin äng till slut ska vissna ner, går sommaren mot höst och dagen lungt mot kväll Men blomman som i vila går ska snart slå ut i evig vår och vad som sås i ringhet här du ger sin blommning där. SvPs 798 3 Glädjen har så många ord, sorgen nästan inga Är det därför sorgen är så svår att bära? Att leva är att få och att ge gåvor och förluster, glädje och sorg, skratt och gråt. Det går inte att förutse hur man kommer att reagera den dag man mister en kär anhörig eller vän. Döden ställer oss inför många frågor och problem. I vår sorg och saknad kommer kanske funderingar om livets mening. En så- dan händelse måste få tid att bearbetas och läka. När sorgen känns tung eller det är något du undrar över kan du alltid vänder dig till Svenska kyrkan. Där finns personal, som kan lyssna, ge stöd och hjälp att leva vidare. Vi finns till för dig. Två gånger om året inbjuder vi till en samtalsgrupp ”Tillsammans”. Inbjudan går till efterlevande make/maka, men även till sambo, om vi vet om sådan. Hör gärna av dig om vi missat någon eller om du kanske inte kunde var med när inbjudan kom. Välkommen på tel. 17770 Missionsauktion Att dela sorgen En vägledning för släkt och vänner Alvesta församlingshem Lördag den 12 november När någon dör påverkar det inte bara de allra närmaste, utan också dig som har en relation till den avlidne elelr den avlidnes familj. Skriften innehåller också en del råd riktade till lärare och förskollärare, som råkar ut för att ett barn, ett barns förälder eller annan anhörig dör. Finns gratis i en auktoriserad begravningsbyrå Härlövs sockenstuga Lördag den 19 november Hjortsberga församlingshem Lördag den 26 november Musik i våra gudstjänster 30 oktober kl 11 kl 18 Härlöv, Gudstjänst, LW Syskonen Sahlström Hjortsberga, ”Psalmer och sånger när mörkret faller på” Björn Elmgren se s.6 Larver och trollsländor Att förklara döden för barn Larverna bor i vattnet. Där har de det bra. Men ibland händer det att någon av dem kryper upp mot ytan och försvinner. Vart tar de vägen och varför kommer de inte tillbaka? Argument förlag ISBN 91-89036-37-9 5 november-Alla helgons dag 13 november kl 11 Alvesta kyrka, Alvestamässa,CaS Sång av ungdomar 27 november - första i advent kl 11 Hjortsberga, gudstjänst, Kj Kyrkokören kl 11 Härlöv, musikmässa, CaS Vokalgruppen ”Raise The Roof” kl 18 Alvesta, Adventskonsert Kyrkokören Ungdomskören Rösträtt Hans Linden, sång Reservkraft Thomas Sjödin Här delar Tomas Sjödin - på sitt personliga och ärliga sätt - med sig av sin egen spaning efter tecken, ofta små och till synes obetydliga, som hjälper honom och oss, så att vi kan orientera oss i en värld som kanske inte blev som vi hade tänkt oss. Detta är en stark och osminkad bok, en personlig brottningskamp där berättelser varvas med dag - och nattboksanteckningar och reflektioner om tillvarons stora och små under, men också om livets skuggsidor. Som en röd tråd genom boken löper frågan: Är det meningen att allt skall ha en mening? Cordia förlag,ISBN: 9789170852350 11 december - tredje i advent kl 18 Lekaryd Musikgudstjänst, Al Cecilia Alriksson, sång 4 När livet gör ont Livet, som oftast är så underbart, kan också göra ont ibland. Att få ett tungt sjukdomsbesked, att tvingas gå från sitt jobb eller att mista en nära anhörig – gör ont. Det gör ont både att drabbas själv och att stå bredvid den som drabbas. När livet gör ont tror jag att det kan vara viktigt att bära med sig några insikter – om livet. För det första: ”livet är inte rättvist!” Det är bara att konstatera att det inte finns någon rättvisa. Det kan till och med kännas som en lättnad när någon vågar säga så! Vi kan aldrig jämföra våra liv. Livet fungerar inte som när barn vill dela upp godisbitarna i påsen: ”Det ska vara rättvist! Lika många bitar till var och en!” Istället ser vi hur vissa människor tycks leva sina liv på en räkmacka, medan andra drabbas av allt tänkbart elände. Det är en jobbig insikt, kanske särskilt för ungdomar, men livet är inte rättvist. För det andra: ”allt som sker har inte en mening.” Vi vill ofta försöka förklara det som skett med att säga att det fanns en mening med det. Men så enkelt är det inte. Tomas Sjödin, pastor och författare, brottas mycket med dessa tankar i sin bok Reservkraft. Han berättar om en kvinna vars barn dör i hennes mage i nionde månaden. Kvinnan säger så här: ”Människor vill ofta så gärna förklara det som skett med att till exempel säga att det fanns en mening med det. Men det är att kränka. Det fanns inte någon mening i det som skedde. Samuel hade alla förutsättningar att leva, Man får inte vara rädd för det meningslösa.” Och så avslutar hon med kommentaren som vänder upp och ner på så mycket av våra invanda föreställningar: ”Samuel var inget barn Gud ryckte tillbaka, utan ett barn som han med stor sorg tog tillbaka och nu omsluter med sin kärlek.” Vi människor bär nog alla på en slags längtan efter att livet måste ha en mening. Att allt som händer ska kunna förklaras. Men vissa händelser är så svåra, så omöjliga att ge en rimlig förklaring, att det måste vara meningslösa. Att våga se det meningslösa är ett sätt att hantera livet. För det tredje: ”du är inte ensam”. När det är som mörkast, när vi är på väg att tappa allt, även hoppet, då gäller det att försöka komma ihåg att vi är inte ensamma. Du är inte ensam om att drabbas av det som gör ont i livet, även om det kan kännas så. Det hjälper föga att tänka att det finns de som har det värre, men istället kan man försöka tänka att det finns de som har det som jag. Det finns andra som delar erfarenheten av att drabbas. För det fjärde: ”sorg gör fysiskt ont”. För några år sen gästade Tomas Sjödin Växjö med en föreläsning med titeln ”Inte visste jag att sorgen var så fysisk”. Det var en mycket personlig föreläsning om insikten att sorg faktiskt gör fysiskt ont. Det kan göra ont i hela kroppen att ha sorg. En del får ont i magen, andra i en axel. Ofta gör vi en felaktig uppdelning av kropp och själ och menar att det är i själen det gör ont när vi har sorg. Men varför skulle det bara göra ont i själen? Kropp och själ hör ihop och därför värker hela kroppen när vi har sorg. Fyra tankar, fyra insikter som kan vara bra att bära med sig när man drabbas av att livet gör ont. Men var hämtar man kraft för att orka? Som troende hämtar jag kraft hos Gud. I bön, i gudstjänst, men också i mötet med andra människor. Jag tror att meningen med livet är att vi ska ta hand om skapelsen och varandra. Vi är satta att finnas bredvid varandra, stärka och trösta när så behövs och ta emot hjälp och bli tröstade när så behövs. Vi människor behöver varandra. Så enkelt är det. När livet gör ont är det därför viktigt att få möta andra människor i liknande situationer. Det är viktigt att hitta ett sammanhang där man får prata och lyssna. Det ligger en läkande kraft i att få byta berättelser med varandra. Genom att få berätta och få lyssna till varandras berättelser får vi ny styrka och nytt livsmod. Genom att uppleva att andra också är utsatta bryter känslan av ensamhet. Vi människor läker på två sätt; dels genom att berätta om vår sorg, dels genom att lyssna till andras berättelser. Egentligen är människans förmåga att självläka unik, bara vi får möjlighet att bearbeta sorgen genom att få berätta och lyssna. När vi drabbas av sorg är det också viktigt att andra vågar möta oss – se och bekräfta oss. De flesta som drabbats av sorg har nog någon gång upplevt att bekanta bytt trottoar för att undvika ett möte. Varför gör vi så mot 5 varandra? Antagligen av rädsla för att vi inte vet vad vi ska säga eller rädsla för att säga fel sak. Men det handlar inte om vad man säger. Ett ”Hej, hur har du det?” räcker. Vi behöver inte vara experter i psykologi för att bemöta en människa i sorg på ett medmänskligt sätt. Många gånger är närvaro det viktigaste. Att våga möta den som har sorg. Ord är inte det viktigaste, utan närhet och närvaro. Som en hjälp på traven kan vi använda oss av de ”fyra H:na”. Fyra enkla tips att ta till när en medmänniska mår dåligt: • Håll om • Håll tyst • Häll i • Håll ut Håll om – handlar om den så viktiga närheten. Håll tyst – de rätta orden behövs inte. Lyssna istället! Häll i – när man mår dåligt och är ledsen glömmer man lätt att äta och dricka. Påminn och häll i! Håll ut – försök att orka stanna kvar, länge. När livet gör ont är det svårt att se att det kanske stundar ljusare tider. Det kan till och med vara svårt att uppleva Guds närvaro. Därför behöver vi människor varandra. Någon som för tillfället är starkare, får bära den som inte orkar. Den som är starkare får be för den som tappat hoppet. För mig finns Gud även i det svåra, i mörkret, i sorgen. Tron på Gud ger mig trygghet. Inte så att sjukdomen eller smärtan eller ångesten försvinner för att man tror på Gud, men tron på Gud gör att jag vet att någon delar eländet. Gud finns här och delar smärtan och hjälper mig att orka bära, orka hjälpa, orka stötta. Man har liksom sällskap – och det inger hopp och tröst. Men när tron sviktar då? Då tänker jag på pingstpastorn och författaren Tomas Sjödins ord: ”När man inte orkar tro kanske man kan hoppas och när man inte ens orkar hoppas, så får man fortsätta älska – och det är det största – större än både tro och hopp. Och så länge vi älskar och fortsätter att älska så segrar det goda över det onda. Mening över omening.” Tro, hopp och kärlek – och störst av dem är kärleken! Elisabet Cárcamo Storm Gudstjänster 30 oktober 27 november ”Trons kraft ” 11.00 Alvesta Al Alvestamässan 11:00 Härlöv LW Gudstjänst, se s.4 18.00Hjortsberga Kj Gudstjänst med musik ”Ett nådens år” 11.00Hjortsberga Kj Gudstjänst, se s.4 11.00 Härlöv CaS Musikmässa, se s.4 18.00 Alvesta Al Adventskonsert, se s.4 19 söndag efter trefaldighet första söndagen i Advent Präster: Al: Kj: CaS: LW: Göran Alexandersson Svante Kjellén Elisabet Cárcamo Storm Linda Walldén 5 november Alla helgons dag ”Helgonen” se rutan till höger Allhelgonahelg i våra kyrkor fredag, 4 november 6 november Söndagen efter alla helgons dag ”Vårt evighetslopp” se rutan till höger kl 10, Kyrkogårdsskuts till våra kyrkogårdar, ring 17770 för att anmäla dig kl 10-12 och 14-16 Kaffeservering i Skogssalen kl 10, 11, 12 15 min stilla musik i Skogskyrkan kl 10-16 Kaffebuffet i Alvesta kyrkas vapenhus lördag, 5 november 13 november Söndagen före domsöndagen ”Vaksamhet och väntan” 11.00 Alvesta CaS Alvestamässan Konfirmandinskrivning 14.00 Härlöv CaS ”Härligt i Härlöv” 20 november Domsöndagen ”Kristi återkomst ” 10.00Skogskyrkan CaS Himlaliv 11.00Kvenneberga Kj Högmässa 18.00 Lekaryd CaS Meditativ gudstjänst kl 15 Skogskyrkan, Minnesgudstjänst, Göran Alexandersson Johan Wirell, sång kl 16 Lekaryd, Minnesgudstjänst, Elisabet Cárcamo Storm Lisa Pettersson, sång kl 16 Hjortsberga, Minnesgudstjänst, Svante Kjellén Kyrkokören kl 16.30Skogskyrkan, Minnesgudstjänst, Göran Alexandersson Johan Wirell, sång kl 18 Alvesta, Minnesgudstjänst, Svante Kjellén Eva Carlsson, sång kl 18 Härlöv, Minnesgudstjänst, Elisabet Cárcamo Storm Lisa Pettersson, sång söndag, 6 november kl 10 kl 18 Skogskyrkan, Himlaliv, Elisabet Cárcamo Storm Lekaryd, ”När sorgen drabbar” en temamässa om att möta & hantera sorg Elisabet Cárcamo Storm, Helena Kronstrand Philip & Gabriel Cárcamo, sång 6