NATURGAS FRÅN N ORGE TILL DEN SVENSKA VÄSTKUSTEN Kulturhistorisk förstudie Tanums, Sotenäs, Lysekils, Orust, Tjörns, Kungälvs, Stenungsunds, Öckerö, Göteborgs, Kungsbacka och Varbergs kommuner Västra Götalands och Hallands län Rapport 2007:18 Staffan von Arbin och Niklas Ytterberg (red.) LEDNINGAR FÖR NATURGAS FRÅN N ORGE TILL DEN SVENSKA VÄSTKUSTEN LEDNINGAR FÖR Staffan von Arbin & Niklas Ytterberg (red.) Rapport 2007:18 LEDNINGAR FÖ R NATURGAS FRÅN N ORGE T I L L D E N S VE N S K A VÄSTK USTEN K U LTU RH I S TO RI S K FÖ RS TU D I E TA N U M S , S O TE N Ä S , L Y S E K I LS , O RU S T , T JÖ RN S , K U N G Ä LV S , S TE N U N G S U N D S , Ö C K E RÖ , G Ö TE B O RG S , K U N G S B A C K A O C H V A RB E RG S K O M M U N E R V Ä S TRA G Ö TA LA N D S O C H H A LLA N D S LÄ N BOHUSLÄNS MUSEUM R A P P O R T 2007:18 ISSN 1650-3368 Redaktörer Staffan von Arbin och Niklas Ytterberg Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Författare Staffan von Arbin, Lena Bjuggner, Oscar Ortman och Magnus Svensson Omslagsbild Lucas Janszoon Waghenaers sjökort över Västkusten, daterat 1583. Bilden är något beskuren i det mellersta partiet. Kartor Gabriella Kalmar Tryck TH Tryck, Uddevalla 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Kartor godkända ur sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla tel 0522-656500, fax 0522-656505 www.bohusmus.se I N N E HÅLL I N L E D N I N G ........................................................................................ 7 Omfattning ............................................................................. 7 Syfte, metod och begränsningar ........................................ 8 Rappor tens disposition ....................................................... 8 R E D OV I S N I NG AV K ULTUR HISTOR ISK A VÄ RD E N .......................... 10 Delområde 1: Huvudstråk och över föring till Danmark 10 Huvudstråk H ..................................................................... 10 Stråk DK 1 ......................................................................... 10 Stråk DK 2 ......................................................................... 11 Delområde 2: Lysekil ........................................................... 11 Stråk 1:1 ............................................................................ 11 Stråk 1:2 ............................................................................ 12 Stråk 1:3 ............................................................................ 13 Stråk A .............................................................................. 13 Delområde 3: Stenungsund/Kungälv ............................... 14 Stråk 2:1 ............................................................................ 14 Stråk 2:2 ............................................................................ 15 Stråk B - vattendelen ........................................................... 16 Stråk B - landdelen .............................................................. 16 Stråk C - vattendelen ........................................................... 17 Stråk C - landdelen .............................................................. 18 Stråk D - vattendelen ........................................................... 18 Stråk D - landdelen ............................................................. 19 Stråk E - vattendelen ........................................................... 20 Stråk E - landdelen .............................................................. 21 Delområde 4: Kungsbacka/Varberg .................................. 22 Stråk 3:1 ............................................................................ 22 Stråk 3:2 ............................................................................ 23 Stråk 3:3 ............................................................................ 24 Stråk F .............................................................................. 24 Stråk G .............................................................................. 25 Stråk H .............................................................................. 27 Stråk I . .............................................................................. 28 K O N S E K VE NSBESK R IVNING ............................................................ 29 Delområde 1: Huvudstråk och över föring till Danmark 29 Huvudstråk H ..................................................................... 2 9 Stråk DK 1 ......................................................................... 2 9 Stråk DK 2 ......................................................................... 2 9 Delområde 2: Lysekil ........................................................... 29 Stråk 1:1 ............................................................................ 2 9 Stråk 1:2 ............................................................................ 2 9 Stråk 1:3 ............................................................................ 3 0 Stråk A .............................................................................. 3 0 Delområde 3: Stenungsund/Kungälv ............................... 30 Stråk 2:1 ............................................................................ 3 0 Stråk 2:2 ............................................................................ 3 0 Stråk B - vattendelen ........................................................... 3 1 Stråk B - landdelen .............................................................. 3 1 Stråk C - vattendelen ........................................................... 3 1 Stråk C - landdelen .............................................................. 3 1 Stråk D - vattendelen ........................................................... 3 1 Stråk D - landdelen ............................................................. 3 2 Stråk E - vattendelen ........................................................... 3 2 Stråk E - landdelen .............................................................. 3 2 Delområde 4: Kungsbacka/Varberg .................................. 32 Stråk 3:1 ............................................................................ 3 2 Stråk 3:2 ............................................................................ 3 3 Stråk 3:3 ............................................................................ 3 3 Stråk F .............................................................................. 3 3 Stråk G .............................................................................. 3 3 Stråk H .............................................................................. 3 4 Stråk I ............................................................................... 3 4 S AMMANFAT T N I N G ........................................................................ 35 Delområde Delområde Delområde Delområde 1: 2: 3: 4: Huvudstråk och över föring till Danmark 35 Lysekil ........................................................... 35 Stenungsund/Kungälv ............................... 35 Kungsbacka/Varberg .................................. 36 R EFERENSER ................................................................................... 37 Otryckta källor ..................................................................... 37 Litteratur ............................................................................... 37 TE K N I S K A OCH ADMINISTRATIVA UPP GI F TE R .............................. 39 F I G U R FÖ R TECK NING ...................................................................... 40 B I L A G O R ......................................................................................... 40 6 Bohusläns museum 2007:18 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med aktuella ledningsstråk markerade. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten I N L E D N I NG Swedegas AB (före detta Nova Naturgas) planerar att i samarbete med det norska bolaget Gassco A/S bygga en sjöledning för naturgas längs den svenska västkusten. Syftet med projektet är att ansluta det svenska naturgasnätet till det norska för att ge industrin i Västsverige ökad tillgång till naturgas. Ledningen kommer att utgå från Grenlandsområdet i norska Telemark och har sitt planerade slutmål vid Bua/Frillesås, mellan Varberg och Kungsbacka. Övriga planerade landföringspunkter är vid Fiskebäcksvik i Lysekils kommun och vid Solberga/Jörlanda i Kungälvs respektive Stenungsunds kommuner. Dessutom planeras för en fortsättning av ledningen västerut till Jylland (figur 1). Bohusläns museum har fått i uppdrag att göra en kulturhistorisk förstudie av de föreslagna ledningsalternativen. Arbetet, som har utförts i nära samarbete med museets halländska motsvarighet, Kulturmiljö Halland, gjordes mellan den 26 februari och den 4 april 2007. Bohusläns museum har haft det övergripande projektansvaret och svarat för den marinarkeologiska granskningen av hela sträckan. De landbaserade sträckningarna har för Bohusläns del studerats av Bohusläns museum, medan Kulturmiljö Halland svarat för den halländska delen. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp bestående av Staffan von Arbin (marinarkeologi), Niklas Ytterberg (verksamhetsledare), Håkan Petersson (GIS-ansvarig), Gabriella Kalmar (kartor och redigering) och Oscar Ortman (landsträckningar i Bohuslän) vid Bohusläns museum samt Lena Bjuggner och Magnus Svensson vid Kulturmiljö Halland. Som övergripande projektledare fungerade Staffan von Arbin. Föreliggande rapport har författats gemensamt av Staffan von Arbin, Oscar Ortman, Lena Bjuggner och Magnus Svensson. Omfattning Den sammanlagda längden på den färdiga gasledningen kan beräknas till cirka 250 kilometer, något beroende på vilka landföringsalternativ som slutligen väljs. Eftersom förstudien behandlar flera alternativa sträckningar uppgår längden på de granskade ledningsstråken till cirka 420 kilometer, varav cirka 380 kilometer utgör havsbotten. Det studerade huvudstråket till havs är cirka 8 kilometer brett medan bredden på de föreslagna landföringarna, det vill säga från huvudstråket och in mot den svenska kusten, varierar mellan en och fyra kilometer. Skärgårdens topografi gör dock att stråkbredden i vissa fall begränsas till några få hundra meter. På land är de studerade ledningsstråken överlag 800 meter breda. Sammantaget innebär detta att ett drygt 19 kvadratmil stort område varit föremål för 7 8 Bohusläns museum 2007:18 granskning inom ramen för föreliggande studie. De studerade ledningsstråken berör elva kommuner i två län. Dessa är, uppräknade från norr till söder: Tanum, Sotenäs, Lysekil, Orust, Tjörn, Kungälv, Stenungsund, Öckerö och Göteborg i Västra Götalands län samt Kungsbacka och Varberg i Hallands län. Syfte, metod och begränsningar Syftet med förstudien är att ge en översiktlig bild av de kulturhistoriska värdena inom de föreslagna ledningsstråken, med avseende både på enskilda forn- och kulturlämningar och på större sammanhängande kulturmiljöer. Förstudien skall därtill resultera i en värdering av de olika alternativen från kulturmiljösynpunkt, och därmed bilda underlag till den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Studien baseras på en byråmässig genomgång av olika register, kartor och arkiv, kommunala kulturmiljövårdsprogram, regionala kunskapsöversikter samt annan relevant litteratur. Någon mer djuplodande kulturgeografisk analys med utgångspunkt i äldre lantmäterikartor etc. har inte varit möjlig att göra i detta skede på grund av projektets hårt pressade tidplan. Enligt Bohusläns museums uppfattning är det därför önskvärt att en sådan analys görs inom ramen för den kommande etapp 1-utredningen. För uppgifter om fornlämningar på land har Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister, FMIS, konsulterats. Uppgifter om vrak och förlisningar är hämtade från Skandinaviskt Vrakarkiv (SVA), som för Västkustens del bedöms vara mer heltäckande än Statens maritima museers och Sjöfartsverkets maritima informationssystem, SjöMIS. Detta material har sedan kompletterats med uppgifter ur Bohusläns museums interna arbetsregister över marina fynd och lämningar i Västra Götalands län. Det är viktigt att understryka att det antikvariska kunskapsunderlaget för vattendelen av förstudieområdet är mycket dåligt. Det hänger samman med att det saknas en systematisk inventering av forn- och kulturlämningar på havsbottnen, liknande den som sedan 1930-talet har bedrivits på land. Merparten av de marina objekt som redovisas i texten med tillhörande kart- och tabellbilagor är därför av karaktären förlisningsuppgifter, och därmed ej exakt positionsbestämda. Endast en mindre del av de redovisade uppgifterna utgörs av verifierade och till positionen kända lämningar. På grund av denna osäkerhet har i den följande redovisningen även medtagits förlisningsuppgifter i direkt anslutning till de berörda stråken. Rappor tens disposition Rapporten inleds med en översiktlig redovisning av de kulturhistoriska värdena inom de föreslagna ledningsstråken. Denna följs av en konse- Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten kvensbeskrivning, där de olika stråken värderas från kulturmiljövårdssynpunkt. I den avslutande sammanfattningen ges rekommendationer avseende stråk och fortsatt antikvarisk hantering. Kartor över stråken samt listor med berörda lämningar och kulturmiljöer ligger som bilagor i slutet av rapporten. 9 10 Bohusläns museum 2007:18 R EDOVISNING AV K ULTUR HISTOR ISK A VÄRDEN Delområde 1: Huvudstråk och över föring till Danmark För överskådlighetens skull har de föreslagna ledningsstråken delats in i fyra delområden. Delområde 1 innefattar den tilltänkta ledningens huvudstråk (H) samt två alternativa överföringar till Danmark (DK 1 och DK 2). Båda överföringarna passerar norr om Läsö (figur 1). Huvudstråk H Huvudstråket H är drygt 16 mil långt och 8 kilometer brett. Det angör svensk ekonomisk zon i höjd med Väderöarna, fortsätter in över den svenska territorialvattengränsen och går sedan mer eller mindre parallellt med denna hela vägen ned till Onsalahalvön, sydväst om Kungsbacka. Kulturmiljö Stråket berör inga kulturmiljöer. Forn- och k ulturlämningar Inom stråket finns inga kända fornlämningar och bara en dokumenterad förlisningsuppgift som rör ett fartyg förlist för mer än 100 år sedan, och som därmed är att betrakta som fornlämning. Däremot finns inom stråket ett stort antal uppgifter om fartyg vilka förlist för mindre än 100 år sedan. Antalet objekt uppgår till dryga 30-talet. Exakta vrakpositioner finns dock endast i ett par fall. Flera av de förlista fartygen kan, trots att de inte utgör fornlämningar, tillskrivas ett betydande kulturhistoriskt värde. Det gäller inte minst de många krigsförlista fartygen, som alla utgör viktiga tidsdokument och minnesmärken över sjökriget utmed den svenska kusten under de båda världskrigen. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar bedöms kunna påträffas inom hela stråket. Utifrån dagens begränsade kunskapsläge är det inte möjligt att peka ut några särskilda riskområden (bilaga 1, karta 4–7). Stråk DK 1 Stråk DK 1 avviker från huvudledningen i höjd med Rörö i Öckerö kommun och sträcker sig ut till gränsen för svensk ekonomisk zon. Stråket är knappt 10 kilometer långt och drygt 8 kilometer brett. Kulturmiljö Stråket berör inga kulturmiljöer. Forn- och k ulturlämningar Inom stråket finns inga fornlämningar, och inte heller några dokumen- Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten terade uppgifter om förlisningar som inträffat för mer än 100 år sedan. Nära gasledningens huvudstråk (stråk H) skall den svenska trålaren Eros, som minsprängdes 1944, ligga sjunken. Även om fartyget i dagsläget inte är fornlämning utgör det i likhet med andra krigsförlisningar ett intressant tidsdokument. Ytterligare fartygslämningar bedöms kunna påträffas inom stråket (bilaga 1, karta 6). S t rå k D K 2 Stråk DK 2 avviker från huvudledningen (stråk H) i höjd med Göteborgs södra skärgård och sträcker sig ut till gränsen för svensk ekonomisk zon. Stråket är 6,5 kilometer långt och cirka 8 kilometer brett. Kulturmiljö Stråket berör inga kulturmiljöer. Forn- och k ulturlämningar Inom stråket finns inga fornlämningar och inte heller några dokumenterade uppgifter om förlisningar inträffade för mer än 100 år sedan. Däremot finns en lokaliserad fartygslämning som är yngre än 100 år. Det rör sig om vraket av Prins Knud, ett svenskt lastfartyg som förliste genom kollision 1965, och som utifrån bland annat ålder och fartygstyp kan bedömas ha ett tämligen begränsat kulturhistoriskt värde. Ytterligare fartygslämningar kan dock förekomma inom stråket (bilaga 1, karta 6). Delområde 2: Lysek il Delområde 2 omfattar det norra landföringsalternativet och består av tre alternativa sträckningar från huvudstråket och in mot Bohuskusten (stråken 1:1, 1:2 och 1:3), samt ett kortare landstråk (stråk A). Ledningen är tänkt att ansluta till land vid Brofjordens mynning, nära Fiskebäcksvik i Lyse socken, Lysekils kommun (figur 1). S t rå k 1 : 1 Stråk 1:1, som är det nordligaste alternativet, är 25 kilometer långt och mellan 0,5 och 3,5 kilometer brett. Det angör Lysekils skärgård via Malmö fjord, och passerar norr om Bondebrotten och Kornöarna. Kulturmiljö Stråket passerar strax norr om Lilla Kornö, som tillsammans med Stora Kornö är uttagen som riksintresse (KO 22) och särskilt bevarandevärd kulturmiljö i Lysekils kommuns kulturmiljövårdsprogram (Lysekil nr 11). På båda öarna finns välbevarade kustsamhällen där bebyggelsens läge, utformning och koppling till områdets näringsstruktur – fiske kombinerat med jordbruk och fraktfart – är representativt för Bohuslän. Viktiga inslag i miljön är bland 11 12 Bohusläns museum 2007:18 annat den enkla och kärva trähusbebyggelsen, de ålderdomliga men välbevarade sjöbodarna samt magasinen och gångstigarna (bilaga 1, karta 1). Forn- och k ulturlämningar Inom stråket saknas kända forn- och kulturlämningar. Trots att det passerar genom ett skärgårdsavsnitt med ett mycket stort antal kända förlisningar är det endast två förlisningsuppgifter som direkt kan knytas till det aktuella stråket. Uppgifterna berör Testholmen och Långholmen som båda är belägna nordost om Lilla Kornö. I båda fallen rör det sig om förlisningar som inträffat för mer än 100 år sedan. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar bedöms kunna påträffas inom hela stråket, även om sannolikheten kan anses vara störst i ytterskärgården och vid farliga grundområden som Bonde- och Malmöbrotten. Andra typer av forn- och kulturlämningar, som till exempel hamnanläggningar och kulturlager i anslutning till bebyggelse och andra strandnära verksamheter, är som regel lokaliserade till innerskärgården. Det gör att de kan förväntas uppträda tämligen sparsamt inom stråket (bilaga 1, karta 5). Stråk 1:2 Stråket angör skärgården i höjd med Harpö där det viker av mot nordost över Saltö fjord. Efter att ha rundat Stora Kornös sydspets fortsätter det in mellan Kornöarna och fastlandet. Vid Skalhamn går det ihop med stråk 1:1. Stråket är 27 kilometer långt och mellan 0,7 och 3,5 kilometer brett. Kulturmiljö Även stråk 1:2 berör Kornöarna (se beskrivningen till stråk 1:1), och då närmast Stora Kornö som passeras i både söder och öster. Stråket tangerar också ön Saltö som är uttagen som särskilt bevarandevärd kulturmiljö i Lysekils kommuns kulturmiljövårdsprogram (Lysekil nr 12). På Saltö finns lämningar efter tidig kustbosättning i form av ett stort antal grunder med mera, samt ett område med monumentala gravrösen och stensä�ningar. Saltö är dessutom uttagen som fornlämningsmiljö av länsintresse (Göteborgs och Bohus län nr 87) (bilaga 1, karta 1). Forn- och k ulturlämningar I likhet med stråk 1:1 passerar stråk 1:2 genom ett område med många förlisningsuppgifter men utan några verifierade fartygslämningar äldre än 100 år. Från området kring Harpö finns emellertid flera inrapporterade ”lösfynd”, däribland ostindiskt porslin, kritpipor och kanoner. Det är troligt att fynden indikerar en eller kanske rentav flera vrakplatser. Fynd av skeppsankare, dels vid Högholmen öster om Stora Kornö, dels vid Salthästen utanför Harpö, kan också tänkas härröra från förlista fartyg inom eller strax utanför stråket. Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten Inom stråket ligger också vraket efter den tyska ångaren Amasis, som år 1940 torpederades av en engelsk ubåt norr om Tovas ungar. Sänkningen av Amasis hör till de mer omskrivna krigshändelserna på Västkusten, och vraket är idag ett välbesökt dykmål. Även om vraket efter Amasis i dagsläget inte utgör fornlämning får det ändå anses ha ett betydande kulturhistoriskt värde i egenskap av historiskt krigsminnesmärke. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan sannolikt påträffas inom hela stråket, även om risken bedöms vara störst i ytterskärgården och vid farliga grundområden. Även andra typer av fornoch kulturlämningar kan förväntas, men då företrädesvis i strandnära lägen utmed de sträckor där ledningen passerar genom innerskärgården. Exempelvis kan det i anslutning till skärgårdsverket söder om Lindholmen (Lyse 372) finnas kulturlager och rester av brygg- och kajanläggningar med mera på bottnen (bilaga 1, karta 5 samt 8). S t rå k 1 : 3 Stråket är 17 kilometer långt och 4 kilometer brett och passerar mellan Tovas ungar och ön Bonden för att väster om Harpö gå ihop med stråk 1:2. Kulturmiljö Stråket berör inga kulturmiljöer. Forn- och k ulturlämningar Fartygslämningar som utgör möjliga fornlämningar har observerats av sportdykare på två platser inom eller i direkt anslutning till stråket: dels vid Tova, dels söder om Bonden. I övrigt finns tre förlisningsuppgifter som med säkerhet kan knytas till området. Uppgifterna avser i samtliga fall fartyg som förlist i närheten av Tovas ungar under loppet av 1800-talet. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan sannolikt påträffas inom hela stråket. Störst torde dock sannolikheten för förekomst av fartygslämningar vara i anslutning till de ur navigationssynpunkt farliga skären Tova och Tovas ungar samt vid ön Bonden (bilaga 1, karta 5). S t rå k A Stråk A är cirka 1,6 kilometer långt och 1,7 kilometer brett och går från Fiskebäcksvik till Humlekärr, strax söder om Preemraff. Eftersom inga alternativa stråk anges beskrivs i värderingen tre sträckningar inom stråk A: Stretudden nedre (A:1) och två alternativ för Fiskebäcksvik–Humlekärr (A:2 och A:3). Det södra alternativet A:3 går i anslutning till befintlig väg. Kulturmiljö Stråket löper genom hemmanet Humlekärrs utmarker. Direkt norr om stråk A ligger en av de kulturhistoriskt värdefulla miljöer som finns 13 14 Bohusläns museum 2007:18 uttagna i kulturmiljövårdsprogrammet för Lysekils kommun. Miljön utgörs av Ryxö och intilliggande stränder runt Brofjorden och karakteriseras som en märklig koncentration av bronsåldersrösen och ett bevarat äldre kulturlandskap (Lysekil nr 7). På andra sidan Brofjordens ligger en annan kulturhistoriskt värdefull miljö med trankokerilämningar och spår från stenbrottsepoken vid Näverkärr–Slävik– Bubacka (Lysekil nr 6). Ingen av dessa miljöer berörs direkt av stråk A (bilaga 1, karta 1). Forn- och k ulturlämningar I anslutning till stråk A finns flera fasta fornlämningar. Preemraff-området vid Humlekärr har utretts i flera omgångar sedan 1970-talet. Dokumentationen av områdets kulturhistoriska lämningar har hittills dominerats av arkeologiska undersökningar, men även dokumentation av bebyggelse och stenbrottsindustri har gjorts. De omfattande arkeologiska undersökningar som har utförts i området har resulterat i ett rikt förhistoriskt material. Det handlar om allt från förhistoriska boplatser med tyngdpunkt i mesolitikum till gravar som stensättningar, rösen, en gånggrift samt ett järnåldersgravfält (Särlvik et al. 1979; Schaller Åhrberg 1990; Streiffert et al. 2007). Flera registrerade gravrösen ligger nära de tre sträckningarna. Strax norr om A:2 finns ”Järveröset” (Lyse 22) i ett markant krönläge. I anslutning till A:1 finns ett röse kallat ”Döingeröset” (Lyse 20). Direkt norr om stråk A ligger ytterligare två rösen (Lyse 3 och Lyse 4) (bilaga 1, karta 8). Delområde 3: Stenungsund/Kungälv Delområde 3 består av två olika stråk till havs, från huvudstråket och in mot Bohuskusten (stråk 2:1 samt 2:2), samt fyra alternativa landanslutningar på sträckan mellan Ödsmål och Jörlanda i Kungälvs respektive Stenungsunds kommuner (B, C, D och E) (figur 1). Stråk 2:1 Det norra alternativet, stråk 2:1, är 15,5 kilometer långt och 4 kilometer brett. Det passerar genom Pater Nosterskären, norr om Hamneskär, och ansluter därefter till det sydliga landföringsalternativet (stråk 2:2) ungefär mitt i Marstrandsfjorden. Kulturmiljö Stråket passerar norr om Hamneskär, vars rödmålade fyr (för närvarande under restaurering) utgör ett välkänt och karakteristiskt sjömärke som är förknippat med en rik historia och sägenbildning. Till fyren, som uppfördes år 1868, hör en välbevarad bostadsbebyggelse med skollokal för fyrmästare och fyrvaktare med respektive familjer. Hamneskärs fyrplats är riksintresse för kulturmiljövården (KO 58) och ingår som särskilt bevaran- Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten devärd kulturmiljö i Tjörns kommuns kulturmiljövårdsprogram (Tjörn nr 10) (bilaga 1, karta 2). Forn- och k ulturlämningar Pater Nosterskären har i alla tider varit fruktade bland sjöfarande, vilket inte är förvånande om man ser till det stora antalet förlisningar som inträffat i området. Namnet Pater Noster (efter det latinska namnet på ”Fader vår”) tros anspela på detta förhållande. Inom eller direkt anslutning till stråket finns uppgifter om ett knappt tjugotal förlisningar, varav den absoluta majoriteten avser sådana som inträffat för mer än 100 år sedan. Siffran får ses som ett absolut minimiantal och kan sannolikt flerdubblas. Paradoxalt nog saknas kända fornlämningar i området. Vid skäret Breda Ulle, som ligger inom stråket, finns dock ett ”lösfynd” av två bronskanoner av 1500-talstyp. Det får anses troligt att fyndet indikerar en okänd vrakplats. Forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan förväntas inom hela stråket, men sannolikheten är som framgått störst inom den del av stråket som inbegriper Pater Nosterskären (bilaga 1, karta 6). S t rå k 2 : 2 Stråk 2:2 är 23 kilometer långt och mellan 0,5 och 4 kilometer brett och har en sydligare sträckning än 2:1. Det passerar söder om Hamneskär, övertvärar Marstrandsfjorden och löper sedan in mellan Åstol och Tjörne huvud. Stråket slutar i höjd med Lilla Dyrön, vid mynningen av Hake fjord. Kulturmiljö I likhet med stråk 2:1 passeras Hamneskär i detta alternativ (se beskrivning för stråk 2:1). Därutöver berörs också Åstol, som är ett välbevarat fiskeläge med gamla anor. Genom en mycket intensiv bebyggelsefas under 1900-talets första hälft har ön utvecklats till ett av västkustens mest tättbebyggda kustsamhällen. Samhället domineras av en äldre, tät bebyggelseklunga vid den gamla hamnen, vilken är omgiven av sjöbodar och senare uppförda hus från 1800- och 1900-talet. Åstol är riksintresse för kulturmiljövården (KO 62) och ingår som en utvald miljö i Tjörns kommuns kulturmiljövårdsprogram (Tjörn nr 18) (bilaga 1, karta 2). Forn- och k ulturlämningar Inom stråket saknas kända fornlämningar och av de fåtaliga förlisningsuppgifter som kan knytas till området är det endast en som avser ett fartyg förlist för mer än 100 år sedan. I den västra delen av stråket, sydväst om Pater Noster-skären, ligger vraken efter tre tyska fartyg som alla torpederades i april 1940 (ångarna Wigbert och Fridenau, som var lastade med soldater och krigsmateriel, samt vaktfartyget V1507). Fartygen är inte fornlämningar 15 16 Bohusläns museum 2007:18 men kan ändå anses ha ett betydande kulturhistoriskt värde i egenskap av historiska krigsminnesmärken. Ytterligare fartygslämningar, av både äldre och yngre datum, kan sannolikt påträffas inom stråket. Andra typer av forn- och kulturlämningar – exempelvis hamnanläggningar och kulturlager i anslutning till bebyggelse och annan strandnära verksamhet – kan särskilt förväntas utmed de sträckor där ledningen passerar genom innerskärgården (bilaga 1, karta 6). Stråk B – vattendelen Vattendelen av stråk B går i en båge åt nordost över Hake fjord, passerar norr om Mittholmarna och ansluter till land vid Kyrkeby kile i Jörlanda socken, Stenungsunds kommun. Den sammanlagda längden är ungefär 10 kilometer, och stråkbredden är överlag 1 kilometer. Kulturmiljö Ledningsstråket passerar tätt på öarna Ramsön, Keholmen och Lilla Ramsön, som alla ingår i riksintresse för kulturmiljövården (KO 40) och dessutom är utvalda som kommunal kulturmiljö (Stenungsund nr 1). Ramsön är en jordbruksmiljö av hög ålder och en god exponent för de mindre bohuslänska strandsittarställena där man levt på en kombination av jordbruk och småfiske. Den äldsta kända bosättningen på ön kan spåras tillbaka till 1500-talet. Dagens odlingslandskap är dock starkt präglat av 1800talets laga skifte. Miljön kännetecknas bland annat av gårdsbebyggelse, ej täckdikade odlingsytor, hägnader, bruksvägar, täljstens- och skifferstenbrott samt lämningar efter ett skärgårdsverk. På ön finns också stensättningar från perioden bronsålder–äldsta järnålder samt tomtningar (bilaga 1, karta 2). Forn- och k ulturlämningar Några fornlämningar finns inte belagda inom stråket, och uppgifter om förlisningar saknas helt. Likväl gör Bohusläns museum bedömningen att det kan finnas förutsättningar att träffa på fartygslämningar i området. Även andra typer av forn- och kulturlämningar kan förväntas, men då företrädesvis i strandnära lägen. Stråk B – landdelen Landdelen av stråk B omfattar en cirka 1,3 kilometer lång och drygt 0,7 kilometer bred ledningskorridor. Stråket sträcker sig från Anråse ås mynning till Södra Anrås i Jörlanda socken, Stenungsunds kommun. Kulturmiljö Byn Anrås är skriftligt dokumenterad redan på 1300-talet, men delades Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten i Norra och Södra Anrås på 1500-talet. Flera av manhusen, varav två har kringbyggda gårdar, är uppförda under 1700- och 1800-talen. Bymiljön i sin helhet är mycket välbevarad och stora delar av 1800-talets hägnader och gator finns kvar. Bykärnan känns idag tät, ursprunglig och ålderdomlig trots utflyttning. Utmed Södra Anrås finns den äldre landsvägen delvis kvar, med en milsten från 1737. Stenmurskantad, smal och krokig ringlar landsvägen rakt igenom byn och ned till sjökanten. Området ingår som helhet i riksintresse för kulturmiljön (KO 39) och kännetecknas av ett odlingslandskap i kustbygd med bevarade drag i bebyggelse och landskap från tiden före det laga skiftet. Detta speglar, tillsammans med fornlämningar och olika kommunikationssystem såsom vattenvägar, landsväg och järnväg, ett långt utvecklingsförlopp. I princip synonymt med riksintresseområdet är fornlämningsmiljön av länsintresse, Anrås–Kyrkeby (Göteborgs och Bohus län nr 133), och miljön i Stenungsunds kulturmiljövårdsprogram Anrås (Stenungsund nr 2) (bilaga 1, karta 2). Forn- och k ulturlämningar I det omgivande kulturlandskapet finns flera fornlämningar, bland annat ett bronsåldersröse, ett gravfält och grupper av stensättningar från järnåldern. Gravfältet (Jörlanda 58) består av runda stensättningar och högar, flertalet relativt låga, men vissa är större. Strax intill gravfältet, som totalt består av ett 50-tal gravar, ligger ytterligare gravar samlade i mindre grupper. Anråsegravfältet anses utifrån gravhögarnas utseende ha använts under en stor del av järnåldern. På knallar och krön runt om slätten finns ytterligare ett stort antal fornlämningar, mestadels gravar i form av stensättningar från järnåldern, eventuellt också bronsåldern. På Stora Dagsholmen utanför Anråseåns utlopp finns en undersökt stensättning, Jörlanda 122. Stensättningen innehöll rika fynd som daterats till vikingatid. Intill Södra Anrås finns uppgifter om ett idag bortodlat gravfält bestående av sex högar, där gravurnor påträffats ”för länge sedan” (Jörlanda 277). Den låga nivån, 5–10 m ö.h., gör att boplatser från järnålder kan förväntas, även om inga kända sådana finns i dalgången idag (bilaga 1, karta 9). S t rå k C – vattendelen Vattendelen av stråk C passerar söder om Mittholmarna och Ramsön och ansluter till land vid Källsby kile i Jörlanda socken, Stenungsunds kommun. Stråket är cirka 5,5 kilometer långt och stråkbredden är överlag 1 kilometer. Kulturmiljö Stråk C passerar i likhet med stråk B Ramsön (se beskrivning för stråk B) (bilaga 1, karta 2). 17 18 Bohusläns museum 2007:18 Forn- och k ulturlämningar Några fornlämningar finns inte belagda inom stråket, och uppgifter om förlisningar saknas också. Likväl gör Bohusläns museum bedömningen att det kan finnas förutsättningar att träffa på fartygslämningar i området. Även andra typer av forn- och kulturlämningar kan förväntas, men då företrädesvis i strandnära lägen. Särskilt uppmärksam bör man vara på skärgårdsverket på den sydöstra delen av Ramsön (Jörlanda 256), i vars närhet det kan finnas kulturlager och lämningar efter brygg- och kajanläggningar med mera. Stråk C – landdelen Landdelen av stråk C omfattar en knappt 3 kilometer lång och omkring 0,8 kilometer bred ledningskorridor. Stråket sträcker sig inledningsvis längs Jörlandaåns dalgång och viker av söder om Sävelycke mot Hakebol i Jörlanda socken, Stenungsunds kommun. Kulturmiljö Utmed Jörlandaån ligger ett variationsrikt kulturlandskap med lång agrar kontinuitet. Odlingslandskapet har här ett rikt inslag av åkerholmar och andra odlingshinder. Bebyggelsen i området är traditionellt placerad längs bergskanter och på impediment. Vid Sävelycke finns gamla alléträd och stenmurar längs vägen och vid Jörlandavägen en välbevarad stenvalvsbro. Några riksintresseområden för kulturmiljövården eller särskilt uttagna kommunala kulturmiljövårdsområden finns inte inom stråket. Forn- och k ulturlämningar Få kända fornlämningar finns i direkt anslutning till landdelen av stråk C. På ett större impediment vid Sävelycke finns hällar med skålgropar, fossil åker och en äldre gårdstomt. Strax intill Sävelycke finns uppgifter om ett flatmarksgravfält där flera gravurnor tidigare påträffats vid markarbeten (Jörlanda 137) (bilaga 1, karta 10). Stråk D – vattendelen Vattendelen av stråk D sträcker sig från den lilla ön Katten över Hake fjord, passerar norr om Lövön och ansluter land vid Vallby kile i Solberga socken, Kungälvs kommun. Längden på stråket är 4,5 kilometer och bredden 1 kilometer. Kulturmiljö Stråket passerar tätt på Lövön i Solberga socken. Lövön omnämns i skrift första gången på 1500-talet, och namnet anses tyda på att lövtäkt för djurfoder har förekommit på ön. De bebyggda dalgångarna på öns östra del är uttagna som bevarandevärd kulturmiljö i Kungälvs kommuns kulturmil- Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten jövårdsprogram (Kungälv nr 39). Bebyggelsen på Lövön är av 1800-tals karaktär, med både äldre och yngre inslag, och genomgående mycket välbevarad. Husen är placerade enligt äldre mönster utmed dalgångarna, mellan den odlade jorden och utägorna, medan strandsittarnas byggnader är lokaliserade till strandgipar (bilaga 1, karta 2). Forn- och k ulturlämningar Inom stråket finns en känd fornlämning i form av en fartygslämning. Lämningen har arbetsnamnet ”Gyldenlöwe” efter sin lokalisering till skären Gyldenlövarna, strax norr om inloppet till Vallby kile. Vid mitten av 1990talet gjordes en begränsad arkeologisk undersökning på platsen. Resultatet tyder på att det rör sig om lämningen efter ett örlogsskepp från 1600-talets senare del. Av intresse i sammanhanget är den muntliga tradition från trakten som berättar om ett danskt örlogsfartyg som på 1600-talet skall ha angripits av lokalbefolkningen efter att besättningen varit i land för att plundra. Traditionen förtäljer dock inte huruvida skeppet i fråga blev vrak. Fornlämningens exakta utsträckning på bottnen är inte känd (Bergström & Johansson 1995, 1996). Från trakten finns också en annan mycket seglivad tradition av potentiellt antikvariskt intresse. Det berättas att en slädtransport bestående av tolv lass ”silverpenningar” skall ha gått genom isen i eller i nära anslutning till Vallby kile. Händelsen skall ha inträffat under den dansk–norska tiden, det vill säga före 1658. Uppgiften återges bland annat av prosten Johan Oedman på 1700-talet. Vissa fruktlösa försök att bärga skatten lär ha gjorts i början av 1700-talet. Vid denna tid fördes också diskussioner om en eventuell torrläggning av kilen (Hansson 1983:170f). Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan sannolikt påträffas inom hela stråket. Även andra typer av forn- och kulturlämningar kan förväntas, men då företrädesvis i strandnära lägen. Det finns bland annat historiska uppgifter om sillsalteri- och trankokeriverksamhet på norra Lövön, vilken kan ha genererat kulturlager och andra lämningar på bottnen (bilaga 1, karta 6). S t rå k D – landdelen Landdelen av stråk D ligger innanför Vallby kile i Solberga socken, Kungälvs kommun. Stråket är 3,5 kilometer långt och intill 1,5 kilometer brett. Kulturmiljö Vid Vallby samt Övre och Nedre Knaverstad är andelen naturliga betesmarker betydande vilket påminner om det gamla odlingslandskapets markslagsfördelning, där ängar och betesmarker dominerade över åkern. Vid södra Aröd finns ett fint kulturlandskap med bland annat ekskog. Bebyggelsen på Vallbyslätten är huvudsakligen från 1800-talets senare 19 20 Bohusläns museum 2007:18 hälft. Gårdssamlingama Solberga, Knaverstad och Arsnäs är dock äldre och finns skriftligt dokumenterade redan på 1300-talet. I Solberga kyrkby ligger den medeltida kyrkan. Bebyggelsemässigt domineras landskapet i dag av utskiftad jordbruksbebyggelse och gårdarna ligger glest utspridda i det flacka åkerlandskapet. Flera olika byggnadstyper finns representerade. Torp, boställen och mindre avsöndrade gårdar finns företrädesvis i utkanten av slätten, uppdragna mot karga och magra utmarker. De utsträckta radbyarna tillkom genom utflyttning i samband med laga skiftet under 1800-talet. Före skiftet låg gårdarna samlade i täta byklungor. Hela landdelen av stråk D omfattas av riksintresset för kulturmiljövården Solberga–Ödsmål (KO 17) samt kulturmiljön Solberga–Vallbyslätten (Kungälv nr 29) i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet. Det utgör ett odlingslandskap i kustbygd där olika förhistoriska lämningar tillsammans med utskiftad jordbruksbebyggelse bildar ett för Bohuslän representativt öppet och betat kulturlandskap. Bebyggelsen utgörs av utskiftade kringbyggda gårdar från 1800-talets senare del. Nedre Knaverstad är också en fornlämningsmiljö av länsintresse (Göteborgs och Bohus län nr 134) (bilaga 1, karta 2). Forn- och k ulturlämningar Inom stråket finns rikligt med fornlämningar. I mjuka slänter och gipar nära den dåtida kustlinjen finns på flera ställen stenåldersboplatser. Dominerande är dock de många gravarna från främst järnålder. De ligger på impediment och slänter vilka i liten utsträckning nyttjats för annat än slåtter eller bete och gravarna har därmed bevarats. Man kan anta att många gravar i eller i kanten av odlingsbar mark omedvetet odlats bort. Av de återstående gravarna är många samlade i gravfält (bilaga 1, karta 11). Stråk E – vattendelen Vattendelen av stråk E passerar mellan Lilla Dyrön och ön Katten, fortsätter norr om Älgön och ansluter slutligen land vid Ödsmåls kile i Solberga socken, Kungälvs kommun. Stråkets längd uppgår till 7,5 kilometer och stråkbredden är överlag cirka 1 kilometer. Kulturmiljö Stråket tangerar två särskilt värdefulla kulturmiljöer: den tidigare nämnda Lövön i Solberga socken (se beskrivning för stråk D) samt Älgön i Lycke socken. Den senare uppvisar ett rikt odlingslandskap med välbevarad jordbruksbebyggelse, starkt präglat av 1800-talets laga skifte. På ön finns också både äldre och yngre fornlämningar i form av stenåldersboplatser, bronsåldersrösen, tomtningar samt grunder efter flera skärgårdsverk. Fornlämningar, odlingslandskap och bebyggelse speglar tillsammans på ett pedagogiskt sätt hur skärgården har utnyttjats från förhistorisk tid och Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten fram till idag. Älgön är därför uttagen som riksintresse för kulturmiljövården (KO 18) samt bevarandevärd kulturmiljö i Kungälvs kommuns kulturmiljövårdsprogram (Kungälv nr 25). Stenåldersboplatserna på ön utgör dessutom fornlämningsmiljö av länsintresse (Göteborgs och Bohus län nr 141) (bilaga 1, karta 2). Forn- och k ulturlämningar Några fartygslämningar eller andra fornlämningar är inte belagda inom stråket, och det finns inte heller några uppgifter om förlisningar. Likväl gör Bohusläns museum bedömningen att det kan finnas förutsättningar att träffa på fartygslämningar i området. Även andra typer av forn- och kulturlämningar kan förekomma, men då företrädesvis i strandnära lägen. Bland annat bör man vara uppmärksam på att det vid Rersholmen, öster om Lilla Dyrön, finns lämningar efter ett skärgårdsverk (Rönnäng 109) som kan ha avsatt kulturlager och andra lämningar på bottnen. S t rå k E – l anddelen Landdelen av stråk E ligger innanför Ödsmåls kile i Solberga och Hålta socknar, Kungälvs kommun. Stråket är 3,6 kilometer långt och intill 0,7 kilometer brett. Kulturmiljö Ödsmåls by sydost om Ödsmåls kile är en gles radby med bevarad traditionell bebyggelse. Innan laga skiftet bestod byn av en tät klunga av kringbyggda gårdar. Ett fåtal gårdar har ännu kvar den kringbyggda karaktären. Manhusen är i stor utsträckning från senare hälften av 1800-talet och utgör väl bevarade exempel på denna tids byggnadsskick. Hela landdelen av stråk E omfattas av riksintresset för kulturmiljövården Solberga–Ödsmål (KO 17). Det utgör ett odlingslandskap i kustbygd där förhistoriska lämningar tillsammans med utskiftad jordbruksbebyggelse bildar ett för Bohuslän representativt öppet och betat kulturlandskap. De kringbyggda gårdarna från 1800-talets senare del utgör ett typiskt inslag i landskapet. Betydande fornlämningar utgörs av Åseby storrösen och järnåldersgravfältet i Ytter-Restad. Även kulturmiljöerna i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet Ytter-Restad–Solberga (Kungälv nr 7) och Ödsmåls by (Kungälv nr 30) berörs (bilaga 1, karta 2). Forn- och k ulturlämningar Området har lång agrarhistorisk kontinuitet vilket beläggs genom ett hundratal fornlämningar av främst järnålderskaraktär. Huvuddelen av fornlämningarna ligger samlade på sex gravfält. Enligt uppgift har det funnits flera som nu är bortodlade. Området sträcker sig ända ner till Grannebyån i Restad i söder. Ett känt gravfält är det på Ytter-Restad (Hålta 12) 21 22 Bohusläns museum 2007:18 strax norr om landstråk E. Efter arkeologisk undersökning visade det sig vara anlagt under tidig järnålder och många praktfulla fynd kom i dagen. De mest kända och imponerande av områdets alla förhistoriska gravar är bronsåldersrösena på Åsebyberget, 30–40 meter långa och med vidunderlig utsikt över nejden (Solberga 134) (bilaga 1, karta 12). D e l o m r åde 4: Kungsback a/Var berg Delområde 4 består av två separata ledningssträckningar till havs, från huvudstråket och in till Hallandskusten (3:1 och 3:2), en tredje sträckning som förbinder de båda föregående (3:3) samt fyra alternativa landstråk vilka är fördelade på ett nordligt (stråk F) och ett sydligt huvudalternativ (stråken G, H och I). Båda landföringsalternativen börjar i höjd med Onsalahalvön i Kungsbacka kommun (figur 1). Stråk 3:1 Stråk 3:1 har sin sträckning norr om Nidingen och ansluter till land i Landabukten vid Frillesås i Kungsbacka kommun. Stråket är 32 kilometer långt och 1,5–2 kilometer brett. Kulturmiljö Stråket passerar tätt på ön Nidingen, vars dubbelfyrar och fyrvaktarbosä�ning är av riksintresse för kulturmiljövården (KN 7). Fyrplatsen är statligt byggnadsminne och dessutom uttagen som värdefull kulturmiljö i Kungsbacka kommuns kulturmiljövårdsprogram (Kungsbacka nr 16). Nidingen är en av landets äldsta fyrplatser med anor tillbaka till 1600-talet och bevarad bebyggelse från 1800-talet. Ön består av en 1 kilometer lång, 300 meter bred och intill 4 meter hög ändmorän. Den är på flera håll omgiven av långsträckta stenrevlar, vilken gjort den fruktad i sjöfartssammanhang. Vid landanslutningen tangerar ledningsstråket Ölmanäshalvön, vars yttre del Näsbokrok eller Kroken är kommunal kulturmiljö (Kungsbacka nr 24). Området utgör en ovanligt välbevarad kusthedsmiljö som är typisk för Nordhalland, och det uppvisar dessutom en större koncentration av bronsåldersrösen. Stråket tangerar slutligen också Vendelsö, som även den är uttagen som värdefull kommunal kulturmiljö (Varberg nr 62). I likhet med Näsbokrok/Kroken hyser Vendelsö och de intilliggande öarna flera bronsåldersrösen. På ön finns också välbevarade fiskelägeslämningar. Landskapet präglas av vidsträckta hedar som uppkommit genom århundraden av hårt bete, i kombination med insamling av ved och ljung för bränsle med mera (bilaga 1, karta 3). Forn- och k ulturlämningar Trots att ett flertal förlisningar finns dokumenterade i det aktuella vat- Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten tenavsnittet fram till början av 1900-talet är det bara en fartygslämning med status som fornlämning som kan knytas till det aktuella ledningsstråket, nämligen det norska ångfartyget Stella som år 1899 förliste mellan Malö och Nidingen med last av cement. Därutöver finns två yngre fartygslämningar, varav den ena – ångfartyget Saturnus som förliste 1952 utanför Kungsbackafjordens mynning – utgör ett populärt dykmål. Ytterligare fartygslämningar, av både äldre och yngre datum, kan sannolikt förväntas inom stråket. Även andra typer av forn- och kulturlämningar kan förekomma, men då företrädesvis vid ledningsstråkets tilltänkta landanslutning. På sydsidan av Ölmanäshalvön har stenåldersartefakter i form av en grovt tillslagen flintspets samt två flintskrapor påträffats på grunt vatten (Alin 1941). Fyndsammanhanget är oklart. Att det skulle röra sig om fynd från en översvämmad stenåldersboplats verkar mindre troligt eftersom nordgränsen för det sänkta halländska kustlandet anses gå betydligt längre söderut. En möjlighet är därför att det rör sig om fyndmaterial som avsatts på högre liggande lokaler, och som transporterats ut i havet genom olika naturliga eller mänskliga processer (bilaga 1, karta 7). S t rå k 3 : 2 Stråk 3:2 passerar söder om Nidingen, söder om Ustö och Vendelsö, och ansluter till land norr om Ringhals kärnkraftverk i Värö socken, Varbergs kommun. Stråket är 35 kilometer långt och omkring 2,5 kilometer brett . Kulturmiljö Stråk 3:2 tangerar i likhet med stråk 3:1 riksintresset Nidingens fyrplats och den kommunala kulturmiljön Vendelsö (se beskrivningar för stråk 3:1) (bilaga 1, karta 3). Forn- och k ulturlämningar Inom stråket saknas kända fornlämningar. Däremot finns ett mindre antal förlisningsuppgifter som rör fartyg vilka uppges ha förlist i området för mer än 100 år sedan. Inom området finns också två yngre fartygslämningar. En av dessa, det år 1945 minsprängda tyska motorfartyget Robert Müller VII, bedöms vara av kulturhistoriskt intresse då den berättar om sjökriget utmed Sveriges kuster under andra världskriget. Ytterligare fartygslämningar kan sannolikt förväntas. Liksom vid Ölmanäs finns sydost om Vendelsö fynd av stenåldersartefakter (Alin 1941). Det rör sig i detta fall om en skivskrapa och tre avslag i flinta. Fynden har samma osäkra bakgrund som de tidigare nämnda vid Ölmanäshalvön. Även andra typer av fornoch kulturlämningar kan förekomma, men då i första hand vid ledningsstråkets tilltänkta landanslutning (bilaga 1, karta 7). 23 24 Bohusläns museum 2007:18 Stråk 3:3 Stråk 3:3 binder samman stråk 3:1 med stråk 3:2 öster om Nidingen. Stråket är 3,8 kilometer långt och 2,2 kilometer brett. Kulturmiljö Stråket berör inga kulturmiljöer. Forn- och k ulturlämningar Inom stråket finns inga fornlämningar, och inte heller några dokumenterade uppgifter om förlisningar inträffade för mer än 100 år sedan. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar bedöms dock kunna påträffas utmed hela sträckningen. Stråk F Stråk F är drygt 9 kilometer långt och 1,1 kilometer brett. Det följer till stor del Löftaåns dalgång i Frillesås och Landa socknar, Kungsbacka kommun. Kulturmiljö Inom stråket fanns under förra delen av 1800-talet två större inägoområden. Kring Löftaån låg ett band med byar och gårdar inom en större gemensam inäga med åker och ängsmark. I öster fanns byn Stuv där gårdarna låg spridda i utkanten av inägorna. Västerut låg säteriet Älekärr, norr om Löftaån, följt av Frillesås by med kyrka. Även i väster var byarna Musared (numera Almedal) och Rya placerade i gränsen mellan inägor och utmark. Ett marknamn ”Toften” återfinns centralt, mellan dessa två byar, och indikerar ett äldre bebyggelseläge. För stora delar av den gamla inägomarken kan rester efter äldre (medeltida) bebyggelse finnas bevarad under mark. Söderut låg gårdarna Kullen, Stocken och Kärret i ett sydöst– nordvästligt stråk. Utmarkerna låg i norr, i väster och till viss del i söder. Det andra inägoområdet låg närmare kusten och i den södra delen, inom stråket, fanns bland annat gårdarna Rågelund och Giärdet. På utmarken, i anslutning till inägorna, låg några backstugor och ett båtsmanstorp. Frillesås är kulturmiljö i Kungsbackas kommunala kulturmiljöprogram (Kungsbacka nr 25). Orten är centralt belägen i Löftaåns dalgång och har karaktären av ett bevarat äldre sockencentrum. Viktiga inslag i miljön är kyrkan med sitt fria läge, prästgården, skolan samt den representativa jordbruksbebyggelsen. Förutom kulturhistoriska värden har miljön stora landskapsmässiga värden (bilaga 1, karta 3). Forn- och k ulturlämningar Vid Rågelund och i norra delen av Frillesås samhälle ligger förhistoriska gravar som stensättningar och högar. I anslutning till dessa finns även skålgropar och en bildristning. Längs Löftaån är många av de registrerade Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten fornlämningarna annars sentida vägmärken, som milstenar och väghållningsstenar. Arkeologiska undersökningar har tidigare genomförts i samband med byggandet av motorvägen E6/E20. I handgrävda provgropar framkom då flintredskap. Öster om motorvägen finns flera förhistoriska gravar längs stråkets södra och norra kant, medan denna typ av lämning saknas i Löftaåns dalgång. På den södra sidan av Löftaån finns generellt få registrerade lämningar. Längs de östligaste 2,5 kilometerna av stråk F saknas registrerade fasta fornlämningar. De lägre partierna i den västra delen av Löftaåns dalgång har översköljts av havet under den postglaciala transgressionen (cirka 8000–5500 f.Kr.). Transgressionen innebar att havet höjde sig över land och att stora delar av den bebodda kusten hamnade under vatten. Havsnivån var under denna tid som mest 15 meter högre än idag. Det innebär att strandbundna boplatser från yngre stenålder främst ska sökas över eller strax under denna nivå. Stenåldersboplatser som är äldre än transgressionen består främst av omdeponerat fyndmaterial, som har flyttats av havets höjning. Inom stråk F kan Löftaån även ha sköljt bort äldre lämningar, men vid samma process kan också skyddande sediment ha avsatts. Intakta lagerföljder och mycket gamla stenåldersboplatser kan därför förekomma djupt under marken (jfr Ryberg 2006). Det bör påpekas att bevaringsförhållandena i den beskrivna typen av sediment kan vara mycket goda vilket gör att organiskt material kan ha bevarats (bilaga 1, karta 13–15). S t rå k G Stråk G är 11,5 kilometer långt och cirka 2,2 kilometer brett. Stråket går strax norr om Ringhals kärnkraftverk in mot Veddige, där det delar sig i de tre alternativa stråken G, H och I. I dess östra del berör stråket Dalabäckens dalgång. Berörda socknar är Värö, Veddige och Ås i Varbergs kommun. Kulturmiljö Det äldre kartmaterialet visar att stråket till stora delar går genom inägomark vilket innebär att rester efter äldre (medeltida) bebyggelse kan finnas bevarad under mark. Den rumsliga organisationen på Väröhalvön före de moderna skiftena var varierande och det förekom både strandnära och tillbakadragna lägen för bebyggelse och inägor. Allmänningsmarken utgjordes av ett sankare område med betesmark. Byarna var också bland de största i Halland, med till exempel elva hemman i Nordvära (Tollin 1998). Historiska kartöverlägg finns bara för de västra delarna av stråk G. Korridoren berör här de norra delarna av ett större inägoområde. Inom stråket, i ett gemensamt gärdeslag, ligger flera byar på gränsen mot utmarken – Åsen, Nordvära, Källstorp, Ambjörntorp och Åkraberg. Det finns flera 25 26 Bohusläns museum 2007:18 högar (Torshögen, Broarehögen och Apelshögen) som indikeras av marknamn och så kallade utsparingar i åkermarken. Centralt placerad ligger kyrkbyn Värö och i söder, utanför stråket finns byarna Lingome, Sunnvära, Backa och Skällåkra. Historiska kartöverlägg över utmarken i norr, öster och strandområdet i väster saknas däremot. Att döma av naturtopografin ligger de historska inägoområdena i dalgångarna. Inom stråk G ligger två kommunala kulturmiljöer: Värö-Backa (Varberg nr 57) och Åkraberg (Varberg nr 59). Värö-Backa är en väl sammanhållen kyrkby med 1800-talsbebyggelse knuten till kyrkan och en bybildning med välbevarad jordbruksbebyggelse från 1800-talet. I det omgivande odlingslandskapet finns värdefulla hagmarker samt flera förhistoriska gravar. Åkraberg är en gård, som är belägen i övergången mellan slätt- och skogsbygd, med en välbevarad gårdsbebyggelse. Ladugården är Hallands första byggnadsminne och består av tre sammanbyggda längor i skiftesverk, uppförda på 1730-talet. Nordvära 10:5 (Varberg nr 146) är ett kulturminne och består av en välbevarad kringbyggd gård från 1800-talets senare del med manhus av typen sydsvensk länga. Gårdens ägor avgränsas av mäktiga stengärdsgårdar. Inom området ligger också två objekt, en fägata i Norvära (Varberg nr 289) och kyrkstigen från Värö till Veddige över Låke som uppmärksammats av hembygdsföreningen i Varbergs kommuns kulturmiljövårdsprogram (Varberg nr 288) (bilaga 1, karta 3). Forn- och k ulturlämningar Inom den västra delen av stråk G präglas fornlämningsbilden av högt liggande metalltida gravar och gravfält samt lösfynd och boplatser från stenålder. Koncentrationer av synliga fasta fornlämningar finns främst på höjdryggarna i form av högar, rösen och stensättningar vid Lönnebo och Vennerbergs/Åsen. Närmast kusten berörs flera stenåldersboplatser av samma karaktär som inom stråk F. På dessa har fynden främst plockats i matjorden. Huruvida det finns lämningar dolda under mark inom dessa boplatser är okänt, liksom vad de har för karaktär och omfattning. Få arkeologiska undersökningar har gjorts i det aktuella området. Det låglänta området mellan Värö kyrkby och Lingome har under yngre stenålder varit en havsvik och det är runt denna som de samtida boplatserna har legat. Boplatslämningarna ligger i allmänhet på en höjd av 10 m ö.h. Det kan också förväntas djupliggande, och därför okända, kulturlager i anslutning till de kända boplatserna. Vid Olas på den forna vikens västra strand har ett fyndrikt sådant lager delvis undersökts (Värö 202; Persson 2000, 2005). De inre 6 kilometerna av landstråk G, från motorvägen E6/E20 till Dalhem, följer en dalgång där enstaka boplatslämningar finns registrerade. Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten Förhistoriska gravar i form av högar, rösen och stensättningar finns på högre belägna partier på ömse sidor om dalgångarna. I trakten har en mängd, djupt liggande, överlagrade boplatser identifierats varför risken för okända fornlämningar i låglänta och idag fuktiga områden inte helt kan uteslutas. Flera av de markerade lämningarna på fastighetskartan utgörs av sentida milstolpar och väghållningsstenar som främst finns i anslutning till befintlig bebyggelse och befintliga vägkorsningar. Dessa borde enkelt kunna undvikas (bilaga 1, karta 16–19). S t rå k H Stråk H löper längs Syllans dalgång i Veddige socken, Varbergs kommun, och är 4,5 kilometer långt och 0,9 kilometer brett. Kulturmiljö Det äldre kartmaterialet visar att stråk H till stora delar går genom inägomark vilket innebär att rester efter äldre (medeltida) bebyggelse kan finnas bevarad under mark. Längs Syllans lopp mot Viskan passerar stråket genom ett äldre inägoområde med bland annat byarna Kvarnome, Veddige och gården Låke. I stråk H ligger kulturminnet Syllinge (Varberg nr 141) som är en välbevarad manbyggnad från slutet av 1800-talet, typisk för trakten och perioden. Mellan stråk G och H finns kulturmiljön Kvarnome (Varberg nr 53), som är en äldre bebyggelseplats med välbevarade kvarnar av två olika typer, förhistoriska gravanläggningar, varav en gånggrift, samt en välbevarad gårdsanläggning som visar ett äldre byggnadskick. I detta område finns också kulturminnet Låke (Varberg nr 135) som är ett ålderdomligt, välbevarat manhus från 1800-talets mitt, typiskt för norra Halland och trakterna kring Viskadalen (bilaga 1, karta 3). Forn- och k ulturlämningar Stråk H kantas av boplatslämningar och gravar, bland annat finns vid Kvarnome en av Hallands få äldre megalitgravar, gånggriften ”Rumpelösa kyrka” (Veddige 24). Intill denna har tidigare boplatslämningar från sten- och bronsålder undersökts i samband med Västgasprojektet (Nordqvist 1996). Längs stråk H har arkeologiska undersökningar visat att det finns rikligt med fornlämningar, såväl boplatser som gravar, från olika förhistoriska perioder. Stråk H går vidare genom inägomark där lämningar från historisk tid kan finnas bevarade under mark. Nere i dalgångarna, invid Dalabäcken och Syllan, är det minst troligt att träffa på historiska lämningar men i trakten har en mängd, djupt liggande, överlagrade boplatser tidigare identifierats, varför risken för okända fornlämningar i låglänta och idag fuktiga områden inte helt kan uteslutas (bilaga 1, karta 16 och 19–20). 27 28 Bohusläns museum 2007:18 Stråk I Stråk I löper längs Viskans dalgång genom Veddige och norra delen av Ås socknar, Varbergs kommun, och är 3,4 kilometer långt och 0,8 kilometer brett. Kulturmiljö Det äldre kartmaterialet visar att stråk I till stora delar går genom inägomark vilket innebär att rester efter äldre (medeltida) bebyggelse kan finnas bevarad under mark. Stråket passerar genom ett äldre inägoområde med bland annat byarna Derome, Torstorp och gården Åsbro. I stråk I ligger kulturmiljön Åsbro (Varberg nr 64), som består av en passage av Viskan av förhistoriskt ursprung med välbevarad stenvalvsbro, rester av en medeltida laxgård och ett äldre vägnät. Här finns också ett ålderdomligt, välbevarat gästgiveri och en mangårdsbyggnad. Söderut ligger ett kulturminne – en kvarn på fastigheten Ås 6:8 (Varberg nr 150). Det är en tullkvarn av typen hättkvarn, uppförd under 1800-talet. Mellan stråk H och I finns kulturmiljön Torstorp (Varberg nr 55) som utgör ett välbevarat, ålderdomligt odlings- och beteslandskap med lämningar efter utkantsbebyggelse samt en koncentration av förhistoriska lämningar. Här ligger också kulturminnet Klockaregården (Varberg nr 139). Klockaregården består av en in- och utvändigt välbevarad manbyggnad från omkring 1860 (bilaga 1, karta 3). Forn- och k ulturlämningar Stråk I, liksom H, kantas av gravar i form av rösen, högar och stensä�ningar. De tyder på bosättning under främst brons- och järnålder. Få boplatser är kända från dessa perioder men de borde främst kunna förväntas på sluttningar och platåer längs vattendragen. Främst i områdets östra del, vid sammanflödet mellan Viskan och Skuttran, finns flera stora stenåldersboplatser. Stråket går genom inägomark där lämningar från historisk tid kan vara bevarade under mark. Nere i dalgångarna invid Syllan och Viskan är sannolikheten lägst att träffa på historiska lämningar. I trakten har också en mängd, djupt liggande, överlagrade boplatser identifierats varför risken för okända fornlämningar i låglänta och idag fuktiga områden inte helt kan uteslutas (bilaga 1, karta 20). Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten K O N S E K VENSBESK R IVNING Delområde 1: Huvudstråk och över föring till Danmark H u v u d s t rå k H Kända forn- och kulturlämningar saknas inom stråket men kan förekomma utmed hela sträckan. En arkeologisk utredning är därför nödvändig inför den fortsatta projekteringen. Eftersom det saknas alternativa sträckningar till stråket är det viktigt att utredningen omfattar en så bred korridor som möjligt, detta för att ge möjlighet att justera sträckningen inom korridoren om fornlämningar skulle påträffas. S t rå k D K 1 Stråket berör inga kända fornlämningar. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan dock förekomma, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig. S t rå k D K 2 Stråket berör inga kända fornlämningar. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan dock förekomma, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig. Delområde 2: Lysek il S t rå k 1 : 1 Stråket tangerar Kornöarna, som är en kulturmiljö med stort bevarandevärde, men eftersom ledningen förläggs på havsbottnen bedömer Bohusläns museum att den kommer att ha en mycket begränsad påverkan på kulturmiljön. Kända forn- och kulturlämningar saknas inom stråket men kan förekomma utmed hela sträckningen. En arkeologisk utredning är därför nödvändig inför den fortsatta projekteringen. S t rå k 1 : 2 Stråk 1:2 tangerar de två värdefulla kulturmiljöerna Kornöarna och Saltö, men eftersom ledningen förläggs på havsbottnen gör Bohusläns museum bedömningen att den innebär en mycket begränsad påverkan på dessa. Inom stråket saknas kända fornlämningar, men från några platser finns uppgifter om ”lösfynd” som kan indikera vrakplatser. Forn- och kulturlämningar bedöms 29 30 Bohusläns museum 2007:18 kunna påträffas inom hela stråket, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig inför den fortsatta projekteringen. Stråk 1:3 Fartygslämningar som utgör möjliga fornlämningar finns på två platser inom eller i direkt anslutning till stråket. Ytterligare forn- och kulturlämningar kan dock förväntas. En arkeologisk utredning är därför nödvändig inför den fortsatta projekteringen. Stråk A Bohusläns museum bedömer att en ledningsdragning inom landstråk A medför ett förhållandevis ringa ingrepp sett ur kulturmiljösynpunkt. Mellan sträckningarna A:2 och A:3 finns ett undersökt gravfält (Lyse 24), vilket kan indikera boplatslämningar i närheten, framför allt i anslutning till A:2. Vad gäller de föreslagna sträckningarna är alternativ A:2 och A:3 att föredra då A:1 antagligen löper genom relativt obruten terräng. Av de alternativa sträckningarna inom stråk A förordar Bohusläns museum A:3 då det i huvudsak löper i anslutning till en befintlig väg. Oavsett vilket alternativ som väljs är en arkeologisk utredning nödvändig. Delområde 3: Stenungsund/Kungälv Stråk 2:1 Stråk 2:1 tangerar Hamneskärs fyrplats, som är en värdefull kulturmiljö med stort bevarandevärde. Eftersom ledningen skall förläggas på havsbottnen gör dock Bohusläns museum bedömningen att den kommer a� innebära en mycket begränsad påverkan på kulturmiljön. Kända fornlämningar saknas inom stråket, men risken för att ledningen skall komma i konflikt med okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar bedöms som överhängande. Bohusläns museum vill därför avråda från alternativ 2:1. Väljer man ändå detta stråk är det av största vikt att en arkeologisk utredning görs. Stråk 2:2 Stråk 2:2 tangerar de värdefulla kulturmiljöerna Hamneskär och Åstol, men eftersom ledningen förläggs på havsbottnen bedömer Bohusläns museum att den kommer att innebära en förhållandevis ringa påverkan på dessa. Forn- och kulturlämningar kan påträffas inom hela stråket, och en arkeologisk utredning är därför påkallad inför den fortsatta projekteringen. Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten S t rå k B – vattendelen Stråk B tangerar Ramsön, som är en värdefull och bevarandevärd kulturmiljö. Eftersom ledningen skall förläggas på havsbottnen gör dock Bohusläns museum bedömningen att den kommer att innebära en begränsad påverkan på kulturmiljön. Okända forn- och kulturlämningar kan förväntas inom hela stråket, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig inför den fortsatta projekteringen. S t rå k B – l anddelen Landdelen av stråk B har stora värden ur kulturmiljösynpunkt. Här finns ett stort antal kända fornlämningar, främst i form av gravar och gravfält, liksom sentida kulturlämningar och sammanhållna kulturmiljöer. Utifrån den samlade kunskapen från tidigare arkeologiska undersökningar kan ett stort antal nya fornlämningar förväntas vid utredning. Bohusläns museum avråder därför från detta alternativ. S t rå k C – vattendelen Alternativet innebär att ledningen dras genom ett vattenområde som gränsar till riksintresset Ramsön, men eftersom ledningen förläggs på havsbottnen gör Bohusläns museum bedömningen att den kommer att innebära en ringa påverkan på kulturmiljön. Okända forn- och kulturlämningar kan dock förväntas inom hela stråket, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig inför den fortsatta projekteringen. S t rå k C – l anddelen Även landdelen av stråk C berör områden med höga kulturmiljövärden och flera fornlämningar. Här är de dock inte av samma dignitet som inom landstråk B, D eller E. Utifrån den samlade kunskapen från tidigare arkeologiska undersökningar kan ett stort antal nya fornlämningar förväntas vid utredning. S t rå k D – vattendelen Inom det aktuella stråket finns en fornlämning, en fartygslämning från 1600-talet, som kan komma att beröras av ledningsdragningen. Traditionsuppgifter samt historiskt belagda strandnära verksamheter gör att sannolikheten för förekomst av ytterligare fornlämningar inom stråket är stor. Bohusläns museum avråder därför från detta alternativ. Väljer man ändå att gå vidare med alternativet är det av största vikt att en arkeologisk utredning utförs. 31 32 Bohusläns museum 2007:18 Stråk D – l anddelen Inom landdelen av stråk D finns ett stort antal kända fornlämningar i form av gravar, gravfält, boplatser och bytomter, liksom sentida kulturlämningar och sammanhållna kulturmiljöer. Utifrån den samlade kunskapen från tidigare arkeologiska undersökningar kan ett stort antal nya fornlämningar förväntas vid utredning. Landstråk D innehåller höga kulturmiljövärden vilket gör en ledningsdragning inom detta stråk mindre lämplig. Bohusläns museum avråder från detta alternativ. Väljer man ändå att gå vidare med alternativet är det av största vikt att en arkeologisk utredning utförs. Stråk E – vattendelen Alternativet innebär att ledningen dras genom ett vattenområde som gränsar till två värdefulla kulturmiljöer. Eftersom ledningen förläggs på havsbottnen gör dock Bohusläns museum bedömningen att ingreppet i kulturmiljön är att betrakta som ringa. Okända forn- och kulturlämningar kan sannolikt förväntas inom stråket, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig inför den fortsatta projekteringen. Stråk E – landdelen Inom landdelen av stråk E finns kända fornlämningar i form av gravar liksom sentida kulturlämningar och sammanhållna kulturmiljöer. Utifrån den samlade kunskapen från tidigare arkeologiska undersökningar kan ett stort antal nya fornlämningar förväntas vid utredning. Liksom landstråk D innehåller landstråk E höga kulturmiljövärden vilket gör en ledningsdragning inom detta stråk mindre lämplig. Bohusläns museum avråder från detta alternativ. Väljer man ändå att gå vidare med alternativet är det av största vikt att en arkeologisk utredning utförs. Delområde 4: Kungsback a/Varberg Stråk 3:1 Stråk 3:1 tangerar tre känsliga kulturmiljöer: Nidingens fyrplats, Näsbokrok/Kroken samt Vendelsö. Eftersom ledningen skall förläggas på havsbottnen gör dock Bohusläns museum bedömningen att den kommer a� innebära en ringa påverkan på de nämnda miljöerna. I dagsläget finns en känd fornlämning inom stråket. Ytterligare forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar bedöms dock kunna påträffas utmed hela sträckningen, varför en arkeologisk utredning är nödvändig. I stråkets östra del har det tidigare gjorts en del stenåldersfynd. På grund av osäkerhe- Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten ten kring dessa fynd och vad de representerar är det angeläget att fyndsammanhanget utreds närmare. S t rå k 3 : 2 Stråk 3:2 tangerar de känsliga kulturmiljöerna Nidingen och Vendelsö, men eftersom ledningen förläggs på havsbottnen gör Bohusläns museum bedömningen att den kommer att innebära en ringa påverkan. Forn- och kulturlämningar bedöms dock kunna påträffas utmed hela sträckningen, varför en arkeologisk utredning är nödvändig. I stråkets östra del har det tidigare gjorts en del stenåldersfynd. Eftersom det är oklart vad dessa fynd representerar är det angeläget att fyndsammanhanget utreds närmare. S t rå k 3 : 3 Stråket berör inga kända fornlämningar. Forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar bedöms trots det kunna påträffas inom hela stråket, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig. S t rå k F Det nordliga stråk F i delområde Kungsbacka/Varberg, som också är kortast, berör endast en kulturmiljö, Frillesås. Det passerar flera äldre inägoområden, där lämningar från historisk tid kan vara bevarade under mark. I den östra delen av stråket, i botten på Löftaåns dalgång invid ån, är risken att träffa på lämningar från historisk tid som lägst. Detta gäller också de sanka områdena i väster, närmast kusten. Beträffande förhistoriska lämningar råder ett liknande förhållande, generellt är få lämningar registrerade i anslutning till Löftaån. Den generella fornlämningsbilden, att många nya fornlämningar kan förväntas i en trakt där få undersökningar har gjorts tidigare, gör dock att en arkeologisk utredning måste utföras för att fördjupa kunskapsunderlaget. S t rå k G Inom och i anslutning till stråk G finns flera kulturmiljöer och kulturminnen. I dagens landskap ligger det, till skillnad från det norra alternativet (F), välbevarade stengärdsgårdar. Som kulturlämningar omfattas de av miljöbalkens biotopskydd. Stråk G går till stor del genom inägomark där lämningar från historisk tid kan vara bevarade under mark. I dalgången invid Dalabäcken är sannolikheten minst att träffa på historiska lämningar. Med tanke på mängden kända förhistoriska lämningar inom landstråk G är det svårt att undvika dem helt. Risken att stöta på tidigare okända förhistoriska fornlämningar är överhängande, möjligen med undantag av de 33 34 Bohusläns museum 2007:18 lägst belägna dalbottnarna längs vattendragen. Inom stråk G berörs, jämfört med stråk F, fler områden med registrerade fornlämningar. I synnerhet i den västra delen av G visar fornlämningsbilden och tidigare arkeologiska undersökningar att fornlämningar kan förväntas oavsett var ledningen förläggs. En arkeologisk utredning är därför påkallad. Stråk H Inom och i anslutning till landstråk H finns flera kulturmiljöer och kulturminnen. Här finns också välbevarade stengärdsgårdar. Som kulturlämningar omfattas de av miljöbalkens biotopskydd. Stråket berör flera områden med kända fornlämningar. I synnerhet är det i området närmast Veddige, i de östra delarna av landstråk H, som det kan vara mycket svårt att helt undvika fornlämningar. Risken att stöta på tidigare okända förhistoriska fornlämningar är överhängande, möjligen med undantag av de lägst belägna dalbottnarna längs vattendragen, och en arkeologisk utredning är därför påkallad. Stråk I Inom och i anslutning till stråk I finns flera kulturmiljöer och kulturminnen. Här finns välbevarade stengärdsgårdar som omfattas av miljöbalkens biotopskydd. Med tanke på mängden kända förhistoriska lämningar är det svårt att undvika dem helt. Risken att stöta på tidigare okända förhistoriska fornlämningar är överhängande, möjligen med undantag av de lägst belägna dalbottnarna längs vattendragen. I synnerhet i området närmast Veddige visar fornlämningsbilden och de arkeologiska undersökningarna att fornlämningar kan förväntas oavsett var ledningen förläggs. Det är därför av största vikt att en arkeologisk utredning görs. Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten S A M M A NFATTNING Delområde 1: Huvudstråk och över föring till Danmark Kända forn- och kulturlämningar saknas inom huvudstråket men kan förekomma utmed hela sträckan, och det är därför av största vikt att en arkeologisk utredning görs. För att möjliggöra justeringar av ledningssträckningen inom stråket i den händelse fornlämningar påträffas är det viktigt att en kommande utredning omfattar en så bred korridor som möjligt. Utifrån dagens mycket begränsade kunskapsläge kan de två alternativa stråken DK 1 och DK 2 bedömas som i princip likvärdiga ur kulturmiljövårdssynpunkt, och det är därför inte möjligt att förorda något av alternativen före det andra. Oavsett vilket alternativ som väljs är det av största vikt att en arkeologisk utredning görs då okända forn- och kulturlämningar kan förväntas inom båda stråken. Delområde 2: Lysek il Utifrån dagens kunskapsläge, och baserat på en sammanvägning av topografiska förhållanden, kända fartygslämningar, fornlämningsindikerande fornfynd samt historiskt dokumenterade förlisningsuppgifter, bedömer Bohusläns museum att stråk 1:1 är mest framkomligt ur kulturmiljövårdssynpunkt av alternativen 1:1, 1:2 och 1:3. Inom stråk A förordar Bohusläns museum i första hand den sydliga sträckningen A:3, i anslutning till befintlig väg, då museet bedömer att denna sträckning gör minst inverkan på kulturmiljön. Som nästa steg i projekteringen måste en arkeologisk utredning utföras. Delområde 3: Stenungsund/Kungälv Av alternativen 2:1 och 2:2 förordar Bohusläns museum det senare. Fornoch kulturlämningar kan visserligen förväntas inom båda stråken, men risken för konflikt med kulturmiljöintressen bedöms som mest överhängande för stråk 2:1. När det gäller vattendelen av stråken B, C, D och E bedöms alternativ D vara det minst lämpliga ur kulturmiljövårdssynpunkt, medan övriga alternativ utifrån dagens mycket begränsade kunskapsläge kan bedömas vara ungefär likvärdiga. Här måste i stället kulturmiljöintressena på land vid de olika landanslutningarna bli vägledande för valet av sträckning. Av de fyra föreslagna landsträckningarna förordar Bohusläns museum i första hand stråk C, då museet bedömer att denna sträckning gör minst inverkan på kulturmiljön. I andra hand kan stråk B bli aktuellt 35 36 Bohusläns museum 2007:18 medan stråk D och E ur bör undvikas helt. Som nästa steg i projekteringen måste en arkeologisk utredning utföras. Delområde 4: Kungsback a/Varberg Utifrån dagens mycket begränsade kunskapsläge kan de två alternativa stråken 3:1 och 3:2 bedömas som i princip likvärdiga ur kulturmiljövårdssynpunkt, och det är därför inte möjligt att förorda något av alternativen före det andra. De berörda landsträckningarna berör alla trakter med e� rikt fornlämningsbestånd och i övrigt höga kulturmiljövärden. Alla ingrepp måste därför göras med stor hänsyn till kulturmiljön. Stråk F är utifrån nuvarande kunskapsunderlag att föredra före stråk G, H och I. Om något av de sydliga stråken ändå väljs avråder Bohusläns museum bestämt från stråk I. Även stråk H och den västra delen av landstråk G har dock betydande värden ur kulturmiljösynpunkt. Som nästa steg i projekteringen måste en arkeologisk utredning utföras. Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten R E FE RE NSER O tr yckta k ällor Informationssystemet om fornminnen (FMIS), Riksantikvarieämbetet [Elektronisk]. Tillgänglig: <http://www.fmis.raa.se/fmis/> Skandinaviskt Vrakarkiv (SVA), Kungsbacka Litteratur Alin, J. 1941. Submarina stenåldersboplatser utmed norra Hallandskusten. I: Vår Bygd 1941. Hallands hembygdsförbunds årsskrift. Halmstad. Bergström, P. & Johansson, U. 1995. Gyldeløweprojektet. Besiktningsrapport gällande vraklämning vid grunden Gyldenlövarna utanför Vallby kile, Solberga socken, Kungälvs kommun. Otryckt rapport. Bergström, P. & Johansson, U. 1996. Gyldenlöveprojektet. Utgrävningsrapport gällande vraklämning vid grundet Gyldenlövarna utanför Vallby kile, Solberga socken, Bohuslän. Otryckt rapport. Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohus län. Rapport nr 10. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Göteborg 1984. Hansson, W. 1983. Södra Bohusläns övärld. Från Gåsö till Marstrand. Uddevalla. Kulturmiljöer i Lysekils kommun. Historia och program för vård och bevarande. Lysekil 1992. Tjörn. Framtid med tradition. Skärhamn 1988. Kulturminnesvårdsprogram för Stenungsunds kommun. Uddevalla 1988. Kulturminnesvårdsprogram. Kungälvs kommun. Uddevalla 1990. Nordqvist, B. 1996. Några av många. Projekt Västgas 1. Arkeologiska resultat. UV Väst Rapport 1996:14. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. 37 38 Bohusläns museum 2007:18 Persson, P. 2000. Olas, en gropkeramisk boplats i Halland. Rapport från en arkeologisk undersökning av Värö socken Raä 202 i maj 2000. Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet. Göteborg. Persson, P. 2005. Fortsatta arkeologiska undersökningar vid Olas, Värö socken Raä 202 i juni 2002. Gotarc Serie D; Arkeologiska rapporter No 54. Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet. Göteborg. Program för kulturmiljövård i Kungsbacka kommun. Kungsbacka 2002. Ryberg, E. 2006. Från Hensbacka till 1800-tal. Rv 41, Halland, Veddige socken. Arkeologisk utredning. UV Väst Rapport 2006:2. Riksantikvarieämbetet. Mölndal. Schaller Åhrberg, E. 1990. Rapport över arkeologisk förundersökning inför planering av Brofjordens kraftstation Hanneviken 1:5 m.fl., Lyse socken, Lysekils kommun, Bohuslän. Byrån för arkeologiska undersökningar. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Streiffert, J., Rosén, C., Lönn, M. & Westergaard, B. 2007. Arkeologiska utredningar och förundersökningar vid Preemraff och i Djupedal. Bohuslän, Lyse socken, Humlekärr 1:1 med flera, RAÄ 14 med flera. UV Väst Rapport 2007:7. Riksantikvarieämbetet. Mölndal. Särlvik, I., Weiler, E. & Jonsäter, M. 1979. Fornlämningsområden vid Brofjorden, Lyse sn, Bohuslän. Rapport Uppdragsverksamheten 1977:16. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Tollin C. 1998. Värdebeskrivning av Kustområdet i Halland. Landskapshistoriskt innehåll. Meddelande nr 1998:9. Länsstyrelsen i Hallands län. Varbergsbygd. Program för kulturminnesvård. Varberg 1992. Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohuslän. Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Publikation 1995:21. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Göteborg 1995. Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten TE K N I S K A OCH ADMINISTRATIVA UPPGIF TER BM dnr: NOK 1419-2006 BM pnr: B149/5900 Landskap: Bohuslän, Västergötland och Halland Län: Västra Götalands och Hallands län Kommuner: Tanum, Sotenäs, Lysekil, Orust, Tjörn, Kungälv, Stenungsund, Öckerö, Göteborg, Kungsbacka och Varberg Ek. kartblad: 6B 0g, 6B 0h, 6B 0i, 6B 1f, 6B 1g, 6B 1h, 6B 2g, 6B 2h, 7A 4j, 7A 5i, 7A 5j, 7A 6i, 7A 6j, 7B 5a, 7B 5b, 7B 5c, 7B 5d, 7B 6a, 7B 6b, 7B 6c, 7B 6d, 7B 6e, 7B 7b, 7B 7c, 7B 7d, 8A 2h, 8A 3h, 8A 3i, 8A 4g, 8A 4h, 8A 4i, 8A 5i Koordinatsystem: RT 90 (2,5 gon V) Uppdragsgivare: FB Engineering AB Ansvarig institution: Bohusläns museum Projektledare: Staffan von Arbin Projektgrupp: Staffan von Arbin, Oscar Ortman, Niklas Ytterberg, Håkan Petersson, Gabriella Kalmar, Lena Bjuggner (KH) samt Magnus Svensson (KH) Underkonsulter: Kulturmiljö Halland och Björn Åkerlund, Skandinaviskt Vrakarkiv Arkeologtimmar: 280 Granskad sträcka: 420 km Granskad yta: 1 930 km 2 Arkiv: Bohusläns museums arkiv 39 40 Bohusläns museum 2007:18 F IGUR FÖR TECK NING Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med aktuella ledningsstråk markerade. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. B ILAGOR B I L A G A 1. Kartor B I L A G A 2. Marina lämningar B I L A G A 3. Lämningar på land B I L A G A 4. KMV-områden och riksintressen för kulturmiljövården Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten B I L A G A 1. Kartor Teckenförklaring 41 Karta 1. KMV- och riksintresseområden. Delområde 2: Lysekil. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 2. KMV- och riksintresseområden. Delområde 3: Stenungsund/Kungälv. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 3. KMV- och riksintresseområden. Delområde 4: Kungsbacka/Varberg. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 4. Marina lämningar, norra delen av huvudstråket H samt stråken 1:1, 1:2 och 1:3. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 5. Marina lämningar, stråk 1:1, 1:2 och 1:3. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 6012007/740. Karta 6. Marina lämningar, mellandelen av huvudstråk H, stråk DK 1, DK 2, 2:1, 2:2 och B, C, D, samt E (vattendel). Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 7. Marina lämningar, södra delen av huvudstråk H samt stråk 3:1, 3:2 och 3:3. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 8. Lämningar på land, stråk A. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 9. Lämningar på land, stråk B. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 10. Lämningar på land, stråk C. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 11. Lämningar på land, stråk D. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 12. Lämningar på land, stråk E. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 13. Lämningar på land, stråk F. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 14. Lämningar på land, stråk F, detalj västra delen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 15. Lämningar på land, stråk F, detalj östra delen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 16. Lämningar på land, stråk G-I, översikt. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 6012007/740. Karta 17. Lämningar på land, stråk G, detalj västra delen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 18. Lämningar på land, stråk G, detalj centrala delen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 19. Lämningar på land, stråk G-H, detalj östra delen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740. Karta 20. Lämningar på land, stråk H och I, detalj. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 6012007/740. Namn Nordstjärnan Svalan Fylgia Argo Arizona Brüder Gilbert Hafnia Silvervåg Walma Kennedy Moody Mercur Fejebö Svanvik Martti Ragnar Kolumbus Enö Buccaneer Charente Gudvang Storsten U 1065 Astrid Bröderna Eros Stella Nova Lyngskär Mars M 293 Almy Deborah Pentland Västkust U 804 V 1507 Baltic Id 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 38 S S S S T T S S S S T S S S T FI S S DK N S FI S S N N N N S N S NL - Nationalitet S S S S Trålare Galeas Trålare Trålare Ubåt Vaktfartyg Trålare Trålare Trålare Ångtrålare Minsvepare Trålare Galeas Motorjakt Ubåt Ångare Trålare Trålare Skonare Trålare Trålare Ångare Skonert Coaster Tanker Ångare Ångare Tanker Trålare Ångare Ångtrålare Tjalk - Typ Trålare Jakt Galeas Trålare Tabell 1. Förlisningsuppgift, ej fornlämning Fisk Koks Räkor Tom - Tom Tom Fisk - Fisk Elektrojärn - - Cellulosa Fisk Stenkol Fisk Fisk Cellulosa, sulfit Blocksten Kätting (bärgad) Tom Styckegods Styckegods Tom Tom - Fisk Plank - Last Tom Tom 574850 572280 582180 582061 575800 575093 572951 574196 573627 573621 573500 574402 575442 575300 575521 581500 581480 581740 581386 583540 582595 581500 581550 581049 580500 580500 580500 580500 575377 575400 575340 575345 575400 Latitud 571610 571710 575548 575250 111040 113370 105740 105769 111500 112100 113558 112264 113020 112668 112400 111655 111686 111100 110973 110000 111230 112440 111785 103420 105239 110000 105640 110363 110500 110500 110500 110500 112053 112500 112353 112810 112500 Longitud 115930 120830 113444 112540 6419330,849 6370527,898 6482321,418 6479847,130 6436031,803 6423679,697 6382497,947 6406953,495 6395086,741 6395104,819 6392803,797 6410014,050 6429753,161 6427031,744 6431440,808 6468566,035 6468329,575 6471860,335 6466269,996 6508732,856 6490553638 6468566,035 6470344,758 6460531,115 6449684,248 6449684,248 6449684,248 6449684,248 6428754,421 6427962,874 6427416,740 6427297,355 6427962,874 X 6355734,402 6357091,758 6430687,032 6425757,242 1225076,807 1245369,907 1216685,125 1216979,943 1230510,687 1235631,955 1247921,021 1236588,565 1243074,616 1239878,373 1236597,523 1230664,255 1232498,42 1225935,318 1225461,135 1217984,720 1230241,988 1242413,747 1235911,774 1195897,105 1212378,958 1217984,720 1214839,387 1221395,822 1221569,492 1221569,492 1221569,492 1221569,492 1235851,285 1239879,802 1238737,265 1242975,684 1239879,802 Y 1269988,926 1279130,734 1249696,395 1240397,550 1944-08-23 1915-08-24 1976-11-13 1945-03-08 1945-04-09 1940-04-10 1940-05-06 1985 1988-06-17 1923 1945-05-02 1944-12-14 1917-08-01 1910-04-29 1945-04-09 1939-09-23 1970-11-26 1950-12-31 1925-01-19 1997-04-26 1989-06-07 1939-09-23 1924-04-24 1983-06-06 1942 1942 1942 1942 1943-12-14 1944 1918-08-29 1916-10-13 1922-02-12 Förlisningsdatum 1944-10-01 1929-01-17 1964 1940-01-15 Minsprängd Läcka Kollision Kollision Bombad Torpederad Minsprängd Sänkt Brand Kollision Bombad Minsprängd Läcka Läcka Bombad Torpederad Brand Strandad Brand Brand Torpederad Läcka Kantrad Sänkt Sänkt Sänkt Sänkt Minsprängd - Minsprängd Strandad Läcka Haveriorsak Minsprängd Läcka Läcka Geografiskt område 3,5 nm OSO Nidingen Utanför Sallebacka Tjörnekalv 2 nm SV Hamneskär Strax utanför Pater Noster Vid Hamneskär 1-2 nm SV om Pater Noster 4 nm i 265 grader från Pater Noster 9 nm V Hållö Ca 1 nm NO Tovas ungar V Skogsskär Tovas SV flak Ca 23 nm V Fjällbacka Ca 15 nm V Soteskär Ca 9 nm V Hållö Ca 15 nm V Lysekil Ca 10 nm V Gullholmen Ca 9 nm VNV Pater Noster Ca 6 nm NV Hamneskär Ca 12 nm V Marstrand Ca 10 nm i 220 grader från Pater Noster ” Djupa rännan ” 5 nm SV Vinga Ca 10 nm V Vinga Utanför Hönö Ca 8 nm i 180 grader från Vinga 12 nm VNV Nidingen 8-9 nm V Hållö Ca 8 nm V Hållö 11,5 nm SV Måseskär Ca 3,5 nm V Hätteberg Ca 10 nm väst Pater Noster SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA Källa SVA SVA SVA SVA B IL A G A 2. Marina lämningar Freya 43 DK Nationalitet S S N DK Namn Charles Dussan Millman Montana Thor Aurelia Betzy & Laura Hoppet Carl XV Courier Boschen en Hoven Diana Friederike Dorothe Graf Savernoy Gustaf Hilda Hinderika Johanna Jarlesberg Mathilda Ruby Okänt Okänt Okänt Bris Dagmar Okänt Aurora Mary Agapetus Hilma Id 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 DK S GB S S N S T NL T RY RY S S NL N S GB? NL S S Nationalitet USA ÖST GB S S GB DK Brigg Jakt Smack Skonert Jakt Skonert Ångare Skonert Brigg Flöjt Skepp Brigg Pink Brigg Skonare Skonert Brigantin Skonert Brigg Koff Skepp Skonert Jakt Typ Brigg Brigg Brigg Bark Skonert Brigg Skonert Ångare Typ Trålare Trålare Pråmfartyg Trålare Tabell 2. Förlisningsuppgift, fornlämning Namn Mode Västmanö Folkvang Kian Id 39 40 41 42 Stenkol Tegelsten Barlast Fisk Plank Stenkol Trävaror Brädor, läkt Råg, korn Bandjärn, kubbar Barlast Stenkol - Stenkol Bomull, färgträ Barlast Styckegods Barlast Järn, talg mm Barlast Last Får, kalvskinn Frukt Plank Stenkol Järn Plank, bjälkar Stenkol Kol, koks Last Sand, fotogenfat Fisk 574800 575190 581900 581920 581600 581680 575247 575340 575340 575440 575340 575380 575400 575440 575350 575340 575340 575360 575340 575400 575440 575440 571700 112200 112930 112240 112240 112100 112340 112439 112620 112620 112810 112810 112810 112500 112500 112670 112620 112620 112680 112620 112500 112500 112970 120850 6417033,493 6424895,543 6474460,357 6475078,326 6469006,228 6471306,314 6425729,785 6427259,536 6427259,536 6428996,816 6427142,859 6428378,830 6427962,874 6429198,808 6427515,389 6427259,536 6427259,536 6427813,773 6427259,536 6427962,874 6429198,808 6428870,503 6356764,647 X 6362713,305 6362617,735 6361409,954 6362423,288 6361748,136 6355796,829 6355971,798 6467227,442 X 6409729,448 6401857,908 6450465,837 6498487,459 Longitud 115620 115623 120840 115600 115660 115300 115000 112145 Longitud 112561 113016 111018 104280 Latitud 571950 571947 571930 571940 571920 571600 571600 581464 Latitud 574372 574006 580537 583030 1236187,559 1244143,839 1240624,333 1240665,061 1238629,725 1241397,029 1239387,486 1241155,877 1241155,877 1243084,868 1242965,759 1243045,162 1239879,802 1239960,178 1241998,473 1241155,877 1241155,877 1242182,909 1241155,877 1239879,802 1239960,178 1245058,405 1279448,848 Y 1267194,470 1267239,341 1279531,164 1266842,550 1267810,478 1263441,258 1260427,376 1239248,039 Y 1239707,471 1243438,43 1226851,765 1203876,710 1879-12-29 1887-07-02 1813-03-16 1854-01-28 1861-11-23 1871-08-26 1904-04-18 1863-10-31 1856-02-08 1777-04-25 1779-12-07 1863-10-31 1783-08-01 1789-04-06 1883-02-22 1850-08-28 1783-03-29 1883-10-26 1818-03-03 1862-10-29 1888-11-01 1882-02-22 1888-08-24 Läcka Kantrad Strandad Strandad Strandad Strandad Kollision Strandad Strandad Strandad Grundstött Strandad Strandad Strandad Strandad Strandad Strandad Strandad Strandad Strandad Grundstött Strandad Haveriorsak Strandad Strandad Strandad Strandad Kollision Läcka Kollision Grundstött Haveriorsak Minsprängd Kollision Läcka Brand Förlisningsdatum 1825-11-29 1840-05-25 1866-12-19 1903-09-10 1853-11-27 1851-12-30 1876-10-17 1940-02-26 Förlisningsdatum 1940-05-31 1954-12-07 1914-04-12 2004-05-11 SVA Källa SVA SVA SVA SVA Geografiskt område N Bredaberg? Revet utanför Malö Rågelundsviken Kobben SV Malö ONO Nidingen S Nidingen ”Under” Nidingen Vendelsöfjorden, vid Hålaberg Pater Nosterskären Pater Nosterskären Pater Nosterskären Pater Nosterskären Hamneskärs nordsida Pater Nosterskären Pater Nosterskären Grösslingarna Pater Nosterskären Pater Nosterskären Grösslingarna Pater Nosterskären Pater Nosterskären Pater Nosterskären Elloven/Systrarna 3 nm VSV Pater Nosters fyr 6 nm VSV Nord-Kråkan Ca 2,7 nm V Marstrand Testholmen Långholmen Håskär/Högskär? Gulskär Geografiskt område 6 nm VNV Bolleskären 2,5 nm V Hönö Huvud Ca 5 nm V Måseskär V Väderöbod Vrakskärens SV-sida, Harpö SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA Källa SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA Orion Wänskapen Alpha Frithiof Lommen Lorely 90 91 92 93 94 95 Namn Nellie Saturnus Tellus Amasis Drepanum Dykkeren Feodosia Friedenau Wigbert Robert Müller VII Prins Knud Namn Stella ”Gyldenlöwe” Id 9000 9001 Namn Okänd Okänd Nationalitet - Last - Typ Ångare Örlogsskepp? Typ Motorgaleas Ångare Trålare Ångare Ångare Ångare Ångare Ångare M/S Coaster Brigantin Bark Jakt Skonert Brigg Skonert Typ Skepp Typ Segelfartyg? Segelfartyg? Nationalitet N N/D? Nationalitet S CoRi S T T DK T T T T S S N S N T S Nationalitet RY Tabell 5. Vrak, möjlig fornlämning Id 57 75 Tabell 4. Vrak, fornlämning Id 44 45 46 48 49 50 51 52 54 55 56 Tabell 3. Vrak, ej fornlämning Namn Olga Id 89 Latitud 581209 581348 Last Cement - Förlisningsdatum Haveriorsak 1800- eller tidigt 1900-tal Troligen grundstötning 1800- eller tidigt 1900-tal Troligen grundstötning SVA SVA SVA SVA SVA SVA Källa SVA Geografiskt område S Bonden Tova Källa BM BM Källa SVA BM/SVA Geografiskt område Utanför Näsbokrok SO Malö fyr Norra Ledskär Ca 5 nm SV Lysekil Ca 7 nm SV Trubaduren Utanför Yttre Tistlarna Ca 9 nm VNV Vinga fyr Ca 5 nm SV om Pater Noster SV Dynan 4,5 nm V Nidingen 9 nm VSV Trubaduren Högholmen? Tovas ungar? Tovas ungar Tovas ungar Ca 3 nm VSV Vinga Harpebrotten Geografiskt område Stora Harpskäret Geografiskt område 1 nm V Nordsten Arödsgrundet Haveriorsak Grundstött Kantrad Strandad Torpederad Kollision Läcka Bombad Torpederad Torpederad Minsprängd Kollision Strandad Strandad Grundstött Läcka Strandad Haveriorsak Strandad Haveriorsak Läcka Grundstött Förlisningsdatum 1953-01-18 1952-04-19 1983-01-25 1940-04-10 1943-11-20 1971 1945-04-04 1940-04-10 1940-04-10 1945-03-22 1965-10-22 1813 1898-11-03 1899-09-27 1832-04-25 1887-10-29 1829-10-20 Förlisningsdatum 1863-11-02 Förlisningsdatum 1899-09-23 ca 1670 Y 1274556,585 1271115,189 1273847,139 1233641,192 1240275,736 1248137,418 1232770,430 1235912,641 1236661,361 1256879,820 1233992,031 1241986,400 1233495,074 1233678,878 1233678,878 1245256,016 1238364,453 Y 1239056,849 Y 1267118,848 1260203,640 Y 1236115,57412 1235115,36955 X 6361384,362 6432834,171 X 6462003,89698 6465158,37361 Longitud 120331 114473 X 6362735,015 6361158,930 6355953,835 6466577,756 6386485,253 6381678,025 6401464,017 6422668,182 6423487,776 6360460,222 6388909,224 6472819,248 6465625,473 6465923,438 6465923,438 6395352,100 6467472,135 X 6468046,943 Longitud 120339 120019 120319 111565 112765 113614 111896 112081 112163 114573 112139 112410 111600 111610 111610 113190 112050 Longitud 112130 Latitud 572004 571907 571624 581431 573144 572885 573931 575101 575089 571818 573249 581810 581400 581410 581410 573640 581510 Latitud 581490 Longitud 111855 111741 Latitud 571907 575718 Last Dräneringsrör Koks Tom Kol Dykutrustning Ammunition Trupptransport Trupp, krigsmateriel Barlast Cement Korn, havre Stenkol Tom Brädor, salt mm Stenkol Salt Last Salt Källa SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA SVA Ankare Kanoner Slagen flinta Slagen flinta 9005 9006 9007 9008 9004 581501 Latitud 572011 571737 575514 581816 Kanoner, 581502 keramik Ostindiskt 581517 porslin Ankare 9002 9003 Typ av objekt Id Tabell 6. Fornfynd 120600 120735 112812 112343 112137 112112 112100 Longitud 6362847,4333 6357962,48965 6430034,41493 6473045,29784 6467624,38718 6467187,29157 6467198,85495 X 1276935,07274 1278254,598 1243186,98924 1241566,09423 1239142,41062 1238700,68966 1238515,67565 Y Tolkning Förlorat ankare eller fartygslämning Indikerar sannolikt en fartygslämning Indikerar sannolikt en fartygslämning Förlorat ankare eller fartygslämning Indikerar sannolikt en fartygslämning Lösfynd eller submarin boplatslämning Lösfynd eller submarin boplatslämning Mesolitikum Mesolitikum 1600-1700-tal? 1800-tal 1700-tal? 1600-1700-tal? 1700-tal? Datering S Näsbokrok O Vendelsö V Breda Ulle V Högholmen, O Kornö V Gula skären Mellan Salthästen och Stora/ Lilla Harpö Salthästen Geografiskt område Alin 1941 Alin 1941 BM BM BM BM BM Källa Län Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Raä nummer Frillesås 6:1 Frillesås 7:1 Frillesås 8:1 Frillesås 11:1 Frillesås 12:1 Frillesås 14:1 Frillesås 15:1 Frillesås 16:1 Frillesås 16:2 Frillesås 16:3 Frillesås 16:4 Frillesås 20:1 Frillesås 22:1 Frillesås 22:2 Frillesås 23:1 Frillesås 24:1 Frillesås 25:1 Frillesås 25:2 Frillesås 25:3 Frillesås 25:4 Frillesås 25:5 Frillesås 25:6 Frillesås 25:7 Frillesås 32:1 Frillesås 43:1 Frillesås 45:1 Frillesås 46:1 Frillesås 50:1 Frillesås 51:1 Frillesås 51:2 Frillesås 56:1 Frillesås 57:1 Frillesås 58:1 Frillesås 60:1 Frillesås 71:1 Frillesås 77:1 Frillesås 85:1 Frillesås 86:1 Frillesås 89:1 Frillesås 91:1 Frillesås 92:1 Tabell 1. Fornlämningar Kommun Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Landskap Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Socken Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Frillesås Lämningstyp Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Fornlämningsliknande lämning Röse Stensättning Grav markerad av sten/block Grav markerad av sten/block Hög Hög Hällristning Stensättning Stensättning Hällristning Stensättning Stensättning Grav markerad av sten/block Stensättning Stensättning Stensättning Fornlämningsliknande lämning Fornlämningsliknande lämning Boplats Fyndplats Fyndplats Fyndplats Fyndplats Kompassros/väderstreckspil Hällristning Fornlämningsliknande bildning Stensättning Fornlämningsliknande bildning Bro Depåfynd Fornlämningsliknande lämning Fyndplats Fyndplats Lägenhetsbebyggelse Kvarn Lägenhetsbebyggelse Antikvarisk bedömning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Antal 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 1 F F F F F F F F F Stråk B I L A G A 3. Lämningar på land Frillesås 95:1 Landa 1:1 Landa 2:1 Landa 22:1 Landa 23:1 Landa 24:1 Landa 25:1 Landa 29:2 Landa 31:1 Landa 31:2 Landa 43:1 Landa 45:1 Landa 51:2 Landa 52:1 Landa 76:1 Landa 77:1 Landa 78:1 Landa 79:1 Stråvalla 42:1 Stråvalla 43:1 Stråvalla 44:1 Veddige 20:1 Veddige 21:1 Veddige 22:1 Veddige 23:1 Veddige 24:1 Veddige 25:1 Veddige 28:1 Veddige 29:1 Veddige 30:1 Veddige 31:1 Veddige 32:1 Veddige 33:1 Veddige 33:2 Veddige 33:3 Veddige 34:1 Veddige 35:1 Veddige 36:1 Veddige 37:1 Veddige 38:1 Veddige 40:1 Veddige 41:1 Veddige 50:1 Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Kungsbacka Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Frillesås Frillesås Landa Landa Landa Landa Landa Landa Landa Landa Landa Landa Landa Landa Landa Landa Landa Landa Stråvalla Stråvalla Stråvalla Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Lägenhetsbebyggelse Hög Byggnad annan Stensättning Stensättning Röse Röse Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Boplats Boplats Fyndplats Fyndplats Boplats Fyndplats Röse Röse Stensättning Fornlämningsliknande bildning Grav markerad av sten/block Obestämbar Hög Stenkammargrav Samlingsplats Fornlämningsliknande lämning Plats med tradition Hög Hög Offerkast Hög Hög Hällristning Stensättning Röse Röse Röse Röse Röjningsröse Röse Stensättning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Uppgift om Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Uppgift om Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 G G G G G G G G H H H H H F F F F F F F Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Veddige 51:1 Veddige 51:2 Veddige 51:3 Veddige 52:1 Veddige 53:1 Veddige 54:1 Veddige 55:1 Veddige 56:1 Veddige 57:1 Veddige 58:1 Veddige 58:2 Veddige 58:3 Veddige 59:1 Veddige 60:1 Veddige 61:1 Veddige 62:1 Veddige 135:1 Veddige 151:1 Veddige 152:1 Veddige 154:1 Veddige 155:1 Veddige 156:1 Veddige 157:1 Veddige 157:2 Veddige 158:1 Veddige 159:1 Veddige 160:1 Veddige 162:1 Veddige 163:1 Veddige 164:1 Veddige 165:1 Veddige 166:1 Veddige 167:1 Veddige 168:1 Veddige 168:2 Veddige 169:2 Veddige 170:1 Veddige 170:2 Veddige 172:1 Veddige 173:1 Veddige 175:1 Veddige 176:1 Veddige 211:1 Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Röse Stensättning Stensättning Fornlämningsliknande lämning Stensättning Hällristning Stensättning Stensättning Hällristning Hällristning Hällristning Hällristning Stensättning Vägmärke Plats med tradition Vägmärke Boplats Fyndplats Fyndplats Stensättning Fornlämningsliknande lämning Fornlämningsliknande lämning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Fornlämningsliknande lämning Naturföremål/-bildning med tradition Obestämbar Fornlämningsliknande lämning Stensättning Stensättning Grav markerad av sten/block Grav markerad av sten/block Hög Hög Hög Fyndplats Stensättning Stensättning Vägmärke Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Uppgift om Fast fornlämning Uppgift om Uppgift om Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Uppgift om Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Bevakningsobjekt Bevakningsobjekt Bevakningsobjekt Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 G G G G H H G G H H H H H H H H H H Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Veddige 213:1 Veddige 214:1 Veddige 215:1 Veddige 217:1 Veddige 220:1 Veddige 226:1 Veddige 268:1 Veddige 269:1 Veddige 270:1 Veddige 273:1 Veddige 300:1 Värö 29:1 Värö 31:1 Värö 31:2 Värö 32:1 Värö 32:2 Värö 33:1 Värö 35:2 Värö 61:1 Värö 65:1 Värö 65:2 Värö 65:3 Värö 66:1 Värö 67:2 Värö 68:1 Värö 69:1 Värö 71:1 Värö 72:1 Värö 73:1 Värö 74:1 Värö 75:1 Värö 76:1 Värö 76:2 Värö 78:1 Värö 78:2 Värö 79:1 Värö 79:2 Värö 80:1 Värö 80:2 Värö 93:1 Värö 93:2 Värö 93:3 Värö 96:1 Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Veddige Värö Värö Värö Värö Värö Värö Fyndplats Fyndplats Fyndplats Fyndplats Röse Husgrund, historisk tid Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Fyndplats Stensättning Stensättning Stensättning Röse Röse Stensättning Naturföremål/-bildning med tradition Röse Hög Hög Stensättning Hög Stensättning Stensättning Hög Vägmärke Bildristning Hällristning Stensättning Stensättning Stensättning Hällristning Hög Fornlämningsliknande lämning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Hög Stensättning Stensättning Byggnad annan Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Uppgift om Uppgift om Uppgift om Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G H H G G G Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Västra Götaland Värö 100:1 Värö 101:1 Värö 102:1 Värö 102:2 Värö 106:1 Värö 107:1 Värö 162:1 Värö 163:1 Värö 164:1 Värö 164:2 Värö 165:1 Värö 166:1 Värö 166:2 Värö 166:3 Värö 166:4 Värö 168:1 Värö 169:1 Värö 184:1 Värö 188:1 Värö 191:1 Värö 191:2 Värö 197:1 Värö 205:1 Värö 213:1 Värö 229:1 Värö 231:1 Värö 232:1 Värö 279:1 Värö 282:1 Värö 283:1 Värö 287:1 Värö 292:1 Värö 294:1 Värö 304:1 Värö 323:1 Värö 324:1 Ås 26:1 Ås 27:1 Ås 28:1 Ås 29:1 Ås 137:1 Hålta 13:1 Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Kungälv Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Bohuslän Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Ås Ås Ås Ås Ås Hålta Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Värö Grav - uppgift om typ saknas Fornlämningsliknande bildning Hög Hög Naturföremål/-bildning med tradition Fyndplats Fornlämningsliknande lämning Hög Stensättning Fornlämningsliknande bildning Röse Röse Röse Stensättning Röse Naturföremål/-bildning med tradition Naturföremål/-bildning med tradition Boplatsområde Vägmärke Ristning, medeltid/historisk tid Ristning, medeltid/historisk tid Bytomt/gårdstomt Fornlämningsliknande lämning Fornlämningsliknande lämning Fyndplats Fyndplats Boplats Stensättning Fyndplats Boplats Kvarn Fyndplats Boplats Fyndplats Hög Fyndplats Hög Flatmarksgrav Fornlämningsliknande lämning Hög Kvarn Stensättning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning 1 1 1 1 1 1 1 0 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I I G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G G Hålta 14:1 Hålta 14:2 Hålta 77:1 Hålta 127:1 Jörlanda 29:1 Jörlanda 35:1 Jörlanda 36:1 Jörlanda 36:2 Jörlanda 60:1 Jörlanda 60:2 Jörlanda 61:1 Jörlanda 61:1 Jörlanda 61:1 Jörlanda 61:2 Jörlanda 61:2 Jörlanda 61:2 Jörlanda 84:1 Jörlanda 88:1 Jörlanda 88:2 Jörlanda 88:3 Jörlanda 88:4 Jörlanda 137:1 Jörlanda 140:1 Jörlanda 161:1 Jörlanda 186:1 Jörlanda 186:2 Jörlanda 186:3 Jörlanda 186:4 Jörlanda 197:1 Jörlanda 205:1 Jörlanda 328:1 Jörlanda 328:2 Jörlanda 328:3 Jörlanda 328:4 Jörlanda 333:1 Jörlanda 350:1 Jörlanda 350:2 Jörlanda 351:1 Jörlanda 352:1 Jörlanda 366:1 Lyse 20:1 Lyse 21:1 Lyse 22:1 Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Stenungsund Lysekil Lysekil Lysekil Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Hålta Hålta Hålta Hålta Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Jörlanda Lyse Lyse Lyse Hög Stenkrets Fyndplats Stenkrets Stensättning Stensättning Hög Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Flatmarksgrav Hällristning Fyndplats Hällristning Hällristning Hällristning Hällristning Fyndplats Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Hällristning Hällristning Hällristning Hällristning Hällristning Vägmärke Röse Fossil åker Röse Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Uppgift om Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Bevakningsobjekt Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning 1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 C C C C C A A A C C C C C C C C C C B B B B B B C C C E Lyse 23:1 Lyse 24:1 Lyse 25:1 Lyse 27:1 Lyse 28:1 Lyse 28:2 Lyse 29:1 Lyse 147:1 Lyse 193:1 Lyse 193:2 Lyse 198:1 Lyse 199:1 Lyse 232:1 Lyse 372:1 Lyse 372:1 Lyse 372:2 Lyse 372:2 Lyse 482:1 Lyse 542:1 Skaftö 119:1 Solberga 29:1 Solberga 40:1 Solberga 40:2 Solberga 41:1 Solberga 42:1 Solberga 42:2 Solberga 43:1 Solberga 44:1 Solberga 46:1 Solberga 46:2 Solberga 46:3 Solberga 46:4 Solberga 47:1 Solberga 48:1 Solberga 120:1 Solberga 122:1 Solberga 122:2 Solberga 130:1 Solberga 131:1 Solberga 146:1 Solberga 186:1 Solberga 188:1 Solberga 195:1 Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Bohuslän Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Lyse Skaftö Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Solberga Boplats Gravfält Fornlämningsliknande lämning Boplats Fornlämningsliknande bildning Fornlämningsliknande bildning Fornlämningsliknande lämning Boplats Hällristning Ristning, medeltid/historisk tid Hällristning Fornlämningsliknande bildning Boplats Livsmedelsindustri Livsmedelsindustri Husgrund, historisk tid Husgrund, historisk tid Tomtning Sammanförda lämningar Tomtning Sammanförda lämningar Gravfält Hög Hög Hög Hög Hög Fornlämningsliknande lämning Stensättning Stensättning Stensättning Stensättning Hög Stensättning Stenkammargrav Fornlämningsliknande lämning Fornlämningsliknande lämning Stensättning Dammvall Vägmärke Minnesmärke Vägmärke Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Bevakningsobjekt Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 D E E E E D D D D D D D A A A A A A 11 11 11 11 A A 13 A A A A A B I L A G A 4. KMV-områden och riksintressen för kulturmiljövården Tabell 1. KMV-områden Län Kommun Namn Kommun nr Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Halland Lysekil Lysekil Lysekil Lysekil Stenungsund Stenungsund Tjörn Tjörn Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungsbacka Kungsbacka Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Varberg Näverkärr, Slävik, Bubacka Ryxö Öar i Väster: Stora och Lilla Kornö Saltö Ramsön, Jörlanda socken Anrås, Jörlanda socken Pater Noster Åstol Årsnäs–Åseby, Solberga socken Älgön, Lycke socken Solberga–Vallbyslätten, Solberga socken Ödsmåls by, Solberga socken Lövön, Solberga socken Kroken Frillesås Nidingen Kvarnome Torstorp Värö-Backa Åkraberg Vendelsö Åsbro Låke Klockaregården Syllinge 1:2 Nordvära 10.5 Ås 6:8 Varbergsbygd Norvära fägata 6 7 11 12 1 2 10 18 7 25 29 30 39 24 25 16 53 55 57 59 62 64 135 139 141 146 150 288 289 Tabell 2. Riksintressen för kulturmiljövården Län Kommun Beteckning Namn Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland Halland Lysekil Stenungsund Stenungsund Tjörn Tjörn Kungälv Kungälv Kungsbacka KO22 KO39 KO40 KO58 KO62 KO17 KO18 KN 7 Stora och Lilla Kornö Anrås Ramsön Pater Noster Åstol Solberga-Ödsmål Älgön Nidingen Rapport 2007:18 Staffan von Arbin och Niklas Ytterberg (red.) LEDNINGAR FÖR NATURGAS FRÅN N ORGE TILL DEN SVENSKA VÄSTKUSTEN