ledningar för naturgas från norge till den svenska västkusten

NATURGAS FRÅN
N ORGE TILL
DEN SVENSKA VÄSTKUSTEN
Kulturhistorisk förstudie
Tanums, Sotenäs, Lysekils, Orust, Tjörns, Kungälvs,
Stenungsunds, Öckerö, Göteborgs, Kungsbacka och
Varbergs kommuner
Västra Götalands och Hallands län
Rapport 2007:18
Staffan von Arbin och Niklas Ytterberg (red.)
LEDNINGAR FÖR NATURGAS FRÅN N ORGE TILL DEN SVENSKA VÄSTKUSTEN
LEDNINGAR FÖR
Staffan von Arbin & Niklas Ytterberg (red.)
Rapport 2007:18
LEDNINGAR
FÖ R NATURGAS FRÅN
N ORGE
T I L L D E N S VE N S K A VÄSTK USTEN
K U LTU RH I S TO RI S K FÖ RS TU D I E
TA N U M S , S O TE N Ä S , L Y S E K I LS , O RU S T , T JÖ RN S , K U N G Ä LV S , S TE N U N G S U N D S , Ö C K E RÖ , G Ö TE B O RG S ,
K U N G S B A C K A O C H V A RB E RG S K O M M U N E R
V Ä S TRA G Ö TA LA N D S O C H H A LLA N D S LÄ N
BOHUSLÄNS MUSEUM
R A P P O R T 2007:18
ISSN 1650-3368
Redaktörer Staffan von Arbin och Niklas Ytterberg
Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar
Författare Staffan von Arbin, Lena Bjuggner, Oscar Ortman och Magnus Svensson
Omslagsbild Lucas Janszoon Waghenaers sjökort över Västkusten, daterat 1583. Bilden är något beskuren i det
mellersta partiet.
Kartor Gabriella Kalmar
Tryck TH Tryck, Uddevalla 2007
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012
Kartor godkända ur sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740
BOHUSLÄNS MUSEUM
Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla
tel 0522-656500, fax 0522-656505
www.bohusmus.se
I N N E HÅLL
I N L E D N I N G ........................................................................................ 7
Omfattning ............................................................................. 7
Syfte, metod och begränsningar ........................................ 8
Rappor tens disposition ....................................................... 8
R E D OV I S N I NG
AV K ULTUR HISTOR ISK A VÄ RD E N .......................... 10
Delområde 1: Huvudstråk och över föring till Danmark 10
Huvudstråk H ..................................................................... 10
Stråk DK 1 ......................................................................... 10
Stråk DK 2 ......................................................................... 11
Delområde 2: Lysekil ........................................................... 11
Stråk 1:1 ............................................................................ 11
Stråk 1:2 ............................................................................ 12
Stråk 1:3 ............................................................................ 13
Stråk A .............................................................................. 13
Delområde 3: Stenungsund/Kungälv ............................... 14
Stråk 2:1 ............................................................................ 14
Stråk 2:2 ............................................................................ 15
Stråk B - vattendelen ........................................................... 16
Stråk B - landdelen .............................................................. 16
Stråk C - vattendelen ........................................................... 17
Stråk C - landdelen .............................................................. 18
Stråk D - vattendelen ........................................................... 18
Stråk D - landdelen ............................................................. 19
Stråk E - vattendelen ........................................................... 20
Stråk E - landdelen .............................................................. 21
Delområde 4: Kungsbacka/Varberg .................................. 22
Stråk 3:1 ............................................................................ 22
Stråk 3:2 ............................................................................ 23
Stråk 3:3 ............................................................................ 24
Stråk F .............................................................................. 24
Stråk G .............................................................................. 25
Stråk H .............................................................................. 27
Stråk I . .............................................................................. 28
K O N S E K VE NSBESK R IVNING ............................................................ 29
Delområde 1: Huvudstråk och över föring till Danmark 29
Huvudstråk H ..................................................................... 2 9
Stråk DK 1 ......................................................................... 2 9
Stråk DK 2 ......................................................................... 2 9
Delområde 2: Lysekil ........................................................... 29
Stråk 1:1 ............................................................................ 2 9
Stråk 1:2 ............................................................................ 2 9
Stråk 1:3 ............................................................................ 3 0
Stråk A .............................................................................. 3 0
Delområde 3: Stenungsund/Kungälv ............................... 30
Stråk 2:1 ............................................................................ 3 0
Stråk 2:2 ............................................................................ 3 0
Stråk B - vattendelen ........................................................... 3 1
Stråk B - landdelen .............................................................. 3 1
Stråk C - vattendelen ........................................................... 3 1
Stråk C - landdelen .............................................................. 3 1
Stråk D - vattendelen ........................................................... 3 1
Stråk D - landdelen ............................................................. 3 2
Stråk E - vattendelen ........................................................... 3 2
Stråk E - landdelen .............................................................. 3 2
Delområde 4: Kungsbacka/Varberg .................................. 32
Stråk 3:1 ............................................................................ 3 2
Stråk 3:2 ............................................................................ 3 3
Stråk 3:3 ............................................................................ 3 3
Stråk F .............................................................................. 3 3
Stråk G .............................................................................. 3 3
Stråk H .............................................................................. 3 4
Stråk I ............................................................................... 3 4
S AMMANFAT T N I N G ........................................................................ 35
Delområde
Delområde
Delområde
Delområde
1:
2:
3:
4:
Huvudstråk och över föring till Danmark 35
Lysekil ........................................................... 35
Stenungsund/Kungälv ............................... 35
Kungsbacka/Varberg .................................. 36
R EFERENSER ................................................................................... 37
Otryckta källor ..................................................................... 37
Litteratur ............................................................................... 37
TE K N I S K A OCH ADMINISTRATIVA UPP GI F TE R .............................. 39
F I G U R FÖ R TECK NING ...................................................................... 40
B I L A G O R ......................................................................................... 40
6
Bohusläns museum 2007:18
Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med aktuella ledningsstråk markerade. Godkänd ur sekretessynpunkt för
spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
I N L E D N I NG
Swedegas AB (före detta Nova Naturgas) planerar att i samarbete med
det norska bolaget Gassco A/S bygga en sjöledning för naturgas längs den
svenska västkusten. Syftet med projektet är att ansluta det svenska naturgasnätet till det norska för att ge industrin i Västsverige ökad tillgång
till naturgas. Ledningen kommer att utgå från Grenlandsområdet i norska Telemark och har sitt planerade slutmål vid Bua/Frillesås, mellan Varberg och Kungsbacka. Övriga planerade landföringspunkter är vid Fiskebäcksvik i Lysekils kommun och vid Solberga/Jörlanda i Kungälvs respektive Stenungsunds kommuner. Dessutom planeras för en fortsättning av
ledningen västerut till Jylland (figur 1).
Bohusläns museum har fått i uppdrag att göra en kulturhistorisk förstudie av de föreslagna ledningsalternativen. Arbetet, som har utförts i
nära samarbete med museets halländska motsvarighet, Kulturmiljö Halland, gjordes mellan den 26 februari och den 4 april 2007. Bohusläns museum har haft det övergripande projektansvaret och svarat för den marinarkeologiska granskningen av hela sträckan. De landbaserade sträckningarna har för Bohusläns del studerats av Bohusläns museum, medan Kulturmiljö Halland svarat för den halländska delen.
Arbetet har bedrivits av en projektgrupp bestående av Staffan von Arbin (marinarkeologi), Niklas Ytterberg (verksamhetsledare), Håkan Petersson (GIS-ansvarig), Gabriella Kalmar (kartor och redigering) och Oscar
Ortman (landsträckningar i Bohuslän) vid Bohusläns museum samt Lena
Bjuggner och Magnus Svensson vid Kulturmiljö Halland. Som övergripande projektledare fungerade Staffan von Arbin. Föreliggande rapport har
författats gemensamt av Staffan von Arbin, Oscar Ortman, Lena Bjuggner
och Magnus Svensson.
Omfattning
Den sammanlagda längden på den färdiga gasledningen kan beräknas till
cirka 250 kilometer, något beroende på vilka landföringsalternativ som
slutligen väljs. Eftersom förstudien behandlar flera alternativa sträckningar uppgår längden på de granskade ledningsstråken till cirka 420 kilometer, varav cirka 380 kilometer utgör havsbotten. Det studerade huvudstråket till havs är cirka 8 kilometer brett medan bredden på de föreslagna
landföringarna, det vill säga från huvudstråket och in mot den svenska
kusten, varierar mellan en och fyra kilometer. Skärgårdens topografi gör
dock att stråkbredden i vissa fall begränsas till några få hundra meter. På
land är de studerade ledningsstråken överlag 800 meter breda. Sammantaget innebär detta att ett drygt 19 kvadratmil stort område varit föremål för
7
8
Bohusläns museum 2007:18
granskning inom ramen för föreliggande studie. De studerade ledningsstråken berör elva kommuner i två län. Dessa är, uppräknade från norr till
söder: Tanum, Sotenäs, Lysekil, Orust, Tjörn, Kungälv, Stenungsund, Öckerö och Göteborg i Västra Götalands län samt Kungsbacka och Varberg i
Hallands län.
Syfte, metod och begränsningar
Syftet med förstudien är att ge en översiktlig bild av de kulturhistoriska
värdena inom de föreslagna ledningsstråken, med avseende både på enskilda forn- och kulturlämningar och på större sammanhängande kulturmiljöer. Förstudien skall därtill resultera i en värdering av de olika alternativen från kulturmiljösynpunkt, och därmed bilda underlag till den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
Studien baseras på en byråmässig genomgång av olika register, kartor och arkiv, kommunala kulturmiljövårdsprogram, regionala kunskapsöversikter samt annan relevant litteratur. Någon mer djuplodande kulturgeografisk analys med utgångspunkt i äldre lantmäterikartor etc. har inte
varit möjlig att göra i detta skede på grund av projektets hårt pressade tidplan. Enligt Bohusläns museums uppfattning är det därför önskvärt att en
sådan analys görs inom ramen för den kommande etapp 1-utredningen.
För uppgifter om fornlämningar på land har Riksantikvarieämbetets
digitala fornminnesregister, FMIS, konsulterats. Uppgifter om vrak och
förlisningar är hämtade från Skandinaviskt Vrakarkiv (SVA), som för Västkustens del bedöms vara mer heltäckande än Statens maritima museers
och Sjöfartsverkets maritima informationssystem, SjöMIS. Detta material
har sedan kompletterats med uppgifter ur Bohusläns museums interna arbetsregister över marina fynd och lämningar i Västra Götalands län.
Det är viktigt att understryka att det antikvariska kunskapsunderlaget
för vattendelen av förstudieområdet är mycket dåligt. Det hänger samman med att det saknas en systematisk inventering av forn- och kulturlämningar på havsbottnen, liknande den som sedan 1930-talet har bedrivits på
land. Merparten av de marina objekt som redovisas i texten med tillhörande kart- och tabellbilagor är därför av karaktären förlisningsuppgifter, och
därmed ej exakt positionsbestämda. Endast en mindre del av de redovisade uppgifterna utgörs av verifierade och till positionen kända lämningar.
På grund av denna osäkerhet har i den följande redovisningen även medtagits förlisningsuppgifter i direkt anslutning till de berörda stråken.
Rappor tens disposition
Rapporten inleds med en översiktlig redovisning av de kulturhistoriska
värdena inom de föreslagna ledningsstråken. Denna följs av en konse-
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
kvensbeskrivning, där de olika stråken värderas från kulturmiljövårdssynpunkt. I den avslutande sammanfattningen ges rekommendationer avseende stråk och fortsatt antikvarisk hantering. Kartor över stråken samt
listor med berörda lämningar och kulturmiljöer ligger som bilagor i slutet
av rapporten.
9
10
Bohusläns museum 2007:18
R EDOVISNING
AV K ULTUR HISTOR ISK A VÄRDEN
Delområde 1: Huvudstråk och över föring till
Danmark
För överskådlighetens skull har de föreslagna ledningsstråken delats in
i fyra delområden. Delområde 1 innefattar den tilltänkta ledningens huvudstråk (H) samt två alternativa överföringar till Danmark (DK 1 och DK
2). Båda överföringarna passerar norr om Läsö (figur 1).
Huvudstråk H
Huvudstråket H är drygt 16 mil långt och 8 kilometer brett. Det angör
svensk ekonomisk zon i höjd med Väderöarna, fortsätter in över den svenska territorialvattengränsen och går sedan mer eller mindre parallellt med
denna hela vägen ned till Onsalahalvön, sydväst om Kungsbacka.
Kulturmiljö
Stråket berör inga kulturmiljöer.
Forn- och k ulturlämningar
Inom stråket finns inga kända fornlämningar och bara en dokumenterad
förlisningsuppgift som rör ett fartyg förlist för mer än 100 år sedan, och
som därmed är att betrakta som fornlämning. Däremot finns inom stråket
ett stort antal uppgifter om fartyg vilka förlist för mindre än 100 år sedan.
Antalet objekt uppgår till dryga 30-talet. Exakta vrakpositioner finns dock
endast i ett par fall. Flera av de förlista fartygen kan, trots att de inte utgör
fornlämningar, tillskrivas ett betydande kulturhistoriskt värde. Det gäller
inte minst de många krigsförlista fartygen, som alla utgör viktiga tidsdokument och minnesmärken över sjökriget utmed den svenska kusten under de båda världskrigen. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar bedöms kunna påträffas inom hela stråket. Utifrån dagens
begränsade kunskapsläge är det inte möjligt att peka ut några särskilda
riskområden (bilaga 1, karta 4–7).
Stråk DK 1
Stråk DK 1 avviker från huvudledningen i höjd med Rörö i Öckerö kommun och sträcker sig ut till gränsen för svensk ekonomisk zon. Stråket är
knappt 10 kilometer långt och drygt 8 kilometer brett.
Kulturmiljö
Stråket berör inga kulturmiljöer.
Forn- och k ulturlämningar
Inom stråket finns inga fornlämningar, och inte heller några dokumen-
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
terade uppgifter om förlisningar som inträffat för mer än 100 år sedan.
Nära gasledningens huvudstråk (stråk H) skall den svenska trålaren Eros,
som minsprängdes 1944, ligga sjunken. Även om fartyget i dagsläget inte
är fornlämning utgör det i likhet med andra krigsförlisningar ett intressant tidsdokument. Ytterligare fartygslämningar bedöms kunna påträffas
inom stråket (bilaga 1, karta 6).
S t rå k D K 2
Stråk DK 2 avviker från huvudledningen (stråk H) i höjd med Göteborgs
södra skärgård och sträcker sig ut till gränsen för svensk ekonomisk zon.
Stråket är 6,5 kilometer långt och cirka 8 kilometer brett.
Kulturmiljö
Stråket berör inga kulturmiljöer.
Forn- och k ulturlämningar
Inom stråket finns inga fornlämningar och inte heller några dokumenterade uppgifter om förlisningar inträffade för mer än 100 år sedan. Däremot
finns en lokaliserad fartygslämning som är yngre än 100 år. Det rör sig om
vraket av Prins Knud, ett svenskt lastfartyg som förliste genom kollision
1965, och som utifrån bland annat ålder och fartygstyp kan bedömas ha ett
tämligen begränsat kulturhistoriskt värde. Ytterligare fartygslämningar
kan dock förekomma inom stråket (bilaga 1, karta 6).
Delområde 2: Lysek il
Delområde 2 omfattar det norra landföringsalternativet och består av tre
alternativa sträckningar från huvudstråket och in mot Bohuskusten (stråken 1:1, 1:2 och 1:3), samt ett kortare landstråk (stråk A). Ledningen är
tänkt att ansluta till land vid Brofjordens mynning, nära Fiskebäcksvik i
Lyse socken, Lysekils kommun (figur 1).
S t rå k 1 : 1
Stråk 1:1, som är det nordligaste alternativet, är 25 kilometer långt och
mellan 0,5 och 3,5 kilometer brett. Det angör Lysekils skärgård via Malmö
fjord, och passerar norr om Bondebrotten och Kornöarna.
Kulturmiljö
Stråket passerar strax norr om Lilla Kornö, som tillsammans med Stora Kornö är uttagen som riksintresse (KO 22) och särskilt bevarandevärd kulturmiljö i Lysekils kommuns kulturmiljövårdsprogram (Lysekil nr 11). På båda
öarna finns välbevarade kustsamhällen där bebyggelsens läge, utformning
och koppling till områdets näringsstruktur – fiske kombinerat med jordbruk
och fraktfart – är representativt för Bohuslän. Viktiga inslag i miljön är bland
11
12
Bohusläns museum 2007:18
annat den enkla och kärva trähusbebyggelsen, de ålderdomliga men välbevarade sjöbodarna samt magasinen och gångstigarna (bilaga 1, karta 1).
Forn- och k ulturlämningar
Inom stråket saknas kända forn- och kulturlämningar. Trots att det passerar genom ett skärgårdsavsnitt med ett mycket stort antal kända förlisningar är det endast två förlisningsuppgifter som direkt kan knytas till det
aktuella stråket. Uppgifterna berör Testholmen och Långholmen som båda
är belägna nordost om Lilla Kornö. I båda fallen rör det sig om förlisningar
som inträffat för mer än 100 år sedan. Okända forn- och kulturlämningar i
form av fartygslämningar bedöms kunna påträffas inom hela stråket, även
om sannolikheten kan anses vara störst i ytterskärgården och vid farliga
grundområden som Bonde- och Malmöbrotten. Andra typer av forn- och
kulturlämningar, som till exempel hamnanläggningar och kulturlager i
anslutning till bebyggelse och andra strandnära verksamheter, är som regel lokaliserade till innerskärgården. Det gör att de kan förväntas uppträda tämligen sparsamt inom stråket (bilaga 1, karta 5).
Stråk 1:2
Stråket angör skärgården i höjd med Harpö där det viker av mot nordost
över Saltö fjord. Efter att ha rundat Stora Kornös sydspets fortsätter det in
mellan Kornöarna och fastlandet. Vid Skalhamn går det ihop med stråk
1:1. Stråket är 27 kilometer långt och mellan 0,7 och 3,5 kilometer brett.
Kulturmiljö
Även stråk 1:2 berör Kornöarna (se beskrivningen till stråk 1:1), och då
närmast Stora Kornö som passeras i både söder och öster. Stråket tangerar också ön Saltö som är uttagen som särskilt bevarandevärd kulturmiljö i Lysekils kommuns kulturmiljövårdsprogram (Lysekil nr 12). På Saltö
finns lämningar efter tidig kustbosättning i form av ett stort antal grunder
med mera, samt ett område med monumentala gravrösen och stensä�ningar. Saltö är dessutom uttagen som fornlämningsmiljö av länsintresse
(Göteborgs och Bohus län nr 87) (bilaga 1, karta 1).
Forn- och k ulturlämningar
I likhet med stråk 1:1 passerar stråk 1:2 genom ett område med många förlisningsuppgifter men utan några verifierade fartygslämningar äldre än
100 år. Från området kring Harpö finns emellertid flera inrapporterade
”lösfynd”, däribland ostindiskt porslin, kritpipor och kanoner. Det är troligt att fynden indikerar en eller kanske rentav flera vrakplatser. Fynd av
skeppsankare, dels vid Högholmen öster om Stora Kornö, dels vid Salthästen utanför Harpö, kan också tänkas härröra från förlista fartyg inom eller
strax utanför stråket.
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
Inom stråket ligger också vraket efter den tyska ångaren Amasis, som
år 1940 torpederades av en engelsk ubåt norr om Tovas ungar. Sänkningen
av Amasis hör till de mer omskrivna krigshändelserna på Västkusten, och
vraket är idag ett välbesökt dykmål. Även om vraket efter Amasis i dagsläget inte utgör fornlämning får det ändå anses ha ett betydande kulturhistoriskt värde i egenskap av historiskt krigsminnesmärke.
Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan
sannolikt påträffas inom hela stråket, även om risken bedöms vara störst i
ytterskärgården och vid farliga grundområden. Även andra typer av fornoch kulturlämningar kan förväntas, men då företrädesvis i strandnära lägen utmed de sträckor där ledningen passerar genom innerskärgården.
Exempelvis kan det i anslutning till skärgårdsverket söder om Lindholmen (Lyse 372) finnas kulturlager och rester av brygg- och kajanläggningar med mera på bottnen (bilaga 1, karta 5 samt 8).
S t rå k 1 : 3
Stråket är 17 kilometer långt och 4 kilometer brett och passerar mellan Tovas ungar och ön Bonden för att väster om Harpö gå ihop med stråk 1:2.
Kulturmiljö
Stråket berör inga kulturmiljöer.
Forn- och k ulturlämningar
Fartygslämningar som utgör möjliga fornlämningar har observerats av
sportdykare på två platser inom eller i direkt anslutning till stråket: dels
vid Tova, dels söder om Bonden. I övrigt finns tre förlisningsuppgifter som
med säkerhet kan knytas till området. Uppgifterna avser i samtliga fall fartyg som förlist i närheten av Tovas ungar under loppet av 1800-talet. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan sannolikt påträffas inom hela stråket. Störst torde dock sannolikheten för förekomst av
fartygslämningar vara i anslutning till de ur navigationssynpunkt farliga
skären Tova och Tovas ungar samt vid ön Bonden (bilaga 1, karta 5).
S t rå k A
Stråk A är cirka 1,6 kilometer långt och 1,7 kilometer brett och går från Fiskebäcksvik till Humlekärr, strax söder om Preemraff. Eftersom inga alternativa stråk anges beskrivs i värderingen tre sträckningar inom stråk A:
Stretudden nedre (A:1) och två alternativ för Fiskebäcksvik–Humlekärr
(A:2 och A:3). Det södra alternativet A:3 går i anslutning till befintlig väg.
Kulturmiljö
Stråket löper genom hemmanet Humlekärrs utmarker. Direkt norr om
stråk A ligger en av de kulturhistoriskt värdefulla miljöer som finns
13
14
Bohusläns museum 2007:18
uttagna i kulturmiljövårdsprogrammet för Lysekils kommun. Miljön utgörs av Ryxö och intilliggande stränder runt Brofjorden och karakteriseras
som en märklig koncentration av bronsåldersrösen och ett bevarat äldre
kulturlandskap (Lysekil nr 7). På andra sidan Brofjordens ligger en annan
kulturhistoriskt värdefull miljö med trankokerilämningar och spår från
stenbrottsepoken vid Näverkärr–Slävik– Bubacka (Lysekil nr 6). Ingen av
dessa miljöer berörs direkt av stråk A (bilaga 1, karta 1).
Forn- och k ulturlämningar
I anslutning till stråk A finns flera fasta fornlämningar. Preemraff-området
vid Humlekärr har utretts i flera omgångar sedan 1970-talet. Dokumentationen av områdets kulturhistoriska lämningar har hittills dominerats
av arkeologiska undersökningar, men även dokumentation av bebyggelse
och stenbrottsindustri har gjorts. De omfattande arkeologiska undersökningar som har utförts i området har resulterat i ett rikt förhistoriskt material. Det handlar om allt från förhistoriska boplatser med tyngdpunkt i
mesolitikum till gravar som stensättningar, rösen, en gånggrift samt ett
järnåldersgravfält (Särlvik et al. 1979; Schaller Åhrberg 1990; Streiffert et al.
2007). Flera registrerade gravrösen ligger nära de tre sträckningarna. Strax
norr om A:2 finns ”Järveröset” (Lyse 22) i ett markant krönläge. I anslutning till A:1 finns ett röse kallat ”Döingeröset” (Lyse 20). Direkt norr om
stråk A ligger ytterligare två rösen (Lyse 3 och Lyse 4) (bilaga 1, karta 8).
Delområde 3: Stenungsund/Kungälv
Delområde 3 består av två olika stråk till havs, från huvudstråket och in
mot Bohuskusten (stråk 2:1 samt 2:2), samt fyra alternativa landanslutningar på sträckan mellan Ödsmål och Jörlanda i Kungälvs respektive
Stenungsunds kommuner (B, C, D och E) (figur 1).
Stråk 2:1
Det norra alternativet, stråk 2:1, är 15,5 kilometer långt och 4 kilometer
brett. Det passerar genom Pater Nosterskären, norr om Hamneskär, och
ansluter därefter till det sydliga landföringsalternativet (stråk 2:2) ungefär
mitt i Marstrandsfjorden.
Kulturmiljö
Stråket passerar norr om Hamneskär, vars rödmålade fyr (för närvarande
under restaurering) utgör ett välkänt och karakteristiskt sjömärke som är
förknippat med en rik historia och sägenbildning. Till fyren, som uppfördes år 1868, hör en välbevarad bostadsbebyggelse med skollokal för fyrmästare och fyrvaktare med respektive familjer. Hamneskärs fyrplats är
riksintresse för kulturmiljövården (KO 58) och ingår som särskilt bevaran-
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
devärd kulturmiljö i Tjörns kommuns kulturmiljövårdsprogram (Tjörn nr
10) (bilaga 1, karta 2).
Forn- och k ulturlämningar
Pater Nosterskären har i alla tider varit fruktade bland sjöfarande, vilket
inte är förvånande om man ser till det stora antalet förlisningar som inträffat i området. Namnet Pater Noster (efter det latinska namnet på ”Fader
vår”) tros anspela på detta förhållande. Inom eller direkt anslutning till
stråket finns uppgifter om ett knappt tjugotal förlisningar, varav den absoluta majoriteten avser sådana som inträffat för mer än 100 år sedan. Siffran får ses som ett absolut minimiantal och kan sannolikt flerdubblas. Paradoxalt nog saknas kända fornlämningar i området. Vid skäret Breda Ulle,
som ligger inom stråket, finns dock ett ”lösfynd” av två bronskanoner av
1500-talstyp. Det får anses troligt att fyndet indikerar en okänd vrakplats.
Forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan förväntas inom
hela stråket, men sannolikheten är som framgått störst inom den del av
stråket som inbegriper Pater Nosterskären (bilaga 1, karta 6).
S t rå k 2 : 2
Stråk 2:2 är 23 kilometer långt och mellan 0,5 och 4 kilometer brett och
har en sydligare sträckning än 2:1. Det passerar söder om Hamneskär,
övertvärar Marstrandsfjorden och löper sedan in mellan Åstol och Tjörne huvud. Stråket slutar i höjd med Lilla Dyrön, vid mynningen av Hake
fjord.
Kulturmiljö
I likhet med stråk 2:1 passeras Hamneskär i detta alternativ (se beskrivning för stråk 2:1). Därutöver berörs också Åstol, som är ett välbevarat fiskeläge med gamla anor. Genom en mycket intensiv bebyggelsefas under
1900-talets första hälft har ön utvecklats till ett av västkustens mest tättbebyggda kustsamhällen. Samhället domineras av en äldre, tät bebyggelseklunga vid den gamla hamnen, vilken är omgiven av sjöbodar och senare
uppförda hus från 1800- och 1900-talet. Åstol är riksintresse för kulturmiljövården (KO 62) och ingår som en utvald miljö i Tjörns kommuns kulturmiljövårdsprogram (Tjörn nr 18) (bilaga 1, karta 2).
Forn- och k ulturlämningar
Inom stråket saknas kända fornlämningar och av de fåtaliga förlisningsuppgifter som kan knytas till området är det endast en som avser ett fartyg
förlist för mer än 100 år sedan. I den västra delen av stråket, sydväst om Pater Noster-skären, ligger vraken efter tre tyska fartyg som alla torpederades
i april 1940 (ångarna Wigbert och Fridenau, som var lastade med soldater
och krigsmateriel, samt vaktfartyget V1507). Fartygen är inte fornlämningar
15
16
Bohusläns museum 2007:18
men kan ändå anses ha ett betydande kulturhistoriskt värde i egenskap av
historiska krigsminnesmärken.
Ytterligare fartygslämningar, av både äldre och yngre datum, kan sannolikt påträffas inom stråket. Andra typer av forn- och kulturlämningar
– exempelvis hamnanläggningar och kulturlager i anslutning till bebyggelse och annan strandnära verksamhet – kan särskilt förväntas utmed de
sträckor där ledningen passerar genom innerskärgården (bilaga 1, karta
6).
Stråk B – vattendelen
Vattendelen av stråk B går i en båge åt nordost över Hake fjord, passerar
norr om Mittholmarna och ansluter till land vid Kyrkeby kile i Jörlanda
socken, Stenungsunds kommun. Den sammanlagda längden är ungefär 10
kilometer, och stråkbredden är överlag 1 kilometer.
Kulturmiljö
Ledningsstråket passerar tätt på öarna Ramsön, Keholmen och Lilla Ramsön, som alla ingår i riksintresse för kulturmiljövården (KO 40) och dessutom är utvalda som kommunal kulturmiljö (Stenungsund nr 1). Ramsön
är en jordbruksmiljö av hög ålder och en god exponent för de mindre bohuslänska strandsittarställena där man levt på en kombination av jordbruk och småfiske. Den äldsta kända bosättningen på ön kan spåras tillbaka till 1500-talet. Dagens odlingslandskap är dock starkt präglat av 1800talets laga skifte. Miljön kännetecknas bland annat av gårdsbebyggelse, ej
täckdikade odlingsytor, hägnader, bruksvägar, täljstens- och skifferstenbrott samt lämningar efter ett skärgårdsverk. På ön finns också stensättningar från perioden bronsålder–äldsta järnålder samt tomtningar (bilaga
1, karta 2).
Forn- och k ulturlämningar
Några fornlämningar finns inte belagda inom stråket, och uppgifter om
förlisningar saknas helt. Likväl gör Bohusläns museum bedömningen att
det kan finnas förutsättningar att träffa på fartygslämningar i området.
Även andra typer av forn- och kulturlämningar kan förväntas, men då företrädesvis i strandnära lägen.
Stråk B – landdelen
Landdelen av stråk B omfattar en cirka 1,3 kilometer lång och drygt 0,7
kilometer bred ledningskorridor. Stråket sträcker sig från Anråse ås mynning till Södra Anrås i Jörlanda socken, Stenungsunds kommun.
Kulturmiljö
Byn Anrås är skriftligt dokumenterad redan på 1300-talet, men delades
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
i Norra och Södra Anrås på 1500-talet. Flera av manhusen, varav två har
kringbyggda gårdar, är uppförda under 1700- och 1800-talen. Bymiljön i
sin helhet är mycket välbevarad och stora delar av 1800-talets hägnader
och gator finns kvar. Bykärnan känns idag tät, ursprunglig och ålderdomlig trots utflyttning. Utmed Södra Anrås finns den äldre landsvägen delvis
kvar, med en milsten från 1737. Stenmurskantad, smal och krokig ringlar
landsvägen rakt igenom byn och ned till sjökanten.
Området ingår som helhet i riksintresse för kulturmiljön (KO 39) och
kännetecknas av ett odlingslandskap i kustbygd med bevarade drag i bebyggelse och landskap från tiden före det laga skiftet. Detta speglar, tillsammans med fornlämningar och olika kommunikationssystem såsom vattenvägar, landsväg och järnväg, ett långt utvecklingsförlopp. I princip synonymt med riksintresseområdet är fornlämningsmiljön av länsintresse, Anrås–Kyrkeby (Göteborgs och Bohus län nr 133), och miljön i Stenungsunds
kulturmiljövårdsprogram Anrås (Stenungsund nr 2) (bilaga 1, karta 2).
Forn- och k ulturlämningar
I det omgivande kulturlandskapet finns flera fornlämningar, bland annat
ett bronsåldersröse, ett gravfält och grupper av stensättningar från järnåldern. Gravfältet (Jörlanda 58) består av runda stensättningar och högar,
flertalet relativt låga, men vissa är större. Strax intill gravfältet, som totalt
består av ett 50-tal gravar, ligger ytterligare gravar samlade i mindre grupper. Anråsegravfältet anses utifrån gravhögarnas utseende ha använts under en stor del av järnåldern.
På knallar och krön runt om slätten finns ytterligare ett stort antal fornlämningar, mestadels gravar i form av stensättningar från järnåldern, eventuellt också bronsåldern. På Stora Dagsholmen utanför Anråseåns utlopp
finns en undersökt stensättning, Jörlanda 122. Stensättningen innehöll rika
fynd som daterats till vikingatid. Intill Södra Anrås finns uppgifter om
ett idag bortodlat gravfält bestående av sex högar, där gravurnor påträffats ”för länge sedan” (Jörlanda 277). Den låga nivån, 5–10 m ö.h., gör att
boplatser från järnålder kan förväntas, även om inga kända sådana finns i
dalgången idag (bilaga 1, karta 9).
S t rå k C – vattendelen
Vattendelen av stråk C passerar söder om Mittholmarna och Ramsön och
ansluter till land vid Källsby kile i Jörlanda socken, Stenungsunds kommun. Stråket är cirka 5,5 kilometer långt och stråkbredden är överlag 1 kilometer.
Kulturmiljö
Stråk C passerar i likhet med stråk B Ramsön (se beskrivning för stråk B)
(bilaga 1, karta 2).
17
18
Bohusläns museum 2007:18
Forn- och k ulturlämningar
Några fornlämningar finns inte belagda inom stråket, och uppgifter om
förlisningar saknas också. Likväl gör Bohusläns museum bedömningen
att det kan finnas förutsättningar att träffa på fartygslämningar i området.
Även andra typer av forn- och kulturlämningar kan förväntas, men då företrädesvis i strandnära lägen. Särskilt uppmärksam bör man vara på skärgårdsverket på den sydöstra delen av Ramsön (Jörlanda 256), i vars närhet
det kan finnas kulturlager och lämningar efter brygg- och kajanläggningar
med mera.
Stråk C – landdelen
Landdelen av stråk C omfattar en knappt 3 kilometer lång och omkring 0,8
kilometer bred ledningskorridor. Stråket sträcker sig inledningsvis längs
Jörlandaåns dalgång och viker av söder om Sävelycke mot Hakebol i Jörlanda socken, Stenungsunds kommun.
Kulturmiljö
Utmed Jörlandaån ligger ett variationsrikt kulturlandskap med lång agrar
kontinuitet. Odlingslandskapet har här ett rikt inslag av åkerholmar och
andra odlingshinder. Bebyggelsen i området är traditionellt placerad längs
bergskanter och på impediment. Vid Sävelycke finns gamla alléträd och
stenmurar längs vägen och vid Jörlandavägen en välbevarad stenvalvsbro. Några riksintresseområden för kulturmiljövården eller särskilt uttagna kommunala kulturmiljövårdsområden finns inte inom stråket.
Forn- och k ulturlämningar
Få kända fornlämningar finns i direkt anslutning till landdelen av stråk C.
På ett större impediment vid Sävelycke finns hällar med skålgropar, fossil
åker och en äldre gårdstomt. Strax intill Sävelycke finns uppgifter om ett
flatmarksgravfält där flera gravurnor tidigare påträffats vid markarbeten
(Jörlanda 137) (bilaga 1, karta 10).
Stråk D – vattendelen
Vattendelen av stråk D sträcker sig från den lilla ön Katten över Hake fjord,
passerar norr om Lövön och ansluter land vid Vallby kile i Solberga socken, Kungälvs kommun. Längden på stråket är 4,5 kilometer och bredden
1 kilometer.
Kulturmiljö
Stråket passerar tätt på Lövön i Solberga socken. Lövön omnämns i skrift
första gången på 1500-talet, och namnet anses tyda på att lövtäkt för djurfoder har förekommit på ön. De bebyggda dalgångarna på öns östra del är
uttagna som bevarandevärd kulturmiljö i Kungälvs kommuns kulturmil-
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
jövårdsprogram (Kungälv nr 39). Bebyggelsen på Lövön är av 1800-tals karaktär, med både äldre och yngre inslag, och genomgående mycket välbevarad. Husen är placerade enligt äldre mönster utmed dalgångarna, mellan den odlade jorden och utägorna, medan strandsittarnas byggnader är
lokaliserade till strandgipar (bilaga 1, karta 2).
Forn- och k ulturlämningar
Inom stråket finns en känd fornlämning i form av en fartygslämning. Lämningen har arbetsnamnet ”Gyldenlöwe” efter sin lokalisering till skären
Gyldenlövarna, strax norr om inloppet till Vallby kile. Vid mitten av 1990talet gjordes en begränsad arkeologisk undersökning på platsen. Resultatet tyder på att det rör sig om lämningen efter ett örlogsskepp från 1600-talets senare del. Av intresse i sammanhanget är den muntliga tradition från
trakten som berättar om ett danskt örlogsfartyg som på 1600-talet skall
ha angripits av lokalbefolkningen efter att besättningen varit i land för att
plundra. Traditionen förtäljer dock inte huruvida skeppet i fråga blev vrak.
Fornlämningens exakta utsträckning på bottnen är inte känd (Bergström &
Johansson 1995, 1996).
Från trakten finns också en annan mycket seglivad tradition av potentiellt antikvariskt intresse. Det berättas att en slädtransport bestående av
tolv lass ”silverpenningar” skall ha gått genom isen i eller i nära anslutning till Vallby kile. Händelsen skall ha inträffat under den dansk–norska
tiden, det vill säga före 1658. Uppgiften återges bland annat av prosten Johan Oedman på 1700-talet. Vissa fruktlösa försök att bärga skatten lär ha
gjorts i början av 1700-talet. Vid denna tid fördes också diskussioner om en
eventuell torrläggning av kilen (Hansson 1983:170f).
Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan
sannolikt påträffas inom hela stråket. Även andra typer av forn- och kulturlämningar kan förväntas, men då företrädesvis i strandnära lägen. Det
finns bland annat historiska uppgifter om sillsalteri- och trankokeriverksamhet på norra Lövön, vilken kan ha genererat kulturlager och andra
lämningar på bottnen (bilaga 1, karta 6).
S t rå k D – landdelen
Landdelen av stråk D ligger innanför Vallby kile i Solberga socken, Kungälvs kommun. Stråket är 3,5 kilometer långt och intill 1,5 kilometer brett.
Kulturmiljö
Vid Vallby samt Övre och Nedre Knaverstad är andelen naturliga betesmarker betydande vilket påminner om det gamla odlingslandskapets
markslagsfördelning, där ängar och betesmarker dominerade över åkern.
Vid södra Aröd finns ett fint kulturlandskap med bland annat ekskog.
Bebyggelsen på Vallbyslätten är huvudsakligen från 1800-talets senare
19
20
Bohusläns museum 2007:18
hälft. Gårdssamlingama Solberga, Knaverstad och Arsnäs är dock äldre
och finns skriftligt dokumenterade redan på 1300-talet. I Solberga kyrkby
ligger den medeltida kyrkan. Bebyggelsemässigt domineras landskapet i
dag av utskiftad jordbruksbebyggelse och gårdarna ligger glest utspridda
i det flacka åkerlandskapet. Flera olika byggnadstyper finns representerade. Torp, boställen och mindre avsöndrade gårdar finns företrädesvis i utkanten av slätten, uppdragna mot karga och magra utmarker. De utsträckta radbyarna tillkom genom utflyttning i samband med laga skiftet under
1800-talet. Före skiftet låg gårdarna samlade i täta byklungor.
Hela landdelen av stråk D omfattas av riksintresset för kulturmiljövården Solberga–Ödsmål (KO 17) samt kulturmiljön Solberga–Vallbyslätten
(Kungälv nr 29) i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet. Det utgör
ett odlingslandskap i kustbygd där olika förhistoriska lämningar tillsammans med utskiftad jordbruksbebyggelse bildar ett för Bohuslän representativt öppet och betat kulturlandskap. Bebyggelsen utgörs av utskiftade kringbyggda gårdar från 1800-talets senare del. Nedre Knaverstad är
också en fornlämningsmiljö av länsintresse (Göteborgs och Bohus län nr
134) (bilaga 1, karta 2).
Forn- och k ulturlämningar
Inom stråket finns rikligt med fornlämningar. I mjuka slänter och gipar
nära den dåtida kustlinjen finns på flera ställen stenåldersboplatser. Dominerande är dock de många gravarna från främst järnålder. De ligger på impediment och slänter vilka i liten utsträckning nyttjats för annat än slåtter
eller bete och gravarna har därmed bevarats. Man kan anta att många gravar i eller i kanten av odlingsbar mark omedvetet odlats bort. Av de återstående gravarna är många samlade i gravfält (bilaga 1, karta 11).
Stråk E – vattendelen
Vattendelen av stråk E passerar mellan Lilla Dyrön och ön Katten, fortsätter norr om Älgön och ansluter slutligen land vid Ödsmåls kile i Solberga
socken, Kungälvs kommun. Stråkets längd uppgår till 7,5 kilometer och
stråkbredden är överlag cirka 1 kilometer.
Kulturmiljö
Stråket tangerar två särskilt värdefulla kulturmiljöer: den tidigare nämnda
Lövön i Solberga socken (se beskrivning för stråk D) samt Älgön i Lycke
socken. Den senare uppvisar ett rikt odlingslandskap med välbevarad
jordbruksbebyggelse, starkt präglat av 1800-talets laga skifte. På ön finns
också både äldre och yngre fornlämningar i form av stenåldersboplatser, bronsåldersrösen, tomtningar samt grunder efter flera skärgårdsverk.
Fornlämningar, odlingslandskap och bebyggelse speglar tillsammans på
ett pedagogiskt sätt hur skärgården har utnyttjats från förhistorisk tid och
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
fram till idag. Älgön är därför uttagen som riksintresse för kulturmiljövården (KO 18) samt bevarandevärd kulturmiljö i Kungälvs kommuns kulturmiljövårdsprogram (Kungälv nr 25). Stenåldersboplatserna på ön utgör
dessutom fornlämningsmiljö av länsintresse (Göteborgs och Bohus län nr
141) (bilaga 1, karta 2).
Forn- och k ulturlämningar
Några fartygslämningar eller andra fornlämningar är inte belagda inom
stråket, och det finns inte heller några uppgifter om förlisningar. Likväl
gör Bohusläns museum bedömningen att det kan finnas förutsättningar
att träffa på fartygslämningar i området. Även andra typer av forn- och
kulturlämningar kan förekomma, men då företrädesvis i strandnära lägen.
Bland annat bör man vara uppmärksam på att det vid Rersholmen, öster
om Lilla Dyrön, finns lämningar efter ett skärgårdsverk (Rönnäng 109)
som kan ha avsatt kulturlager och andra lämningar på bottnen.
S t rå k E – l anddelen
Landdelen av stråk E ligger innanför Ödsmåls kile i Solberga och Hålta
socknar, Kungälvs kommun. Stråket är 3,6 kilometer långt och intill 0,7 kilometer brett.
Kulturmiljö
Ödsmåls by sydost om Ödsmåls kile är en gles radby med bevarad traditionell bebyggelse. Innan laga skiftet bestod byn av en tät klunga av kringbyggda gårdar. Ett fåtal gårdar har ännu kvar den kringbyggda karaktären. Manhusen är i stor utsträckning från senare hälften av 1800-talet och
utgör väl bevarade exempel på denna tids byggnadsskick.
Hela landdelen av stråk E omfattas av riksintresset för kulturmiljövården Solberga–Ödsmål (KO 17). Det utgör ett odlingslandskap i kustbygd
där förhistoriska lämningar tillsammans med utskiftad jordbruksbebyggelse bildar ett för Bohuslän representativt öppet och betat kulturlandskap.
De kringbyggda gårdarna från 1800-talets senare del utgör ett typiskt inslag i landskapet. Betydande fornlämningar utgörs av Åseby storrösen och
järnåldersgravfältet i Ytter-Restad. Även kulturmiljöerna i det kommunala
kulturmiljövårdsprogrammet Ytter-Restad–Solberga (Kungälv nr 7) och
Ödsmåls by (Kungälv nr 30) berörs (bilaga 1, karta 2).
Forn- och k ulturlämningar
Området har lång agrarhistorisk kontinuitet vilket beläggs genom ett
hundratal fornlämningar av främst järnålderskaraktär. Huvuddelen av
fornlämningarna ligger samlade på sex gravfält. Enligt uppgift har det funnits flera som nu är bortodlade. Området sträcker sig ända ner till Grannebyån i Restad i söder. Ett känt gravfält är det på Ytter-Restad (Hålta 12)
21
22
Bohusläns museum 2007:18
strax norr om landstråk E. Efter arkeologisk undersökning visade det sig
vara anlagt under tidig järnålder och många praktfulla fynd kom i dagen.
De mest kända och imponerande av områdets alla förhistoriska gravar är
bronsåldersrösena på Åsebyberget, 30–40 meter långa och med vidunderlig utsikt över nejden (Solberga 134) (bilaga 1, karta 12).
D e l o m r åde 4: Kungsback a/Var berg
Delområde 4 består av två separata ledningssträckningar till havs, från
huvudstråket och in till Hallandskusten (3:1 och 3:2), en tredje sträckning
som förbinder de båda föregående (3:3) samt fyra alternativa landstråk
vilka är fördelade på ett nordligt (stråk F) och ett sydligt huvudalternativ
(stråken G, H och I). Båda landföringsalternativen börjar i höjd med Onsalahalvön i Kungsbacka kommun (figur 1).
Stråk 3:1
Stråk 3:1 har sin sträckning norr om Nidingen och ansluter till land i Landabukten vid Frillesås i Kungsbacka kommun. Stråket är 32 kilometer
långt och 1,5–2 kilometer brett.
Kulturmiljö
Stråket passerar tätt på ön Nidingen, vars dubbelfyrar och fyrvaktarbosä�ning är av riksintresse för kulturmiljövården (KN 7). Fyrplatsen är statligt
byggnadsminne och dessutom uttagen som värdefull kulturmiljö i Kungsbacka kommuns kulturmiljövårdsprogram (Kungsbacka nr 16). Nidingen
är en av landets äldsta fyrplatser med anor tillbaka till 1600-talet och bevarad bebyggelse från 1800-talet. Ön består av en 1 kilometer lång, 300 meter bred och intill 4 meter hög ändmorän. Den är på flera håll omgiven av
långsträckta stenrevlar, vilken gjort den fruktad i sjöfartssammanhang.
Vid landanslutningen tangerar ledningsstråket Ölmanäshalvön, vars
yttre del Näsbokrok eller Kroken är kommunal kulturmiljö (Kungsbacka
nr 24). Området utgör en ovanligt välbevarad kusthedsmiljö som är typisk för Nordhalland, och det uppvisar dessutom en större koncentration
av bronsåldersrösen. Stråket tangerar slutligen också Vendelsö, som även
den är uttagen som värdefull kommunal kulturmiljö (Varberg nr 62). I likhet med Näsbokrok/Kroken hyser Vendelsö och de intilliggande öarna
flera bronsåldersrösen. På ön finns också välbevarade fiskelägeslämningar. Landskapet präglas av vidsträckta hedar som uppkommit genom århundraden av hårt bete, i kombination med insamling av ved och ljung för
bränsle med mera (bilaga 1, karta 3).
Forn- och k ulturlämningar
Trots att ett flertal förlisningar finns dokumenterade i det aktuella vat-
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
tenavsnittet fram till början av 1900-talet är det bara en fartygslämning
med status som fornlämning som kan knytas till det aktuella ledningsstråket, nämligen det norska ångfartyget Stella som år 1899 förliste mellan Malö och Nidingen med last av cement. Därutöver finns två yngre
fartygslämningar, varav den ena – ångfartyget Saturnus som förliste 1952
utanför Kungsbackafjordens mynning – utgör ett populärt dykmål. Ytterligare fartygslämningar, av både äldre och yngre datum, kan sannolikt förväntas inom stråket. Även andra typer av forn- och kulturlämningar kan
förekomma, men då företrädesvis vid ledningsstråkets tilltänkta landanslutning.
På sydsidan av Ölmanäshalvön har stenåldersartefakter i form av en
grovt tillslagen flintspets samt två flintskrapor påträffats på grunt vatten
(Alin 1941). Fyndsammanhanget är oklart. Att det skulle röra sig om fynd
från en översvämmad stenåldersboplats verkar mindre troligt eftersom
nordgränsen för det sänkta halländska kustlandet anses gå betydligt längre söderut. En möjlighet är därför att det rör sig om fyndmaterial som avsatts på högre liggande lokaler, och som transporterats ut i havet genom
olika naturliga eller mänskliga processer (bilaga 1, karta 7).
S t rå k 3 : 2
Stråk 3:2 passerar söder om Nidingen, söder om Ustö och Vendelsö, och
ansluter till land norr om Ringhals kärnkraftverk i Värö socken, Varbergs
kommun. Stråket är 35 kilometer långt och omkring 2,5 kilometer brett .
Kulturmiljö
Stråk 3:2 tangerar i likhet med stråk 3:1 riksintresset Nidingens fyrplats
och den kommunala kulturmiljön Vendelsö (se beskrivningar för stråk 3:1)
(bilaga 1, karta 3).
Forn- och k ulturlämningar
Inom stråket saknas kända fornlämningar. Däremot finns ett mindre antal
förlisningsuppgifter som rör fartyg vilka uppges ha förlist i området för
mer än 100 år sedan. Inom området finns också två yngre fartygslämningar. En av dessa, det år 1945 minsprängda tyska motorfartyget Robert Müller
VII, bedöms vara av kulturhistoriskt intresse då den berättar om sjökriget
utmed Sveriges kuster under andra världskriget. Ytterligare fartygslämningar kan sannolikt förväntas. Liksom vid Ölmanäs finns sydost om Vendelsö fynd av stenåldersartefakter (Alin 1941). Det rör sig i detta fall om
en skivskrapa och tre avslag i flinta. Fynden har samma osäkra bakgrund
som de tidigare nämnda vid Ölmanäshalvön. Även andra typer av fornoch kulturlämningar kan förekomma, men då i första hand vid ledningsstråkets tilltänkta landanslutning (bilaga 1, karta 7).
23
24
Bohusläns museum 2007:18
Stråk 3:3
Stråk 3:3 binder samman stråk 3:1 med stråk 3:2 öster om Nidingen. Stråket är 3,8 kilometer långt och 2,2 kilometer brett.
Kulturmiljö
Stråket berör inga kulturmiljöer.
Forn- och k ulturlämningar
Inom stråket finns inga fornlämningar, och inte heller några dokumenterade uppgifter om förlisningar inträffade för mer än 100 år sedan. Okända
forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar bedöms dock kunna påträffas utmed hela sträckningen.
Stråk F
Stråk F är drygt 9 kilometer långt och 1,1 kilometer brett. Det följer till
stor del Löftaåns dalgång i Frillesås och Landa socknar, Kungsbacka kommun.
Kulturmiljö
Inom stråket fanns under förra delen av 1800-talet två större inägoområden. Kring Löftaån låg ett band med byar och gårdar inom en större gemensam inäga med åker och ängsmark. I öster fanns byn Stuv där gårdarna låg spridda i utkanten av inägorna. Västerut låg säteriet Älekärr, norr
om Löftaån, följt av Frillesås by med kyrka. Även i väster var byarna Musared (numera Almedal) och Rya placerade i gränsen mellan inägor och
utmark. Ett marknamn ”Toften” återfinns centralt, mellan dessa två byar,
och indikerar ett äldre bebyggelseläge. För stora delar av den gamla inägomarken kan rester efter äldre (medeltida) bebyggelse finnas bevarad
under mark. Söderut låg gårdarna Kullen, Stocken och Kärret i ett sydöst–
nordvästligt stråk. Utmarkerna låg i norr, i väster och till viss del i söder.
Det andra inägoområdet låg närmare kusten och i den södra delen, inom stråket, fanns bland annat gårdarna Rågelund och Giärdet. På
utmarken, i anslutning till inägorna, låg några backstugor och ett båtsmanstorp. Frillesås är kulturmiljö i Kungsbackas kommunala kulturmiljöprogram (Kungsbacka nr 25). Orten är centralt belägen i Löftaåns dalgång
och har karaktären av ett bevarat äldre sockencentrum. Viktiga inslag i
miljön är kyrkan med sitt fria läge, prästgården, skolan samt den representativa jordbruksbebyggelsen. Förutom kulturhistoriska värden har miljön
stora landskapsmässiga värden (bilaga 1, karta 3).
Forn- och k ulturlämningar
Vid Rågelund och i norra delen av Frillesås samhälle ligger förhistoriska gravar som stensättningar och högar. I anslutning till dessa finns även
skålgropar och en bildristning. Längs Löftaån är många av de registrerade
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
fornlämningarna annars sentida vägmärken, som milstenar och väghållningsstenar. Arkeologiska undersökningar har tidigare genomförts i samband med byggandet av motorvägen E6/E20. I handgrävda provgropar
framkom då flintredskap. Öster om motorvägen finns flera förhistoriska
gravar längs stråkets södra och norra kant, medan denna typ av lämning
saknas i Löftaåns dalgång. På den södra sidan av Löftaån finns generellt
få registrerade lämningar. Längs de östligaste 2,5 kilometerna av stråk F
saknas registrerade fasta fornlämningar.
De lägre partierna i den västra delen av Löftaåns dalgång har översköljts av havet under den postglaciala transgressionen (cirka 8000–5500
f.Kr.). Transgressionen innebar att havet höjde sig över land och att stora
delar av den bebodda kusten hamnade under vatten. Havsnivån var under
denna tid som mest 15 meter högre än idag. Det innebär att strandbundna
boplatser från yngre stenålder främst ska sökas över eller strax under denna nivå. Stenåldersboplatser som är äldre än transgressionen består främst
av omdeponerat fyndmaterial, som har flyttats av havets höjning. Inom
stråk F kan Löftaån även ha sköljt bort äldre lämningar, men vid samma process kan också skyddande sediment ha avsatts. Intakta lagerföljder
och mycket gamla stenåldersboplatser kan därför förekomma djupt under
marken (jfr Ryberg 2006). Det bör påpekas att bevaringsförhållandena i
den beskrivna typen av sediment kan vara mycket goda vilket gör att organiskt material kan ha bevarats (bilaga 1, karta 13–15).
S t rå k G
Stråk G är 11,5 kilometer långt och cirka 2,2 kilometer brett. Stråket går
strax norr om Ringhals kärnkraftverk in mot Veddige, där det delar sig
i de tre alternativa stråken G, H och I. I dess östra del berör stråket Dalabäckens dalgång. Berörda socknar är Värö, Veddige och Ås i Varbergs
kommun.
Kulturmiljö
Det äldre kartmaterialet visar att stråket till stora delar går genom inägomark vilket innebär att rester efter äldre (medeltida) bebyggelse kan finnas bevarad under mark. Den rumsliga organisationen på Väröhalvön före
de moderna skiftena var varierande och det förekom både strandnära och
tillbakadragna lägen för bebyggelse och inägor. Allmänningsmarken utgjordes av ett sankare område med betesmark. Byarna var också bland de
största i Halland, med till exempel elva hemman i Nordvära (Tollin 1998).
Historiska kartöverlägg finns bara för de västra delarna av stråk G. Korridoren berör här de norra delarna av ett större inägoområde. Inom stråket, i ett gemensamt gärdeslag, ligger flera byar på gränsen mot utmarken
– Åsen, Nordvära, Källstorp, Ambjörntorp och Åkraberg. Det finns flera
25
26
Bohusläns museum 2007:18
högar (Torshögen, Broarehögen och Apelshögen) som indikeras av marknamn och så kallade utsparingar i åkermarken. Centralt placerad ligger
kyrkbyn Värö och i söder, utanför stråket finns byarna Lingome, Sunnvära,
Backa och Skällåkra. Historiska kartöverlägg över utmarken i norr, öster
och strandområdet i väster saknas däremot. Att döma av naturtopografin
ligger de historska inägoområdena i dalgångarna.
Inom stråk G ligger två kommunala kulturmiljöer: Värö-Backa (Varberg nr 57) och Åkraberg (Varberg nr 59). Värö-Backa är en väl sammanhållen kyrkby med 1800-talsbebyggelse knuten till kyrkan och en bybildning med välbevarad jordbruksbebyggelse från 1800-talet. I det omgivande odlingslandskapet finns värdefulla hagmarker samt flera förhistoriska
gravar. Åkraberg är en gård, som är belägen i övergången mellan slätt- och
skogsbygd, med en välbevarad gårdsbebyggelse. Ladugården är Hallands
första byggnadsminne och består av tre sammanbyggda längor i skiftesverk, uppförda på 1730-talet.
Nordvära 10:5 (Varberg nr 146) är ett kulturminne och består av en välbevarad kringbyggd gård från 1800-talets senare del med manhus av typen sydsvensk länga. Gårdens ägor avgränsas av mäktiga stengärdsgårdar. Inom området ligger också två objekt, en fägata i Norvära (Varberg nr
289) och kyrkstigen från Värö till Veddige över Låke som uppmärksammats av hembygdsföreningen i Varbergs kommuns kulturmiljövårdsprogram (Varberg nr 288) (bilaga 1, karta 3).
Forn- och k ulturlämningar
Inom den västra delen av stråk G präglas fornlämningsbilden av högt
liggande metalltida gravar och gravfält samt lösfynd och boplatser från
stenålder. Koncentrationer av synliga fasta fornlämningar finns främst
på höjdryggarna i form av högar, rösen och stensättningar vid Lönnebo
och Vennerbergs/Åsen. Närmast kusten berörs flera stenåldersboplatser
av samma karaktär som inom stråk F. På dessa har fynden främst plockats
i matjorden. Huruvida det finns lämningar dolda under mark inom dessa
boplatser är okänt, liksom vad de har för karaktär och omfattning. Få arkeologiska undersökningar har gjorts i det aktuella området.
Det låglänta området mellan Värö kyrkby och Lingome har under yngre stenålder varit en havsvik och det är runt denna som de samtida boplatserna har legat. Boplatslämningarna ligger i allmänhet på en höjd av 10 m
ö.h. Det kan också förväntas djupliggande, och därför okända, kulturlager
i anslutning till de kända boplatserna. Vid Olas på den forna vikens västra strand har ett fyndrikt sådant lager delvis undersökts (Värö 202; Persson 2000, 2005).
De inre 6 kilometerna av landstråk G, från motorvägen E6/E20 till Dalhem, följer en dalgång där enstaka boplatslämningar finns registrerade.
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
Förhistoriska gravar i form av högar, rösen och stensättningar finns på högre belägna partier på ömse sidor om dalgångarna. I trakten har en mängd,
djupt liggande, överlagrade boplatser identifierats varför risken för okända fornlämningar i låglänta och idag fuktiga områden inte helt kan uteslutas.
Flera av de markerade lämningarna på fastighetskartan utgörs av sentida milstolpar och väghållningsstenar som främst finns i anslutning till befintlig bebyggelse och befintliga vägkorsningar. Dessa borde enkelt kunna
undvikas (bilaga 1, karta 16–19).
S t rå k H
Stråk H löper längs Syllans dalgång i Veddige socken, Varbergs kommun,
och är 4,5 kilometer långt och 0,9 kilometer brett.
Kulturmiljö
Det äldre kartmaterialet visar att stråk H till stora delar går genom inägomark vilket innebär att rester efter äldre (medeltida) bebyggelse kan finnas bevarad under mark. Längs Syllans lopp mot Viskan passerar stråket
genom ett äldre inägoområde med bland annat byarna Kvarnome, Veddige och gården Låke. I stråk H ligger kulturminnet Syllinge (Varberg nr
141) som är en välbevarad manbyggnad från slutet av 1800-talet, typisk för
trakten och perioden. Mellan stråk G och H finns kulturmiljön Kvarnome
(Varberg nr 53), som är en äldre bebyggelseplats med välbevarade kvarnar av två olika typer, förhistoriska gravanläggningar, varav en gånggrift,
samt en välbevarad gårdsanläggning som visar ett äldre byggnadskick. I
detta område finns också kulturminnet Låke (Varberg nr 135) som är ett ålderdomligt, välbevarat manhus från 1800-talets mitt, typiskt för norra Halland och trakterna kring Viskadalen (bilaga 1, karta 3).
Forn- och k ulturlämningar
Stråk H kantas av boplatslämningar och gravar, bland annat finns vid
Kvarnome en av Hallands få äldre megalitgravar, gånggriften ”Rumpelösa kyrka” (Veddige 24). Intill denna har tidigare boplatslämningar från
sten- och bronsålder undersökts i samband med Västgasprojektet (Nordqvist 1996). Längs stråk H har arkeologiska undersökningar visat att det
finns rikligt med fornlämningar, såväl boplatser som gravar, från olika
förhistoriska perioder. Stråk H går vidare genom inägomark där lämningar från historisk tid kan finnas bevarade under mark. Nere i dalgångarna,
invid Dalabäcken och Syllan, är det minst troligt att träffa på historiska
lämningar men i trakten har en mängd, djupt liggande, överlagrade boplatser tidigare identifierats, varför risken för okända fornlämningar i låglänta och idag fuktiga områden inte helt kan uteslutas (bilaga 1, karta 16
och 19–20).
27
28
Bohusläns museum 2007:18
Stråk I
Stråk I löper längs Viskans dalgång genom Veddige och norra delen av Ås
socknar, Varbergs kommun, och är 3,4 kilometer långt och 0,8 kilometer
brett.
Kulturmiljö
Det äldre kartmaterialet visar att stråk I till stora delar går genom inägomark vilket innebär att rester efter äldre (medeltida) bebyggelse kan finnas bevarad under mark. Stråket passerar genom ett äldre inägoområde
med bland annat byarna Derome, Torstorp och gården Åsbro.
I stråk I ligger kulturmiljön Åsbro (Varberg nr 64), som består av en
passage av Viskan av förhistoriskt ursprung med välbevarad stenvalvsbro,
rester av en medeltida laxgård och ett äldre vägnät. Här finns också ett ålderdomligt, välbevarat gästgiveri och en mangårdsbyggnad. Söderut ligger ett kulturminne – en kvarn på fastigheten Ås 6:8 (Varberg nr 150). Det
är en tullkvarn av typen hättkvarn, uppförd under 1800-talet.
Mellan stråk H och I finns kulturmiljön Torstorp (Varberg nr 55) som
utgör ett välbevarat, ålderdomligt odlings- och beteslandskap med lämningar efter utkantsbebyggelse samt en koncentration av förhistoriska
lämningar. Här ligger också kulturminnet Klockaregården (Varberg nr
139). Klockaregården består av en in- och utvändigt välbevarad manbyggnad från omkring 1860 (bilaga 1, karta 3).
Forn- och k ulturlämningar
Stråk I, liksom H, kantas av gravar i form av rösen, högar och stensä�ningar. De tyder på bosättning under främst brons- och järnålder. Få boplatser är kända från dessa perioder men de borde främst kunna förväntas
på sluttningar och platåer längs vattendragen. Främst i områdets östra del,
vid sammanflödet mellan Viskan och Skuttran, finns flera stora stenåldersboplatser. Stråket går genom inägomark där lämningar från historisk tid
kan vara bevarade under mark. Nere i dalgångarna invid Syllan och Viskan är sannolikheten lägst att träffa på historiska lämningar. I trakten har
också en mängd, djupt liggande, överlagrade boplatser identifierats varför
risken för okända fornlämningar i låglänta och idag fuktiga områden inte
helt kan uteslutas (bilaga 1, karta 20).
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
K O N S E K VENSBESK R IVNING
Delområde 1: Huvudstråk och över föring till
Danmark
H u v u d s t rå k H
Kända forn- och kulturlämningar saknas inom stråket men kan förekomma utmed hela sträckan. En arkeologisk utredning är därför nödvändig
inför den fortsatta projekteringen. Eftersom det saknas alternativa sträckningar till stråket är det viktigt att utredningen omfattar en så bred korridor som möjligt, detta för att ge möjlighet att justera sträckningen inom
korridoren om fornlämningar skulle påträffas.
S t rå k D K 1
Stråket berör inga kända fornlämningar. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan dock förekomma, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig.
S t rå k D K 2
Stråket berör inga kända fornlämningar. Okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar kan dock förekomma, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig.
Delområde 2: Lysek il
S t rå k 1 : 1
Stråket tangerar Kornöarna, som är en kulturmiljö med stort bevarandevärde, men eftersom ledningen förläggs på havsbottnen bedömer Bohusläns museum att den kommer att ha en mycket begränsad påverkan på
kulturmiljön. Kända forn- och kulturlämningar saknas inom stråket men
kan förekomma utmed hela sträckningen. En arkeologisk utredning är
därför nödvändig inför den fortsatta projekteringen.
S t rå k 1 : 2
Stråk 1:2 tangerar de två värdefulla kulturmiljöerna Kornöarna och Saltö, men
eftersom ledningen förläggs på havsbottnen gör Bohusläns museum bedömningen att den innebär en mycket begränsad påverkan på dessa. Inom stråket saknas kända fornlämningar, men från några platser finns uppgifter om
”lösfynd” som kan indikera vrakplatser. Forn- och kulturlämningar bedöms
29
30
Bohusläns museum 2007:18
kunna påträffas inom hela stråket, och en arkeologisk utredning är därför
nödvändig inför den fortsatta projekteringen.
Stråk 1:3
Fartygslämningar som utgör möjliga fornlämningar finns på två platser
inom eller i direkt anslutning till stråket. Ytterligare forn- och kulturlämningar kan dock förväntas. En arkeologisk utredning är därför nödvändig
inför den fortsatta projekteringen.
Stråk A
Bohusläns museum bedömer att en ledningsdragning inom landstråk A
medför ett förhållandevis ringa ingrepp sett ur kulturmiljösynpunkt. Mellan sträckningarna A:2 och A:3 finns ett undersökt gravfält (Lyse 24), vilket kan indikera boplatslämningar i närheten, framför allt i anslutning till
A:2. Vad gäller de föreslagna sträckningarna är alternativ A:2 och A:3 att
föredra då A:1 antagligen löper genom relativt obruten terräng. Av de alternativa sträckningarna inom stråk A förordar Bohusläns museum A:3 då
det i huvudsak löper i anslutning till en befintlig väg. Oavsett vilket alternativ som väljs är en arkeologisk utredning nödvändig.
Delområde 3: Stenungsund/Kungälv
Stråk 2:1
Stråk 2:1 tangerar Hamneskärs fyrplats, som är en värdefull kulturmiljö
med stort bevarandevärde. Eftersom ledningen skall förläggas på havsbottnen gör dock Bohusläns museum bedömningen att den kommer a�
innebära en mycket begränsad påverkan på kulturmiljön. Kända fornlämningar saknas inom stråket, men risken för att ledningen skall komma i
konflikt med okända forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar bedöms som överhängande. Bohusläns museum vill därför avråda från
alternativ 2:1. Väljer man ändå detta stråk är det av största vikt att en arkeologisk utredning görs.
Stråk 2:2
Stråk 2:2 tangerar de värdefulla kulturmiljöerna Hamneskär och Åstol,
men eftersom ledningen förläggs på havsbottnen bedömer Bohusläns museum att den kommer att innebära en förhållandevis ringa påverkan på
dessa. Forn- och kulturlämningar kan påträffas inom hela stråket, och en
arkeologisk utredning är därför påkallad inför den fortsatta projekteringen.
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
S t rå k B – vattendelen
Stråk B tangerar Ramsön, som är en värdefull och bevarandevärd kulturmiljö. Eftersom ledningen skall förläggas på havsbottnen gör dock Bohusläns museum bedömningen att den kommer att innebära en begränsad påverkan på kulturmiljön. Okända forn- och kulturlämningar kan förväntas
inom hela stråket, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig inför
den fortsatta projekteringen.
S t rå k B – l anddelen
Landdelen av stråk B har stora värden ur kulturmiljösynpunkt. Här finns
ett stort antal kända fornlämningar, främst i form av gravar och gravfält,
liksom sentida kulturlämningar och sammanhållna kulturmiljöer. Utifrån
den samlade kunskapen från tidigare arkeologiska undersökningar kan
ett stort antal nya fornlämningar förväntas vid utredning. Bohusläns museum avråder därför från detta alternativ.
S t rå k C – vattendelen
Alternativet innebär att ledningen dras genom ett vattenområde som gränsar till riksintresset Ramsön, men eftersom ledningen förläggs på havsbottnen gör Bohusläns museum bedömningen att den kommer att innebära en ringa påverkan på kulturmiljön. Okända forn- och kulturlämningar
kan dock förväntas inom hela stråket, och en arkeologisk utredning är därför nödvändig inför den fortsatta projekteringen.
S t rå k C – l anddelen
Även landdelen av stråk C berör områden med höga kulturmiljövärden
och flera fornlämningar. Här är de dock inte av samma dignitet som inom
landstråk B, D eller E. Utifrån den samlade kunskapen från tidigare arkeologiska undersökningar kan ett stort antal nya fornlämningar förväntas
vid utredning.
S t rå k D – vattendelen
Inom det aktuella stråket finns en fornlämning, en fartygslämning från
1600-talet, som kan komma att beröras av ledningsdragningen. Traditionsuppgifter samt historiskt belagda strandnära verksamheter gör att sannolikheten för förekomst av ytterligare fornlämningar inom stråket är stor.
Bohusläns museum avråder därför från detta alternativ. Väljer man ändå
att gå vidare med alternativet är det av största vikt att en arkeologisk utredning utförs.
31
32
Bohusläns museum 2007:18
Stråk D – l anddelen
Inom landdelen av stråk D finns ett stort antal kända fornlämningar i form
av gravar, gravfält, boplatser och bytomter, liksom sentida kulturlämningar och sammanhållna kulturmiljöer. Utifrån den samlade kunskapen från
tidigare arkeologiska undersökningar kan ett stort antal nya fornlämningar förväntas vid utredning. Landstråk D innehåller höga kulturmiljövärden vilket gör en ledningsdragning inom detta stråk mindre lämplig. Bohusläns museum avråder från detta alternativ. Väljer man ändå att gå vidare med alternativet är det av största vikt att en arkeologisk utredning
utförs.
Stråk E – vattendelen
Alternativet innebär att ledningen dras genom ett vattenområde som gränsar till två värdefulla kulturmiljöer. Eftersom ledningen förläggs på havsbottnen gör dock Bohusläns museum bedömningen att ingreppet i kulturmiljön är att betrakta som ringa. Okända forn- och kulturlämningar kan
sannolikt förväntas inom stråket, och en arkeologisk utredning är därför
nödvändig inför den fortsatta projekteringen.
Stråk E – landdelen
Inom landdelen av stråk E finns kända fornlämningar i form av gravar
liksom sentida kulturlämningar och sammanhållna kulturmiljöer. Utifrån
den samlade kunskapen från tidigare arkeologiska undersökningar kan
ett stort antal nya fornlämningar förväntas vid utredning. Liksom landstråk D innehåller landstråk E höga kulturmiljövärden vilket gör en ledningsdragning inom detta stråk mindre lämplig. Bohusläns museum avråder från detta alternativ. Väljer man ändå att gå vidare med alternativet
är det av största vikt att en arkeologisk utredning utförs.
Delområde 4: Kungsback a/Varberg
Stråk 3:1
Stråk 3:1 tangerar tre känsliga kulturmiljöer: Nidingens fyrplats, Näsbokrok/Kroken samt Vendelsö. Eftersom ledningen skall förläggas på havsbottnen gör dock Bohusläns museum bedömningen att den kommer a�
innebära en ringa påverkan på de nämnda miljöerna. I dagsläget finns
en känd fornlämning inom stråket. Ytterligare forn- och kulturlämningar i form av fartygslämningar bedöms dock kunna påträffas utmed hela
sträckningen, varför en arkeologisk utredning är nödvändig. I stråkets östra del har det tidigare gjorts en del stenåldersfynd. På grund av osäkerhe-
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
ten kring dessa fynd och vad de representerar är det angeläget att fyndsammanhanget utreds närmare.
S t rå k 3 : 2
Stråk 3:2 tangerar de känsliga kulturmiljöerna Nidingen och Vendelsö,
men eftersom ledningen förläggs på havsbottnen gör Bohusläns museum
bedömningen att den kommer att innebära en ringa påverkan. Forn- och
kulturlämningar bedöms dock kunna påträffas utmed hela sträckningen,
varför en arkeologisk utredning är nödvändig. I stråkets östra del har det
tidigare gjorts en del stenåldersfynd. Eftersom det är oklart vad dessa fynd
representerar är det angeläget att fyndsammanhanget utreds närmare.
S t rå k 3 : 3
Stråket berör inga kända fornlämningar. Forn- och kulturlämningar i form
av fartygslämningar bedöms trots det kunna påträffas inom hela stråket,
och en arkeologisk utredning är därför nödvändig.
S t rå k F
Det nordliga stråk F i delområde Kungsbacka/Varberg, som också är kortast, berör endast en kulturmiljö, Frillesås. Det passerar flera äldre inägoområden, där lämningar från historisk tid kan vara bevarade under mark.
I den östra delen av stråket, i botten på Löftaåns dalgång invid ån, är risken att träffa på lämningar från historisk tid som lägst. Detta gäller också de sanka områdena i väster, närmast kusten. Beträffande förhistoriska lämningar råder ett liknande förhållande, generellt är få lämningar registrerade i anslutning till Löftaån. Den generella fornlämningsbilden, att
många nya fornlämningar kan förväntas i en trakt där få undersökningar
har gjorts tidigare, gör dock att en arkeologisk utredning måste utföras för
att fördjupa kunskapsunderlaget.
S t rå k G
Inom och i anslutning till stråk G finns flera kulturmiljöer och kulturminnen. I dagens landskap ligger det, till skillnad från det norra alternativet
(F), välbevarade stengärdsgårdar. Som kulturlämningar omfattas de av
miljöbalkens biotopskydd. Stråk G går till stor del genom inägomark där
lämningar från historisk tid kan vara bevarade under mark. I dalgången
invid Dalabäcken är sannolikheten minst att träffa på historiska lämningar.
Med tanke på mängden kända förhistoriska lämningar inom landstråk
G är det svårt att undvika dem helt. Risken att stöta på tidigare okända förhistoriska fornlämningar är överhängande, möjligen med undantag av de
33
34
Bohusläns museum 2007:18
lägst belägna dalbottnarna längs vattendragen. Inom stråk G berörs, jämfört med stråk F, fler områden med registrerade fornlämningar. I synnerhet i den västra delen av G visar fornlämningsbilden och tidigare arkeologiska undersökningar att fornlämningar kan förväntas oavsett var ledningen förläggs. En arkeologisk utredning är därför påkallad.
Stråk H
Inom och i anslutning till landstråk H finns flera kulturmiljöer och kulturminnen. Här finns också välbevarade stengärdsgårdar. Som kulturlämningar omfattas de av miljöbalkens biotopskydd. Stråket berör flera områden med kända fornlämningar. I synnerhet är det i området närmast Veddige, i de östra delarna av landstråk H, som det kan vara mycket svårt att
helt undvika fornlämningar. Risken att stöta på tidigare okända förhistoriska fornlämningar är överhängande, möjligen med undantag av de lägst
belägna dalbottnarna längs vattendragen, och en arkeologisk utredning är
därför påkallad.
Stråk I
Inom och i anslutning till stråk I finns flera kulturmiljöer och kulturminnen. Här finns välbevarade stengärdsgårdar som omfattas av miljöbalkens
biotopskydd. Med tanke på mängden kända förhistoriska lämningar är
det svårt att undvika dem helt. Risken att stöta på tidigare okända förhistoriska fornlämningar är överhängande, möjligen med undantag av de
lägst belägna dalbottnarna längs vattendragen. I synnerhet i området närmast Veddige visar fornlämningsbilden och de arkeologiska undersökningarna att fornlämningar kan förväntas oavsett var ledningen förläggs.
Det är därför av största vikt att en arkeologisk utredning görs.
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
S A M M A NFATTNING
Delområde 1: Huvudstråk och över föring till
Danmark
Kända forn- och kulturlämningar saknas inom huvudstråket men kan förekomma utmed hela sträckan, och det är därför av största vikt att en arkeologisk utredning görs. För att möjliggöra justeringar av ledningssträckningen inom stråket i den händelse fornlämningar påträffas är det viktigt
att en kommande utredning omfattar en så bred korridor som möjligt. Utifrån dagens mycket begränsade kunskapsläge kan de två alternativa stråken DK 1 och DK 2 bedömas som i princip likvärdiga ur kulturmiljövårdssynpunkt, och det är därför inte möjligt att förorda något av alternativen
före det andra. Oavsett vilket alternativ som väljs är det av största vikt att
en arkeologisk utredning görs då okända forn- och kulturlämningar kan
förväntas inom båda stråken.
Delområde 2: Lysek il
Utifrån dagens kunskapsläge, och baserat på en sammanvägning av topografiska förhållanden, kända fartygslämningar, fornlämningsindikerande
fornfynd samt historiskt dokumenterade förlisningsuppgifter, bedömer
Bohusläns museum att stråk 1:1 är mest framkomligt ur kulturmiljövårdssynpunkt av alternativen 1:1, 1:2 och 1:3. Inom stråk A förordar Bohusläns
museum i första hand den sydliga sträckningen A:3, i anslutning till befintlig väg, då museet bedömer att denna sträckning gör minst inverkan
på kulturmiljön. Som nästa steg i projekteringen måste en arkeologisk utredning utföras.
Delområde 3: Stenungsund/Kungälv
Av alternativen 2:1 och 2:2 förordar Bohusläns museum det senare. Fornoch kulturlämningar kan visserligen förväntas inom båda stråken, men
risken för konflikt med kulturmiljöintressen bedöms som mest överhängande för stråk 2:1. När det gäller vattendelen av stråken B, C, D och E bedöms alternativ D vara det minst lämpliga ur kulturmiljövårdssynpunkt,
medan övriga alternativ utifrån dagens mycket begränsade kunskapsläge
kan bedömas vara ungefär likvärdiga. Här måste i stället kulturmiljöintressena på land vid de olika landanslutningarna bli vägledande för valet av
sträckning. Av de fyra föreslagna landsträckningarna förordar Bohusläns
museum i första hand stråk C, då museet bedömer att denna sträckning
gör minst inverkan på kulturmiljön. I andra hand kan stråk B bli aktuellt
35
36
Bohusläns museum 2007:18
medan stråk D och E ur bör undvikas helt. Som nästa steg i projekteringen
måste en arkeologisk utredning utföras.
Delområde 4: Kungsback a/Varberg
Utifrån dagens mycket begränsade kunskapsläge kan de två alternativa
stråken 3:1 och 3:2 bedömas som i princip likvärdiga ur kulturmiljövårdssynpunkt, och det är därför inte möjligt att förorda något av alternativen
före det andra. De berörda landsträckningarna berör alla trakter med e�
rikt fornlämningsbestånd och i övrigt höga kulturmiljövärden. Alla ingrepp måste därför göras med stor hänsyn till kulturmiljön. Stråk F är utifrån nuvarande kunskapsunderlag att föredra före stråk G, H och I. Om
något av de sydliga stråken ändå väljs avråder Bohusläns museum bestämt från stråk I. Även stråk H och den västra delen av landstråk G har
dock betydande värden ur kulturmiljösynpunkt. Som nästa steg i projekteringen måste en arkeologisk utredning utföras.
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
R E FE RE NSER
O tr yckta k ällor
Informationssystemet om fornminnen (FMIS), Riksantikvarieämbetet [Elektronisk]. Tillgänglig: <http://www.fmis.raa.se/fmis/>
Skandinaviskt Vrakarkiv (SVA), Kungsbacka
Litteratur
Alin, J. 1941. Submarina stenåldersboplatser utmed norra Hallandskusten. I: Vår Bygd 1941. Hallands hembygdsförbunds årsskrift. Halmstad.
Bergström, P. & Johansson, U. 1995. Gyldeløweprojektet. Besiktningsrapport gällande vraklämning vid grunden Gyldenlövarna utanför Vallby kile, Solberga socken, Kungälvs kommun. Otryckt rapport.
Bergström, P. & Johansson, U. 1996. Gyldenlöveprojektet. Utgrävningsrapport gällande vraklämning vid grundet Gyldenlövarna utanför Vallby kile, Solberga socken, Bohuslän. Otryckt rapport.
Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohus län. Rapport nr 10. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Göteborg 1984.
Hansson, W. 1983. Södra Bohusläns övärld. Från Gåsö till Marstrand. Uddevalla.
Kulturmiljöer i Lysekils kommun. Historia och program för vård och
bevarande. Lysekil 1992.
Tjörn. Framtid med tradition. Skärhamn 1988.
Kulturminnesvårdsprogram för Stenungsunds kommun. Uddevalla
1988.
Kulturminnesvårdsprogram. Kungälvs kommun. Uddevalla 1990.
Nordqvist, B. 1996. Några av många. Projekt Västgas 1. Arkeologiska resultat. UV Väst Rapport 1996:14. Riksantikvarieämbetet.
Kungsbacka.
37
38
Bohusläns museum 2007:18
Persson, P. 2000. Olas, en gropkeramisk boplats i Halland. Rapport
från en arkeologisk undersökning av Värö socken Raä 202 i maj 2000.
Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet. Göteborg.
Persson, P. 2005. Fortsatta arkeologiska undersökningar vid Olas,
Värö socken Raä 202 i juni 2002. Gotarc Serie D; Arkeologiska rapporter No 54. Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet.
Göteborg.
Program för kulturmiljövård i Kungsbacka kommun. Kungsbacka
2002.
Ryberg, E. 2006. Från Hensbacka till 1800-tal. Rv 41, Halland, Veddige socken. Arkeologisk utredning. UV Väst Rapport 2006:2. Riksantikvarieämbetet. Mölndal.
Schaller Åhrberg, E. 1990. Rapport över arkeologisk förundersökning
inför planering av Brofjordens kraftstation Hanneviken 1:5 m.fl., Lyse
socken, Lysekils kommun, Bohuslän. Byrån för arkeologiska undersökningar. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka.
Streiffert, J., Rosén, C., Lönn, M. & Westergaard, B. 2007. Arkeologiska utredningar och förundersökningar vid Preemraff och i Djupedal. Bohuslän, Lyse socken, Humlekärr 1:1 med flera, RAÄ 14 med flera. UV Väst Rapport 2007:7. Riksantikvarieämbetet. Mölndal.
Särlvik, I., Weiler, E. & Jonsäter, M. 1979. Fornlämningsområden
vid Brofjorden, Lyse sn, Bohuslän. Rapport Uppdragsverksamheten
1977:16. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
Tollin C. 1998. Värdebeskrivning av Kustområdet i Halland. Landskapshistoriskt innehåll. Meddelande nr 1998:9. Länsstyrelsen i
Hallands län.
Varbergsbygd. Program för kulturminnesvård. Varberg 1992.
Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohuslän. Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Publikation 1995:21. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Göteborg
1995.
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
TE K N I S K A
OCH ADMINISTRATIVA UPPGIF TER
BM dnr:
NOK 1419-2006
BM pnr:
B149/5900
Landskap:
Bohuslän, Västergötland och
Halland
Län:
Västra Götalands och Hallands län
Kommuner:
Tanum, Sotenäs, Lysekil, Orust,
Tjörn, Kungälv, Stenungsund,
Öckerö, Göteborg, Kungsbacka och
Varberg
Ek. kartblad:
6B 0g, 6B 0h, 6B 0i, 6B 1f, 6B 1g, 6B
1h, 6B 2g, 6B 2h, 7A 4j, 7A 5i, 7A 5j,
7A 6i, 7A 6j, 7B 5a, 7B 5b, 7B 5c, 7B
5d, 7B 6a, 7B 6b, 7B 6c, 7B 6d,
7B 6e, 7B 7b, 7B 7c, 7B 7d, 8A
2h, 8A 3h, 8A 3i, 8A 4g, 8A
4h, 8A 4i, 8A 5i
Koordinatsystem:
RT 90 (2,5 gon V)
Uppdragsgivare:
FB Engineering AB
Ansvarig institution:
Bohusläns museum
Projektledare:
Staffan von Arbin
Projektgrupp:
Staffan von Arbin, Oscar Ortman,
Niklas Ytterberg, Håkan Petersson,
Gabriella Kalmar, Lena Bjuggner
(KH) samt Magnus Svensson (KH)
Underkonsulter:
Kulturmiljö Halland och Björn
Åkerlund, Skandinaviskt Vrakarkiv
Arkeologtimmar:
280
Granskad sträcka:
420 km
Granskad yta:
1 930 km 2
Arkiv:
Bohusläns museums arkiv
39
40
Bohusläns museum 2007:18
F IGUR FÖR TECK NING
Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med aktuella ledningsstråk markerade.
Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
B ILAGOR
B I L A G A 1.
Kartor
B I L A G A 2. Marina lämningar
B I L A G A 3. Lämningar på land
B I L A G A 4. KMV-områden och riksintressen för kulturmiljövården
Ledningar för naturgas från Norge till den svenska västkusten
B I L A G A 1.
Kartor
Teckenförklaring
41
Karta 1. KMV- och riksintresseområden. Delområde 2: Lysekil. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16.
Dnr 601-2007/740.
Karta 2. KMV- och riksintresseområden. Delområde 3: Stenungsund/Kungälv. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning.
Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 3. KMV- och riksintresseområden. Delområde 4: Kungsbacka/Varberg. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket
2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 4. Marina lämningar, norra delen av huvudstråket H samt stråken 1:1, 1:2 och 1:3. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning.
Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 5. Marina lämningar, stråk 1:1, 1:2 och 1:3. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 6012007/740.
Karta 6. Marina lämningar, mellandelen av huvudstråk H, stråk DK 1, DK 2, 2:1, 2:2 och B, C, D, samt E (vattendel). Godkänd ur
sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 7. Marina lämningar, södra delen av huvudstråk H samt stråk 3:1, 3:2 och 3:3. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning.
Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 8. Lämningar på land, stråk A. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 9. Lämningar på land, stråk B. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 10. Lämningar på land, stråk C. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 11. Lämningar på land, stråk D. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 12. Lämningar på land, stråk E. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 13. Lämningar på land, stråk F. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 601-2007/740.
Karta 14. Lämningar på land, stråk F, detalj västra delen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr
601-2007/740.
Karta 15. Lämningar på land, stråk F, detalj östra delen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr
601-2007/740.
Karta 16. Lämningar på land, stråk G-I, översikt. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 6012007/740.
Karta 17. Lämningar på land, stråk G, detalj västra delen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr
601-2007/740.
Karta 18. Lämningar på land, stråk G, detalj centrala delen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16.
Dnr 601-2007/740.
Karta 19. Lämningar på land, stråk G-H, detalj östra delen. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr
601-2007/740.
Karta 20. Lämningar på land, stråk H och I, detalj. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-04-16. Dnr 6012007/740.
Namn
Nordstjärnan
Svalan
Fylgia
Argo
Arizona
Brüder
Gilbert
Hafnia
Silvervåg
Walma
Kennedy
Moody
Mercur
Fejebö
Svanvik
Martti Ragnar
Kolumbus
Enö
Buccaneer
Charente
Gudvang
Storsten
U 1065
Astrid
Bröderna
Eros
Stella Nova
Lyngskär
Mars
M 293
Almy
Deborah
Pentland
Västkust
U 804
V 1507
Baltic
Id
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
38
S
S
S
S
T
T
S
S
S
S
T
S
S
S
T
FI
S
S
DK
N
S
FI
S
S
N
N
N
N
S
N
S
NL
-
Nationalitet
S
S
S
S
Trålare
Galeas
Trålare
Trålare
Ubåt
Vaktfartyg
Trålare
Trålare
Trålare
Ångtrålare
Minsvepare
Trålare
Galeas
Motorjakt
Ubåt
Ångare
Trålare
Trålare
Skonare
Trålare
Trålare
Ångare
Skonert
Coaster
Tanker
Ångare
Ångare
Tanker
Trålare
Ångare
Ångtrålare
Tjalk
-
Typ
Trålare
Jakt
Galeas
Trålare
Tabell 1. Förlisningsuppgift, ej fornlämning
Fisk
Koks
Räkor
Tom
-
Tom
Tom
Fisk
-
Fisk
Elektrojärn
-
-
Cellulosa
Fisk
Stenkol
Fisk
Fisk
Cellulosa, sulfit
Blocksten
Kätting (bärgad)
Tom
Styckegods
Styckegods
Tom
Tom
-
Fisk
Plank
-
Last
Tom
Tom
574850
572280
582180
582061
575800
575093
572951
574196
573627
573621
573500
574402
575442
575300
575521
581500
581480
581740
581386
583540
582595
581500
581550
581049
580500
580500
580500
580500
575377
575400
575340
575345
575400
Latitud
571610
571710
575548
575250
111040
113370
105740
105769
111500
112100
113558
112264
113020
112668
112400
111655
111686
111100
110973
110000
111230
112440
111785
103420
105239
110000
105640
110363
110500
110500
110500
110500
112053
112500
112353
112810
112500
Longitud
115930
120830
113444
112540
6419330,849
6370527,898
6482321,418
6479847,130
6436031,803
6423679,697
6382497,947
6406953,495
6395086,741
6395104,819
6392803,797
6410014,050
6429753,161
6427031,744
6431440,808
6468566,035
6468329,575
6471860,335
6466269,996
6508732,856
6490553638
6468566,035
6470344,758
6460531,115
6449684,248
6449684,248
6449684,248
6449684,248
6428754,421
6427962,874
6427416,740
6427297,355
6427962,874
X
6355734,402
6357091,758
6430687,032
6425757,242
1225076,807
1245369,907
1216685,125
1216979,943
1230510,687
1235631,955
1247921,021
1236588,565
1243074,616
1239878,373
1236597,523
1230664,255
1232498,42
1225935,318
1225461,135
1217984,720
1230241,988
1242413,747
1235911,774
1195897,105
1212378,958
1217984,720
1214839,387
1221395,822
1221569,492
1221569,492
1221569,492
1221569,492
1235851,285
1239879,802
1238737,265
1242975,684
1239879,802
Y
1269988,926
1279130,734
1249696,395
1240397,550
1944-08-23
1915-08-24
1976-11-13
1945-03-08
1945-04-09
1940-04-10
1940-05-06
1985
1988-06-17
1923
1945-05-02
1944-12-14
1917-08-01
1910-04-29
1945-04-09
1939-09-23
1970-11-26
1950-12-31
1925-01-19
1997-04-26
1989-06-07
1939-09-23
1924-04-24
1983-06-06
1942
1942
1942
1942
1943-12-14
1944
1918-08-29
1916-10-13
1922-02-12
Förlisningsdatum
1944-10-01
1929-01-17
1964
1940-01-15
Minsprängd
Läcka
Kollision
Kollision
Bombad
Torpederad
Minsprängd
Sänkt
Brand
Kollision
Bombad
Minsprängd
Läcka
Läcka
Bombad
Torpederad
Brand
Strandad
Brand
Brand
Torpederad
Läcka
Kantrad
Sänkt
Sänkt
Sänkt
Sänkt
Minsprängd
-
Minsprängd
Strandad
Läcka
Haveriorsak
Minsprängd
Läcka
Läcka
Geografiskt område
3,5 nm OSO Nidingen
Utanför Sallebacka
Tjörnekalv
2 nm SV Hamneskär
Strax utanför Pater Noster
Vid Hamneskär
1-2 nm SV om Pater Noster
4 nm i 265 grader från
Pater Noster
9 nm V Hållö
Ca 1 nm NO Tovas ungar
V Skogsskär
Tovas SV flak
Ca 23 nm V Fjällbacka
Ca 15 nm V Soteskär
Ca 9 nm V Hållö
Ca 15 nm V Lysekil
Ca 10 nm V Gullholmen
Ca 9 nm VNV Pater Noster
Ca 6 nm NV Hamneskär
Ca 12 nm V Marstrand
Ca 10 nm i 220 grader
från Pater Noster
” Djupa rännan ”
5 nm SV Vinga
Ca 10 nm V Vinga
Utanför Hönö
Ca 8 nm i 180 grader från
Vinga
12 nm VNV Nidingen
8-9 nm V Hållö
Ca 8 nm V Hållö
11,5 nm SV Måseskär
Ca 3,5 nm V Hätteberg
Ca 10 nm väst Pater Noster
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
Källa
SVA
SVA
SVA
SVA
B IL A G A 2. Marina lämningar
Freya
43
DK
Nationalitet
S
S
N
DK
Namn
Charles
Dussan
Millman
Montana
Thor
Aurelia
Betzy & Laura
Hoppet
Carl XV
Courier
Boschen en Hoven
Diana
Friederike Dorothe
Graf Savernoy
Gustaf
Hilda
Hinderika Johanna
Jarlesberg
Mathilda
Ruby
Okänt
Okänt
Okänt
Bris
Dagmar
Okänt
Aurora
Mary
Agapetus
Hilma
Id
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
DK
S
GB
S
S
N
S
T
NL
T
RY
RY
S
S
NL
N
S
GB?
NL
S
S
Nationalitet
USA
ÖST
GB
S
S
GB
DK
Brigg
Jakt
Smack
Skonert
Jakt
Skonert
Ångare
Skonert
Brigg
Flöjt
Skepp
Brigg
Pink
Brigg
Skonare
Skonert
Brigantin
Skonert
Brigg
Koff
Skepp
Skonert
Jakt
Typ
Brigg
Brigg
Brigg
Bark
Skonert
Brigg
Skonert
Ångare
Typ
Trålare
Trålare
Pråmfartyg
Trålare
Tabell 2. Förlisningsuppgift, fornlämning
Namn
Mode
Västmanö
Folkvang
Kian
Id
39
40
41
42
Stenkol
Tegelsten
Barlast
Fisk
Plank
Stenkol
Trävaror
Brädor, läkt
Råg, korn
Bandjärn, kubbar
Barlast
Stenkol
-
Stenkol
Bomull, färgträ
Barlast
Styckegods
Barlast
Järn, talg mm
Barlast
Last
Får, kalvskinn
Frukt
Plank
Stenkol
Järn
Plank, bjälkar
Stenkol
Kol, koks
Last
Sand, fotogenfat
Fisk
574800
575190
581900
581920
581600
581680
575247
575340
575340
575440
575340
575380
575400
575440
575350
575340
575340
575360
575340
575400
575440
575440
571700
112200
112930
112240
112240
112100
112340
112439
112620
112620
112810
112810
112810
112500
112500
112670
112620
112620
112680
112620
112500
112500
112970
120850
6417033,493
6424895,543
6474460,357
6475078,326
6469006,228
6471306,314
6425729,785
6427259,536
6427259,536
6428996,816
6427142,859
6428378,830
6427962,874
6429198,808
6427515,389
6427259,536
6427259,536
6427813,773
6427259,536
6427962,874
6429198,808
6428870,503
6356764,647
X
6362713,305
6362617,735
6361409,954
6362423,288
6361748,136
6355796,829
6355971,798
6467227,442
X
6409729,448
6401857,908
6450465,837
6498487,459
Longitud
115620
115623
120840
115600
115660
115300
115000
112145
Longitud
112561
113016
111018
104280
Latitud
571950
571947
571930
571940
571920
571600
571600
581464
Latitud
574372
574006
580537
583030
1236187,559
1244143,839
1240624,333
1240665,061
1238629,725
1241397,029
1239387,486
1241155,877
1241155,877
1243084,868
1242965,759
1243045,162
1239879,802
1239960,178
1241998,473
1241155,877
1241155,877
1242182,909
1241155,877
1239879,802
1239960,178
1245058,405
1279448,848
Y
1267194,470
1267239,341
1279531,164
1266842,550
1267810,478
1263441,258
1260427,376
1239248,039
Y
1239707,471
1243438,43
1226851,765
1203876,710
1879-12-29
1887-07-02
1813-03-16
1854-01-28
1861-11-23
1871-08-26
1904-04-18
1863-10-31
1856-02-08
1777-04-25
1779-12-07
1863-10-31
1783-08-01
1789-04-06
1883-02-22
1850-08-28
1783-03-29
1883-10-26
1818-03-03
1862-10-29
1888-11-01
1882-02-22
1888-08-24
Läcka
Kantrad
Strandad
Strandad
Strandad
Strandad
Kollision
Strandad
Strandad
Strandad
Grundstött
Strandad
Strandad
Strandad
Strandad
Strandad
Strandad
Strandad
Strandad
Strandad
Grundstött
Strandad
Haveriorsak
Strandad
Strandad
Strandad
Strandad
Kollision
Läcka
Kollision
Grundstött
Haveriorsak
Minsprängd
Kollision
Läcka
Brand
Förlisningsdatum
1825-11-29
1840-05-25
1866-12-19
1903-09-10
1853-11-27
1851-12-30
1876-10-17
1940-02-26
Förlisningsdatum
1940-05-31
1954-12-07
1914-04-12
2004-05-11
SVA
Källa
SVA
SVA
SVA
SVA
Geografiskt område
N Bredaberg?
Revet utanför Malö
Rågelundsviken
Kobben SV Malö
ONO Nidingen
S Nidingen
”Under” Nidingen
Vendelsöfjorden, vid Hålaberg
Pater Nosterskären
Pater Nosterskären
Pater Nosterskären
Pater Nosterskären
Hamneskärs nordsida
Pater Nosterskären
Pater Nosterskären
Grösslingarna
Pater Nosterskären
Pater Nosterskären
Grösslingarna
Pater Nosterskären
Pater Nosterskären
Pater Nosterskären
Elloven/Systrarna
3 nm VSV Pater Nosters
fyr
6 nm VSV Nord-Kråkan
Ca 2,7 nm V Marstrand
Testholmen
Långholmen
Håskär/Högskär?
Gulskär
Geografiskt område
6 nm VNV Bolleskären
2,5 nm V Hönö Huvud
Ca 5 nm V Måseskär
V Väderöbod
Vrakskärens SV-sida, Harpö
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
Källa
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
Orion
Wänskapen
Alpha
Frithiof
Lommen
Lorely
90
91
92
93
94
95
Namn
Nellie
Saturnus
Tellus
Amasis
Drepanum
Dykkeren
Feodosia
Friedenau
Wigbert
Robert Müller VII
Prins Knud
Namn
Stella
”Gyldenlöwe”
Id
9000
9001
Namn
Okänd
Okänd
Nationalitet
-
Last
-
Typ
Ångare
Örlogsskepp?
Typ
Motorgaleas
Ångare
Trålare
Ångare
Ångare
Ångare
Ångare
Ångare
M/S
Coaster
Brigantin
Bark
Jakt
Skonert
Brigg
Skonert
Typ
Skepp
Typ
Segelfartyg?
Segelfartyg?
Nationalitet
N
N/D?
Nationalitet
S
CoRi
S
T
T
DK
T
T
T
T
S
S
N
S
N
T
S
Nationalitet
RY
Tabell 5. Vrak, möjlig fornlämning
Id
57
75
Tabell 4. Vrak, fornlämning
Id
44
45
46
48
49
50
51
52
54
55
56
Tabell 3. Vrak, ej fornlämning
Namn
Olga
Id
89
Latitud
581209
581348
Last
Cement
-
Förlisningsdatum
Haveriorsak
1800- eller tidigt 1900-tal Troligen grundstötning
1800- eller tidigt 1900-tal Troligen grundstötning
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
Källa
SVA
Geografiskt område
S Bonden
Tova
Källa
BM
BM
Källa
SVA
BM/SVA
Geografiskt område
Utanför Näsbokrok
SO Malö fyr
Norra Ledskär
Ca 5 nm SV Lysekil
Ca 7 nm SV Trubaduren
Utanför Yttre Tistlarna
Ca 9 nm VNV Vinga fyr
Ca 5 nm SV om Pater Noster
SV Dynan
4,5 nm V Nidingen
9 nm VSV Trubaduren
Högholmen?
Tovas ungar?
Tovas ungar
Tovas ungar
Ca 3 nm VSV Vinga
Harpebrotten
Geografiskt område
Stora Harpskäret
Geografiskt område
1 nm V Nordsten
Arödsgrundet
Haveriorsak
Grundstött
Kantrad
Strandad
Torpederad
Kollision
Läcka
Bombad
Torpederad
Torpederad
Minsprängd
Kollision
Strandad
Strandad
Grundstött
Läcka
Strandad
Haveriorsak
Strandad
Haveriorsak
Läcka
Grundstött
Förlisningsdatum
1953-01-18
1952-04-19
1983-01-25
1940-04-10
1943-11-20
1971
1945-04-04
1940-04-10
1940-04-10
1945-03-22
1965-10-22
1813
1898-11-03
1899-09-27
1832-04-25
1887-10-29
1829-10-20
Förlisningsdatum
1863-11-02
Förlisningsdatum
1899-09-23
ca 1670
Y
1274556,585
1271115,189
1273847,139
1233641,192
1240275,736
1248137,418
1232770,430
1235912,641
1236661,361
1256879,820
1233992,031
1241986,400
1233495,074
1233678,878
1233678,878
1245256,016
1238364,453
Y
1239056,849
Y
1267118,848
1260203,640
Y
1236115,57412
1235115,36955
X
6361384,362
6432834,171
X
6462003,89698
6465158,37361
Longitud
120331
114473
X
6362735,015
6361158,930
6355953,835
6466577,756
6386485,253
6381678,025
6401464,017
6422668,182
6423487,776
6360460,222
6388909,224
6472819,248
6465625,473
6465923,438
6465923,438
6395352,100
6467472,135
X
6468046,943
Longitud
120339
120019
120319
111565
112765
113614
111896
112081
112163
114573
112139
112410
111600
111610
111610
113190
112050
Longitud
112130
Latitud
572004
571907
571624
581431
573144
572885
573931
575101
575089
571818
573249
581810
581400
581410
581410
573640
581510
Latitud
581490
Longitud
111855
111741
Latitud
571907
575718
Last
Dräneringsrör
Koks
Tom
Kol
Dykutrustning
Ammunition
Trupptransport
Trupp, krigsmateriel
Barlast
Cement
Korn, havre
Stenkol
Tom
Brädor, salt mm
Stenkol
Salt
Last
Salt
Källa
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
SVA
Ankare
Kanoner
Slagen flinta
Slagen flinta
9005
9006
9007
9008
9004
581501
Latitud
572011
571737
575514
581816
Kanoner,
581502
keramik
Ostindiskt
581517
porslin
Ankare
9002
9003
Typ av objekt
Id
Tabell 6. Fornfynd
120600
120735
112812
112343
112137
112112
112100
Longitud
6362847,4333
6357962,48965
6430034,41493
6473045,29784
6467624,38718
6467187,29157
6467198,85495
X
1276935,07274
1278254,598
1243186,98924
1241566,09423
1239142,41062
1238700,68966
1238515,67565
Y
Tolkning
Förlorat ankare eller fartygslämning
Indikerar sannolikt en fartygslämning
Indikerar sannolikt en fartygslämning
Förlorat ankare eller fartygslämning
Indikerar sannolikt en fartygslämning
Lösfynd eller submarin boplatslämning
Lösfynd eller submarin boplatslämning
Mesolitikum
Mesolitikum
1600-1700-tal?
1800-tal
1700-tal?
1600-1700-tal?
1700-tal?
Datering
S Näsbokrok
O Vendelsö
V Breda Ulle
V Högholmen, O Kornö
V Gula skären
Mellan Salthästen och Stora/
Lilla Harpö
Salthästen
Geografiskt område
Alin 1941
Alin 1941
BM
BM
BM
BM
BM
Källa
Län
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Raä nummer
Frillesås 6:1
Frillesås 7:1
Frillesås 8:1
Frillesås 11:1
Frillesås 12:1
Frillesås 14:1
Frillesås 15:1
Frillesås 16:1
Frillesås 16:2
Frillesås 16:3
Frillesås 16:4
Frillesås 20:1
Frillesås 22:1
Frillesås 22:2
Frillesås 23:1
Frillesås 24:1
Frillesås 25:1
Frillesås 25:2
Frillesås 25:3
Frillesås 25:4
Frillesås 25:5
Frillesås 25:6
Frillesås 25:7
Frillesås 32:1
Frillesås 43:1
Frillesås 45:1
Frillesås 46:1
Frillesås 50:1
Frillesås 51:1
Frillesås 51:2
Frillesås 56:1
Frillesås 57:1
Frillesås 58:1
Frillesås 60:1
Frillesås 71:1
Frillesås 77:1
Frillesås 85:1
Frillesås 86:1
Frillesås 89:1
Frillesås 91:1
Frillesås 92:1
Tabell 1. Fornlämningar
Kommun
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Landskap
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Socken
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Frillesås
Lämningstyp
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Fornlämningsliknande lämning
Röse
Stensättning
Grav markerad av sten/block
Grav markerad av sten/block
Hög
Hög
Hällristning
Stensättning
Stensättning
Hällristning
Stensättning
Stensättning
Grav markerad av sten/block
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Fornlämningsliknande lämning
Fornlämningsliknande lämning
Boplats
Fyndplats
Fyndplats
Fyndplats
Fyndplats
Kompassros/väderstreckspil
Hällristning
Fornlämningsliknande bildning
Stensättning
Fornlämningsliknande bildning
Bro
Depåfynd
Fornlämningsliknande lämning
Fyndplats
Fyndplats
Lägenhetsbebyggelse
Kvarn
Lägenhetsbebyggelse
Antikvarisk bedömning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Bevakningsobjekt
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Övrig kulturhistorisk lämning
Antal
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
0
0
1
1
1
1
1
1
1
0
0
0
1
1
1
F
F
F
F
F
F
F
F
F
Stråk
B I L A G A 3. Lämningar på land
Frillesås 95:1
Landa 1:1
Landa 2:1
Landa 22:1
Landa 23:1
Landa 24:1
Landa 25:1
Landa 29:2
Landa 31:1
Landa 31:2
Landa 43:1
Landa 45:1
Landa 51:2
Landa 52:1
Landa 76:1
Landa 77:1
Landa 78:1
Landa 79:1
Stråvalla 42:1
Stråvalla 43:1
Stråvalla 44:1
Veddige 20:1
Veddige 21:1
Veddige 22:1
Veddige 23:1
Veddige 24:1
Veddige 25:1
Veddige 28:1
Veddige 29:1
Veddige 30:1
Veddige 31:1
Veddige 32:1
Veddige 33:1
Veddige 33:2
Veddige 33:3
Veddige 34:1
Veddige 35:1
Veddige 36:1
Veddige 37:1
Veddige 38:1
Veddige 40:1
Veddige 41:1
Veddige 50:1
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Kungsbacka
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Frillesås
Frillesås
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Landa
Stråvalla
Stråvalla
Stråvalla
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Lägenhetsbebyggelse
Hög
Byggnad annan
Stensättning
Stensättning
Röse
Röse
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Boplats
Boplats
Fyndplats
Fyndplats
Boplats
Fyndplats
Röse
Röse
Stensättning
Fornlämningsliknande bildning
Grav markerad av sten/block
Obestämbar
Hög
Stenkammargrav
Samlingsplats
Fornlämningsliknande lämning
Plats med tradition
Hög
Hög
Offerkast
Hög
Hög
Hällristning
Stensättning
Röse
Röse
Röse
Röse
Röjningsröse
Röse
Stensättning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Bevakningsobjekt
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Uppgift om
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Uppgift om
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
1
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
G
G
G
G
G
G
G
G
H
H
H
H
H
F
F
F
F
F
F
F
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Veddige 51:1
Veddige 51:2
Veddige 51:3
Veddige 52:1
Veddige 53:1
Veddige 54:1
Veddige 55:1
Veddige 56:1
Veddige 57:1
Veddige 58:1
Veddige 58:2
Veddige 58:3
Veddige 59:1
Veddige 60:1
Veddige 61:1
Veddige 62:1
Veddige 135:1
Veddige 151:1
Veddige 152:1
Veddige 154:1
Veddige 155:1
Veddige 156:1
Veddige 157:1
Veddige 157:2
Veddige 158:1
Veddige 159:1
Veddige 160:1
Veddige 162:1
Veddige 163:1
Veddige 164:1
Veddige 165:1
Veddige 166:1
Veddige 167:1
Veddige 168:1
Veddige 168:2
Veddige 169:2
Veddige 170:1
Veddige 170:2
Veddige 172:1
Veddige 173:1
Veddige 175:1
Veddige 176:1
Veddige 211:1
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Röse
Stensättning
Stensättning
Fornlämningsliknande lämning
Stensättning
Hällristning
Stensättning
Stensättning
Hällristning
Hällristning
Hällristning
Hällristning
Stensättning
Vägmärke
Plats med tradition
Vägmärke
Boplats
Fyndplats
Fyndplats
Stensättning
Fornlämningsliknande lämning
Fornlämningsliknande lämning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Fornlämningsliknande lämning
Naturföremål/-bildning med tradition
Obestämbar
Fornlämningsliknande lämning
Stensättning
Stensättning
Grav markerad av sten/block
Grav markerad av sten/block
Hög
Hög
Hög
Fyndplats
Stensättning
Stensättning
Vägmärke
Fyndplats
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Uppgift om
Fast fornlämning
Uppgift om
Uppgift om
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Uppgift om
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Bevakningsobjekt
Bevakningsobjekt
Bevakningsobjekt
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
1
1
1
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
G
G
G
G
H
H
G
G
H
H
H
H
H
H
H
H
H
H
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Veddige 213:1
Veddige 214:1
Veddige 215:1
Veddige 217:1
Veddige 220:1
Veddige 226:1
Veddige 268:1
Veddige 269:1
Veddige 270:1
Veddige 273:1
Veddige 300:1
Värö 29:1
Värö 31:1
Värö 31:2
Värö 32:1
Värö 32:2
Värö 33:1
Värö 35:2
Värö 61:1
Värö 65:1
Värö 65:2
Värö 65:3
Värö 66:1
Värö 67:2
Värö 68:1
Värö 69:1
Värö 71:1
Värö 72:1
Värö 73:1
Värö 74:1
Värö 75:1
Värö 76:1
Värö 76:2
Värö 78:1
Värö 78:2
Värö 79:1
Värö 79:2
Värö 80:1
Värö 80:2
Värö 93:1
Värö 93:2
Värö 93:3
Värö 96:1
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Veddige
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Fyndplats
Fyndplats
Fyndplats
Fyndplats
Röse
Husgrund, historisk tid
Lägenhetsbebyggelse
Lägenhetsbebyggelse
Lägenhetsbebyggelse
Lägenhetsbebyggelse
Fyndplats
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Röse
Röse
Stensättning
Naturföremål/-bildning med tradition
Röse
Hög
Hög
Stensättning
Hög
Stensättning
Stensättning
Hög
Vägmärke
Bildristning
Hällristning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Hällristning
Hög
Fornlämningsliknande lämning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Hög
Stensättning
Stensättning
Byggnad annan
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Uppgift om
Uppgift om
Uppgift om
Uppgift om
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
0
0
1
1
1
1
1
1
0
1
1
1
1
1
1
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
H
H
G
G
G
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Västra Götaland
Värö 100:1
Värö 101:1
Värö 102:1
Värö 102:2
Värö 106:1
Värö 107:1
Värö 162:1
Värö 163:1
Värö 164:1
Värö 164:2
Värö 165:1
Värö 166:1
Värö 166:2
Värö 166:3
Värö 166:4
Värö 168:1
Värö 169:1
Värö 184:1
Värö 188:1
Värö 191:1
Värö 191:2
Värö 197:1
Värö 205:1
Värö 213:1
Värö 229:1
Värö 231:1
Värö 232:1
Värö 279:1
Värö 282:1
Värö 283:1
Värö 287:1
Värö 292:1
Värö 294:1
Värö 304:1
Värö 323:1
Värö 324:1
Ås 26:1
Ås 27:1
Ås 28:1
Ås 29:1
Ås 137:1
Hålta 13:1
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Kungälv
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Bohuslän
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Ås
Ås
Ås
Ås
Ås
Hålta
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Värö
Grav - uppgift om typ saknas
Fornlämningsliknande bildning
Hög
Hög
Naturföremål/-bildning med tradition
Fyndplats
Fornlämningsliknande lämning
Hög
Stensättning
Fornlämningsliknande bildning
Röse
Röse
Röse
Stensättning
Röse
Naturföremål/-bildning med tradition
Naturföremål/-bildning med tradition
Boplatsområde
Vägmärke
Ristning, medeltid/historisk tid
Ristning, medeltid/historisk tid
Bytomt/gårdstomt
Fornlämningsliknande lämning
Fornlämningsliknande lämning
Fyndplats
Fyndplats
Boplats
Stensättning
Fyndplats
Boplats
Kvarn
Fyndplats
Boplats
Fyndplats
Hög
Fyndplats
Hög
Flatmarksgrav
Fornlämningsliknande lämning
Hög
Kvarn
Stensättning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Uppgift om
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Bevakningsobjekt
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
1
1
1
1
1
1
1
0
0
1
1
0
1
1
0
1
0
1
0
1
1
1
1
1
1
1
1
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
I
I
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
Hålta 14:1
Hålta 14:2
Hålta 77:1
Hålta 127:1
Jörlanda 29:1
Jörlanda 35:1
Jörlanda 36:1
Jörlanda 36:2
Jörlanda 60:1
Jörlanda 60:2
Jörlanda 61:1
Jörlanda 61:1
Jörlanda 61:1
Jörlanda 61:2
Jörlanda 61:2
Jörlanda 61:2
Jörlanda 84:1
Jörlanda 88:1
Jörlanda 88:2
Jörlanda 88:3
Jörlanda 88:4
Jörlanda 137:1
Jörlanda 140:1
Jörlanda 161:1
Jörlanda 186:1
Jörlanda 186:2
Jörlanda 186:3
Jörlanda 186:4
Jörlanda 197:1
Jörlanda 205:1
Jörlanda 328:1
Jörlanda 328:2
Jörlanda 328:3
Jörlanda 328:4
Jörlanda 333:1
Jörlanda 350:1
Jörlanda 350:2
Jörlanda 351:1
Jörlanda 352:1
Jörlanda 366:1
Lyse 20:1
Lyse 21:1
Lyse 22:1
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Stenungsund
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Hålta
Hålta
Hålta
Hålta
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Jörlanda
Lyse
Lyse
Lyse
Hög
Stenkrets
Fyndplats
Stenkrets
Stensättning
Stensättning
Hög
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Flatmarksgrav
Hällristning
Fyndplats
Hällristning
Hällristning
Hällristning
Hällristning
Fyndplats
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Hällristning
Hällristning
Hällristning
Hällristning
Hällristning
Vägmärke
Röse
Fossil åker
Röse
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Bevakningsobjekt
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Uppgift om
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Bevakningsobjekt
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
1
1
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
1
0
1
1
1
1
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
1
C
C
C
C
C
A
A
A
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
B
B
B
B
B
B
C
C
C
E
Lyse 23:1
Lyse 24:1
Lyse 25:1
Lyse 27:1
Lyse 28:1
Lyse 28:2
Lyse 29:1
Lyse 147:1
Lyse 193:1
Lyse 193:2
Lyse 198:1
Lyse 199:1
Lyse 232:1
Lyse 372:1
Lyse 372:1
Lyse 372:2
Lyse 372:2
Lyse 482:1
Lyse 542:1
Skaftö 119:1
Solberga 29:1
Solberga 40:1
Solberga 40:2
Solberga 41:1
Solberga 42:1
Solberga 42:2
Solberga 43:1
Solberga 44:1
Solberga 46:1
Solberga 46:2
Solberga 46:3
Solberga 46:4
Solberga 47:1
Solberga 48:1
Solberga 120:1
Solberga 122:1
Solberga 122:2
Solberga 130:1
Solberga 131:1
Solberga 146:1
Solberga 186:1
Solberga 188:1
Solberga 195:1
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Lyse
Skaftö
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Solberga
Boplats
Gravfält
Fornlämningsliknande lämning
Boplats
Fornlämningsliknande bildning
Fornlämningsliknande bildning
Fornlämningsliknande lämning
Boplats
Hällristning
Ristning, medeltid/historisk tid
Hällristning
Fornlämningsliknande bildning
Boplats
Livsmedelsindustri
Livsmedelsindustri
Husgrund, historisk tid
Husgrund, historisk tid
Tomtning
Sammanförda lämningar
Tomtning
Sammanförda lämningar
Gravfält
Hög
Hög
Hög
Hög
Hög
Fornlämningsliknande lämning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Stensättning
Hög
Stensättning
Stenkammargrav
Fornlämningsliknande lämning
Fornlämningsliknande lämning
Stensättning
Dammvall
Vägmärke
Minnesmärke
Vägmärke
Lägenhetsbebyggelse
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Bevakningsobjekt
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Bevakningsobjekt
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Bevakningsobjekt
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
D
E
E
E
E
D
D
D
D
D
D
D
A
A
A
A
A
A
11
11
11
11
A
A
13
A
A
A
A
A
B I L A G A 4. KMV-områden och riksintressen för kulturmiljövården
Tabell 1. KMV-områden
Län
Kommun
Namn
Kommun nr
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Halland
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Lysekil
Stenungsund
Stenungsund
Tjörn
Tjörn
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungälv
Kungsbacka
Kungsbacka
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Varberg
Näverkärr, Slävik, Bubacka
Ryxö
Öar i Väster: Stora och Lilla Kornö
Saltö
Ramsön, Jörlanda socken
Anrås, Jörlanda socken
Pater Noster
Åstol
Årsnäs–Åseby, Solberga socken
Älgön, Lycke socken
Solberga–Vallbyslätten, Solberga socken
Ödsmåls by, Solberga socken
Lövön, Solberga socken
Kroken
Frillesås
Nidingen
Kvarnome
Torstorp
Värö-Backa
Åkraberg
Vendelsö
Åsbro
Låke
Klockaregården
Syllinge 1:2
Nordvära 10.5
Ås 6:8
Varbergsbygd
Norvära fägata
6
7
11
12
1
2
10
18
7
25
29
30
39
24
25
16
53
55
57
59
62
64
135
139
141
146
150
288
289
Tabell 2. Riksintressen för kulturmiljövården
Län
Kommun
Beteckning
Namn
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Halland
Lysekil
Stenungsund
Stenungsund
Tjörn
Tjörn
Kungälv
Kungälv
Kungsbacka
KO22
KO39
KO40
KO58
KO62
KO17
KO18
KN 7
Stora och Lilla Kornö
Anrås
Ramsön
Pater Noster
Åstol
Solberga-Ödsmål
Älgön
Nidingen
Rapport 2007:18
Staffan von Arbin och Niklas Ytterberg (red.)
LEDNINGAR FÖR NATURGAS FRÅN N ORGE TILL DEN SVENSKA VÄSTKUSTEN