LARARLONELYFTET

ao
aa
LARARLONELYFTET
hur premiera prestation?
HÖSTEN 2015
fattade regeringen beslut om att satsa
3 miljarder för att ge lönesåttande chefer
i skolvärlden medel för att premiera
prestation. Då väcktes tanken hos mig
om att utveckla en metod och ett verktyg
som ger rätt redskap i den utmaning
cheferna står inför.
Glädjande nog fick vi god respons och tillsammans med 12 samarbetspartners kan
vi med detta PM beskriva resultatet av
vinterns och vårens samarbete. Med vår
samlade kompetens har vi nu skapat en
unik modell och ett verktygför att hjälpa
lönesättande chefer inom skolvärlden att
bedöma och premiera lärares prestation.
Vår metod och vårt verktyg
presenteras under våren och hösten i
seminarieform hos kommuner och fristående
skolor.
Vill du veta mer om modellen och framgångsrika sätt att arbeta med verktyget kommer vi
gärna till er och håller seminarier och
utbild ninga r
O* þlDANIEL EDENHOLM
VD Sysarb Group AB
aa
! a
LARARLONELYFTET
h u r prem iera prestatio n?
BAKGRUND OCH SYFTE
Satsningen på Lärarlönelyftet har som bakgrund ett starkt missnöje med resultatutvecklingen och måluppñTllelsen inom svensk skola
samt en stor oro över den växande lärarbristen, som också kommer att fortsätta att öka
de närmaste tio åren.
Projektet "Lärarlönelyftet - hur premiera
prestation" har vuxit fram utifrån ett antal
huvudmäns intresse för och önskan om att
samverka kring hur man tar sig an utmaningen att skapa en så likvärdig bedömning och
genomtänkt lönesättning som möjligt.
Denna bild stämmer också väl överens med
den som gavs i OECD:s rapport om svensk
skola;
Projektet har fokuserat på tre
frågeställningar:
"lmproving Schools in Sweden: An
OECD
Perspective" (20f 5).
Syftet med regeringens satsning framgär
kortfattat av förordningen, SFS 2016:100,
nämligen att ge särskilt kvalificerade lärare,
förskol lä rare och fritidspedagoger h ögre lön.
Denna lönesatsning ska bidra till ökad kvalitet
i undervisningen, till förbättrade kunskapsresultat och till verksamhetens utveckling i
övrigt.
Antalet lärare som hos en huvudman får del
av höjningen styrs av hur den lokala lönebildningen ser ut. De enda riktlinjer som statsmakten gett är att snittet för alla som hos
huvudmannen får del av höjningen ska ligga
mellan 2.500 kr och 3.500 kr.
1. Hur bedöma prestation och
identifiera vilka som är särskilt
kvalificerade lärare?
2.Hur lönesätta utifrån den glorda
bedömningen?
3. Hur kommunicera utfallet med alla
medarbetare och med övriga
intressenter?
Projektet innebär att huvudmännen i
samverkan utvecklat ett gemensamt synsätt
på bedömningen och tagit fram och utformat
en bedömningsmatris; fört dialog kring hur
lönesättningen sedan genomförs utifrån
denna bedömning och utifrån ett helhetsperspektiv på lönenivåer och lönestruktur;
samt hur man kommunicerar resultatet av
bedömning och lönesättning så att transparens och tillit kan säkerställas.
De viktiga stegen i arbetet rned Lärarlönelyftet framgår av projektets aktivitetsplan.
Se bilaga
I
3
BEDOMA UNDERVISNINGEN
"Du skq hq utvecklqt
undervisningen".
Så sammanfattar Skolverket på sin hemsida
vad som krävs för att lärare ska få ta del av
Lärarlönelyftet.
samverkan mellan parterna har övergripande kriterier tagits fram för att beskriva
hur man som lärare ska ha arbetat med att
utveckla undervisningen. Dessa anges i
förordningen.
I
Detta ska ha skett genom att läraren,
förskolläraren eller fritidspedagogen har:
tagit särskilt ansvar för att utveckla
undervisningen genom kollegialt
lärande i former som vilar på
vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet;
2. med stöd av formell utbildning på
avancerad nivå utöver lärarexamen
förbättrat undervisningens innehåll,
metoder och arbetssätt.
3. tagit särskilt ansvar för att stödja
lärarstudenter och kollegor som är nya
i yrket eller tagit särskilt ansvar för att
utveckla ämnen eller ämnesövergripande ämnesområden
4. tagit särskilt ansvar för särskilt
komplicerade undervisningssituationer.
1
.
Huvuduppgiften inom området "bedöma" i
vårt projekt har därför varit att fastställa och
beskriva:
1. Hur säkerställer man att de statliga
kriterierna blir grund för bedömningen?
2. Vilka ska bedömas utifrån dessa
kriterier?
3. Vilka underlag för en bedömning
krävs för att skapa tillit och
transparens?
De deltagande huvudmännen i projektet har
tillsammans tagit fram en bedömningsmatris
som utgår ifrån kriterierna i förordningen och
4
från de underlag som på olika håll bland de
deltagande huvudmännen använts vid den
ordinarie lönerevisionen. I den processen
ringade vi in tre kriterieområden:
1
. Utvecklar undervisningen
2. Driver kollegialt lärande
3: Bygger uWecklingen av lärandet
på vetenskaplig grund och utgår
ifrån beprövad erfarenhet
Utgångspunkten i projektet har varit att de
som har bedömts genomföra sin undervisning på ett mycket bra eller excellent sätt vid
den ordinarie lönerevisionen, ska få en förnyad bedömning utifrån den gemensamt framtagna matrisen för att tydliggöra vilka som
har presterat en utvecklande undervisning på
ett sådant sätt att de ska få del av de statliga
medlen.
Se bilaga 2
Denna matris finns i digital form, knuten
till Sysarbs lönekartläggningssystem, MlA.
Eftersom bedömningen av varje lärare,
förskollärare och fritidspedagog som får höjd
lön är en offentlig handlin gför arbetsgivare
inom offentlig sektor, innebär detta att
underlagfinns utformat på ett likvärdigt
och strukturerat sätt.
Huvudmannen kan också med detta
instrument snabbt ta fram resultatet av den
bedömning som gjorts av alla lönesättande
chefer. Var finns alla särskilt kvalificerade
lärare? Hur är de fördelade på olika enheter
inom verksamheten?
En viktig, och nog så komplicerad, fråga
i
anslutning till detta blir vilket tidsperspektiv
som bedömningen ska göras utifrån.
De statliga medlen ska fördelas utifrån de
kriterier som anges i förordningen, men
en lönesättande chef, med väl utvecklad
doku mentation av både verksamhetsbesök,
resultatu ppföljning och årliga bedömingar
utifrån fastställda kriterier bör med fördel
göra sin bedömning av vad den aktuelle
läraren uppvisat över tid.
LONESATTA. UTÖVER
DEN ORDINARIE
LON EREVISION EN
Förordningen är mycket tydlig i vissa avseenden. Det är "särskilt kvalificerade lärare,
förskoIlärare eller fritidsped agoger" som kan
få högre lön utifrån de beskrivna syftena och
utifrån den gjorda bedömningen.
Det heter vidare att de statliga medlen ska
ges för att betala "en lön som överstiger den
lön som skulle ha betalats enligt den
ord inarie lönerevisionen".
Utgångspunkten är alltså att den kvalificerade medarbetaren redan har fått
en god bedömning och ett gott utfall i den
ordinarie löneöversynen.
Men det finns ingenting som säger hur
mycket den enskilt kvalificerade läraren
(forskol- läraren eller fritidspedagogen)
ska få. Förordningen talar bara om
"den sammanlagda löneökningen hos varje
huvudman" och vad snittet för utfallet ska
vara, nämligen "minst 2 500 kronor och högst
3 500 kronor per månad och lärare".
Detta innebär att utfallet för den enskilde
läraren är helt beroende av hur huvudmannen arbetar med den lokala lönebildningen:
Handlar den extra översynen om att den nya
lönen gäller tillsvidare eller om det är ett tidsbegränsat tillägg?
Sysarbs rekommendation är att medlen från
Lärarlönelyftet ska ingå i den ordinarie lönen.
Det är önskvärt att huvudmannen har en
målbild av vad särskilt kvalificerade lärare
ska tjäna i den aktuella kommunen eller
organisationen; antingen idag eller kanske
om tre år. Om inte bör höstens kommande
extra lþneöversyn med fördel föregås av en
dialog om vilken målbild arbetsgivare,
medarbetare och parter har av vad löneläget
och lönespannet bör vara.
Den lokala lönebildningen bör inte bara utgå
från nuläge utan också klargöra önskat läge
- och tillvägagångssättet för att skapa förutsättning ar för att nå ett överenskommet,
önskat läge.
I projektet har dialogen kring lönesättning
utgått ifrån Sysarb:s modell för lönekartläggning, den så kallade M|A-modellen,
som beskriver vilka faktorer som påverkar
lönenivån:
M
Marknadens Iönelägel
kompetensförsörjning
I ndividuella faktorer;
prestat¡on
A
Arbetets svå righetsgrad
och ansvarsnivå
Arbetets inriktning har varit att fokusera på
att för lönesättning bedöma prestation, dvs
"1". Där inryms hur individen bidragit till att
uWeckla egen undervisning, drivit kollegialt
lärande och säkerställt att utveckling sker
på vetenskaplig grund.
Då blir det avgörande för lönenivån hur
det ser ut med lönerelationen mellan
medarbetare. Ett par avgörande frågor blir:
Vilket spann finns och bör finnas mellan
lärare, mellan förskollärare och mellan
fritidspedagoger hos huvud mannen?
Hur kan medlen användas för att skapa
ökade löneskillnader inom de olika
grupperna av medarbetare. De medel som
nu fördelas, med de kriterier som angetts,
har däremot inte iförsta hand med relationen till marknaden och andra yrkesgrupper
att göra. De statliga medlen i Lärarlönelyftet
bör, enligt Sysarb:s bestämda uppfattning,
användas fór att stärka den lokala lönebildningen, genom att fokusera på lönestrukturer
och att premiera prestation.
Effekterna av fördelningen av dessa medel
är avsedda att vara långsiktiga. Lönerna för
lärare ska höjas genom att ingå i grundlönen, oavsett om det beskrivs som ett fast
kontant tillägg. Det handlar alltså inte om
tidsbegränsade tillägg. Därav föfjer att det blir
extra angeläget att ha ett helhetsperspektiv
och låta inriktningen vara på lönestrukturer,
inte på tillägg för temporär "skicklighet".
5
KOMMUNICERA FÖR ATT SKAPA TILLIT
OCH TRANSPARENS
Vikten av att kommunicera både internt och
externt kring denna uppmärksammade satsning på att höja lärarnas löner innebär
att varje organisation bör upprätta en
kommunikationsplan där huvudmannen
tänkt igenom mójliga intressenter, t.ex.
medarbetare inom och utom den egna
organisationen, fackliga parter, politiken
samt allmänhet och media.
För kommunikation med alla medarbetare
inom den egna verksamheten har ett bildspel
tagits fram.
(Bildspelet kan laddas ner på sysarb.se/
lararlonelyftet)
Kommunikationsplanen bör tydligt innehålla
vad vill vi kommunicera, vem vi ska kommunicera med och hur informationsflödet ska se
ut. En aktuell tidsplan för kommunikationsarbetet bör också upprättas.
Se bilaga 3
Utgångspunkten är glädje över att alla är
överens om att skolan och dess medarbetare
ska tillföras mer pengar för att ge förutsättningar för att höja löner för särskilt kval¡ficerade medarbetare.
Viktigt att påminna om regeringens syfte,
nämligen att utveckla undervisningen och
nå bättre resultat.
Vad man som huvudman måste ha klart för
sig är att alla extra satsningar skapar nya
förväntningar, där krav på kompensation
och missnoje av att inte få del av satsningen
kan bli en viktig arbetsmiljöfråga.
lnledningsvis handlar det om att skapa en
struktur och tidsplan för vad som kan
kommuniceras omedelbart och vad som är
lämpligast att vänta med. Förståelse för att
skapa helhet och sammanhang med den
tokala lönerevisionen tillhör det prioriterade
6
Detsamma gäller att de statl¡ga kriterierna
och den framtagna bedömningsmatrisen
kommer att vara grund för bedömning
av vilka som är verksamhetens bästa lärare.
Viktigt är också att klargöra att de statliga
medlen är en bidragsram, som lokalt fördelas. Betoning kan med fördel ligga
på att detta är en utmanande uppgift, och
att matrisen därför är framtagen tillsammans
med tretton olika partners. Detta skapar förutsättningar för tillit och transparens.
Eftersom en röd tråd iarbetet med projektet
har varit att fokusera på lönestrukturen är
det angeläget att också detta kommuniceras
på ett begripligt sätt för alla medarbetare oavsett om man tillhör de kategorier som får
eller inte bedöms få; eller om man utgör en
del av övriga medarbetare.
Också förståelsen av att det är snittet för alla
medarbetare hos huvudmannen som får del
av Lärarlönelyftet som ska ligga mellan 2'500
kr och 3.500 kr kräver tydl¡g kommunikation.
Slutligen innebär lokala medier en särskild
utmaning. Det är viktig att huvudmannen
har en genomtänkt strategi för hur man
kommunicerar också med dessa.
Vem som har mandat att göra det och
på vilka sätt det ska göras.
Se
vidare för:
Bi laga
B¡ laga
Bi laga
1
2
3
Projektets aktivitetsPlan
Bedömningsmatris
Förslag till kommunikationsplan
Det här projektet och den här processen
har genomförts i samverkan med följande
huvudmän:
Arboga, Arvidsjaur, Flen, Gnesta, Hallsberg,
Heby, Kalmar, Leksand, NYbro, Salem,
Vansbro och Väringaskolan i Sigtuna.
BI
LAGA 1 : Projektets aktivitetsplan
Processen under arbetet med lärarlönelyftet
1
Dialog och förankring - med fackliga parter, chefer och medarbetare
i organisationen.
2
ldentifiera medarbetare som ska bedömas i lärarlönelyftet med
utgångspunkt av utfallet från den ordinarie löneöversynen.
3
Genomföra bedömning utifrån de statliga kriterierna med stöd av
bedömningsmatrisen.
4.
Analysera utfallet i relation till befintlig lönestruktur
5.
Fastställa vem som ska få del av lärarlönelyftet'
6.
Lönesätta utifrån önskad lönestruktur.
7.
Kommunicera utfallet med medarbetarna och informera fackliga parter
7
LARARLÖN ELYFTET
-
BEDÖn¡ru I NGSKR ITER I ER
1. Utvecklar undervisningen - 2. Driver kollegialt lärande
3. Bygger utveckling av lärandet på vetenskaplig grund och utgår från beprövad erfarenhet
BEDöMNINGSOMNÅOC
MYCKET BRA
EXCELLENT
Fokus på arbetslaget och alla elever i laget
Fokus på hela kollegiet och verksamheten
Använder systematisk reflektion och analys över
lärande och kunskapsresultat i den egna gruppen och
laget, tillsammans med elever och kollegor, för att
höja undervisningens kvalitet och resultat.
Använder systematisk reflektion över
lärande och kunskapsresultat, tillsammans
med elever och kollegor, med ett tydligt
syfte att höja undervisningens kvalitet och
resultat för hela skolan.
Analyserar elevernas behov och organiserar
undervisningen i den egna gruppen och inom laget
utifrån den enskilde elevens behov och förutsätt-
Analyserar elevernas behov och
organiserar hela verksamheten utifrån den
enskilde elevens effarenhet, förutsättningar
och behov. Är skicklig på att identifiera och
möta individer och grupper utifrån deras
specifika förutsättningar och behov samt
anpassa arbetsformer och arbetssätt
UTVECKLAR UNDERVISNINGEN
Utifrån ett tydligt ledarskap i klassrummet
lede¡ följer upp, bedömer, kommunicerar
och dokumenterar elevens
kunskapsutveckling.
Säkerställer att varje elev ges förutsättningar att utueckla ett allt mer medvetet
lärande och att nå uppsatta mål.
ningar.
cn
I
N
Har ett formativt förhållningssätt som bidrar till
förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse.
därefter.
Utmärks av ett tydligt formativt förhållningssätt som ger märkbar utveckling av
lärandet inom verksamheten som helhet.
t,
J
m
oo
Oì
LÄRARIÖru ELYFTET _ BEDÖIT¡ II I NGS KR ITE R I E R
1. Utvecklar undervisningen - 2. Driver kollegialt lärande
3. Bygger utvecklingen av lärandet på vetenskaplig grund och utgår från beprövad erfarenhet
MYCKET BRA
EXCELLENT
Fokus pá arbetslaget och alla elever i laget
Fokus på hela kollegiet och verksamheten
BEDÖMNINGSOMNNOC
DRIVER KOLLEGIALT LÄRANDE
Analyserar och utvärderar undervisningen
tillsammans med kollegor för att få bättre
resultat hos eleverna. Driver ett strukturerat
samarbete för att utveckla kunskap och
färdigheter.
Säkerställer långsiktighet, systematik och
fokus idet kollegiala samtalet.
cn
N
N
I
t,
J
m
lnitierar och driver idet dagliga arbetet
kollegialt lärande som en av de viktigaste
f ramgångsfaktorerna för skolutveckling med starkt vetenskapligt stöd.
Samarbetar väl med kollegorna för att utifrån
gemensam analys och utvärdering skapa en god
studiemiljö för eleverna, och för att med
gemensamma mål höja resultaten.
Ar delaktig i och driver på samarbetet med
arbetskamrater och ledning.
Delar och tar till sig kunskaper, erfarenheter och
information.
Samarbetar väl och kontinuerligt,
tillsammans med kollegor inom och utom
laget, med analys, gemensam reflektion,
dokumentation och systematiskt
utvecklingsarbete för att ständigt förbättra
måluppfyllelse och resultat för hela
verksamheten.
Delar medvetet och strukturerat kunskaper,
erfarenheter och information i syfte aü höja
resultaten. Utmärks av öppenhet för att
pröva och omsätta nya kunskaper.
Tar stort ansvar för hela verksamhetens
pedagogiska utvecklingsarbete för att nå
uppsatta mål och resultat. Bidrar tydligt till
att verksamheten systematiskt utvecklas.
LARARLoN ELYFTET _ BEDÖvru I NGSKR ITERI ER
1. Utvecklar undervisningen - 2. Driver kollegialt lärande
3. Bygger utvecklingen av lärandet på vetenskaplig grund och utgår från beprövad edarenhet
BEDÖMNINGSOMNÅOE
MYCKET BRA
EXCELLENT
Fokus på arbetslaget och alla elever i laget
Fokus på hela kollegiet och verksamheten
Följer vetenskaplig forskning inom områdena för den
egna verksamheten och prövar utvecklingen av den
egna undervisningen i detta perspektiv.
Säkerställer att framtagna förslag och
beslutade satsningar bygger på
vetenskaplig grund och genomförs med
synliga förändringar i verksamheten som
Reflekterar tillsammans med laget kring aktuell
forskning som kan ha betydelse för utveckling av
verksamheten.
resultat.
BYGGER PÅ VETENSKAPLIG
GRUND OCH UTGÅR IFRÅN
BEPRöVAD ERFARENHET
Tar ansvar för eget lärande och egen
yrkesuWeckling genom att på vetenskaplig
grund systematiskt reflektera enskilt och
tillsammans med andra.
Tillägnar sig och delar med sig av aktueilt
forsknings- och utvecklingsarbete.
Uppmärksammar i laget dessutom beprövad
erfarenhet - praktisk klokskap; möjligheten att utifrån
cn
cn
lång erfarenhet dra generella antaganden eller
slutsatser om undervisning, lärande och kunskap.
Motiverar valda arbetssätt och ageranden
utifrån aktuell forskning och beprövad
erfarenhet. Strävar efter att dessa får
genomslag i verksamheten som helhet.
Deltar med engagemang i hela skolans
kunskapsutveckling med fokus på skolnära
vetenskaplig forskning.
I
N
(9
J
m
O
r
BILAGA 3:
sA HÄN KAN EN
KOMMUNIKATIONSPLAN
cönns
Kommunikationsplanen är ett stöd för att
planera vad som är den bästa kommunikationsinsatsen för den aktuella frågan,
både internt och externt.
Se den bifogade mallen som ett exempel att
använda när lärarlönelyftets olika informations- och föran kri ngsp rocesser tyd liggörs'
Vi på Sysarb bistår gärna med stöd och råd i
att ta fram en kommunikationsplan.
En kommuntkationsplan ger svar på vad som
ska sägas, genom vilka kanaler, när i tiden
och till vem ansvarig chef behöver
kommunicera med.
Tänk igenom strategin. Koppla den till
kommu nikationsbehov och förutsättningar.
Alla projekt har risker och framgångsfaktorer
En del av riskerna kan motverkas genom en
genomtänkt kommuni kation.
Beskriv de konkreta resultat som
kommunikationen ska uPPnå.
Målen kan vara kvantitativa och kvalitativa.
Exempel på frågor att besvara i en
kommunikationsPlan:
Vilka risker med Projektet
behöver kommuniceras/
hanteras innan Problem uPPStår?
Beskriv bakgrunden och anledningen
till den planera de kommunikationsinsatsen.
Beskriv bakomliggande faktorer som är
av vikt.
Beskriv syftet med kommunikationen,
varför ska vi kommunicera och vad ska
vi uppnå? SYftet ska uttryckas som den
generella målsättningen och
lnriktningen kopplat till Lärarlönelyftets
.
.
.
.
.
.
.
.
.
må1.
Vilka företeelser inom organisationen
kan vara av betYdelse?
Vilka andra pågående företeelser i vår
omvärld kan vara av betYdelse?
Analysera och beskriv nuläget av
kommunikationen
Hur hantera debatt i sociala medier?
Vem hanterar frägor från media?
Vem hanterar fràgor från föräldrar?
Vad
Vem ansvarar
Vem utformar
lntern info om LLL
rektor
bitrådande rektor
Lönekriterier
rektor
LLL
Lönesamtal
rektor
rektor
Frågor från föräldrar
rektor
biträdande rektor
Hantera debatt i sociala medier
rektor
Frågor & svar till medarbetare
Frågor svar till föräldrar
Frågor & svartill media
Pressmeddelande
Hur informerar vi
När säkerställer vi
intranät, APT
senast slutet av maj
intranät
start ht
personliga samtal
oktober
Genomfört
11
SYSAFIEI
HUVUDKONTOR
Sysarb Group AB
Järntorget 1 2C
73230 ARBOGA
STOCKHOLMSKONTOR
Sysarb Group AB
7A CENTRALEN
Vasagatan 7
11120 STOCKHOLM
KONTAKTUPPGIFTER
SUPPORT
0589-s01 60
[email protected]
Org.nr 556681-8828
0589-501 60
support@sysa rb.se