Bakgrund avgör valet till Högskolan

advertisement
UTBILDNING
Bakgrund avgör valet
Under de senaste tio åren har antalet
högskolenybörjare ökat från 58 000
till 78 000. Regeringens mål är att
hälften av en årskull ska ha påbörjat
studier i högskolan vid 25 års ålder.
Drygt 40 procent av årskullarna födda
i mitten av 1970-talet hade börjat
vid denna ålder. Andelen för kvinnor var större i samtliga redovisade
socio-ekonomiska grupper.
A
Av Ewa Foss
ndelen som påbörjat högskoleutbildning vid  års ålder ökade
kontinuerligt i årskullarna
födda –, från  till  procent.
Men fortfarande är skillnaden stor mellan olika socio-ekonomiska grupper.
I årskullen födda  var andelen för
barn till högre tjänstemän  procent
och för barn till ej facklärda arbetare
 procent. Detta kan jämföras med
regeringens mål att hälften av en årskull
ska ha påbörjat högskoleutbildning
vid  års ålder. I början av -talet
uppfylls detta mål endast av ungdomar
från tjänstemannahem på hög och mellannivå, medan andra grupper har långt
kvar.
redande. På program där kvinnor är i
majoritet, som estetiska programmet och
omvårdnadsprogrammet, är övergången
till högskolan som högst. Däremot har
studerande inom mer mansdominerade
utbildningar låg övergång till högskolan.
Även i gruppen utan fullföljd gymnasieutbildning är övergången högre för
kvinnor än för män.
Snedrekrytering redan på gymnasiet
Den sociala snedrekryteringen i utbildningssystemet startar långt före valet av
högskoleutbildning. En studieförberedande gymnasieutbildning är tre gånger
vanligare för barn till högre tjänstemän
än för barn till ej facklärda arbetare.
Det motsatta gäller för övriga gymnasieutbildningar som är vanligare bland
arbetarbarn. Bland dem är också andelen
utan fullföljd gymnasieutbildning klart
störst.
Redovisade uppgifter om gymnasieutbildning avser endast svensk gymnasieskola, t.ex. komvux ingår inte. Till
studieförberedande utbildningar räknas
naturvetenskapsprogrammet (NV) och
samhällsvetenskapsprogrammet (SP)
inklusive motsvarande tidigare linjer.
Skillnaderna mellan grupperna i
andelen med studieförberedande gymnasieutbildning är av avgörande betydelse
då det gäller övergången till högskolestudier. För födda  var övergången
till högskolestudier t.o.m.  års ålder
 procent för dem med en studieförberedande utbildning, medan andelen för
dem med en övrig gymnasieutbildning
var  procent och för dem utan gymnasieutbildning  procent. Andelarna var
Ingen utjämning
Andel med påbörjad högskoleutbildning vid 25 år bland personer
födda 1968–76 efter social bakgrund. Procent
Procent
70
Barn till:
Högre tjänstemän
60
Tjänstemän på
mellannivå
50
Fler kvinnor än män börjar
Fler kvinnor än män går vidare till högskolestudier. Så har det varit sedan ,
då utbildningar inom bl.a. vård och
undervisning fick högskolestatus. Vid 
års ålder hade, i årskullen födda ,
 procent av kvinnorna och  procent
av männen, påbörjat högskolestudier.
Andelen kvinnor var större i samtliga
redovisade socio-ekonomiska grupper.
Minst var skillnaden i den studieförberedande gymnasieutbildningen; störst i
mer yrkesinriktad gymnasieutbildning.
De yrkesinriktade utbildningarna är
mer könssegregerade än de studieförbe12
40
Lägre tjänstemän
Företagare/lantbrukare
30
Facklärda arbetare
Ej facklärda arbetare
20
10
0
1968
1970
1972
1974
1976 Födelseår

Högskolestudier har blivit vanligare i alla sociala grupper. Men ojämlikheten består. Gapet mellan tjänstemannabarn och arbetarbarn har minskat endast marginellt.
Välfärd Nr 1 2003
UTBILDNING
Viss utjämning bland nybörjarna i högskolan
– men stor skillnad mellan olika utbildningar
Den senaste tioårsperioden, 1991/92–2001/02, har andelen nybörjarstudenter under 35 år från arbetarhem ökat från 20 till 26
procent. Samtidigt har andelen nybörjare från högre tjänstemannahem minskat från 32 till 25 procent. Antalet nybörjare med
arbetarbakgrund har ökat inom alla ämnesområden. Men det är
fortfarande stor skillnad mellan olika utbildningar. Bland nybörjarna
på nya lärarutbildningen och på utbildningar inom social omsorg
har 35 procent arbetarbakgrund, jämfört med endast var tionde på
läkarutbildningen. Utförligare statistik finns i rapporten UF20SM0202.
(Rapporten innehåller även uppgifter om andelen av en årskull som
påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder.)
till högskolan
Källa: Pressmeddelande 2002-12-17 från SCB och Högskoleverket
ungefär de samma för närmast föregående årskullar.
En stor del av den tidigare konstaterade skillnaden mellan de olika socioekonomiska grupperna i övergång till
högskolan kan hänföras till skillnad i
andel med studieförberedande gymnasieutbildning. Det kvarstår dock en skillnad
på drygt  procentenheter mellan den
grupp som i minst respektive störst utsträckning påbörjar högskolestudier, då
enbart gruppen med studieförberedande
studeras. I årskullen födda  med en
studieförberedande gymnasieutbildning
hade  procent av dem från högre tjänstemannahem påbörjat högskolestudier
vid  års ålder mot  procent för dem
från ej facklärda arbetarhem.
Störst ojämlikhet utan gymnasieskola
Störst skillnad mellan de socio-ekonomiska grupperna i övergången till högskolan finns bland dem som inte hade
någon fullföljd utbildning från gymnasieskolan. Totalt hade drygt  procent i
denna grupp påbörjat en högskoleutbildning vid  års ålder. För ungdomar från
högre tjänstemannahem var andelen
närmare  procent och för dem med arbetarbakgrund endast  procent. Gruppen utan gymnasieskolutbildning kan
t.ex. genom studier på komvux skaffa sig
behörighet för högskolestudier.
Även i gruppen med en övrig gymnasieskolutbildning (ej NV och SP) är
övergången till högskolan högst för dem
från högre tjänstemannahem,  procent
mot  procent för barn till ej facklärda
arbetare. Det är i denna grupp, med
en övrig gymnasieskolutbildning, som
skillnaden i påbörjade högskolestudier
är störst mellan kvinnor och män. En
närmare dubbelt så stor andel kvinnor
som män har påbörjat högskolestudier
vid  års ålder.

Välfärd Nr 1 2003
Tjänstemannabarn väljer högre utbildning
Andel med avslutad utbildning i gymnasieskolan för personer födda 1976 efter
social bakgrund. Procent
GymnasieTotalt i
Högre
Mellan Lägre
Företagare/ Facklärda Ej fackl.
utbildning
årskullen tjänstem. tjänstem. tjänstem. lantbrukare arbetare arbetare
NV/SP
Övrig gymn.
Ej gymn.
Summa
42
43
15
100
70
22
8
100
54
37
9
100
40
47
13
100
37
50
13
100
28
57
15
100
23
57
21
100

Studieförberedande program på gymnasieskolan är regel för högre
tjänstemäns barn men undantag för arbetarbarn.
Andel med påbörjade högskolestudier vid 25 års ålder bland personer födda 1976 efter
kön, avslutad utbildning i gymnasieskolan och social bakgrund. Procent
Kön/gymnasieTotalt i
Högre
Mellan Lägre
Företagare/
utbildning
årskullen tjänstem. tjänstem. tjänstem. lantbrukare
Samtliga
Kvinnor
48
72
59
45
46
Män
37
65
48
33
28
Totalt
42
69
54
39
37
NV/SP
Kvinnor
76
85
79
69
72
Män
74
83
75
67
68
Totalt
75
84
77
68
71
Övriga gymnasieprogram
Kvinnor
28
43
37
28
29
Män
15
28
22
14
12
Totalt
20
35
28
20
19
Ej gymnasieskola
Kvinnor
13
34
19
14
15
Män
9
23
17
9
6
Totalt
11
28
18
12
10
Facklärda Ej fackl.
arbetare arbetare
36
23
29
28
18
23
69
67
68
63
64
63
23
10
16
20
9
14
11
4
8
6
3
5

Vilken gymnasieutbildning de än gått blir högskola
ett naturligare val för tjänstemannabarn än för arbetarbarn.
Lästips
Social bakgrund bland högskolenybörjare 2001/02 och doktorandnybörjare
2000/01, UF20SM0202. Högskoleverket/
SCB.
Gymnasieungdomars studieintresse
2001/02, UF36SM0201, SCB.
Den sociala snedrekryteringen till
högskolan – när och hur uppstår den?,
Göteborgs universitet, institutionen för
pedagogik och didaktik, nr 2002:10.
Ewa Foss arbetar med högskolestatistik
vid SCB, tfn 019-17 68 58
e-post: [email protected]
13
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards