Ordböjning morfologisk utveckling Språkstruktur ! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur ! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem ! ! ! Morfologi - morfemens kombinationer till ord ! ! ! ! ! fonem - minsta betydelseskiljande enheterna pil - bil - sil - fil Fonetiska och fonologiska nivån ! ! ! morfem - de minsta betydelsebärande enheterna hund - ar - na -s Syntax - ordens kombinationer till satser Semantik - ordens och satsernas betydelse Pragmatik - användningen Hur barn lär sig att producera och känna igen ordens och ordkombinationernas uttal Fonetik ! ! ! Fonologi ! ! Hur uttalas de tidiga orden? ! Till en början KV ! ! ex. mamma, pappa, titta Sedan slutna stavelser ! ! ! barnet fortsätter att använda KVKV ex. stol KKVK --> tol KVK Även barnriktat tal har strukturen KVKV - kisse, pippi, vovve språkljudens språkliga funktioner hur de kombineras Uttalsstrategier för konsonanter ! Ofta systematiska avvikelser Dentalisering - utbyte mot dentaler /d/ eller /t/ ! Strykning av en konsonant ! Assimilation - en konsonant påverkar en annan ! Inskott av extra vokal ! Metates - omkastning av konsonanter ! Sedan KVKV ! ! ex. mjölk --> mö de enskilda språkljudens fysiska natur hur de produceras och uppfattas hur de är beskaffade som akustiska fenomen ! ! ! ! ! min --> din, mig --> dig ställa --> tälla smörgås --> mö-mås tro --> tero byxor /byksor/ --> byskor 1 Strategier vid konsonantkluster ! ! ! Strykning och assimilering är de vanligaste strategierna för att undvika kluster Metateser är vanliga under vissa stadier i utvecklingen, runt 3-årsåldern Forskningen har visat att tillägnandet är olika beroende på vilken ställning i ordet klustret har ! ! ! Fonologin utvecklat ! ! Först används kluster medialt och finalt, sedan initialt smörgås --> mömås - möjgås - smörgås skratta --> katta - skatta/kratta - skratta Ordböjning Morfologi ! Lexikala morfem ! ! ! ! ! ! ! ! inte betyder något om de står ensamma har betydelse i kombination med lexikala morfem och, på, -ar, -en, -de röd --> jöd ! /r/ inlärs ofta sent Morfemens kombinationer till ord De minsta betydelsebärande enheterna hund - ar - na -s Fria och bundna morfem ! ord med egen betydelse häst, cykla, röd Grammatiska morfem ! Morfologi ! Lexikala och grammatiska morfem Vid ca 4-årsåldern är det fonologiska systemet färdigutvecklat Vissa enstaka uttalsproblem kan kvarstå Fria morfem ! ! ! står som självständiga ord bil, snurra, men, att Bundna morfem ! ! ! kan inte stå som egna ord ändelser och andra affix o-, -er, -ig, -s, -aktig 2 Morfem - översikt Vad krävs i språkutvecklingen? Indelningsgrund: ! ! ! ! Kan stå som eget ord? JA fria NEJ bundna Har egen betydelse? JA lexikaliska NEJ grammatiska Position i förhållandet till stammen: FÖRE prefix be-, oINNE I infix finns ej i svenskan EFTER suffix -aktig, -or, -de Faktorer som kan påverka ! Betydelse ! ! ! ! ! ! ! att segmentera stammar från ändelser att koppla betydelse uttryck - innehåll Utveckling ! former dvs. byggstenar måste kunna associeras med betydelse Till en början endast lexikala morfem ! ! det som är perceptuellt påtagligt är också enklare att lägga märke till längd, betoning, ordaccent lättast: titta, mamma ! inte fria grammatiska morfem inte bundna grammatiska morfem endast “ord” ett morfem som förekommer ofta och i olika kontexter läggs enklare märke till Ordförrådsspurten och morfem ! Grammatiska morfem bryter fram Barnet har tillägnat sig ett tillräckligt antal ordformer (ordförråd) för att börja urskilja gemensamma nämnare till de olika formerna ! Barnet kommer fram till en analys av ! ! ! ! Kopplingsproblemet Frekvens ! ! ! Prosodi ! ! ! Vad krävs för morfologisk utveckling? Vad finns det för faktorer som påverkar barnets analys? Segmenteringsproblemet ! de frekventa böjningsmorfem ordstammar - fria morfem och böjningsändelser - bundna morfem Böjningsmorfemen generaliseras och tillämpas på nya stammar Övergeneralisering ! När barnen börjar använda språkliga former för att beteckna grammatiska funktioner ! ! ! vill de helst ha så få funktioner som möjligt för varje form en form - en funktion då uppstår övergeneraliseringar 3 Övergeneralisering - verb ! ! De regelbundna verben delas i fyra grupper/konjugationer - se OH Oregelbundna verb böjs då regelbundet i preteritum och/eller supinum ! ! ! Preteritum: sov-de, spring-de, gåd-de Supinum: läs-it, lek-it, bygg-it Kan förekomma upp till skolåldern Talspråk ! Tolkning av barnets verbböjning ! ! ! Svenskt talspråk ! En vuxen kan göra en fonologisk förenkling: ! ! ! ! ! ! När börjar barn att se ur ett tidsperspektiv? ! ! ! i det tidiga barnspråket finns inga markeringar för tid barn vill tala om “här och nu” vuxna använder presens när de talar med riktigt små barn ! Supinum före preteritum ! ! ! ! det är lättare att tala om det som just har hänt och som har lämnat spår, eller fortfarande gäller, i talögonblicket hjälpverbet utelämnas supinumformen får ensam utgöra perfekttempus Jag ramla och föll nerför trappan Nu har jag prata färdigt inte har börjat böja verben viktigt att få fram exempel i andra konjug. Förfluten tid ! ! Tempus talar om tidpunkten vid vilken handlingen ägde rum Barn är mer intresserade av om något ! ! ! har hänt eller inte - aspekt Än när något hände - tempus Aspekt före tempus ! Förfluten tid tendens att utelämna ändelser på verb -ar Ett barn: ! Tempus, tidsperspektiv säkrast titta på verb i 2:a, 3:e, 4:e konjug. inte 1:a konjug. Aspekt innebär verbhandlingens förlopp eller resultat Verb ! Turordningen på böjningsmorfemen sammanfaller med ökad kognitiv mognad ! ! ! enkel suffigering såsom svaga verb är enklast omljud + suffigering är svårast springa - sprang - sprungit Preteritum kommer senare ! ! syftar på en bestämd tidpunkt i det förflutna mer förfinat tidsbegrepp 4 Verb ! Övergeneralisering - substantiv Infinitiv/presens före supinum före preteritum infinitiv presens titta supinum tittat tittar preteritum tittade futurum skall titta låg morfemmedvetenhet “här och nu” omedelbar kontext något som precis har hänt utelämnar hjälpverbet mer abstrakt, ej “här och nu” ännu mer abstrakt hjälpverb krävs Övergeneralisering - substantiv ! Innan barnet har lärts sig alla deklinationer ! väljer en form oftast deklination 2 (-ar), den största gruppen ! rådjur-ar, hus-ar, hus-ar-na ! Partikelverb ! ! ! ! ! ! ! ! komma komma komma komma komma komma ihåg loss på undan ut åt Ska du ut? 2. 3. 4. 5. Fem olika deklinationer: -or en-ord, slutar på -a flicka, flickor -ar en-ord, inte slutar på -a häst, hästar -er en-ord, låneord biljett, biljetter -n ett-ord, slutar på V spöke, spöken ett-ord, inte slutar på V får, får Substantiv ! Numerus och bestämdhet före kasus (genitiv) numerus bilar bil bestämdhet kasus -ar bilen bil bilarna bil -ar -na bilarnas bil -ar -na ! -en -s Barn använder partikel tidigare än verbet ! ! ! Ska du gå ut? Upp! In! Lyfta upp! Kom in! I senare skede börjar användas vid perfekt particip ! partikel först och sedan stammen - SVÅRAST kongruensböjs efter huvudordet som adjektiv ! Äpplet är ätuppet ! Ibland används bara partikel ! 1. Partikelverb En svensk svårighet Verb kombineras med betonade partiklar och får en ny betydelse ! ! uppätet 5 Adjektiv ! Återigen, barn vill ha samma form för samma funktion och övergeneraliserar ! ! ! ! Personliga pronomen halig plattig hal platt ! ! även här övergeneraliseras de oregelbundna böjningar storare större, tungare tyngre dåligare sämre ??? Personliga pronomen subjekt ! ! ! ! ! jag ja du du hon hon de dom Många barn använder du och dig om sig själva ! Oböjda former används först När böjningsändelser tillägnas ! Formerna kommer tidigt, samtidigt som verb och substantiv övergeneraliseras Komparationen kommer sent ! ! objekt genitiv mig ja dig du henne hon dem dom min jas din dus hennes hons deras doms ! ! ! ! föräldern kallar så på barnet böjer pronomen som substantiv skiljer inte mellan subjekts- och objektsform lägger genitivsuffixet -s på basformen Ordböjning morfologisk utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Många accepterade i talspråk 6