Studiebrev 3 - Háskóli Íslands

Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Vårterminen
Ordförråd och ordbildning – SÆN403G
(5,0 hp) V [5,0 ECTS]
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 3
Mitt språks gränser är min världs gränser
Ludwig Wittgenstein
Hej! Hoppas att veckan har varit fin. Nu är det dags att sätta i gång med studiebrev 3. Denna vecka skall vi börja arbeta med ordbildningen och vi kommer att
ägna oss åt den ett par studiebrev framöver.
Först kommer ni att få lära er terminologin inom ordbildningen. Vi kommer
bland annat att ta upp begrepp som morfem, prefix och suffix. Sedan kommer
vi att arbeta mer praktiskt med ordstrukturer. Du hittar mera om detta i kapitel 4
i Funktionell svensk grammatik samt i kap. 5 i Så bildas orden.
Ordbildning - terminologi
De minsta betydelsebärande delarna av ett ord kallas morfem. Morfem indelas i
lexikala morfem (kallas också rotmorfem) och grammatiska morfem.
Lexikala morfem är morfem som har en ”rik” betydelse: Det betyder att de ger
en klar ”bild” av morfemets betydelse. Exempel på sådana morfem är bok, stol,
stor. Grammatiska morfem har inte samma rika betydelse som lexikala morfem.
Exempel på grammatiska morfem är att, som samt olika ändelser som uttrycker
plural, bestämdhet och tempus (-or, -en, -ade).
Morfem som inte kan fungera självständigt kallas affix. Om avledningsmorfemet står före en rot/stam kallas det prefix, om det står efter en rot/stam
kallas det suffix. Det finns två sorters suffix, avledningssuffix (avledningsmorfem, t.ex. -lig i vanlig) och böjningssuffix (böjningsmorfem, t.ex. -er i
blåser). Böjningssuffixen kan vara tempusändelser, bestämdhetsändelser,
pluraländelser etc. I ett ord står böjningssuffixen alltid sist i ordet.
Rot är ett morfem som inte kan delas upp i ytterligare betydelsebärande enheter
och en rot ska dessutom kunna fungera som ett eget ord.
Stam består av roten plus eventuella affix, men några böjningsändelser
(böjningsmorfem) ingår inte i själva stammen. En rot är alltid bara ett morfem,
men en stam kan bestå av flera morfem.
En speciell grupp av morfem är de så kallade fogemorfemen. De betraktas
ibland som böjningsmorfem. Det är morfem som placeras in i fogen mellan
delarna i avledda eller sammansatta ord. Det vanligaste fogemorfemet är -s, men
även andra som t.ex. -o, och -u förekommer. Exempel: julklappsutdelning,
gatuadress.
Är alla morfem betydelsebärande?
Ett morfem betyder ”minsta betydelsebärande enhet”, men i svenska
förekommer det också morfem som inte har någon egen betydelse. De kallas för
restmorfem och kan ses som undantag från morfem-reglerna. Exempel på
restmorfem är -on i ord som lingon och hallon, där -on alltså utgör något slags
morfem som har anknytning till frukt och bär, men där den andra delen av ordet,
ling- respektive hall- inte har någon egen betydelse.
Vissa företeelser i svenska motsvaras av egna morfem i vissa ord (t.ex.
preteritumändelsen -te i verbet lekte), medan samma företeelse, i detta fall
preteritum, uttrycks med en ljudförändring (i detta fall vokalväxling inuti verbet
t.ex. gråta – grät). Frågan om verbet grät består av ett eller två morfem har vissa
forskare löst genom att omdefiniera begreppet morfem för att i stället tala om
processer där preteritumändelsen och vokalväxlingen är två olika sorters
processer med samma mål. Man talar då om morfematiska processer i stället för
morfem.
Uppgift 1
Börja med att läsa kap. 4 om ordbildning i Funktionell svensk grammatik samt
kap. 3 om morfemanalys i Så bildas orden. Besvara sedan frågorna nedan och
skicka in dina svar till mig.
1. Vad är ett morfem?
2. Vad är en rot?
3. Vad är en stam?
4. Vad är skillnaden mellan en rot och en stam?
5. Vad är skillnaden mellan lexikala och grammatiska morfem.
6. Vilken betydelseskillnad är det mellan orden bo och bebo? Vad skulle man
kunna säga att be- gör med verbet?
7. Vad är ett restmorfem?
8. Hittar du några fler bär- och/eller fruktord i svenskan som innhåller restmorfemet -on och där andra delen av ordet inte har någon betydelse?
9. Hur många morfem består verbformen ljög av?
10. Vad är en allomorf?
11. Dela in följande ord i morfem. Eventuella fogemorfem har samma status
som andra morfem. Ange också vilken typ av morfem det är fråga om
(rotmorfem, prefix, suffix, fogemorfem, restmorfem etc.).
a) raseri
b) beslutsamhet
c) förgätmigej
d) förekomst
e) kattungarna
f) brännmärkningar
g) inflyttningen
h) obetalbar
i) storhetsvansinne
j) mötesfrihet
k) oförbehållsamt
Det var allt för den här veckan. Det här var ett ganska maffigt studiebrev, men vi
närmar oss halvtid, så kämpa på! Nästa vecka är det dags för studiebrev 4 och då
ska vi ta oss en titt på sammansättningarna i svenska.
Ha det bra och hör av dig om du har några frågor!
Vänliga hälsningar,
Maria
Copyright©2017 Maria Riska & Lars-Göran Johansson