Världens språk, vt 2012 Niklas Edenmyr [email protected]
Världens språk, 7,5hp
vt 2012
Morfologisk typologi 5. Lingvistisk typologi II: Morfologisk typologi, m.m.
Världens språk, vt 2012 Världens språk, vt 2012 Affix (I) Affix (II)
Prefix och suffix är de huvudsakliga markeringstyperna i världens språk.
Distributionen av prefix och suffix enl. WALS:
(Infix och cirkumfix är mycket mindre vanliga.)
Hur ser det ut i WALS?
kategori
liten eller ingen inflektionell morfologi
suffix dominerar
suffix överväger
ungefär lika mycket prefix som suffix
prefix överväger
prefix dominerar
totalt
3
2
%
antal språk
15 %
141
42 %
406
13 %
124
15 %
147
10 %
94
6%
59
971
4
Världens språk, vt 2012 Världens språk, vt 2012 Affix (III) Affix (IV)
Ordningen mellan affix i förhållande till roten uppvisar vissa universella
drag.
Exempel:
Verb uppvisar följande mönster (efter Bybee 1985):
oroqen (Whaley s. 125)
muŋda -w -dξa -ra -n
slagen -PASS -PROG -PRES -3SG
’Han blir slagen.’
rot - valens - aspekt - tempus - modus - person/numerus
(Obs! spegelvänt för prefix)
person - M - T - A- valens - rot - valens - A - T - M - person
swahili
5
Världens språk, vt 2012 a- lipig -w -a
3SG- PRET- slå -PASS -IND
’Han blev slagen.’
Världens språk, vt 2012 Affix (V) Morfologisk typologi och klassifikation (I)
Denna ordning mellan affix följer huvudsakligen en ikonisk princip.
De första typologiska klassifikationerna av språk var baserade på
morfologisk typologi.
Principen är att kategorier som hör ihop semantiskt står nära varandra i
markeringen.
Denna typ av klassifikation har genomgått många förändringar, men
termerna är fortfarande allmänt använda.
Man ansåg att språk var systematiska och att alla språk tillhörde en
specifik typ.
6
Hur stämmer detta överens med ordningen:
rot - valens - aspekt - tempus - modus - person/numerus?
7
8
Världens språk, vt 2012 Världens språk, vt 2012 Morfologisk typologi och klassifikation (II) Morfologisk typologi och klassifikation (III)
Friedrich von Schlegel (1808)
o ”affixerande språk” – språk som har ”enkel” kombination av morfem
o ”flekterande språk” – språk som uppvisar fonologisk förändring vid
kombinationen av morfem
o August von Schlegel (1818) lade till språk ”utan (morfologisk)
struktur” (t.ex. klassisk kinesiska)
o Wilhelm von Humboldt (1825) lade till ”inkorporerande” – språk
som kan assimilera t.ex. objekt in i verb
o språk såg som organisk enhet som var av en viss specifik typ
9
Världens språk, vt 2012 August Schleicher (1859)
o ”isolerande språk” – språk som saknar bundna grammatiska morfem
(affix)
o ”agglutinerande språk” – språk där varje grammatisk morfem kodar
endast en grammatisk kategori
o ”flekterande språk” – språk där varje grammatisk morfem samtidigt
kodar flera grammatiska kategorier
Världens språk, vt 2012 Morfologisk typologi och klassifikation (IV) Morfologisk typologi och klassifikation (V)
Edward Sapir (1921)
o tre typer utefter ett kontinuum baserade på antalet morfem per ord:
o ”isolerande/analytiska språk” – språk med ett morfem per ord
o ”syntetiska språk” – språk med ett mindre antal morfem per ord
o ”polysyntetiska språk” – språk med ett större antal morfem per
ord; ofta med multipla ordstammar (lexikala morfem)
o tre typer utefter ett kontinuum baserade på morfemalternering
(graden av fonologisk modifiering):
o ”isolerande/analytiska språk” – språk som saknar affix
o ”agglutinerande språk” – språk med enkel affixering
o ”fusionerande språk” – språk med relativ kraftig
morfofonematisk modifiering
o ”symbolisk” – suppletiv
o för Sapir var det inte nödvändigt för språk att tillhöra en specifik typ
11
10
Joseph Greenberg (1954)
o utarbetade en metod som gjorde typologin mer empirisk, och mindre
subjektiv
o morfologin miste sin betydelse som det huvudsakliga kriteriet för
typologisk klassifikation
o fortsatte på Sapirs väg: inga tydliga gränser mellan ”analytisk”,
”syntetisk” och ”polysyntetisk” (kontinuerlig)
o konstruerade ett kvantitativt index M/W (morfem/ord)
o språk eller konstruktioner behöver då inte klassificeras som
diskreta typer
o även om den traditionella morfologiska typologin vanligtvis
gäller hela språk kan den lika gärna användas på enskilda delar av
språkliga system, t.ex. substantivsystemet kan vara
agglutinerande medan verbsystemet är inflekterande
o diakroniskt intresse: den form ett språk har idag beror på tidigare
förändringar
12
Världens språk, vt 2012 Modern (morfologisk) typologi (I) Modern (morfologisk) typologi (II) inom den moderna typologin har morfologisk klassifikation nästa helt
upphört
detta för att typologer inte längre förväntar sig att morfologiska typer
korrelerar med andra typologiska parametrar
det finns kanske två undantag till detta, d.v.s. områden där morfologiska
typologi fortfarande anses intressant och relevant för övrig typologi,
nämligen:
o den relativa ordningen mellan koncept som uttrycks med affix
o hierarkin av de koncept som uttrycks morfologiskt
Världens språk, vt 2012 o exempel på den relativa ordningen mellan koncept som uttrycks
med affix är
Greenbergs universalie nr. 28: ”Om avlednings- och böjningsaffix
står på samma sida om roten, så står avledningsaffixet/-affixen
alltid närmast roten”
Det finns belagda fall då ordningen mellan verbaffix har
förändrats från en mindre till att vara mer ikonisk.
Greenbergs universalie nr. 39: ”Substantiv har nästa alltid
numerusmarkering närmare roten än kasusmarkering”
o exempel på hierarkin av de koncept som uttrycks morfologiskt är
t.ex.
Greenbergs universalie nr. 36: ”Om ett språk har genus har det
nästan alltid också numerus”
Greenbergs universalie nr. 37: ”Ett språk har aldrig fler
genusdistinktioner i icke-singular jämfört med singular”
13
Världens språk, vt 2012
Världens språk, vt 2012 Huvud‐ och dependentmarkering Huvudmarkerande språk Det har föreslagits (t.ex. Nichols 1986) att språk har en grundläggande
markeringsstrategi som går ut på att ha morfologisk markering antingen på
huvuden eller dependenter.
tzutujil (maya; Guatemala)
a. r-k’aajool n-b’esiino
3SG-son 1SG-granne
‘min grannes son’
I satsen är verbet huvud och argumenten (S, O) dependenter.
I nominalfrasen är substantivet huvud och artiklar, adjektiv och
possessiver, etc. dependenter.
14
b. jar
aak’aalaa7 x-Ø-kee-k’aq
aab’aj pa rwi7
ja jaay
pojkar
KOMP-3SG-3PL-kasta sten
på toppen.av BEST hus
‘Pojkarna kastade sten på toppen av huset.’
BEST
15
16
Världens språk, vt 2012 Världens språk, vt 2012 Dependentmarkerande språk Dubbelmarkerande språk (I) tjetjenska (nakh-daghestanian)
mangarrayi (norra Australien)
a. loem-an
k'orni
lejon-GEN
djurbarn
‘lejonunge’, ‘lejonets unge’
a. Ø-n̩i-n̩awu
n̩a-mur̩imur̩i-wunyan-gu-bayi
N.ABS-namn-hans M.NOM-farfar-3PL-GEN-FOC
‘deras farfars namn’
b. mashien-an
maax
bil-GEN
pris
‘bilens pris’, ‘priset på bilen’
b. n̩an-yaba ga-ŋa-d̩an̩idba
M.ACK-bror TEMPUS-1SG>3SG-vänta
‘Jag väntar på min bror.’
c. oox-a
cha-ca
txou-Ø qeelira
1PL-ERG halm-INSTR tak-ABS täcka.PST
‘Vi lade/täckte taket med halm.’
17
Världens språk, vt 2012
18
Världens språk, vt 2012 Dubbelmarkerande språk (II) Nollmarkerande språk jivaro (jivaroan; Peru)
pirahã (muran; Brasilien)
a. wi-na
nua-r
1SG-GEN kvinna-1SG
‘min hustru’
a. ti kaiíi
1 hus
‘mitt hus’
b. tarách-ru-mi-n
nawánt-an su-Ø-sá-ja-i
klädesplagg-POSS-2SG-OBJ son-OBJ
ge-3-ASPEKT-1SG-DEKL
‘Jag gav dina klädesplagg till (min) son.’
b. ti xíbogi ti-baí
1 mjölk dricka-EMFAS
‘Jag dricker verkligen mjölk.’
c. ti gí kapiigaxiítoii hoa-í
1 2 penna
ge-PROX
‘Jag gav pennan till dig.’
Hur ser det ut i WALS? (”Feature 25A”)
19
20
Världens språk, vt 2012 Världens språk, vt 2012 Problem för typologin? (I) Vi har sett många fall där föreslagna universalier inte verkar alltför
universella!
T.ex.
Greenbergs universalie nr. 17: ”Om VSO så N-Adj” där 75% av språken i
WALS överensstämde med det förväntade
Greenbergs universalie nr. 1: ”Lexikala subjekt står före lexikala objekt” –
WALS 97%
Greenbergs universalie nr. 3: ”Om VSO så prepositioner” – WALS 93%
”Om N-Dem så N-Rel” – WALS c:a 89%
m.m. Är detta ett problem för typologin?
Borde vi inte förvänta oss 100% eller väldigt nära 100%?
21
Världens språk, vt 2012
Världens språk, vt 2012 Problem för typologin? (II) Problem för typologin? (III) Typologer, från Greenberg och framåt, talar ofta om ”harmonisering”.
…samtidigt vet vi att språk förändras – det gäller alla språk i alla tider, hela
tiden.
Tanken är att korrelationer mellan olika drag reflekterar hur vår kognition
fungerar.
22
Däremot är det inte så att alla korrelerande drag förändras samtidigt (de är ju
t.ex. olika frekventa, vilket påverkar språkförändring starkt).
Det är enklare och snabbare för oss att processa språk när språkstrukturen är
i ”harmoni”.
Man kan då tänka sig att en förändring påverkar en korrelerande struktur
som också förändras, o.s.v.
Och det är detta som universalierna visar.
Sett på detta sätt är det helt naturligt att universalierna inte är
hundraprocentiga.
Men…
Eller?
23
24
Världens språk, vt 2012 Världens språk, vt 2012 Problem för typologin? (IV) Problem för typologin? (V) I en nyligen publicerad artikel (Dunn m.fl. maj 2011) hävdar en grupp
forskare att korrelationer mellan ordföljden i olika konstruktioner varken är
Dunn m.fl. (2011) undersökte, med hjälp av metoder utvecklade inom
evolutionär biologi (fylogenetik), språkstammarna/språkfamiljerna:
indoeuropeiska (79 undersökta språk), austronesiska (130 språk), bantu (66
språk) och utoaztekiska (26 språk).
parameterstyrda (som inom generativ/chomskyansk lingvistik)
eller universella (som de typologiska teorierna hävdar).
Istället fann forskarna att korrelationerna styrs av de genetiska släktskapen
mellan språk och att korrelationerna ser olika ut i olika språkstammar/
språkfamiljer.
De blåmarkerade fälten markerar korrelationer som den samtida typologin
säger sig kunna påvisa (t.ex. T. Shopen (red.) Language Typology and
Syntactic Description. CUP, 2007). De svarta linjerna markerar de
korrelationer som Dunn m.fl. hittat (ju bredare desto starkare korrelation).
25
26
