Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Vårterminen
Ordförråd och ordbildning – SÆN403G
(5,0 hp) V [5,0 ECTS]
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 5
Alla blå bär är blå bär
– även blåbär –
men det är bara blåbär som är blåbär
Okänd
Nu är vi framme vid studiebrev 5. Den här veckan ska vi ta itu med
avledningarna och i det här studiebrevet ligger tyngdpunkten på prefixen. Men
först en sak som egentligen hänger ihop med det vi behandlade förra veckan,
nämligen frågan om sär- och sammanskrivning.
Sär- eller sammanskrivning av ord?
Ett otyg som tyvärr breder ut sig i det svenska språket är den ökande
särskrivningen av ord, där påverkan naturligtvis kommer från engelskan, där
man inte gärna skriver i hop ord. I svenska skriver man isär ord främst då det är
fråga om tillfälliga förbindelser, medan sammansatta etablerade ord och uttryck
skrivs ihop. Om förleden i en sammansättning består av fler än två ord kan man
också för tydlighetens skull använda bindestreck mellan de olika delarna, t.ex.
gör-det-själv-handböcker.
Däremot får man inte skriva isär ord som sjuksköterska – en sjuk sköterska är
något helt annat än en sjuksköterska. För att inte tala om en brun hårig sjuk
sköterska. Min absoluta favorit är dock denna: Skivad kalv lever med kul
potatis.
Uppgift 1
Läs mera om sär- och sammanskrivningar i Svenska skrivregler s. 127–137
och gör övningen på s. 92–93 i Svår grammatik och ordbildning. Kontrollera
själv dina svar med bokens facit.
Avledningar
En avledning är ett ord som bildas med hjälp av ett (rot)morfem och med ett
eller flera affix, antingen prefix och/eller suffix. I studiebrev 3 lärde du dig att
ett prefix placeras framför ett rotmorfem och att ett suffix ska stå efter
rotmorfemet. Prefixen och suffixen är av många olika slag i svenskan. Vi har
prefix och suffix av nordiskt ursprung, t.ex. o- i oviss eller -lig i vanlig. De här
förekommer i andra nordiska språk som t.ex. i isländskans ó- i ósatt eller -legur i
venjulegur. De motsvaras i andra germanska språk av t.ex. un- i engelskans
unclear och -lich i tyskans ehrlich. Vissa av de här orden är dock inlånade i sin
helhet i svenskan och är alltså inte av nordiskt ursprung, som t.ex. härlig från
tyskans herrlich (finns t.ex. inte i isländskan). Vi har också många prefix och
suffix av tyskt ursprung som t.ex. be- i bebo och -inna i lärarinna. Många
prefix och suffix kommer också från grekiskan, latinet eller franskan. De
utgör en stor internationell ordgrupp, som förekommer i många språk. Exempel
på sådana ord är synkron (grekiskans syn-), konsonant (latinets kon-) och
decentralisation (franskans de- som delvis härstammar från latinets de-, dels
från latinets dis-).
Prefix
Prefixet är som du säkert kommer ihåg en typ av morfem som inte kan stå
självständigt och som placeras före det rotmorfem det står tillsammans med. När
nedan en liten översikt över olika betydelser bland prefixen. Översikten är inte
uttömmande.
Prefix i svenska avledningar kan ha bland annat nedanstående betydelser:
a) nekande:
o-: oskadlig, otrolig, oväntad
im-/in-/il-/ir-: improduktiv, inkompetent, irrelevant, illojal
a-: asocial
b) pejorativ (nedsättande)
o-: ogräs, ovana, oväder
van-: vantrivs, vanheder, vanrykte
miss-: missgärning
c) “göra/bli till”/”förse med”
för-: förblinda (göra blind)
be-: befolka (förse med folk)
d) förstärkande
ärke-: ärkefiende
hyper- : hypersnabb
super-: superkändis
as-: aspackad (mycket berusad)
Förstärkande prefix finns det många av. Till de vanligaste hör jätte-, skit-, super, hyper-, mega- och as-. Många prefix av den här typen förekommer nästan
uteslutande i talspråk och mycket ledig stil. Inom denna grupp sker det också
många nybildningar hela tiden.
En speciell typ av prefix är de som har en transitiverande funktion, det vill säga
prefix som gör intransitiva verb (som inte kan ta objekt) till transitiva (som kan
ta objekt).
Exempel:
be-: bebo, besjunga, beskjuta
an-: anklaga, anlita
Uppgift 2
Läs mer om prefix i Svår grammatik och ordbildning i svenska som
främmande språk och gör övningarna på s. 70–79. Gör även övningen om
ordfamiljer på s. 80–83 i samma bok. Kontrollera dina svar med facit bak i
boken.
Uppgift 3
Läs kap. 5 och 6 om avledningar och prefix i Så bildas orden s. 54–66 och gör
sedan uppgifterna 1 och 3–4 på sid. 67 i samma bok (du får hoppa över uppg.
2). Skicka in dina svar till mig på [email protected]
Uppgift 4
Repetera avsnittet om morfem och avledningar i kapitel 4 i Funktionell svensk
grammatik och gör sedan följande övningar till kapitel 4 i övningsboken
Funktionell svensk grammatik (s. 11–13): Övning 2, 4–5, 7–9, 12–14 och 16–
19. Du får naturligtvis göra alla övningarna om du vill, men resten är i så fall
överkurs. Kontrollera själv dina svar med facit. Om det är någon fråga du vill
ha min feedback på får du naturligtvis skicka in ditt svar till mig, så får du en
kommentar.
Hoppas att allt gått bra med uppgifterna ovan. Och nu är du nästan halvvägs, så
kämpa på!
Hör av dig om du har några frågor!
/Maria
Copyright©2017 Maria Riska & Lars-Göran Johansson
