Min grundade mening, samt några hugskott
Hej mina arbetskamrater! Beklagar att detta kommer lite väl sent. Jag tycker att det är viktigt att vi diskuterar på
detta sakliga sätt som ni har gjort i era kommentarer. Jag vill här lämna mitt bidrag. Jag bävar inför den tid det
kommer att ta, men det är nog så, att ska vi göra en bok, så ska vi göra den ordentligt.
Ett ord av eftertanke: Inte ska väl denna ganska hastigt hopkomna disposition bli den slutliga? Jag är nu sådan att jag
börjar i den änden, att tänka på hur helheten ska se ut. Och delarna måste ju med nödvändighet bli olika beroende på
hur konstellationen ser ut. Men allt hänger ihop med allt och ingenting är med nödvändighet bättre än något annat
sätt. Så vi borde bestämma oss för en ganska genomtänkt form och sedan inte ändra den utom i nödfall.
A
Identitet
Vi vill sätta identiteten i högsätet, kanske även om den sitter i en jagsvag person, en efterföljare. Integritet, mod,
civilkurage, tänka själv. Jag kom in på det när jag skrev om massmedia och påverkan: grupptryck, mode,
uppväxttidens inre omvälvningar. Språket är en ventil, en möjlighet till gemenskap, till bollplank. Förtroendet är
nyckeln.
Varseblivning, medvetande , intryck
Detta är det vi stoppar in i våra själar, identitetens byggmaterial. Se ”Vad är språk?”
Presentationer
Hör enligt min mening bättre hemma i ett annat kapitel. Jaget ska inte trängas bort, men kanske dompteras. Jag
brukar trycka på stoffet eller ämnet. Jag har ju ganska blyga killar i skolan. Deras jag ska underordnas situationens,
åhörarnas och ämnets krav. Men det ska animera framställningen.
Presentationer har mycket gemensamt med rapporter och uppsatser. På ÅTL ska slutarbetena skildras i båda
formerna. Dispositionen ska vara färdig och hållas stenhårt, åtminstone för ovana presentatörer. MS Powerpoint är
bra för just dessa. Jag har en lista på skäl för det. Det är trist med Microsoft och datorer, men för vår målgrupp är det
rätt.
Kroppsspråk, självkritik, självförtroende, rak kommunikation, dubbla budskap
Viktiga saker i arbetslivet. Det är en av de viktigaste tankarna som jag vill föra fram: Att det verbala språket är en
liten del bara i kommunikationen. Och den har fått för mycket uppmärksamhet. Men den råkar vara vårt ämne i
denna bok. En svår balansgång, men jag tror den är viktig för vår målgrupp. Att ha ett bra språk betyder att det är
situationsanpassat, inte korrekt rent formellt. Att inte spänna sig i onödan är mycket viktigare, och vi svensklärare
riskerar att motverka det om vi betonar formell korrekthet för mycket. (Kärt debattämne.)
Manligt, kvinnligt, mänskligt, konstigt
Både i (sam-)arbetet och i privata relationer är detta av stor betydelse. Kanske den nedsablade Mars- och
Venusförfattarens simplistiska budskap kunde refereras i vår bok, ty jag finner det bra.
Särart, kultur, visor, ordspråk, litteratur
Jag tycker att Helenas användande av Vysotskijs sång är en fullträff. Vi gör kulturyttringarna en tjänst om vi inte
stoppar dem i ett eget kapitel, men blandar in dem där de ger eftertryck och skönhet åt vårt budskap. Det är klart,
något behöver nog sägas om vår särart och dess obrutna band till vår identitet, klumpigt uttryckt.
Konflikten mellan högspråk och dialekt hör också hit. Och rent allmänt: Språkets totala kontakt med det liv vi lever,
precis som det borde vara alltså. Att trampa på någons språk är att trampa på människovärdet.
Arbetsansökan, meritlista, intervju
Kunde man ta detta prosaiska ämne tillsammans med andra liknande i ett stycke med titeln Språkanvändning på
jobbet? Eller ska vi jobba för att riva gränsen mellan de situationerna och livet i stort?
På jobbet är vi handelsvaror och vi ska inte försämra det pris vi är värda genom att bete oss klumpigt i
marknadsföringen. Kanske detta passar in med påverkan och reklam.
Gruppspråk, jargong, sociolekt, dialekt
Se särart!
B
Kommunikation
Ur nyttoaspekten för vår målgrupp får man väl nöja sig med att se kommunikationen som överförande av budskap
genom en kanal. Jag tror ändå att teorin här kan vara värdefull, särskilt med tanke på allt det icke-verbala som
kommuniceras. Även detta att vi väljer ut, värderar och tolkar i många led mellan mottagaren och den verklighet som
meddelandet gäller är en förbluffande sanning som är värd att sägas.
Och hur går det om vi kommunicerar med kulturellt mycket olika personer? Det behöver inte handla om nationell
kultur. I Finland är det spännande att titta på kommunikationen mellan språkgrupperna. Ålders- och klasskillnader är
också intressanta. Bernstein menade ju att arbetarklassen har begränsad kod, medan medelklassen och skolan har
utvecklad kod i sitt språk.
Talsituationer och möten
Ett roligt och fartfyllt användande av språket i ett intressant landskap av personligheter. Jag läste en gång en bok om
möten som riktade sig till en ung person som blev utsatt för manipulerande vid möten. Det var ett bra grepp.
Ohederligheten i kombination med kunskap om mötesregler är en värdig fiende, som kan öka intresset.
Det första intrycket av en person betyder oändligt mycket i talsituationer. Nya tidens media kunde tas in här: Hur
hanterar man den smalare bandbredden på telefon och video? Jo, man lägger in mera redundans i sitt språk, blir mera
tydlig och förutsägbar. Detta är användbart i interkulturell kommunikation likaså.
Aktivt lyssnande
Att lyssna bakom orden. Att kunna koncentrera sig. Ro i själen.
Samspel, rollspel, retorik
Retorik borde behandlas med påverkan. Samspel är väl kommunikation. Rollspel är övningar att hantera
talsituationer.
Affärskommunikation, rapporter, telefon, videokonferens
Jag tror att rapporter borde tas upp i samband med slutarbetena, eventuellt även med presentationer. Det är ju att visa
med ord på en relevant del av verkligheten för en målgrupp. Det är att lära ut viktiga saker.
Affärskommunikation, telefon och videokonferens är också ganska olika. De sista två är ju talsituationer och kan tas
upp där. Affärskorrespondensen nuförtiden är väl fax och epost mest, även om formen kommer från breven. Men det
är fint med en klargörande skildring av vilken roll dessa dokument spelar i näringslivet.
Detta gränsar till andra nyttoskrivelser med juridisk betydelse, såsom kvitton, kontrakt och lånesedlar. Det är väl
viktiga saker?
Internet, epost, informationssökning, www-vett
Detta är mitt liv just nu. Ni hart väl märkt hur jag tjatar om mina hemsidor. Det är lätt att hamna i bakvatten om man
inte måste hänga med, men jag måste det, för internationell utbildning är omöjlig utan tillgång till mycket
information. Internationell handel ännu mera så.
Att det finns en virtuell verklighet där man kan gå och hämta vad det nu kan vara man behöver är en otrolig
uppfinning. Postkontoren kommer alla att försvinna inom kort. Gilla det behöver man inte, men det är för bra för att
inte slå igenom. Kreativiteten får muskler för dem som kan känna sig hemma i denna verklighet.
Det som vi kan skriva idag blir mossigt i morgon, men vissa allmänna drag och förhållningssätt kan diskuteras.
Intellektuell hederlighet är en sak.
Argumentation
Här glömmer vi hedern och visar goda tricks som alltid går hem. Utom på våra läsare som har lärt sig att
genomskåda dem! Jag har en del skrivet och ritat om detta, som ni väl har sett på mina hemsidor?
C
Kritik
Mot vad behövs kritiken? Jo, mot marknaden, makten, manipulationen, i samtalen, i relationerna. Den egna
verklighetsuppfattningen sätts på prov och förändras (förhoppningsvis). Dialektiken: tes och antites blir syntes, nej
det blir för abstrakt, eller?
Film- och bildanalys
Hur ska vi hantera detta enorma område? Att läsa en bild (men också ett yttrande) är att jämföra intrycket med
minnen man har som man associerar till. Sedan väljer man ut element ur bilden och projicerar dit andra och så skapar
man det man ser. Psykologiska processer är aktivt närvarande. Och reklammakarna är skickliga att utnyttja dem. Allt
mot en kulturell bakgrund.
Kritiskt tänkande
Se identitet och kritik!
Informationsbehandling, referat
Att behandla information, att referera händelseförlopp eller texter, allt beror på syfte och målgrupp. Till att börja med
att läsa av korrekt, att ta ett stycke i taget och extrahera det viktiga i sammanhanget. Väldigt olika mellan läroböcker
och nyhetspress, som ju försöker hålla sid till ”ämnet” och mera underhållningsinriktade sammanhang eller fria
samtal. Hur intresserad är målgruppen av detaljer? Det finns alltid något att referera.
Viktigt är väl att referatet täcker hela det det säger sig täcka med ungefär lika stor precision.
Referatannonsering och –markeringar. Även här respekt för upphovsmannaskap och skillnad mellan första- och
andrahandsuppgifter.
Källor, källkritik, urval, informationsflöden
Går in i referat. Urvalets gigantiska betydelse ligger under precis allt språk. Vad vill man med sin text? Fotnoter och
andra källhänvisningar. Källförteckning: oortodoxa källor, personlig kommunikation och Internet t.ex.
Argumentationsanalys
Avhandlas i samband med påverkan och marknadsaspekter förslagsvis där det föreligger en intressant konflikt med
”vårt sanna jag”. Sanningen, kan vi komma åt den med hjälp av förnuftiga resonemang? Exempel på texter som
försöker övertyga eller övertala, gärna i kombination med bilder, vilket ju är reklamens språk, riktat som en lobb
över vårt kritiska tänkande. Mediaretorik, av Johannesson och den där andra snubben.
Massmedia
Vad har journalister som inte andra skribenter och talare har? Ja, ont om tid, ont om plats, trångt mellan de andra
dragplåstren, vassa armbågar, etc. Dvs alltmer som världen börjar bli lite överallt. Människan är övermättad med
information, uttråkad, stressad, självupptagen. Se det som en utmaning och se sprickorna i muren.
Vår målgrupp behöver goda enkla råd om hur man kommunicerar effektivt. Vi kan ge exempel från massmedia och
förklara knepen. Det kan göra skrivandet och talandet roligare.
Marknadsaspekter
För att kunna ha en chans att välja lite friare i kulturutbudet är det viktigt att känna till konglomeraten och
tidningshusen, de integrerade film-, musik- och mediabolagens samgående med hårdvaruproducenter och Microsoft
mitt uppe i soppan. Lockelserna med lättköpt godis från Amerika mot det europeiska kulturarvet, medan naturfolkens
kulturer mals ned i massafabriker från Finland med ström från ABB:s dammprojekt.
Deprimerande. Kan människoanden resa sig? Sipprar det in något äkta i grottekvarnen?
D
Tiden
Jag minns inte exakt hur vi resonerade runt denna rubrik. Vi tar uråldriga ord i våra munnar när vi talar, ord som har
färdats vådligen över jordens yta.
I språket finns tiden inbyggd, i verbläran och bland adverbial.
Jag tror inte våra läsare blir så intresserade av dylika djupsinnigheter.
Språk och verklighet
Jag har skrivit om detta i Vad är språk?
Kejsarens nya kläder
Kanske eufemismer. Annars tänkte jag mig det stycket till semantikavsnittet. Det är länkat till påverkan och
maktspråk. Plusord och minusord, ett lapptäcke av betydelsefält, alla med en nyans av oss själva i sin färg.
Detta är kanske ett av våra centrala temata: Att se igenom bländverket, av reklam och kommersialism eller makt och
korruption. Skulle det kanske kunna avspeglas i bokens titel? Språkkamp? Frihet, jämlikhet, systerskap? Gnistan?
Litteraturen
Är litteraturen till hjälp i människoblivandet? Vi vill tro det. Den leder oss likt Candide till en sanning och sedan tar
livet oss ur den illusionen också. Litteraturen som bollplank och tankeexperiment. Frihet att slippa göra alla misstag
själv.
Bra och dålig litteratur. Som kvälls- och dagspress? Exempel på klichéer. Parallell till filmen och teveutbudet.
Läsandet som färdighet, träning för fantasin att ge bilder till orden, i st. f. att som filmen ge allt färdigt.
Var det viljan att berätta som drev fram utvecklingen av språket? Kan folk berätta numera? Vad har de telefonerna
till månne?
Rekapitulerandet av ens upplevelser som mental hälsa, parallell till drömmar och barnens lek. Men också
verklighetsflykt. Svår gränsdragning.
Böckerna är människosläktets minne. De stora konstverken fungerar på flera plan samtidigt.
Stil, språkdräkt, identitet
Stil är kanske lite av en lyx. Men samtidigt betyder den mycket för humorn. ”Språkdräkt” för tankarna till kejsarens
kläder. Uttrycker vi vår identitet med vår språkdräkt? Japp! Hur då? Nu blir det känsligt. Kanske ungdomarna inte
vågar öppna näbben efter den genomgången.
E
Text, stycke, mening, ord, morfem, fonem
Här kunde man bygga med språkdelarna som med lego, tänkte jag mig. Ordbildning är min favorit. Byta prefix och
avledningsändelser på en stam, precis som att byta hattar. Jag brukar ta upp några latinska prefix: re-, pre-, de-, etc.
När man gör ett referat eller en översättning är stycket en mera användbar enhet är meningen. Det gäller för övrigt
artiklar och rapporter också. Kvalitet uppnås lättare om man kan tänka i stycken. Indrag eller blankrad kvittar, men
stycket måste markeras. Det kan inte bara vara ny rad!
Semantik
Jag gillar semantik också. Det gäller kopplingen mellan ordet (symbolen) och våra associationer runt den. Och
förstås den verklighet som vi famlar efter. Jag skulle vilja försöka göra något spännande om detta. Se kejsarens nya
språkdräkt!
Normspråk
Detta är förtryckets mest neutrala form, fortfarande ett mycket starkt maktmedel. Dock räcker det ingenstans på egen
hand. Jag ser mest två problem i mina studenters skrivande idag: satsradning och isär skrivning. Inget av dem är att
förvåna sig över med alla de dåliga texter som vi har runt om oss idag. I textningen till Notting Hill fanns minst två
hundra isär skrivningar. En lång hårig flicka åt rått kött tillsammans med en gift mördare.
Interpunktion
Ja, satsradning alltså. En annan svår sak är hur man växlar mellan repliker och berättande. Men behöver vår
målgrupp kunna det? Orkar de försöka förstå? En gång till?
Förkortningar
Jag vet en superb text av Cello, kort och hemskt rolig. Kanske vi kunde göra som så att vi samlar en massa roliga
språkfel i vår normspråksdel, så den blir lockande att läsa för den skull. Purres Stilblommor och grodor kanske man
får låna ur: Till salu: en styck stol passande för en kontorist med guttaperkasits och svarvade ben.
Ordbildning
Passar ihop med text, stycke, mening, ord, morfem, fonem. Se ovan!
Examensarbete
Jag kan bara komma med de delar som gäller för ingenjörsarbeten och teknikerarbeten. Men jag har handlett i sju år
nu, så det jag vill få fram kan jag få fram kortfattat och enkelt. Jag har skrivit om det i stycket om rapporter, vilket
jag tycker ska smältas ihop med detta avsnitt.
Mariehamn den 3 november 1999
………………………………….
Erik Hemming
