W H I T E PA P E R Vägledning för användning av färgkodning i syfte att uppnå högre livsmedelssäkerhet och -kvalitet Tillkännagivande – denna rapport baseras på en originalrapport som är publicerad av Remco Products Corporation. FÖRSTÅ FAROR SOM KAN INVERKA PÅ LIVSMEDELSSÄKERHET OCH -KVALITET variera kraftigt – från milda symtom till livshotande tillstånd. MATBUREN SJUKDOM Riskerna för kontaminering finns i hela kedjan, från jord till bord. Därför krävs det förebyggande åtgärder och kontroll i alla steg i livsmedelskedjan. Matburen sjukdom är en ytterst viktig aspekt för alla som arbetar med livsmedelssäkerhet och/eller i livsmedelsindustrin. Matburna sjukdomar är en av de största livsmedels­ riskerna. I EU rapporteras över 320 000 fall av insjuknade människor per år men det verkliga antalet är sannolikt mycket högre(1). Enligt Världshälso­ organisationens beräkningar orsakar mat- och vatten­burna diarré­sjukdomar ca 2,2 miljoner döds­fall per år världen över(2). Matburna sjukdomar beror på förtäring av mat eller dryck som har kontaminerats av patogena (sjuk­ doms­ framkallande) mikrober, till exempel bakterier (och deras toxiner), virus och parasiter. Många av dessa mikrober är vanligt förekommande i miljön, i rå frukt och grönsaker och i tarmen hos friska livsmedelsproducerande djur(3). De kommer in i människokroppen via förorenad mat och dryck, och hamnar sedan i mag-tarmkanalen, där de första symtomen uppträder (magsmärtor, kräkningar osv.). Från mag-tarmkanalen kan vissa mikrober ta sig in i blodomloppet, spridas i kroppen och påverka viktiga organ som njurar, lever och hjärta. Hur allvarlig en livs­ medelsburen sjukdom blir hos människor kan alltså Vikan A/S – FoU-avdelningen De vanligaste mikrober som orsakar livsmedelsburna sjukdomar är: Bakterier •Campylobacter, Salmonella, Listeria, E.coli (Escherichia coli) och Yersinia Bakteriella toxiner •Toxiner av Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens, Clostridium botulinum och Bacillus cereus Virus •Calicivirus (inklusive norovirus), rotavirus, hepatit A-virus, hepatit E-virus Parasiter •Trikiner, toxoplasma, cryptosporidium och giardia Copyright © 2013 Vikan A/S · Med ensamrätt W H I T E PA P E R ALLERGENER Hanteringen av matallergener är en avgörande del av livsmedelssäkerheten. För personer med matallergier eller överkänslighet mot vissa livsmedel, kan även ytterst små mängder orsaka allvarliga eller potentiellt dödliga anafylaktiska reaktioner. I EU-direktiven 2003/89/EG(4) och 2006/142/EG)(5), som handlar om märkning av livsmedel, listas 14 allergener som är obligatoriska att deklarera om de förekommer i livs­ medels­produkt. Listan innehåller: • spannmål som innehåller gluten • kräftdjur • blötdjur • ägg • fisk • jordnötter • nötter • sojabönor • mjölk • selleri • senap • sesam • lupin • svaveldioxid i mängder över 10 mg/kg eller 10 mg/ liter, uttryckt i SO2. Många av ovanstående livsmedel är vanliga ingre­dienser i färdiglagade maträtter. Eftersom ingre­dienserna är så vanligt förekommande ökar risken för att de kontaminerar andra livsmedelsprodukter. Livsmedelsindustrin måste därför använda kontrol­låtgärder som minimerar risken för kors­kontaminering av allergener, vilket är ett sätt att höja livsmedels­säkerheten. välskötta processer kan oönskade komponenter tillföras oavsiktligt. Även om sådana komponenter inte nödvändigtvis utgör en säkerhetsrisk, finns det få saker som avskräcker en kund mer än att hitta något som anses inte höra hemma i maten. Nyheter och publicitet(7) kring främmande föremål i livs­ medel har gjort konsumenterna medvetna om sina rät­ tig­heter avseende matens säkerhet och kvalitet, vilket kommer till uttryck i rättsliga fall. Alla åtgärder som kan vidtas i syfte att förhindra förekomst av främmande föremål i livsmedel är därför av intresse för livsmedels­ tillverkare, åter­försäljare och tillsyns­myndigheter. HUR LIVSMEDELSINDUSTRIN PÅVERKAS AV SÄKERHETSINCIDENTER Förpackat nötkött som besmittats med E. coli, kakor som innehåller spår av allergiframkallande nötter, en krydd­blandnings­påse där kunden även hittar ett plast­ borststrå från en skurborste – när säkerheten eller kvaliteten på livsmedels­produkter har äventyrats kan återkallandet ge enorma konsekvenser. Kon­ fektyr­­­företaget Cadbury Schweppes beräknar att en incident med salmonella­smitta i företagets choklad­ produkter, som tillverkas i Marlbrook i Eng­ land, kostade ca 20 miljoner pund. Hälften av summan härrörde från åter­kallandet av en miljon chokladkakor – den andra hälften användes för skade­begränsning i form av annonser och vissa ”produktions­förbättringar”. Dessutom föll Cadburys aktie ca en procent(8). Kostnaden för matburna sjukdomar i Storbritannien är ca 1,5 miljarder pund, enligt brittiska Food Standards Agency (FSA)(9). FRÄMMANDE FÖREMÅL Främmande föremål, det vill säga föremål som kon­ sumenten uppfattar som främmande för mat­ produkten, är den största enskilda källan till kund­ klagomål hos matproducenter, detaljister och tillsyns­ myndigheter(6). Främmande föremål i livsmedel kan därför med all rätt sägas vara en viktig aspekt för alla livsmedelsproducenter och detaljister. Även i de mest Copyright © 2013 Vikan A/S · Med ensamrätt HUR MINIMERAR MAN RISKEN FÖR LIVSMEDELSKONTAMINERING Flera globala och lokala myndighets- och expertorgan ger ut vägledande publikationer om hur industrin kan uppnå en så säker livsmedelshantering som möjligt. Exempel på sådana publikationer är förordning (EG) nr 852/2004(10), CODEX(11), EFSA(12), BRC(13) och IFS(14). 02 W H I T E PA P E R För att skydda konsumenterna från smittad mat använder EU en integrerad strategi för livsmedels­ säkerhet ”från jord till bord”. Strategin innefattar både riskbedömningsåtgärder (t.ex. datainsamling, analys, rekommendationer) och riskhanteringsåtgärder (lag­ stiftning, målvärden). HACCP Som i de flesta tillverkningsbranscher finns det många olika sätt att hantera faror och risker, men ett vanligt system, som rekommenderas av reglerande organ och används av livsmedelsföretag i hela världen, är HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point)(15). HACCP är utformat för möjlighet att analysera och kontrollera biologiska, kemiska och fysikaliska faror från råvaruproduktion, anskaffning och hantering, till tillverkning, distribution och konsumtion av den färdiga produkten. Enligt HACCP-systemet ska livsmedelstillverkaren ha en nedtecknad säkerhetsplan som inleds med en faroanalys (Hazard Analysis, HA) för att identifiera ”kritiska kontrollpunkter” (Critical Control Points, CCP). Kritiska kontrollpunkter är de punkter, steg eller procedurer i tillverkningsprocessen där det finns möjlighet att utföra en kontroll och därmed eliminera eller förhindra en livsmedelsrisk. När de kritiska kontrollpunkterna har identifierats kan livsmedelstillverkaren, vid varje kontrollpunkt, införa lämpliga kontrollåtgärder och kritiska gränsvärden. På så sätt övervakas varje kontrollpunkt fortlöpande, vilket ger underlag för att dokumentera processen och vidta korrigerande åtgärder vid behov. HACCPprocedurer kan införas och utvecklas för processer inom livsmedelsproduktion, detaljhandel och service. I HACCP ligger fokus på kontroll av råvaran, slut­ produkten och processen. Denna princip vilar på HACCP:s förutsättningsprogram, där fokus är produktionsmiljö, människor och tjänster, till exempel: • Byggnadsdesign • Utrustningsdesign Copyright © 2013 Vikan A/S · Med ensamrätt • Skötsel och underhåll • Hygien (rengöring och desinfektion) • Personlig hygien • Skadedjurskontroll • Avfallskontroll Alla fabriker bör införa säkra rutiner – bästa praxis – med utgångspunkt i HACCP-förutsättningarna. SANITET (RENGÖRING OCH DESIN­ FEK­TION) – EN VIKTIG HACCP-FÖR­ UTSÄTTNING I LIVSMEDELS­BRANSCHEN Sanitet är en av de viktigaste förutsättningarna ovan. Bra rengörings- och desinfektionsrutiner är avgörande för att kunna minimera risken för kontaminering från mikrober, främmande föremål och allergener. Avseende mikrobiell kontroll är ren­ göring en förutsättning för desinfektion: organiskt material på ytor som ska desinficeras försämrar desinfektionsmedlets effektivitet genom att skydda mikroberna(16). Rengöring är en kombination av fyra faktorer: 1. Tid 2. Temperatur 3. Kemikalier 4. Mekanisk kraft/rörelseenergi Ingen av faktorerna är tillräcklig i sig, utan måste kombineras med alla de andra faktorerna om ren­ göringen ska bli effektiv. Hur mycket varje faktor bidrar till rengöringsprocessen varierar dock, beroende på vad som rengörs. Vid manuell rengöring finns det begränsningar av­ seende temperaturen (rengöringslösningens) och de kemikalier som används, på grund av att användaren exponeras. Därför är det viktigt att rengörings­ utrustningen i sig levererar effektiv rengörings­kapa­ citet i förhållande till den tid och arbets­insats som krävs. 03 W H I T E PA P E R Rengöringsutrustningen måste ha en lämplig design, så att den inte blir hemvist för mikrober, främmande föremål och allergener som kan orsaka korskontaminering. Utrustningens utformning bör till exempel vara funktions­mässigt ändamålsenlig (vara effektiv), hygienisk (själva utrustningens rengörbarhet) och slitstark. Dessutom bör det finnas vissa specialegenskaper – till exempel ska utrustningen finns i olika färger, för möjlighet att färgkoda olika redskap för skilda användningsområden. ingredienser är blåa, och kontrasten mellan blått och livsmedlet/ingrediensen gör det lättare att se eventuella plastfragment eller lossnade filament i livsmedlet. FÄRGKODNING FÖR FÖRBÄTTRAD LIVSMEDELSSÄKERHET OCH -KVALITET Ett enkelt och väl genomfört färgkodningssystem kan vara en fördel på många sätt inom livsmedels­ produktion, och i stort sett alla produktionsanläggningar kan färgkodas. Många livsmedelstillverkare använder redan färgkodning för att segregera utrustning för olika områden inom ramen för sina GMPrutiner (Good Manufacturing Practices) och som ett föregripande riskhanteringssteg i ett HACCPförutsättningsprogram. Färgkodningssystemet kan även utökas till områden eller linjer där livsmedelsprodukterna tillverkas. I ett sådant ”zonkontrollerat” system används utrustning av en viss färg uteslutande inom ett visst område/i en viss linje. Till exempel kan blått kopplas till linjer där processade köttprodukter hanteras och rött till områden där rått kött hanteras, så att risken för mikrobiell korskontaminering minimeras. För kontroll över allergener kan orange utrustning användas uteslutande inom en allergenzon, för att minimera risken för korskontaminering från allergener. Färgkodad städutrustning kan hjälpa till att minimera risken för produktkontaminering från mikrober, allergener och främmande föremål, och kan därmed bidra till att förbättra livsmedelssäkerheten och -kvaliteten, förhindra kostsamma återkallanden och skydda företagets varumärke. Färgkodning används ofta för att avgränsa olika steg, delar eller områden i livsmedelsprocessen. Om färgkodning används för att matcha städ­utrustningen till olika zoner upptäcker man direkt om ett verktyg skulle vara på fel plats, vilket är i överensstämmelse med HACCP:s övervaknings- och kontrollprinciper. Att göra det lättare att skilja på städutrustning som är avsedd för ytor med livsmedelskontakt och övriga ytor, är förmodligen det främsta skälet till att använda färgkodning inom livsmedelsindustrin. Till exempel kan grön färg användas för att identifiera städutrustning avsedd för golvtvätt i produktionsområdet. Svart – som gör det svårare att se smuts – används vanligen för städ­utrustning avsedd för avlopp, rör och utvändiga ytor. Blått används ofta för städutrustning avsedd för ytor med livsmedelskontakt. Nästan inga livs­medel eller Copyright © 2013 Vikan A/S · Med ensamrätt Andra färger kan väljas för att skilja mellan verk­tyg avsedda för specifika allergener eller rengörings­ kemikalier. Metoden kan förhindra oönskad före­ komst av allergener i livsmedelsprodukter och för­ hindra kontakt med kemikalier som kan innebära en säkerhetsrisk eller risk för skador på utrustningen. Färgkodning kan vara ett enkelt sätt att överbrygga språkbarriärer. Oavsett språk kan alla människor enkelt lära sig ett färgbaserat system och ta det i bruk. Det uppstår sällan funderingar kring var redskapen ska användas och förvaras, och varje medarbetare vet vilken redskapsfärg som hör hemma inom sitt arbetsområde eller sitt processteg. Färgkodning kan också bidra till att förlänga städ­ utrustningens livslängd, så att kostnaderna blir lägre. Om städutrustningens färg även används för motsvarande väggupphäng och liknande, underlättas prydlig förvaring av verktygen. På så sätt minskar risken för att redskapen går sönder eller tappas bort. 04 W H I T E PA P E R Med ändamålsenlig och färgkodad förvaring för­ hindras också personskador, till exempel på grund av att någon snubblar på utrustningen om den lämnas framme på golvet. Ett väl administrerat och dokumenterat färg­kod­nings­ system kan dessutom underlätta inköps­processen, samtidigt som företaget kan uppvisa fullgod doku­ mentation som stöd för HACCP-systemet. Det finns dock inga regler som säger vilken färg som ska användas för olika utrustningsfunktioner eller pro­ duktions­områden – detta är upp till det enskilda företaget. SAMMANFATTNING Striktare säkerhetsföreskrifter ökar behovet av doku­ menterade ledningssystem för livsmedels­ säkerhet. Allt fler livsmedelstillverkare har därför börjat använda färgkodning i sina anläggningar, som ett sätt att underlätta säkerhetsarbetet och minimera riskerna. Färgkodning kan vara ett effektivt och lättförståeligt sätt att minimera risken för korskontaminering. Oftast visar det sig att ett korrekt implementerat färgkodningssystem med råge uppväger kostnaderna. Färgkodning är visserligen inte ett lagstadgat krav men betraktas allmänt, av kunder och inspektörer, som en rutin förknippad med den som har ett starkt fokus på livsmedelssäkerhet. VIKANS VÄGLEDNING FÖR ATT UTVECKLA ETT EFFEKTIVT FÄRGKODNINGSSYSTEM • Håll färgkodningssystemet enkelt Använd så få färger som möjligt. Det är sällan en god idé att tilldela färger för alla steg i en avancerad process. • Välj färger som är logiska för de olika områdena Välj färger som kan anses logiska för alla på arbets­ platsen. Finns det färger som är särskilt lämpliga för att symbolisera vissa zoner eller produkter som hanteras i anläggningen? Copyright © 2013 Vikan A/S · Med ensamrätt • Undvik komplicerade färgkombinationer Att använda olika färger för borstar/skrapor och deras handtag/skaft kan leda till förvirring. • Inför hela färgkodningsprogrammet direkt Inför hela färgkodningssystemet samtidigt i alla zoner som berörs – bestäm ett datum då det gamla systemet ska vara helt taget ur bruk och det nya färgkodningssystemet ska börja användas. • Bra kommunikation är nyckeln till framgång Ha ett möte med varje skiftledare och rulla sedan ut programmet bland alla medarbetare. • Förstärk färgkodningssystemet med skyltar, upphängningstavlor eller färgkodad förvaring (t.ex. väggupphäng) Gör det tydligt (använd bilder eller, vid behov, text på flera språk). • Förvara verktygen vid användningsområdet Förvara redskapen i anslutning till där de ska an­vändas, för att undvika förvirring och kors­konta­mi­nering. • Färgkodningsplan och underhåll av utrustningen Se över färgkodningsplanen regelbundet, och kon­ trollera och underhåll städutrustningen, för att få maximal kontroll över kontamineringsriskerna. • Följ upp Se till att använda samma dokumentation som inköpsavdelningen och kvalitetschefen, så att alla följer samma system. Vikan erbjuder ett omfattande sortiment av färg­ kodade rengöringsverktyg och förvaringsalternativ (exempelvis färgkodade väggupphäng) – samtliga pro­ dukter är fullständigt dokumenterade avseende exempelvis godkännande för livsmedelskontakt och tekniska specifikationer. 05 W H I T E PA P E R Vikan erbjuder även en kostnadsfri tjänst för kon­ fidentiell, specifik färgkodning. Kontakta oss gärna enligt nedan, om du vill ha mer information om någon av Vikans produkter eller den kostnadsfria färg­ kodnings­tjänsten: Jette Fruergaard Produktchef, Hygien och Classic Vikan A/S, Rævevej, DK-7800 Skive, Denmark. E-mail: [email protected], Tel: +45 96 14 26 03 Exempel på färgkodningssystem Förhindrar funktionell korskontaminering inom ett område: Rött (ingen livsmedelskontakt) Blått (livsmedelskontakt) Förhindrar mikrobiell korskontaminering mellan områden: Grönt (råvaruområde, låg risk) Rött (område för tillagad produkt, hög risk) Förhindrar allergenkorskontaminering genom fysisk segregering: Vitt (mjölk) Gult (vete) Författare: Deb Smith, Global R&D Manager/ hygienspecialist, Vikan REFERENSER http://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/foodbornezoonoticdiseases.htm http://www.who.int/water_sanitation_health/diseases/diarrhoea/en (3) Madigan, M., Martinko, J. (Editors) (2006). Brock Biology of Microorganisms (13:e upplagan). Pearson Education. ISBN 0-321-73551-X (4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/89/EG av den 10 november 2003 om ändring av direktiv 2000/13/EG när det gäller uppgifter om ingredienser i livs­ medel. http:eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2003:308:0015:0018:EN:PDF (5) Kommissionens direktiv 2006/142/EG av den 22 december 2006 om ändring av förteckningen i bilaga IIIa till Europaparlamentets och rådets direktiv över ingredi­ enser som måste anges vid märkning av livsmedel. http:eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:368:0110:0111:EN:PDF (6) Edwards, M. C., Stringer, M. F. (2007). Observations on patterns in foreign material investigations. The Breakdowns in Food Safety Group. Food Control. Vol. 18, upplaga 7, s. 773–782. ISSN: L 0956/-7135. (7) http://www.newser.com/tag/1629/1/food-contamination.html (8) http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/west_midlands/6583027.stm (9) FSA (2011). Foodborne Diseases Strategy, 2010–15. An FSA programme for the reduction of foodborne disease in the UK. Version 1.0. (10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien. http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ. do?uri=O­ J:L:2004:139:0001:0054:en:PDF (11) Codex Alimentarius Commission. (1995b). Guidelines for the Application of the Hazard Analysis Critical Control Point (HACCP) System (CAC GL 18-1993). Codex Alimentarius, Vol. 1B, General Requirements (food hygiene). s. 21–30. http://www.codexalimentarius.org (12) http://www.efsa.europa.eu (13) The British Retail Consortium (BRC, 2012). BRC Global Standard for Food Safety - Interpretation Guideline: utgåva 6. TSO (The Stationery Office). http://www. brcglobalstandards.com/Home.aspx (14) International Featured Standard (IFS). Food Standard for auditing quality and food safety of food products (2012). Version 6, januari 2012. IFS Management GmbH, Tyskland. http://www.ifs-certification.com (15) Alimentarius Commission. (1995b). Guidelines for the Application of the Hazard Analysis Critical Control Point (HACCP) System (CAC GL 18-1993). Codex Alimen­ tarius, Vol. 1B, General Requirements (food hygiene). s. 21–30. http://www.codexalimentarius.org (16) Taylor, J. H., Roger, S. J., Holah, J. T. (1999). A comparison of the bacterial efficacy of 18 disinfectants used in the food industry against Esherichia coli 0157:H7 and Pseudomonas aeruginosa at 10 and 20˚C. J App. Micro. Vol 87. Upplaga 5, s. 718–725. (1) (2) Copyright © 2013 Vikan A/S · Med ensamrätt 06