Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och

Utvärderingar av sänkt moms på
restaurang- och cateringtjänster
Vad säger dom om antalet jobb som skapats?
1
FÖRORD
Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den
förtärs skulle skapa många nya arbetstillfällen för unga och utlandsfödda gav effekt.
Under valrörelsen debatterades frågan intensivt. Beslutet år 2012 att sänka momsen på
mat på restauranger till samma nivå som för mat i affärer togs efter het politisk debatt i
riksdagen.
Den dåvarande regeringens syfte var att generera jobb för unga och utlandsfödda. Visita
och näringen hade visat att med rätt och likvärdiga förutsättningar kunde tusentals nya
och enkla jobb skapas. I samband med beslutet om momssänkningen fattades även beslut
om att tre myndigheter var för sig skulle utvärdera effekterna på sysselsättningen. Vi kan
konstatera att dessa viktiga jobb verkligen har skapats.
Enligt Tillväxtanalys skapades 11 300 heltidsjobb som direkt följd av den sänkta
restaurang- och cateringmomsen. Dessa jobb skulle inte skapats om momsen på
restaurangmat skulle legat kvar. Näringen har med marginal levererat de nya jobben som
förväntades.
De jobb som vuxit fram är en viktig och stor pusselbit i integrationen av utlandsfödda
med en möjlighet till ett första jobb och att vara en del av det svenska samhället. Vart
tionde jobb som skapats sedan 2012 för utlandsfödda har genererats inom hotell- och
restaurangnäringen. Under perioden 2011-2014 ökade antalet utlandsfödda i hotell- och
restaurangnäringen med 10 000, vilket är en ökning med 21 procent. År 2014 var mer än
dubbelt så stor andel, 37 procent, av de sysselsatta i hotell- och restaurangnäringen
utlandsfödda, motsvarande siffra för hela arbetsmarknaden var 15,4 procent. Jobben
skapas helt enkelt inom hotell- och restaurangnäringen.
Trots de resultat som både Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys rapporterar finns en
politisk debatt om att höja momsen på restaurangmat. En höjd moms på mat på
restauranger skulle dra undan möjligheterna att skapa ytterligare tusentals jobb inom
restaurangnäringen. Precis de enkla jobb som hela integrationsdebatten efterlyser.
Eva Östling, vd Visita
2
Innehåll
Förord ........................................................................................................................................... 2
Sammanfattning............................................................................................................................ 4
Inledning....................................................................................................................................... 6
Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster .......................................................................... 8
Bakgrund till sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster................................................. 8
Varför sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster? ......................................................... 9
Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster skulle öka sysselsättningen ........................ 10
Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster ............................................. 12
Utveckling av sysselsättningen i restaurangbranschen 2011-2014 ........................................ 12
Vad säger utvärderingarna om sysselsättningseffekterna av en sänkt moms i
restaurangbranschen? ............................................................................................................. 14
Vad säger utvärderingarna om de långsiktiga sysselsättningseffekterna? .............................. 16
Reducerade momssatser i Sverige .............................................................................................. 18
Rumsuthyrning och camping .................................................................................................. 18
Transport i skidliftar ............................................................................................................... 19
Livsmedel ............................................................................................................................... 19
Reducerade momssatser på restaurangtjänster i Europa............................................................. 20
3
SAMMANFATTNING
Den första januari 2012 sänktes momsen på restaurang- och cateringtjänster i Sverige
från 25 procent till 12 procent. Det som sänktes var momsen på den mat som serverades
på restaurangerna. På alkohol som serverades på restauranger är momsen fortfarande 25
procent och på ”take-away” var den redan tidigare 12 procent. Det huvudsakliga syftet
med sänkningen var att långsiktigt öka sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden
och minska den strukturella arbetslösheten. Tanken med att rikta sänkningen mot
restaurangtjänster var att restaurangbranschen erbjuder många jobb utan direkta krav på
utbildning eller erfarenhet. Sedan momsen sänktes 2012 har det skapats många jobb i
restaurangbranschen, perioden 2012 till 2014 ökade sysselsättningen i
restaurangbranschen med drygt 16 000 personer - motsvarande en ökning på 16 procent.
På den övriga arbetsmarknaden ökade sysselsättningen med knappt 125 000,
motsvarande en ökning på 2,8 procent. Antalet sysselsatta i restaurangbranschen utgjorde
2011 2,3 procent av samtliga sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Under
perioden 2012-2014 stod restaurangbranschen, trots sin relativa litenhet, för 11,6 procent
av den totala sysselsättningsökningen på den svenska arbetsmarknaden. Av
sysselsättningsökningen för gruppen 16-24 år stod restaurangbranschen för hela 37
procent under samma period.
Två olika myndigheter har utvärderat momssänkningens effekter på sysselsättningen i
restaurangbranschen, Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys. Även Visita har gjort en
bedömning av effekten på sysselsättningen. På grund av att olika datakällor använts vid
de olika utvärderingarna och att olika definitioner av restaurangbranschen använts är
dock resultaten inte fullt ut jämförbara. Dessutom har tillgången till olika datakällor för
olika tidsperioder inte varit desamma.
Tillväxtanalys och Visita har för perioden 2011-2014 uppskattat antalet helårsverken
som skapats som en direkt följd av den sänkta restaurang- och cateringmomsen, dvs.
dessa helårsverken hade inte kommit till utan momssänkningen. Uppskattningen har
gjorts utifrån branschens lönesumma och branschens genomsnittslön. Enligt
Tillväxtanalys skapades 11 300 helårsverken i restaurangbranschen under perioden som
en direkt följd av den sänkta momsen. Enligt Vista skapades 8 300 helårsverken under
samma period. Uppskattningarna är inte fullt jämförbara då Tillväxtanalys använt en
bredare definition av restaurangbranschen än vad Visita gjort.
Tillväxtanalys och Konjunkturinstitutet har för perioden 2011-2013 uppskattat antalet
sysselsatta som skapats som en direkt följd av den sänkta restaurang- och
cateringmomsen. Uppskattningen har gjorts utifrån SCBs registerbaserade
arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Enligt Tillväxtanalys ökade sysselsättningen i
restaurangbranschen till följd av momssänkningen med 9 900 under perioden. Enligt
4
Konjunkturinstitutet var motsvarande ökning 6 000. Uppskattningarna är inte heller här
fullt jämförbara då Tillväxtanalys använt en bredare definition av restaurangbranschen
än vad Konjunkturinstitutet gjort.
När det gäller de långsiktiga sysselsättningseffekterna på arbetsmarknaden är
bedömningarna mer försiktiga. Konjunkturinstitutets bedömning är att den långsiktiga
sysselsättningseffekten i hela ekonomin till följd av den sänkta momsen på
restaurangtjänster kan vara i storleksordningen 1 000–3 000 personer. Tillväxtanalys
bedömer mot bakgrund av att de kortsiktiga effekterna är relativt kraftiga och att en stor
del av inflödet till branschen inte var sysselsatta året innan att den sänkta
restaurangmomsen även kommer att ha en långsiktigt positiv effekt på den varaktiga
sysselsättningen. Tillväxtanalys anger dock ingen siffra avseende den varaktiga
sysselsättningen. Visita gör bedömningen att då den ökade sysselsättningen i
restaurangbranschen inte verkar ha påverkat löneökningstakten i restaurangbranschen
eller närliggande branscher positivt under perioden 2011-2014 så kommer skillnaden
mellan den kortsiktiga sysselsättningen i restaurangbranschen och den varaktiga
sysselsättningen på hela arbetsmarknaden att vara liten.
5
INLEDNING
Den första januari 2012 sänktes momsen på restaurang- och cateringtjänster i Sverige
från 25 procent till 12 procent. Det som sänktes var momsen på den mat som serverades
på restaurangerna. På alkohol som serverades på restauranger är momsen fortfarande 25
procent och på ”take-away” var den redan tidigare 12 procent. Det huvudsakliga syftet
med sänkningen var att långsiktigt öka sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden
och minska den strukturella arbetslösheten. Orsaken till att rikta sänkningen mot
restaurangbranschen var att den erbjuder många arbeten utan krav på någon direkt
utbildning eller erfarenhet. Tanken var att genom momssänkningen stimulera efterfrågan
på restaurang- och cateringtjänster, vilket skulle skapa fler arbetstillfällen och på så sätt
ge personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden en möjlighet att få ett jobb som
de annars inte skulle få.
Visita drev under lång tid frågan om sänkt moms på restaurangtjänster. Det huvudsakliga
skälet var att momsen på livsmedel sedan 1996 varit reducerad till 12 procent och att
branschen menat att det snedvridit konkurrensen till restaurangernas nackdel. Visita har
också hävdat att en sänkning av momsen på restaurangtjänster skulle ge stora positiva
sysselsättningseffekter på den svenska arbetsmarknaden. Sedan det svenska inträdet i EU
hade dock möjligheten för Sverige att tillämpa en reducerad moms på restaurangtjänster
varit stängd. Under 2009 öppnades dock den möjligheten igen.
Nu har det gått drygt fyra år sedan momsen på restaurang- och cateringtjänster sänktes.
Flera myndigheter har haft i uppdrag att utvärdera olika aspekter av den sänkta momsen.
Konjunkturinstitutet fick regeringens uppdrag att analysera hur restaurang- och
cateringbranschen samt närliggande branscher utvecklats över tid, med speciellt fokus på
utveckling av priser, löner och sysselsättning på lång sikt. Tillväxtanalys fick uppdraget
av regeringen att följa upp effekter gällande utveckling av företagande i olika
dimensioner samt de effekter på regelförenkling som reformen medför. Skatteverket fick
regeringens uppdrag att utvärdera hur sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster
motverkat skattefusk inom branschen.
I den här rapporten ligger fokus på vad utvärderingarna säger om det som var det
huvudsakliga syftet med den sänkta momsen - att långsiktigt öka sysselsättningen på den
svenska arbetsmarknaden och sänka den strukturella arbetslösheten. I det första avsnittet
kommer vi att titta på bakgrunden till sänkningen, varför sänkning riktar sig mot
restaurangtjänster samt hur sänkningen var tänkt att ge de önskvärda effekterna. I det
andra avsnittet gås först igenom hur sysselsättningen i restaurangbranschen har
utvecklats perioden 2011-2014, vilket ställs mot utvecklingen på den övriga
arbetsmarknaden. Därefter redogörs för de utvärderingar som gjorts av den direkta
effekten på sysselsättningen i restaurangbranschen till följd av den sänkta momsen.
6
Slutligen i avsnitt två så tittar vi på vad utvärderingarna säger om de varaktiga effekterna
av momssänkningen på den svenska arbetsmarknaden. I avsnitt tre tittar vi på vilka varor
och tjänster som har reducerad moms i Sverige och i avsnitt fyra studeras nivån på
restaurangmomsen i övriga europeiska länder.
7
SÄNKT MOMS PÅ RESTAURANG- OCH
CATERINGTJÄNSTER
I följande avsnitt går vi kortfattat igenom bakgrunden till den sänkta momsen på
restaurang- och cateringtjänster, varför sänkningen riktades mot restaurangbranschen
samt hur den sänkta momsen var tänkt att ge de önskade effekterna.
Bakgrund till sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster
I den borgerliga alliansens valmanifest inför valet 2006 ingick förslaget att sänka
arbetsgivaravgifterna för den arbetskraftsintensiva tjänstesektorn i Sverige. Syftet med
åtgärden var att höja sysselsättningen och minska arbetslösheten för personer som stod
långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis vissa grupper av unga och utlandsfödda.
Förslaget gick dock inte att genomföra då det till viss del bröt mot EUs regler avseende
statsstöd. Som ett alternativ valde då alliansregeringen att sänka arbetsgivaravgiften för
ungdomar samt att verka för att EU öppnade upp möjligheten till reducerad moms på
arbetskraftsintensiva tjänster. Man bedömde att en sänkt moms på arbetskraftsintensiva
tjänster skulle ha ungefär samma effekt som sänkta arbetsgivaravgifter beträffande
möjligheterna att få fler i arbete. Den 5 maj 2009 antog Europeiska unionens råd
direktivet 2009/47/EG om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller reducerad
mervärdesskatt. Beslutet innebar, bland annat, att möjligheterna för medlemsländerna att
tillämpa reducerade momssatser (momssatser andra än standardmomsen) utvidgades att
gälla ytterligare ett antal varor och tjänster. Bland annat öppnades möjligheten att
tillämpa reducerad moms på restaurangtjänster (inklusive alkoholhaltiga drycker).
I december 2010 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att ta fram ett lagförslag
om sänkning av mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster, samt att
analysera huruvida en sänkt nivå på mervärdesskattesatsen inom vissa andra delar av
tjänstesektorn var en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att öka den varaktiga
sysselsättningen i den svenska ekonomin. I mars 2011 lämnades delbetänkandet ”Sänkt
restaurang- och cateringmoms (SOU 2011:24)”. Utredningen föreslog att skattesatsen
för omsättning av restaurang och cateringtjänster, med undantag för den del som avser
spritdrycker, vin och starköl, skulle sänkas från 25 procent till 12 procent. Utredningen
bedömde att den långsiktiga effekten på sysselsättningen skulle motsvara 6 000
helårsarbetskrafter, varav 3 500 bedömdes komma i restaurang- och cateringbranschen.
Den långsiktiga offentligfinansiella effekten beräknades uppgå till omkring 3,6 miljarder
kronor, vilket skulle motsvara en kostnad per jobb på lång sikt på omkring 0,6 miljoner
kronor.
Som ett led i ambitionen att sänka den strukturella arbetslösheten i den svenska ekonomin
valde den dåvarande alliansregeringen att genomföra utredningens förslag att sänka
8
momsen på restaurang- och cateringtjänster (exklusiva alkoholhaltiga drycker) från 25
procent till 12 procent från och med den första januari 2012. Man gav samtidigt flera
olika myndigheter i uppdrag att utreda effekterna, i olika avseende, av reformen både på
kort och längre sikt.
Varför sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster?
Det huvudsakliga syftet med att sänka momsen på restaurang- och cateringtjänster var
att långsiktigt öka sysselsättningsnivån på den svenska arbetsmarknaden och minska den
strukturella arbetslösheten. För att kunna åstadkomma detta måste man höja
sysselsättningsnivån för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som utan
riktade åtgärder sannolikt inte skulle komma att få ett jobb. Ett problem på den svenska
arbetsmarknaden är att andelen ”enklare” jobb är väldigt låg. I diagram 1 nedan redovisas
andelen arbeten i de olika EU-länderna där det saknas krav på särskild yrkesutbildning.
Här framgår har Sverige lägst andel ”enkla” jobb av samtliga EUs 28 länder.
Diagram 1
Andelen arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning i EU 2014
18
16
14
Procent
12
10
8
6
4
2
0
Källa: Eurostat
Mot den bakgrunden kan man ställa sig frågan varför man riktade åtgärden mot
restaurangbranschen. Det fanns flera orsaker till detta. Den första var att det i
restaurangbranschen finns många arbeten där det inte ställs några egentliga krav på
utbildning och/eller erfarenhet för att få dessa arbeten. Att arbeta som restaurangbiträde
är ett exempel på den typen av arbete. Enligt Visitas lönestatistik var exempelvis år 2015
ca 35 procent av samtliga anställda restaurangbiträden i hotell- och restaurangbranschen.
9
En stor andel av de personer som står lång ifrån arbetsmarknaden utgörs av vissa grupper
av unga och utlandsfödda. Det gemensamma för dessa är ofta en svag
utbildningsbakgrund och begränsad erfarenhet av yrkesarbete. Den andra orsaken att
sänka momsen på restaurangtjänster var att restaurangbranschen har en stor andel unga
och utlandsfödda sysselsatta. I tabell 1 redovisas hur de sysselsatta i restaurangbranschen
respektive på den övriga arbetsmarknaden fördelar sig med avseende på unga och
utlandsfödda. Som framgår av tabellen var år 2011 32 procent av de sysselsatta i
restaurangbranschen i åldern 16-24 år. Motsvarande andel på den övriga
arbetsmarknaden var knappt 10 procent. Av samtliga sysselsatta i restaurangbranschen
var 39 procent år 2011 utlandsfödda. Motsvarande andel på den övriga arbetsmarknaden
var 13 procent.
Tabell 1
Fördelning av sysselsatta på åldersgrupper respektive svenskfödda/utlandsfödda 2011
Restaurangbranschen
Övriga arbetsmarknaden
16-24 år
25år Totalt
27,2
33,9
61,1
Svenskfödda
4,6
34,4
38,9
Utlandsfödda
31,7
68,3
100,0
Totalt
Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) SCB
16-24 år
8,9
0,7
9,7
25år 77,9
12,4
90,3
Totalt
86,9
13,1
100,0
Det totala antalet sysselsatta i restaurangbranschen utgjorde endast 2,3 procent av
samtliga sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden år 2011, se tabell 2. När det gäller
andelen av unga och utlandsfödda är dock andelen betydligt större. Av samtliga
sysselsatta mellan 16-24 år var 7,1 procent sysselsatta inom restaurangbranschen. Av
samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden som var födda utomlands så var 6,5 procent
sysselsatt i restaurangbranschen. Vad som inte framgår av dessa siffror är att om man
bara tittade på andelarna i restaurangbranschen av de ”enklare” jobben, dvs. de som inte
kräver någon direkt utbildning eller erfarenhet är de andelarna i själva verket mycket
större.
Tabell 2
Restaurangbranschens andel av sysselsatta i olika på åldersgrupper respektive
svenskfödda/utlandsfödda av samtliga sysselsatta
16-24 år
25år Totalt
6,6
Svenskfödda
12,7
Utlandsfödda
7,1
Totalt
Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) SCB
1,0
6,1
1,7
1,6
6,5
2,3
Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster skulle öka sysselsättningen
Hur var det då tänkt att den sänkta momsen skulle generera jobb i restaurangbranschen?
10
Åtgärden var tänkt att fungera så att den sänkta momsen skulle hålla tillbaka
prisutvecklingen i restaurangbranschen och därmed stimulera efterfrågan på
restaurangtjänster. Den ökade efterfrågan skulle i sin tur leda till öka sysselsättning.
Den sänkta restaurang- och cateringmomsen bedömdes långsiktigt få fullt genomslag på
restaurangpriserna. Ett fullt genomslag på restaurangpriserna bedömdes inte ske
omedelbart utan vara en process som skulle ske över en lägre tidsperiod. En lägre prisnivå
på restaurangtjänster, jämfört med om momsen inte sänkts, bedömdes öka efterfrågan på
restaurangtjänster. De flesta undersökningar som tittat på hur priskänslig omsättningen
på restaurangtjänster är, visar att prisförändringar får relativt stora effekter på efterfrågan
på restaurangtjänster (priselasticiteten på restaurangtjänster är relativt stor). Ökad
omsättning (i volym) på restaurangtjänster får omedelbart effekt på sysselsättningen i
restaurangbranschen, då ökad produktionsvolym kräver fler arbetade timmar. Den
slutsatsen är baserad på att det historiska sambandet mellan en ökning av
produktionsvolymen på restaurangtjänster och ett ökat antal arbetade timmar är starkt.
För att reformen ska anses vara lyckad ska den ökade sysselsättningen ske utan att
sysselsättning, i stor utsträckning, trängs undan i andra sektorer i ekonomin.
11
UTVÄRDERINGAR AV SÄNKT MOMS PÅ
RESTAURANG- OCH CATERINGTJÄNSTER
Momsen på restaurang- och cateringtjänster (exkl. alkoholhaltiga drycker) sänktes
således från 25 till 12 procent den första januari 2012. De myndigheter som då fick i
uppdrag att utvärdera effekten av reformen har nu lämnat sina slutrapporter. Även om
myndigheterna hade i uppdrag att utvärdera reformen utifrån flera olika aspekter kommer
vi här bara att fokusera på det som var det huvudsakliga syftet med reformen, att höja
den långsiktiga sysselsättningsnivån på den svenska arbetsmarknaden. De två
myndigheter som studerat den frågan är Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys. Deras
resultat kommer att redovisas i det följande avsnittet. Utöver dessa två myndigheter har
också Visita gjorde en bedömning av reformen effekter på sysselsättningen som också
kommer att redovisas.
I det här avsnittet kommer vi först göra en genomgång över hur utvecklingen av antalet
sysselsatta har sett ut i restaurangbranschen samt på den övriga arbetsmarknaden sedan
momsen sänktes i januari 2012 fram till och med 2014. Vi kommer också att visa hur
stor del av utvecklingen av antalet sysselsatta olika åldersgrupper och utlandsfödda har
stått för i restaurangbranschen under perioden. Därefter görs en genomgång över vilka
sysselsättningseffekter i restaurangbranschen som under perioden 2012-2014, enligt
utvärderingarna, kan tillskrivas den sänkta restaurang- och cateringmomsen.
Avslutningsvis så redogörs för vad de olika utvärderingarna säger om effekterna på den
varaktiga sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden.
Utveckling av sysselsättningen i restaurangbranschen 2011-2014
För att med säkerhet kunna bedöma sysselsättningseffekter på branschnivå på den
svenska arbetsmarknaden bör man använda sig av registerstatistik. Man kommer då bort
från den statistiska osäkerhet som uppkommer vi olika typer av urvalsundersökningar.
Sedan december 2015 finns registerbaserad statistik över utvecklingen av antalet
sysselsatta på hela den svenska arbetsmarknaden och för olika delbranscher perioden
2011-2014, de tre åren efter den sänkta momsen på restaurang- och cateringstjänster.
I tabell 3 redovisas utvecklingen av antalet sysselsatta i restaurangbranschen respektive
på den övriga arbetsmarknaden perioden 2011-2014. Utvecklingen redovisas dessutom
för två olika åldersgrupper samt för svenskfödda respektive utlandsfödda. Utvecklingen
redovisas dels i antal, dels i procent.
Som framgår av tabellen ökade antalet sysselsatta i restaurangbranschen med drygt
16 000 under de tre åren. Antalet sysselsatta som var 25 år eller äldre ökade med 11 000
och de som var mellan 16-24 år ökade med 5 000. Antalet utlandsfödda sysselsatta i
12
restaurangbranschen ökade med drygt 8 000 under perioden, antalet svenskfödda med
något färre. På den övriga arbetsmarknaden ökade antalet sysselsatta med 116 000.
Ökningen var klart större bland utlandsfödda, drygt 77 000, än antalet svenskfödda,
40 000.
Den procentuella ökningen av sysselsatta i restaurangbranschen var något större bland
de äldre än bland de yngre, 16 procent för anställda 25 år och äldre och 15 procent för
anställda 16-24 år. Ökningen bland utlandsfödda var 21 procent, att jämföra med 13
procent för svenskfödda. Det procentuella ökningarna på den övriga arbetsmarknaden
var mycket mindre än i restaurangbranschen. Den totala ökningen av sysselsatta i
restaurangbranschen var 15,8 procent jämfört med endast 2,8 procent på den övriga
arbetsmarknaden.
Tabell 3
Ökning av sysselsatta i olika åldersgrupper respektive svenskfödda/utlandsfödda perioden
2011-2014
Restaurangbranschen
Övriga arbetsmarknaden
16-24 år
25år Totalt
Antal
Antal
Antal
3
859
4
221
8
080
Svenskfödda
1 075
7 185
8 260
Utlandsfödda
4 933
11 409
16 342
Totalt
%-ök.
%-ök.
%-ök.
13,8
12,1
12,8
Svenskfödda
22,9
20,3
20,6
Utlandsfödda
15,1
16,2
15,8
Totalt
Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) SCB
16-24 år
Antal
6 277
2 125
8 416
%-ök.
1,6
6,6
2,0
25år Antal
35 292
80 328
115 671
%-ök.
1,0
14,7
2,9
Totalt
Antal
41 569
82 453
124 087
%-ök.
1,1
14,2
2,8
I tabell 4 redovisas hur stor andel av ökningen i olika åldersgrupper samt för utlandsfödda
och svenskfödda som skedde i restaurangbranschen av ökningen på hela
arbetsmarknaden. Av tabellen framgår att restaurangbranschen stod för 11,6 procent av
ökningen av sysselsatta på hela arbetsmarknaden. Detta ska ställas mot det faktum att
antalet sysselsatta i restaurangbranschen endast utgjorde 2,3 procent av samtliga
sysselsatta år 2011. 37 procent av den totala ökningen av sysselsatta i åldersgruppen 1624 år skedde i restaurangbranschen. Drygt 16 procent av sysselsättningsökningen bland
svenskfödda skedde i restaurangbranschen och drygt 9 procent av
sysselsättningsökningen bland utlandsfödda.
13
Tabell 4
Restaurangbranschens andel av ökningen av antalet sysselsatta i olika på åldersgrupper
respektive svenskfödda/utlandsfödda av den totala ökningen av sysselsatta på den svenska
arbetsmarknaden perioden 2011-2014
16-24 år
25år Totalt
38,1
10,7
Svenskfödda
33,6
8,2
Utlandsfödda
37,0
9,0
Totalt
Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) SCB
16,3
9,1
11,6
Sammanfattningsvis kan konstateras att utvecklingen av antalet sysselsatta i
restaurangbranschen har varit exceptionellt stark under perioden 2012-2014. Antalet
sysselsatta i restaurangbranschen stod 2011 för 2,3 procent av samtliga sysselsatta på den
svenska arbetsmarknaden. Under perioden 2012-2014 så stod restaurangbranschen för
hela 12 procent av ökningen av sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden.
Vad säger utvärderingarna om sysselsättningseffekterna av en sänkt moms i
restaurangbranschen?
Under slutet på 2015 kom Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys med sina slutrapporter
avseende deras utvärderingar av effekterna av sänkt restaurang- och cateringmoms.
Visita hade redan under våren 2015 lämnat en rapport om deras analys av effekterna av
den sänkta momsen. I detta avsnitt kommer vi att redogöra för vad de olika
utvärderingarna säger om antalet jobb som skapats i restaurangbranschen under perioden
2011-2014 som en direkt följd av den sänkta momsen, dvs. jobb som inte skulle blivit
till om inte momsen sänkts.
De olika utvärderingarna har redovisat sysselsättningseffekterna på något olika sätt.
Samtliga utvärderingar har tittat på utvecklingen av lönesumman perioden 2012-2014.
Tillväxtanalys och Visita har med hjälp av utvecklingen av restaurangbranschens
genomsnittslön sedan räknat ut hur många helårsverken som skapats till följd av den
sänkta momsen. Konjunkturinstitutet har också redovisat en utveckling av lönesumman
men inte räknat om den till antalet helårsverken. Skälet är att man ansett att skattning
varit för osäker. Resultaten som Tillväxtanalys och Visita redovisar är inte fullt ut
jämförbara då restaurangbranschen inte avgränsats på samma sätt, se anmärkningar
under tabell 5.
Tillväxtanalys och Konjunkturinstitutet har redovisat effekten på antalet sysselsatta
baserat på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Effekterna avser
perioden 2011-2013 då registerstatistiken för 2014 publicerades för sent för att kunna tas
med i deras rapporter. Resultaten som Tillväxtanalys och Konjunkturinstitutet redovisar
är inte heller fullt ut jämförbara då restaurangbranschen inte avgränsats på samma sätt,
se anmärkningar under tabell 5.
14
Resultaten av de olika bedömningarna redovisas i tabell 5.
Enligt Vista skapades 8 300 helårsverken i restaurangbranschen perioden 2011-2014
som en direkt följd av den sänkta momsen, se tabell 5. Enligt Tillväxtanalys skapades
11 300 helårsverken under samma period. Siffrorna är, som nämndes tidigare inte helt
jämförbara då branschen inte är avgränsad på exakt samma vis. Visitas bedömning är
samtidigt att det totalt skapats 12 700 helårsarbeten i restaurangnäringen under perioden
2011-2014, vilket innebär att momssänkningen svarade för 65 procent av det ökande
antalet helårsarbeten.
Även Konjunkturinstitutet skattade ökningen på lönesumman som en direkt följd av
momssänkningen. Man bedömde dock att skattningen var för statistiskt osäker och gjorde
därför ingen uppskattning av antalet helårsverken. Det kan tyckas något förvånande då
Konjunkturinstitutet i sin första rapport, som avsåg de första ett och ett halva åren efter
den sänkta momsen, med utgångspunkt från ökningen av lönesumman bedömde att det
under den perioden skapats 4 000 helårsverken som en direkt följd av den sänkta
momsen.
Enlig Konjunkturinstitutet ökade antalet sysselsatta med 6 000 perioden 2011-2013 som
en direkt följd av den sänkta momsen, se tabell 5. Enligt Tillväxtanalys ökade
sysselsättningen med nästan 10 000 under samma period. Uppgifterna är dock, som
tidigare påpekats i heller fullt ut jämförbara då Tillväxtverket har tittat på en bredare
grupp än vad Konjunkturinstitutet har gjort. Under perioden 2011-2013 ökade antalet
sysselsatta totalt i den grupp som Konjunkturinstitutet tittat på med ca 14 000. Det
betyder att enligt Konjunkturinstitutet så stod momssänkningen för drygt 40 procent av
ökningen av antalet sysselsatta i den gruppen under perioden 2011-2013. Under samma
period ökade antalet sysselsatta i den grupp som Tillväxtanalys studerat med drygt
16 000, vilket innebär att enligt Tillväxtanalys så stod momssänkningen för ca 60 procent
av ökningen i den gruppen under perioden.
Tabell 5
Antalet tillkomna helårsverken i restaurangbranschen som är en direkt följd av den sänkta
momsen på restaurang- och cateringtjänster perioden 2012-2014 respektive antalet
tillkomna sysselsatta i restaurangbranschen som är en direkt följd av den sänkta momsen
på restaurang- och cateringtjänster perioden 2011-2013
Helårsverken1 2011-2014
Visita
Tillväxtanalys
Konjunkturinstitutet
1
2
Sysselsatta2 2011-2013
8 300
11 300
9 900
6 000
Beräknad utifrån utveckling av lönesumman och branschens genomsnittslön
Beräknad utifrån utveckling av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) SCB
Anm. 1. Lönesumman som Visitas skattning är baserad på är från LAPS (SCB) och avser SNI-grupp 56. Lönesumman som
Tillväxtanalys skattning är baserad på är GIN-skatt och avser SNI-grupp 56.1 och 56.2 samt SNI-koderna 55101 och 55102.
15
Anm. 2 Sysselsättningen som Konjunkturinstitutets skattning är baserad på är från RAMS (SCB) och avser SNI-grupp 56 exkl.
56292,56293,56300. Sysselsättningen som Tillväxtanalys skattning är baserad på är RAMS (SCB)och avser SNI-grupp 56.1 och 56.2
samt SNI-koderna 55101 och 55102.
Anm. 3 Sysselsättningen som Konjunkturinstitutets skattning är baserad på är från RAMS (SCB) och avser SNI-grupp 56 exkl.
56292,56293,56300. Sysselsättningen som Tillväxtanalys skattning är baserad på är RAMS (SCB)och avser SNI-grupp 56.1 och 56.2
samt SNI-koderna 55101 och 55102.
Vad säger utvärderingarna om de långsiktiga sysselsättningseffekterna?
Syftet med momssänkningen var att långsiktigt öka den varaktiga sysselsättningen på
den svenska arbetsmarknaden. I avsnittet ovan har vi visat att sysselsättningen ökat
kraftigt i restaurangbranschen på kort sikt och att enligt de olika utvärderingar som gjorts
har den sänkta momsen bidragit till en stor del av denna ökning.
En viktig fråga när det gäller sysselsättningsutvecklingen är om de jobb som skapas i
restaurangbranschen till följd av momssänkningen är nettojobb, det vill säga att ökningen
av sysselsatta i restaurangbranschen inte långsiktigt motsvaras av en minskning av
antalet sysselsatta i andra branscher. I delbetänkandet av utredningen om sänkt moms på
vissa tjänster ”Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24”
presenterades tre villkor som måste vara uppfyllda för att de jobb som skapas till följd
av momssänkningen ska vara nettojobb.
1. Att lönenivån i restaurangbranschen ligger över den marknadsmässiga nivån.
2. Att lönenivån i restaurangbranschen inte påverkas av den ökade efterfrågan på
restaurangtjänster.
3. Att den ökade efterfrågan på arbetskraft inte leder till att lönenivåerna i andra
branscher ökar.
Givet att dessa tre antaganden gäller så skulle, enligt utredningen, den ökade efterfrågan
på arbete i restaurangbranschen motsvaras av ökad sysselsättning i hela ekonomin. Om
de tre antagandena ovan inte är uppfyllda kommer en del av sysselsättningsökningen
inom branschen att utgöras av överströmning av arbetskraft från andra branscher.
Sysselsättningsökningen i den totala ekonomin blir därmed lägre.
Utredningen bedömde att ingångslönerna inom restaurangbranschen var högre än den
lön som hade rått vid perfekt konkurrens, det vill säga att villkor 1 gäller. När det gäller
antagande två och tre så måste de utvärderas empiriskt. I tabell 6 redovisas den
genomsnittliga procentuella löneutvecklingen i hotell- och restaurangbranschen, i några
närliggande branscher och för hela svenskt näringsliv, under fyra olika tidsperioder.
Under perioden 2012-2014 för vilken det finns lönestatistik tillgänglig så har inte
löneutvecklingen inom hotell- och restaurangbranschen avvikit från den historiska i
förhållande till näringslivet totalt eller närliggande branscher. Detta betyder att den
16
kraftigt ökade arbetskraftsefterfrågan i restaurangbranschen på kort sikt inte verkar drivit
upp löneökningstakten i restaurangbranschen eller i närliggande branscher, dvs villkor 2
och 3 verkar uppfyllda på kort sikt.
Tabell 6
Genomsnittlig procentuell löneutveckling i olika sektorer inom Svenskt Näringsliv
(arbetare) under fyra olika perioder
Totalt
Varuhandel
Service
Hotell & restaurang
3,1
2003-2005
3,7
2006-2008
2,4
2009-2011
2,4
2012-2014
Källa: Svenskt Näringslivs lönestatistik
3,3
3,7
2,3
2,8
2,5
3,0
3,4
2,5
3,0
4,0
2,7
2,5
Visita gör bedömningen att då den ökade sysselsättningen i restaurangbranschen inte
verkar ha påverkat löneökningstakten i restaurangbranschen eller närliggande branscher
positivt så kommer skillnaden mellan den kortsiktiga sysselsättningen i
restaurangbranschen och den varaktiga sysselsättningen på hela arbetsmarknaden att vara
liten.
Konjunkturinstitutets bedömning är att den långsiktiga sysselsättningseffekten i hela
ekonomin av sänkt moms på restaurangtjänster kan vara i storleksordningen 1 000–3 000
personer. Konjunkturinstitutet skriver att bedömningen av den långsiktiga effekten är
behäftad med stor osäkerhet.
Tillväxtanalys bedömer, mot bakgrund av att de kortsiktiga effekterna är relativt kraftiga
och att en stor del av inflödet till branschen inte var sysselsatta året innan, att den sänkta
restaurangmomsen även kommer att ha en långsiktigt positiv effekt på den varaktiga
sysselsättningen. Tillväxtanalys anger dock ingen siffra avseende den varaktiga
sysselsättningen.
17
REDUCERADE MOMSSATSER I SVERIGE
Det huvudsakliga syftet med konsumtionsskatter är att få in intäkter till staten. 2014
genererade momsen statliga skatteintäkter på 354 miljarder kronor. Utöver att ge intäkter
till staten används också konsumtionsskatter för att, i vissa fall, påverka konsumtionen
av olika varor och tjänster. Att lägga punktskatter på olika varor och tjänster tjänar
exempelvis syftet att minska konsumtionen av dessa. Det handlar t ex om att man genom
en tobaksskatt vill minska användandet av tobak. Tanken är att skatten höjer priset på
varan eller tjänsten. Även mervärdesskatten används för att påverka konsumtionen av
vissa varor och tjänster. Här handlar det dock i samtliga fall om att tillämpa en reducerad
momssats, dvs. en lägre momssats än standardmomsen, och på så sätt stimulera
konsumtionen av varan eller tjänsten.
I tabellen 7 visas vilka varor och tjänster i Sverige som är belagda med reducerade
momssatser och hur utvecklingen har sett ut sedan början på 1990-talet. I 7 kapitlet 1 §
mervärdesskattelagen sägs inledningsvis att skatt ska tas ut med 25 procent. Därefter
anges i vilka fall skattesatsen istället är 12 procent respektive 6 procent. Förutom
restaurang- och cateringtjänster beskattas med den reducerade skattesatsen 12 procent:
omsättning av livsmedel (med undantag av bl.a. spritdrycker, vin och starköl),
rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet och camping, omsättning av
konstverk som ägs av upphovsman samt import av konstverk, samlar föremål och
antikviteter.
Med den reducerade momssatsen 6 procent beskattas omsättning av böcker, tidningar
m.m., tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera-, samt balettföreställningar
eller liknande, viss biblioteks- och museiverksamhet, tillträde till djurparker, upplåtelser
eller överlåtelse av vissa upphovsrättsliga rättigheter, omsättning av tjänster inom
idrottsområdet samt personbefordran.
Vilka skäl som har anförts för att tillämpats reducerade momssatser på olika varor och
tjänster har varierat. Här redovisas några exempel1.
Rumsuthyrning och camping
Det skäl som i första hand har anförts för att införa regler om reducerad skattesats för
hotelltjänster 1992 och 1993 var att åtgärden skulle stimulera turismen i Sverige (stärka
den svenska turistnäringens konkurrenskraft). Åtgärden ansågs ge regionalpolitiska
effekter och det uttalades även att sysselsättningseffekten kunde bli betydande.
Skälen här är hämtade från den statliga utredningen ”Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt?”
(SOU 2005:57).
1
18
Transport i skidliftar
Det skäl som i första hand har anförts för att införa regler om reducerad skattesats för
transport i skidliftar var att åtgärden skulle stimulera turismen i Sverige (stärka den
svenska turistnäringens konkurrenskraft). Åtgärden ansågs ge regionalpolitiska effekter
och det uttalades även att sysselsättningseffekten kunde bli betydande. Det har i detta
sammanhang även uttalats att skidliftsverksamhet har vital betydelse för den svenska
fjällturismen.
Livsmedel
Som skäl för att införa reducerad skattesats för livsmedel den 1 januari 1992 åberopades
att en sänkning av livsmedelsmomsen var en bättre åtgärd för att bekämpa inflationen än
att sänka den generella momsnivån med 1,25 procent, vilket varit den ursprungliga
avsikten. I prop. 1994/95:150 föreslogs att ersättningsnivåerna i bidragssystemen samlat
skulle sänkas till 75 procent den 1 januari 1996. Regeringen uttalade att dessa sänkningar
skulle få kraftiga fördelningspolitiska konsekvenser. Sänkningen av bidragsnivåerna
skulle därför kompletteras med en ytterligare sänkning av matmomsen från 21 till 12
procent. I propositionen uttalas att detta särskilt skulle gynna barnfamiljer och
låginkomsttagare som i allmänhet använder en relativt stor andel av sin hushållsbudget
till matinköp.
Tabell 7
Skattesatser för mervärdesskatt
19
REDUCERADE MOMSSATSER PÅ
RESTAURANGTJÄNSTER I EUROPA
Sverige är långt ifrån det enda landet inom EU som tillämpar reducerade momssatser på
olika varor och tjänster. Med reducerad moms avses lägre en lägre momssats än den
standardmomssats som landet i fråga tillämpar. I EU:s regelverk avseende momssatser
gäller att inget land får ha en standardmoms på lägre än 15 procent och bör inte ha en
standardmoms på högre än 25 procent2.
I diagram 2 nedan visas nivån på momssatsen på restaurangtjänster i samtliga 28
medlemsländer i EU år 2016. Av diagrammet framgår att 13 av de 28 medlemsländerna
i EU har en reducerad momssats på restaurangtjänster. Vad som omfattas av den
reducerade momssatsen varierar något mellan länderna.
Det finns två huvudsakliga skäl varför så många länder tillämpar en reducerad momssats
på restaurangtjänster. Det ena är att man vill gynna landets turistindustri. Att skapa
förutsättningar till lägre restaurangpriser är ett sätt att göra detta då
restaurangkonsumtion är en stor del av genomsnittsturistens totala konsumtion. Det
andra skälet är att stimulera skapandet av flera jobb på arbetsmarknaden där kraven
utbildning och erfarenhet inte är så höga. Restaurangbranschen är en av de branscher där
en stor del av jobben är sådana.
Av diagrammet framgår också att det finns många länder som har en betydligt lägre
moms på restaurangtjänster än vad Sverige har. Alla länder som har en reducerad
momssats på restaurangtjänster har också en reducerad momssats på livsmedel, detta
eftersom momssatsen ska vara konkurrensneutral mellan olika former av livsmedel.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Sverige på intet sätt sticker ut i EU med avseende
på restaurangmomsen. Av de 13 EU-länder som tillämpar en reducerad moms på
restaurangtjänster så har 11 en lägre moms på restaurangtjänster än vad Sverige har.
2
Ungern har en standardmoms som överstiger 25 procent. Den är 27 procent.
20
Diagram 2
Momssats på restaurang- och cateringtjänster i EUs 28 medlemsländer 2016
30
27
25
Procent
20
18
19
20 20 20 20 20
21
22
23 23
24
25 25
15,8
15
12 12
10
6
5
7
8
8
9
8 8,5
13
10 10
3
0
Källa: Hotrec
21