Kursplan
för kurs på grundnivå
Grekerna: språket, kulturen och myterna
The Greeks: Language, Culture and Myths
15.0 Högskolepoäng
15.0 ECTS credits
Kurskod:
Gäller från:
Fastställd:
Institution
KSA995
HT 2012
2012-04-04
Romanska och klassiska institutionen
Huvudområde:
Fördjupning:
Klassiska språk
G1N - Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Beslut
Denna kursplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2012-04-04.
Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen
Grundläggande behörighet.
Kursens uppläggning
Provkod
995A
995D
995E
Benämning
Examinatorisk undervisning
Fördjupningsuppgift
Hemtentamen
Högskolepoäng
10
3
2
Kursens innehåll
Kursen avser att ge en allmän introduktion till det antika Greklands språk och kultur, i synnerhet dess
begreppslighet, normer och mytologi. Kursens unika upplägg ger nya infallsvinklar till den grekiska kulturen.
Jämförelser med vår tid och dess olika kulturyttringar görs fortlöpande under kursens gång.
Kursen omfattar följande moment:
1. Examinatorisk undervisning, 10 högskolepoäng, provkod 995A
Den antika kulturen genomlyses med en presentation av centrala begrepp (t.ex. hybris, katharsis, eros,
sofrosyne). Syftet är att bättre förstå grekisk kultur och mentalitet i allmänhet.
Studenten förmedlas goda insikter i det antika Greklands mytologi samt i mytteori genom läsning av bl.a.
Homeros och Platon.
Under kursens gång diskuteras ingående bland annat grekernas etik och estetik, deras syn på slavar och
kvinnor, deras humor, synen på kärlek och sexualitet samt jordbrukets plats i det grekiska samhället och
"ekologiskt" tänkande.
Betydelsen av det attiska dramat (tragedi och komedi) som spegel av det atenska samhället diskuteras.
Homeros och det trojanska kriget belyses, liksom viktiga filosofiska frågeställningar och filosofins roll i det
antika Grekland. Hur den grekiska filosofin och vetenskapen växte fram mot bakgrund av sociala och
kulturella förändringar studeras, likaså den filosofiska livshållningen, t.ex. representerad av Sokrates.
Den klassiska hermeneutikens och översättningsteorins grunder presenteras med tillämpning på några svenska
översättningar av grekiska texter.
Särdragen hos det grekiska språket presenteras översiktligt med särskild utblick mot andra indoeuropeiska
språk.
Sidan 1/4
2.Fördjupningsuppgift, 3 högskolepoäng, provkod 995D
I samråd med examinator väljs och studeras ett fördjupningsämne inom ramen för kursinnehållet.
3. Hemtentamen, 2 högskolepoäng, provkod 995E
Förväntade studieresultat
Efter genomgånget moment Examinatorisk undervisning förväntas studenten:
- ha förvärvat kännedom om och ökat sin beläsenhet av den antika grekiska litteraturen och dess olika genrer
- känna till den grekiska mytologins väsentligaste komponenter och tolkningsmodeller
– ha viss förtrogenhet med modern teoribildning om myter, litteratur och filosofi rörande det antika
Grekland
- kunna resonera meningsfullt om villkoren för den grekiska filosofins och vetenskapens uppkomst och
utveckling (inte minst om framväxten av en skriftkultur)
- kunna redogöra kortfattat för de viktigaste innehållsliga och litterära dragen i några centrala antika verk
(epik, prosa, epigramdiktning)
- kunna se de viktigaste implikationerna av att filosofi under antiken inte så mycket var en akademisk
disciplin som ett (eller flera olika) sätt att leva
- förstå och redogöra för grundläggande tolknings- och översättningsteoretiska problem, med särskild
tillämpning på antika grekiska texter
- ha skaffat sig orientering om centrala frågeställningar rörande problem och tolkning av det attiska dramat
- ha förvärvat översiktlig kunskap om det grekiska språkets förhållande till andra språk
- kunna peka ut viktiga drag i receptionen av den antika grekiska litteraturen, kulturen och filosofin
- kunna förstå grekisk "mentalitet" och begreppslighet, inte minst på områden som natur, jordbruk, sexualitet,
liv och död
Efter genomgånget moment Fördjupningsuppgift förväntas studenten avseende valt fördjupningsämne:
- ha förvärvat kännedom om och ökat sin beläsenhet av det valda fördjupningsämnet
– ha viss förtrogenhet med modern teoribildning avseende det valda fördjupningsämnet
- kunna redogöra kortfattat för de viktigaste aspekterna av det valda fördjupningsämnet
Efter genomgånget moment Hemtentamen förväntas studenten ha förvärvat färdigheter enligt förväntade
studieresultat avseende Examinatorisk undervisning (se här ovan)
Undervisning
Undervisningen på kursen sker i form av föreläsningar och seminarier. Undervisningen är obligatorisk; dock
kan frånvaro upp till motsvarande 20 procent kompenseras med uppgift/er som meddelas av läraren.
Kunskapskontroll och examination
a. Kursen examineras genom muntliga redovisningar av kursinnehållet på seminarierna (moment 1),
redovisning av fördjupningsuppgifter (moment 2) samt en hemtentamen (moment 3).
b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad skala:
A = Utmärkt
B = Mycket bra
C = Bra
D = Tillfredsställande
E = Tillräckligt
Fx = Otillräckligt
F = Helt otillräckligt
c. Kursens betygskriterier meddelas vid kursstart (se aktuell kursbeskrivning).
d. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga moment/delkurser.
Sammanfattningsbetyget sätts som ett medelbetyg vilket räknas fram enligt denna modell: Delkursernas
poängsumma multipliceras med en siffra där bokstavsbetygen översätts enligt följande: A=5, B=4, C=3, D=2,
E=1. Om slutsumman ligger mitt emellan två heltal (exempelvis 2.5) avrundas resultatet uppåt till närmsta
Sidan 2/4
heltal (exempelvis 3).
e. Vid underkännande gäller att studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå
ytterligare prov för att uppnå lägst betyget E.
Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg.
Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en
annan examinator utsedd för att bestämma betyg på prov vid nästa provtillfälle, om inte särskilda skäl talar
emot det.
f. Komplettering av all examination kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Studenten
ansvarar för att själv kontakta examinator för sådan kompletteringsuppgift. Kontakt med examinator ska tas
inom 6 månader från betygsdatum. Uppgiften ska lämnas/fullgöras senast det datum som examinator
bestämmer.
Övergångsbestämmelser
Om kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin
under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna enligt
punkt e under Kunskapskontroll och examination ovan.
Begränsningar
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och
godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.
Övrigt
Förkunskaper i grekiska är inte nödvändiga.
Kurslitteratur
Buxton, R. (2004), Den grekiska mytologins värld (övers. från engelska H. O. Sjöström); kap I-III, ss. 6103
Cooper, John (2007), (E-resurs), "Socrates and Philosophy as a Way of Life", i D. Scott (ed.), Maieusis,
Oxford; ss. 2043
Davidson, James (1998), Courtesans and Fishcakes; Consuming Passions of Classical Athens, Fontana
Press
Epiktetos (2000), Handbok i livets konst. Övers. A. Håkansson, Bakhåll
Gerö, Eva-Carin (2008), Grekiska Språket, kulturen, myterna, Wahlström & Widstrand: Om det grekiska
språket, ss. 15-122; Grekernas syn på slavar och kvinnor, ss 139-146; Antik och medeltida humor, ss 153-159;
(med H.-R. Johnsson) Det antika skämtet: Kärlek och erotik,ss. 160-167; Vitsen med antik humor ligger i det
fördolda, 235-249; Alla tiders sexualitet, ss. 250-264
Kompendium innehållande utdrag ur antika grekiska litterära och filosofiska texter samt artiklar och utdrag ur
modern litteratur (finns att köpa på institutionens expedition)
Litteraturens klassiker: Grekisk Litteratur: Dikter och prosa (red. L. Breitholtz), (1996 och senare), Pan
Pocket: Homeros, Iliaden, ss. 7-42; Homeros, Odysséen, ss. 43-86; Hesiodos, Theogonin, ss. 92-95;
Hesiodos, Verk och Dagar, ss. 87-91; De homeriska hymnerna. Hymnen till Dionysos, ss. 105-106
Litteraturens klassiker: Grekisk litteratur: Dramatik (red. L. Breitholtz) (1996 och senare), Pan Pocket:
Sofokles, Oidipus; Euripides, Medea; Euripides, Cyklopen; Aristofanes, Molnen
McKirahan, Richard (1994), Philosophy Before Socrates, Hackett Publishing Company, ss. 178. ss.
11630 (Herakleitos); 15158 (Parmenides); 23259 (Empedokles)
Platon (2000), Sokrates försvarstal. Övers. J. Stolpe. I Skrifter, bok 1. Atlantis
Platon (2000), Gästabudet; Faidon; Gorgias (övers. J. Stolpe), i Skrifter, bok 1. Atlantis
Puerilities: Erotic Epigram of The Greek Antholog (2001), övers. D Hine, Princeton University Press
Sidan 3/4
Eventuell kompletterande litteratur samt ytterligare information om rekommenderad referens- och
bredvidläsningslitteratur meddelas senast en månad före kursstart på institutionens hemsida: fraitaklass.su.se
Sidan 4/4
