smb presenterar
överraskande krigshistoriska fakta
del 26
Fler svenskar dog för Norge
Av Lars Gyllenhaal
När ämnet Sverige under andra världskriget diskuteras
dras ofta ”tysktågen” och svenskar i Waffen-SS fram. Sällan
nämns att betydligt fler svenskar ställde upp mot Hitler än
för honom. Enbart för Norge dog ett hundratal svenskar.
för Norge. Över sex tusen (vid 6 400 tappade man räkningen)
svenskar ville ingå i den men bara drygt 700 fick tillfälle att
göra det och kåren, som kallades för Norgebataljonen, sattes
sedan inte in i strid, varför den snabbt glömdes bort.
Merparten av svenskarna som fick gå ut i norsk krigstjänst
blev inte soldater men deras insats var nog så krigsrelaterad,
och ofta riskablare än soldaters! De var i den väldiga norska
handelsflottan, om vilken den brittiske utrikesministern Anthony Eden sade: ”Den norska handelsmarinen var under
andra världskriget mera värd för de allierade än en miljon
soldater”.
Med detta räknesätt var också Sveriges bidrag till de allierade påtagligt. Totalt drygt 8000 svenskar var ”krigsseglare”
för de allierade under alla möjliga flaggor. De flesta svenskar
på fartyg med allierad flagg var på norska fartyg, totalt var det
över 700 personer.
Arbetet bestod av att föra bränsle, stridsfordon, lastbilar,
soldater och flygplan främst från USA till Storbritannien och
Sovjetunionen. Med landstigningarna i Afrika, Italien och
Frankrike 1943–44 involverades tusentals svenskar i transporten och försörjningen av invasionsstyrkor.
De flesta svenskar som blev soldater för de allierade gick i
norsk krigstjänst. År 1940 bar många av dem svensk uniform
med emblem från Finland, eftersom de nyss varit finlandsfrivilliga.
Våren 1940 var det drygt 300 svenska medborgare som
gick över gränsen till Norge för att delta i striderna mot de
tyska invasionstrupperna. Många fler önskade göra det, men
hindrades av den svenska regeringens totalförbud mot frivilligtjänstgöring i Norge. Flera hundra man ur Svenska Frivilligkåren (SFK) i Finland ville tåga mot Norge. Ett SFK-kompani
ville mangrant strida för Norge, soldaterna färdades i flera mil
mot gränsen innan de stoppades och internerades i en kasern
på Norrbottens regemente (I 19) i Boden. En av de internerade,
Karl Eric Holm, blev senare chef för samma regemente!
Minst sex av de svenska frivilligsoldaterna i Norge 1940
stupade. Minst fem sårades.
Såvitt känt stred inte en enda svensk på tysk sida i Norge
1940.
Med start hösten 1944 organiserades en svensk frivilligkår
Svenska norgefrivilliga vårvintern 1940
någonstans i södra
Norge. Uniformeringen är en blandning av norskt och
svenska uniformer
för Finland, eftersom
många av svenskarna tagit med
sig sina uniformer
från tidigare insats
inom Svenska Frivilligkåren (SFK) för
Finland. Mannen i
centrum är sannolikt
Conny Andersson.
Bilden är såvitt känt
ej tidigare publicerad. bildkälla:
conny andersson
Svenska frivilliga på väg till den första insatsen mot tyskarna
vid Narvik. Från vänster en norsk stabsofficer, svensken Bror
Strandqvist, ännu en norsk officer samt K 3-furiren Pål Montgomery Påhlson, som stupade på Näverfjell den 14 maj 1940
under ett anfall mot tyska bergsjägare. foto: jan danielsen
1
De amerikanska handelsfartyg som svenskarna arbetade på hade i regel någon
form av luftvärn. En del av
de norska var också beväpnade. Oavsett om fartygen
var beväpnade eller ej utgjorde de enorma måltavlor för
tyska ubåtar och flygplan. Av
de 96 svenskar som stupade
för Norge var 88 i den norska
handelsflottan. Av drygt 700
svenskar i norska handelsflottan dog alltså mer än var
tionde, många på grund av
tyska ubåtsangrepp.
I Norge gör man följaktligen ingen åtskillnad mellan de åtta svenskar som
stupade i norska militära
formationer och de 88 som
dog i norska handelsflottans
tjänst. Därför hedrar man de
totalt 96 svenskarna med ett
gemensamt minnesmärke på
Västra Gravlunden i Oslo.
Siffran 96 stupade kan jämföras med det sammanlagda
antalet svenskar som stupade i tysk uniform: högst trettio
personer.
Faktum är att antalet stupade svenskar i finländsk krigstjänst 1939–44 bara är något högre än antalet fallna i norsk
tjänst. Det var totalt 117 svenska medborgare som stupade för
Finland 1940–44.
Man vet också att flera av de svenskar som var frivilliga i
amerikanska och brittiska förband hade Norges befrielse som
ett av sina grundmotiv.
Minnesmärket i Oslo över de 96 svenskar som stupade för
Norge. Några namn tillkom efter att minnesmärket hade rests
– deras namn finns på ett extra minnesmärke rätt intill. Bilden
är såvitt känt ej tidigare publicerad. bildkälla: allan mann
Vill du veta mer om Norge under andra världskriget? Du får
boken Norge 9 april 1940 – Tyska invasionen timme för timme
av Bjørn Bjørnsen när du blir medlem i Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. Värde ca 298 kr.
Gå in på www.krigsmyter.nu/svenskarnorge och läs mer.
De uniformerade
är från vänster
Anders Grafström,
Gösta Benckert och
Allan Mann. De två
senare är de kanske
mest kända svenska norgefrivilliga.
Grafström var en
av de mest kända
finlandsfrivilliga.
Bilden tagen vid en
minnesceremoni
på 1970-talet vid
det nyare norska
minnesmärket
över svenskar som
stupat för Norge.
Bilden är såvitt
känt ej tidigare
publicerad.
bildkälla: allan
mann
2
Norge i våra hjärtan
Min uppväxt
är ett ämne som berör mig starkt.
Norge under det andra världskriget
gt matades
tidi
jag
att
de
norska gränsen, gjor
på västkusten, inte lång ifrån den
Det talaet.
krig
r
unde
et
srörelsens verksamh
med spännande historier om motstånd
kta lanternor.
ser nära svenskt vatten med släc
des om hemliga tyska fartygsrörel
april 1940.
spännande dagarna omkring den 9
Mina föräldrar mindes tydligt de
sflygplan och
krig
a
tysk
motorbrummandet från
Luften var fullt med flygplan och
tade tyska
skym
en
sont
hori
. Ute på havet vid
transportflygplan hördes långväga
s framfart
dera
v
själ
de
ttna
ut. Min mor bevi
konvojer med lastfartyg på väg norr
farhågorna
och
bt
snab
ds
spre
ksplats. Rykten
från det berg där hon hade sin utki
ige?
många - skulle tysken även ta Sver
Nu blev det inte så. Vill du
veta mer om Norge under andra
världskriget? Då rekommenderar
jag Norge 9 april 1940 – Tyska
invasionen timme för timme av
Bjørn Bjørnsen. Boken tar upp
de ödesdigra morgontimmarna när
allt stod och hängde: skulle
tyskarna lyckas besätta flygplatsen Fornebu och kunde det
norska jaktflyget ta upp kampen mot inkräktarna? Vad betydde
sänkningen av kryssaren Blücher
och var de norska försvararna
beredda på kuppanfallet? Vad
hände egentligen när den norske kungen ”nekades” komma in i
­Sverige?
Du får boken för 0 kr när du
blir medlem i Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.
Boken är värd 298 kronor.
Gå in på www.krigsmyter.nu/
svenskarnorge och läs mer.
Med de bästa hälsningar
Per-Anders Lundström
Styresman för SMB
3
