Marinbiologiska undersökningar 2016 • Svenska Högarna (syfte: ombildning av reservat) • Lilla Nassa (syfte: inga tidigare undersökningar) Dykundersökning grunda bottnar Svenska Högarna 2006 • I exponerade lägen fanns kraftiga algbälten till ca 7,5m • I skyddade havsvikar fanns kransalger • I hamnen var algerna få och överväxta. Bakteriehinnor, ankringsskador och nedskräpning på botten 2016 • Liknande algsamhällen och djup • Ev. försämring i hamnen • Ev. glesare blåstångsbälte under 5-6 meters djup • Ev. ökat inslag blåmusslor Kartering av djupare bottnar Svenska Högarna • >100 platser undersöktes med sonar, ekolod och uv-video till 60 meters djup • Ger övergripande information om havsbotten som habitat Motsvarande undersökning även i Lilla Nassa! Resultat sonar & ekolod • Tidigare studier indikerade mjukbotten djupare än 40 m. • Nya underlag visar främst hårdbotten ner till 60 m. • Vågpåverkan ända ner till 60 meter. Sanden är vågskvalpad! • Extrem strukturell komplexitet. • Skyddade ”svackor” med mjukbotten i det hårda landskapet. Resultat video • Grunda vågexponerade hårdbottnar hög täckning av friska algbälten: blåstång och fleråriga rödalger. • Vertikala branter och djupare hårdbottnar hög täckning blåmusslor ner till ca 40 m. • Svackor med lösa drivande rödalgsmattor. • Djupare sandbottnar sannolikt rika på djur (musslor, maskar, kräftdjur, småfisk). Nätprovfiske Svenska Högarna mitten augusti Lilla Nassa början september Resultat nätprovfiske (antal fiskar) • Mest strömming = normalt Totalt ca 1000 st/ område • Skarpsill = betydligt färre • Tånglake vanlig i båda områdena. Rödlistad! • Överraskande många abborrar Svenska Högarna • Ingen gädda… • Tejstefisk trevligt inslag Resultat fiskstorlek • Abborre: fler och större vid Svenska Högarna jfr Lilla Nassa Antal Medel 19,5 Medel 22,8 11 st 27 st Storlek Samma storleksfördelning 1104 st 880 st • Strömming likartad populationsstruktur båda områdena • En del rejält stora strömmingar (spigg i magen!) Kommande miljögiftsanalyser fisk Underlag: ca 15 abborrar och strömmingar från respektive område. Syfte: Avgöra risker för konsumenter! Analysera: • metaller (Pb, Cd, Cu, Hg) • klorerade ämnen (PCB och klorerade pesticider) • tennorganiska föreningar Potentiella födosöksområden för sjöfågel • Modellering för utvalda arter; bl.a. tordmule, sillgrissla, svärta, alfågel • Verifiera i fältstudier 2017 Fågelstudier 2016-2017 Fätundersökning • Del 1: studera födobeteende under häckning vid Svenska Högarna (områden, dykdjup, dygnsrytm) • Del 2: ev. vintersäsong i Östersjön Teoretisk studie • Överlevnadsanalys baserad på ålder, vikt mm insamlad vid ringmärkning. • Koppla resultat till fiskbestånd mm och jämföra med andra områden för att avgöra orsaker. Tack för att ni sprider information vidare!