Kursplan för MUSIK (primärstadiet)

Europaskolorna
O.S.G.B.G.
Europaskolorna
Ref: 2002-D-7410-sw-3
Original: FR
Slutversion
Kursplan för MUSIK (primärstadiet)
Godkänd av styrelsen den 6, 7 och 8 maj 2003 i Shannon
Träder i kraft under en övergångsperiod från september 2003.
Fullt genomförd från september 2005.
8 september 2004
1
KURSPLAN FÖR MUSIK
2
Syfte
Musiken spelar en central roll i varje lands kultur. Varje lands musikaliska arv inkluderar
traditionella folksånger, danser, särskilda kompositörer och stilar och är samtidigt en levande
tradition som återspeglas i dess moderna musik. Musik ger barn en förståelse för deras egen
kultur och en inblick i andras kultur.
Musik finns tillgänglig för barn alltid och överallt. Från sina tidigaste år hör barn musik i sina
hem och i sin omgivning. När de växer upp stöter de på musik i många sammanhang. Musik
spelar en mycket viktig roll i deras förskoleundervisning och när de börjar i skolan har barn
tillägnat sig en mängd angenäma musikaliska upplevelser.
Musiken har en integrerande funktion i barnens sociala, kognitiva och känslomässiga
utveckling. Den disciplin som musikskapande i grupp kräver utvecklar barns sociala
färdigheter. Genom att lära sig att urskilja noga i sitt lyssnande utvecklar barn sina kognitiva
och lingvistiska färdigheter; känslan för rytm, mönster och ordning i musiken bidrar också till
att deras matematiska förståelse utvecklas. Genom att lyssna, förstå och reagera på musik kan
barn utforska sina egna känslor. Musiken kan berika deras personliga utveckling och öppna
dörren till fritidsaktiviteter som de kan ha glädje av hela livet.
Skolan måste å ena sidan utveckla barns naturliga anlag, och å andra sidan överföra musikens
sociala och kulturella dimension. Syftet med musikundervisningen i låg- och mellanstadiet är
att låta barnen sjunga, bredda deras kunskaper om musikstilar, experimentera med ljud och
föra dem mot en förståelse för musikens beståndsdelar.
Huvudmål
Huvudmålet är att bevara och utveckla barnens musikaliska glädje. När barn börjar lågstadiet
har de en rad angenäma musikupplevelser bakom sig. De bör börja högstadiet med samma
oförminskade musikaliska glädje. Deras musikaliska njutning borde faktiskt ha fördjupats i
takt med att deras kunskaper, färdigheter och förståelse utvecklats. Allt de lär sig om musik är
förspillt om de inte fortsätter att betrakta musiken som en källa till glädje. Detta mål
underbygger alla övriga.
Skolan bör också sträva efter att utveckla varje barns musikaliska möjligheter. Barn har
mycket varierande musikaliska kunskaper. Vissa visar avsevärd begåvning på ett tidigt
stadium. Andra förvärvar musikaliska kunskaper mycket långsammare och med större
ansträngning. Emellertid har alla barn förmågan att utvecklas.
Musiken kan särskilt bidra till det allmänna målet att utveckla elevers självkänsla, förmåga att
uttrycka sig och personliga berikande. Eftersom musikskapande i huvudsak är en
gruppaktivitet spelar också musiken en viktig roll för utvecklingen av sociala färdigheter.
3
Innehållsmål
Den läroplan för musik som ställs upp i denna kursplan är uppdelad i tre områden. Målen för
barnens utveckling under primärstadiet på de tre områdena är följande:
Skapa och framföra musik
Barnen får möjlighet att:
· Sjunga med frisk röst och ökande kontroll av tonhöjd, rytm och uttryck
· Spela ett allt bredare urval musikinstrument i grupp med stigande känslighet och
kontroll
Lyssna och reagera
Barnen får möjlighet att:
· Lyssna och förstå ett ökande urval musikstilar från sin egen och andra kulturer
· Lyssna med stigande urskillning och röra sig till musik med stigande precision
Komponera
Barnen får möjlighet att:
· Experimentera med ljud och skapa musik med ökande känslighet
Följande mål motsvarar drag som skär tvärs igenom alla tre områden:
·
·
·
Att bygga upp barnens kunskap om notskrift och terminologi.
Att öka deras kunskaper om instrument, tonsättare, utövare och stilar.
Att ge barnen möjlighet att diskutera musik med ökande urskillningsförmåga.
4
Undervisningsprinciper
Undervisningen i musik i det europeiska skolsystemet bygger på följande principer:
·
Musik är till för alla elever
·
Elever har rätt till en musikundervisning som betonar glädje, deltagande och
helhetsutveckling.
·
Musiklektioner ska till övervägande del vara praktiska till sin karaktär och medge
lärande genom handlande.
·
Elever ska ges möjlighet att röra sig till musik när det passar.
·
Elever ska följa en kursplan som är utvecklingspräglad och sekventiell, och således
ger dem möjlighet att utveckla sin potential.
·
Att skapa och utöva musik, lyssna och reagera samt att komponera är viktigare än alla
produkter av dessa processer
·
Den europeiska dimensionen i undervisning och inlärning av musik är grundläggande
för europeiska skolor och musiken spelar en roll för Europatimmarna
·
Anknytning ska skapas till idrott genom dans och anknytning ska också skapas till
andra ämnen.
·
Vid bedömning av elevers utveckling ska positiva attityder, entusiasm och samarbete
värderas lika högt som skicklighet på färdighetsområdet.
·
Musiklektioner ska vara varierade och balanserade till innehåll och
inlärningsmöjligheter.
·
Elever ska uppmuntras att dela erfarenheter, känslor, kunskap, färdigheter och sitt
musikaliska kulturarv.
·
För att utveckla en förståelse för musik är det viktigt att veta hur man uppträder
korrekt vid framträdanden inför publik
·
Att lära sig musik är en livslång erfarenhet. Det är därför mycket viktigt att
kontinuiteten från förskola, genom låg- mellan och högstadium är så jämn som
möjligt.
5
INNEHÅLL AKTIVITETER
ÅR SKAPA OCH
FRAMFÖRA
1
LYSSNA
OCH
REAGERA
LYSSNA
SJUNGA
SPELA
Sjunga enkla
sånger inklusive
handlingssånger
Klappa pulsen
Lyssna till
(stadig takt) vid
musikstycken och
framförande av en tala om dem
känd sång
Lyssna till musik
Ackompanjera
som speglar
sånger med
barnens i klassen
kroppsslagverk
kulturarv
Sjunga starkt och
svagt med tydligt
uttal
Utveckla god
hållning och
andringsvanor
Lära sig hur man
hanterar och
spelar
rytminstrument
Upprepar enkla
rytmexempel med
kroppsslagverk
eller
rytminstrument
Reagera
fantasifullt på
musikstycken
genom rörelse
KOMPONERA
URSKILJA
SKAPA
OCH
UPPTECKNA
Lyssna till,
identifiera och
beskriva ljud i
omgivningen och
instrument som
används i klassen
Upptäcka sätt att
skapa ljud med hjälp
av kroppsslagverk
Visa den stadiga
rytmen vid
lyssnande till en
mångfald levande
eller inspelad musik
Känna igen
tonhöjdsskillnader
Uppfatta skillnaden
mellan långa och
korta ljud
Utforska röstrytmer
(ord, stavelser,
rim…)
Utforska sätt att
skapa ljud med
användning av
rytminstrument
Använda enkla
grafiska symboler
för tonhöjd (höglåg), tempo (snabblångsam), längd
(lång-kort)
Skilja mellan ljud på
olika dynamiska
nivåer (stark, svag)
Reagera med
rörelser på
rytmmönster
Anm:
Puls: Det underliggande slaget i musik
Kroppsslagverk: när kroppsdelar används för att skapa olika ljud/rytmer (klappa, stampa etc)
6
INNEHÅLL AKTIVITETER
ÅR SKAPA OCH
FRAMFÖRA
2
SJUNGA
SPELA
Sjunga med ökad
tonkontroll
Lära sig att hantera
och spela stämda
slaginstrument
LYSSNA
OCH
REAGERA
LYSSNA
KOMPONERA
URSKILJA
Uttrycka ideéer
Skilja mellan olika
om musikstycken långa ljud (lång
med bilder och
eller kort)
Framföra kända
ord
sånger med
Använda stämda
Uppfatta
stigande
slaginstrument för
Lyssna till musik volymskillnader
medvetenhet om
att spela ett bordun- som speglar
(starkare, svagare)
dynamik
ackompanjemang
barnens i klassen
kulturarv
Förstå termerna
Sjunga sånger i
Känna igen och
piano och forte
klassgruppen och
använda rytmskrift Röra sig till en
även i mindre
för halvnoter,
marschrytm
Identifiera tempot i
grupper
fjärdedelsnoter,
musiken som
åttondelsnoter och
snabbt eller
Visa större kontroll fjärdedelspauser
långsamt, snabbare
av puls och tempo
eller långsammare
vid sjungande av
välkända sånger
Förstå hur ljud
produceras med
olika instrument
SKAPA
OCH
UPPTECKNA
Utforska sätt att
skapa ljud med
stämda
slaginstrument
Använda ljud för att
illustrera en enkel
berättelse
Uppfinna och
använda grafiska
symboler för att
uppteckna enkla
musikexempel
Reagera på
skillnader i
tonhöjd, tempo och
längd
Anm:
Dynamik: Hur högt och lågt ett musikstycke framförs
varar ett halvt slag
Bordun: toner/toner som hålls ut länge
Fjärdedelsnot: en ton som varar ett slag
Åttondelsnot: en ton som
Piano: svagt
Forte: starka
7
INNEHÅLL AKTIVITETER
ÅR
3
SKAPA OCH
FRAMFÖRA
SJUNGA
SPELA
LYSSNA
OCH
REAGERA
LYSSNA
Sjunga en utökad
repertoar sånger
med stigande
röstkontroll och
säkerhet
Ackompanjera
sånger med enkla
ostinati på stämda
slaginstrument
Uttrycka ideéer
om musikstycken
genom rörelse,
konst, språk
KOMPONERA
URSKILJA
Uppfatta
skillnaderna i
tonhöjd i en
melodifras
(stigande,
Framföra
Lära sig att känna sjunkande eller
Framföra enkla
rytmmönster från
igen särdrag i
oförändrad)
sånger i två
rytmskrift
musik från olika
stämmor med
kulturarv
Börja känna igen
medvetet lyssnande
timbren hos
på stämmorna
Känna igen och
Använda ett
orkesterns
spela rytmskrift för riktigt musikaliskt blåsinstrument och
halvnoter,
vokabulär
stråkinstrument
fjärdedelsnoter,
åttondelsnoter och
Känna igen tvåfjärdedelspauser
/fyrtakt eller
tretakt genom att
röra sig till musik
SKAPA
OCH
UPPTECKNA
Skapa ljudeffekter
för olika situationer
Uppfinna och
använda grafiska
symboler för att
uppteckna
ljudeffekter
Hitta på enkla
melodiexempel
Utforska hur timbren
hos olika instrument
kan framkalla olika
ljudbilder
Anm:
Ostinato/ostinati: ett ständigt upprepat mönster
Staccato: Varje på varandra följande ton tydlig och avskild
Halvton: en ton som varar två slag
Legato: jämnt utan uppehåll
Timbre: klangfärg – det karakteristiska ljud som produceras av olika instrument
8
INNEHÅLL AKTIVITETER
ÅR SKAPA OCH
FRAMFÖRA
4
SJUNGA
SPELA
LYSSNA
OCH
REAGERA
LYSSNA
Sjunga en bred
repertoar av sånger
med kontrollerad
tonhöjd, rytm,
tempo och dynamik
Känna igen och
spela kända
rytmmönster från
rytmskrift
Lyssna till och
beskriva utdrag
av upptecknad
musik
Sjunga eller spela
ett rytmiskt eller
melodiskt ostinato
eller en bordunton
som
ackompanjemang
till en sång
Förstå och använda
symboler för
dynamik
(exempelvis pp, p,
f, ff, <>)
Använda
instrument för att
spela enkla, kända
melodier och
ackompanjemang
ur minnet eller från
notskrift
KOMPONERA
URSKILJA
SKAPA
OCH
UPPTECKNA
Känna igen
symfoniorkesterns
instrumentfamiljer
Välja ut ljud från en
mängd olika källor
för att illustrera en
karaktär eller ett
händelseförlopp
Känna igen tvåLyssna till och
/fyrtakt och tretakt
reagera på längre
musikstycken på
många olika sätt
Lära sig om
musik som
speglar olika
kulturarv och om
några av de
tonsättare som
förknippas med
den
Använda den
pentatoniska skalan
för att skapa
kompositioner
Använda vanlig
notskrift eller annan
notskrift för att
uppteckna
kompositioner
Använda ett
riktigt
musikaliskt
vokabulär
Anm:
Pentatonisk skala: en skala som består av fem toner som används mycket i folkmusik
9
INNEHÅLL AKTIVITETER
ÅR SKAPA OCH
FRAMFÖRA
5
SJUNGA
SPELA
Sjunga en bred
repertoar av sånger
med medvetenhet
om frasering och
uttryck
Framföra musik
med två eller flera
stämmor, vokalt,
instrumentalt eller
båda delarna
LYSSNA
OCH
REAGERA
LYSSNA
Förstå hur musik
används för att
påverka känslor
Lyssna till olika
musikstilar och
Sjunga i många
Använda instrument lära sig om deras
olika stilar och
för att spela enkla
funktion och
känna till musikens melodier och
historiska
sociala, historiska
ackompanjemang
sammanhang
och kulturella
från notskrift
sammanhang
Lära sig om
instrument,
tonsättare och
utövare som
förknippas med
olika musikstilar
och –traditioner
Diskutera musik
(inklusive egen
komposition) med
hjälp av ett riktigt
musikaliskt
vokabulär
KOMPONERA
URSKILJA
SKAPA
OCH
UPPTECKNA
Känna igen olika
instrument genom
att lyssna på
musikstycken
Använda röst,
kroppsslagverk, rytm
och
melodiinstrument
och elektroniska
instrument för att
skapa en
ljudberättelse
Känna igen sexåttondelstakt
Hitta på ett rytmiskt
ostinato som
ackompanjemang till
en känd melodi
Spela in
kompositioner på
elektroniska medier
(t.ex. bandspelare,
keyboard, dator)
Uppteckna
kompositioner med
notskrift
Tolka musik genom
dans
10