framtidens småskaliga livsmedelsproduktion

advertisement
FRAMTIDENS SMÅSKALIGA
LIVSMEDELSPRODUKTION
EN FRAMSYNSANALYS
2
RAPPORTENS
INNEHÅLL
PAGE
4
EN KORT INTRODUKTION
6
EN BAKGRUND TILL SVENSK SMÅSKALIGHET
8
VIKTIGA FAKTORER FÖR FRAMTIDENS SMÅSKALIGA PRODUKTION
26
VÅRA SLUTSATSER
29
INSPIRERANDE REFERENSER
31
LISTA ÖVER RAPPORTENS BILDER
32
TACK TILL
3
EN KORT
INTRODUKTION
För bara några decennier sedan ansåg många att den mat man
bäst kunde lita på var den storskaligt producerade maten, eftersom
den producerades med hög hygien och under strikta förhållanden.
Idag är inte läget riktigt det samma. Efter diverse matskandaler
och den efterföljande debatten om ”matfusket”, ursprung och
transparens, samt en ökad miljöhänsyn och individualiseringstrend
har förtroendet för storskaligt producerade livsmedel sjunkit.
Småskaligt och hantverksmässigt producerade livsmedel är
däremot väldigt populärt och anses av många vara definitionen för
”riktig” och ”äkta” mat. Detta är en global trend och i USA visar
siffrorna bland annat hur mindre företag numera tar
marknadsandelar från de större och etablerade företagen (The
Boston Consulting Group 2015).
Så länge misstänksamheten mot större livsmedelsproducenter
finns kvar och det, bland annat genom globaliseringen och egna
märkesvaror, blir mer och mer oklart var och av vem produkten har
producerats, kommer förutsättningarna för fortsatt tillväxt hos
småskaliga livsmedelsproducenter med närhet till konsumenten att
vara god. En förutsättning för ytterligare tillväxt är dock att den här
typen av produkter finns lättåtkomliga för den större massan
konsumenter. Det måste helt enkelt vara enkelt och okomplicerat
att handla småskaligt producerade livsmedel.
Småskalig livsmedelsproduktion är alltså ett högintressant område
att gör en framsynsanalys om. Under våren 2015 har vi genomfört
ett tjugotal intervjuer med småskaliga livsmedelsproducenter i
södra Sverige om deras utmaningar och hur de ser på framtiden.
Vi har mestadels intervjuat väldigt små livsmedelsproducenter med
0-3 anställda och en årlig omsättning på maximalt 5 miljoner SEK.
Dessa företag producerar även på ett hantverksmässigt sätt. Se
diagrammen nedan för en mer specificerad fördelning.
Antal anställda hos intervjuade företag 0-­‐2 st 3-­‐10 st Fler än 10 st Omsä%ning hos intervjuade företag 0-­‐2 milj. 3-­‐5 milj. Över 5 milj. 4
Denna rapport är resultatet av dessa intervjuer, samt intervjuer
som förpackningsdesignern Maria Schmidt Larsson utförde år
2013 för vår räkning, som fokuserade på livsmedelsförpackningar
för småskaliga producenter. Vi har även kompletterat med
resultatet från intervjuer med butikschefer som vi utförde 2013.
Småskaliga företag är av enorm vikt för vår framtid, och några av
de företag som är små idag kommer vara framtidens mest
inflytelserika livsmedelsjättar. Denna rapport syftar till att inspirera
och stimulera stora som små aktörer, med koppling till livsmedelsoch förpackningsbranscherna, att tänka nytt kring småskalig
livsmedelsproduktion. Rapporten omfattar ett antal faktorer som
anses viktiga för framtidens småskaliga livsmedelsproduktion.
Dessutom har vi i What’s next-rutorna inkluderat ett antal förslag
på saker som skulle kunna vara nästa trend inom detta område.
5
EN BAKGRUND TILL SVENSK
SMÅSKALIGHET
Det finns olika definitioner av begreppet ”småskalighet”, men den
vanligaste definitionen handlar om antal anställda och årlig
omsättning. Enligt EU-kommissionens definition får småskaliga
företag maximalt ha en årlig omsättning på 10 miljoner euro och
färre än 50 anställda. Dessutom finns det en definition som
inbegriper så kallade mikroföretag, vilket innebär företag med
mindre än 10 anställda och en omsättning på maximalt 2 miljoner
euro (Europeiska kommissionen 2006). Ofta är nämligen de små
livsmedels-företagen mycket mindre än EU:s definition av
småskalighet. Majoriteten av denna typ av företag har endast
några få eller inga anställda (Jordbruksverket & Livsmedelsverket
2005) och enligt LRF så är en ungefärlig omsättning för ett medelsmåskaligt företag 535 000 kronor (LRF 2014).
Antalet småskaliga livsmedelsföretag tycks ha ökat under de
senaste åren; enligt LRF:s medlems- och marknadsregister har
antalet företag som arbetar med ”lokal livsmedelsförädling” ökat
med 18 procent mellan år 2009 och 2013 (LRF 2014). Enligt
Statistiska Centralbyrån fanns det år 2014 3357 livsmedelsföretag
med färre än 50 anställda i Sverige. Av dessa var en övervägande
majoritet (2821 styck) så kallade mikroföretag (SCB Företagsdatabasen 2015).
Men kanske är antalet anställda och den årliga omsättningen inte
alltid optimala definitioner för vad som menas med småskaligt. Det
finns i alla fall en mångfald av olika typer av definitioner av vad
som menas med ”småskalig livsmedelsproduktion” (Riksdagstryckeriet 2005). Utöver storlek på företag och omsättning kopplas
begreppet ”småskalighet” ofta samman med egenskaper som
närproducerat, hantverksmässig produktion och hög kvalitet.
Något som tycks vara vanligt för den här typen av företag är att de
själva hanterar många steg i värdekedjan, så som produktion,
förädling, packning, distribution och försäljning (LivsmedelsSverige
2008).
För att reda ut begreppen något frågade vi ett antal mindre
producenter vad de ansåg vara ”småskaligt”. Det var tydligt att
frågan ansågs vara rätt svår, och även om flera av respondenterna
angav antal anställda, volym och omsättning som riktmärken, var
det tydligt att detta inte ansågs som en optimal definition.
6
Anledningen är att detta är väldigt beroende av vilken typ av
verksamhet som man driver.
En övervägande majoritet angav istället att sättet som man
producerade sin produkt på var viktigt. Produktionen skulle helst
vara hantverksmässig och produkten skulle vara gjord från
grunden. Att producenten och produkten anses vara starkt
sammankopplade är tydligt; producenten ska ha lagt handen vid
produkten och ha kontroll över hela tillverkningsprocessen. Även
kvalitet och unicitet nämndes som kriterier för småskaligt
producerade livsmedelsprodukter. Denna beskrivning av småskalighet liknar till viss del Eldrimners definition av mathantverk:
”Mathantverket skapar unika produkter med smak, kvalitet och
identitet som industrin inte kan ta fram. Det är en varsam förädling
av i huvudsak lokala råvaror, i liten skala och ofta knuten till
gården. Detta ger hälsosamma produkter utan onödiga tillsatser,
produkter som går att spåra till sitt ursprung. Kännetecknet för
mathantverk är att människans hand och kunnande är närvarande
genom hela produktionskedjan. Mathantverk lyfter fram och
vidareutvecklar traditionella produkter för konsumenter av idag.”
(Eldrimner 2012)
Hur man än försöker definiera småskalighet så är det ett faktum att
varje individuellt småskaligt företag i slutändan unikt och definieras
starkt av de individer som driver dem. Behoven, utmaningarna och
förutsättningarna skiljer sig således mellan varje företag och så
även ambitionerna. För att stötta dessa företag i sin utveckling
krävs därmed ofta skräddarsydda insatser, men samtidigt finns det
mycket att vinna på att öka samverkan och utbytet mellan de
småskaliga livsmedelsföretagen.
7
VIKTIGA FAKTORER FÖR FRAMTIDENS
SMÅSKALIGA PRODUKTION
SAMVERKAN MELLAN AKTÖRERNA
Väldigt många av de småskaliga aktörerna som vi har varit i
kontakt med poängterar hur viktig samverkan mellan mindre
aktörer är och många efterfrågar dessutom en ökad samverkan.
Småskaliga livsmedelsföretag har ofta inga anställda, vilket kan
göra arbetet ensamt och svårt, eftersom man behöver bemästra
flera olika saker. Många vi pratat med ser därför stora möjligheter i
att kunna utbyta erfarenheter med andra småskaliga producenter.
”Jag skulle hemskt gärna ingå i något slags nätverk för småskaliga
för att få hjälp och stöd av andra”, menar Susanna Bill som är en
nyligen uppstartad småskalig fudgeproducent.
Som liten producent kan det framförallt finnas fördelar med att
samarbeta med de aktörer som finns i ens nära omgivning,
framförallt om de olika aktörerna kompletterar varandra. Ett
exempel är Helsingborgs bryggeri som bland annat har givit ut en
kokbok med recept från lokala småproducenter och kockar.
Helsingborgs bryggeri står även bakom det relativt nya initiativet
Oxhallen, där helsingborgare varje lördag kan köpa och prova
lokalt producerade varor, äta mat och dricka öl.
8
Men även mindre aktörer som utifrån sett kan tyckas vara
konkurrenter kan samverka nära på ett framgångsrikt sätt. Ett
exempel är de många svenska mikrokafferosterierna som startats
på senare år. Mellan dessa finns idag en väldigt öppen kultur och
hög transparens, enligt Dan Stenqvist på Solde Kafferosteri.
Rosterierna utbyter information och erfarenheter mellan företagen,
eftersom alla ser en vinning i detta. Gemensamt bygger företagen
upp en kaffekultur som i förlängningen kommer ge alla mikrokafferosterier fördelar.
Smaka på Skåne är ett verksamhetsområde på Livsmedelsakademin som verkar för att utveckla och öka samverkan mellan
småskaliga livsmedelsproducenter i Skåneregionen. Enligt Jannie
Vestergaard, verksamhetsansvarig för Smaka på Skåne, är
samverkan mellan småskaliga livsmedelsproducenter A och O:
”Samverkan måste till för att småskaliga livsmedelsproducenter
ska kunna växa, öka sin kvalitet och göra sina produkter mer
tillgängliga”.
WHAT’S NEXT?
Samverkan
och
utbytet
mellan små och stora livsmedelsföretag behöver öka.
Båda parter ha mycket att
lära av varandra i tankesätt
och angrepssätt!
Tänk exempelvis om de små
kafferosterierna
dessutom
kunde
samarbeta
med
någon större kaffeproducent,
för att ytterligare utveckla
kaffekulturen?!
Ett annat intressant initiativ är amerikanska Local Food Systems.
Detta är en webbsida som kopplar samman individer för
samarbete inom projekt som har med livsmedel och jordbruk att
göra (Local Food Systems 2015). Här kan entreprenörer helt
enkelt hitta intressanta personer och utveckla nya samarbeten. Ett
liknande initiativ är svenska Transformat B2B, som är ett nystartat
internetbaserat samarbetsverktyg, där matentreprenörer kan
utbyta varor, tjänster och kunskap med varandra (Transformat B2B
2015).
I och med det växande antalet småskaliga producenter runt om i
Sverige finns en enorm potential att öka samverkan mellan dessa.
Varje enskilt företag må vara litet, men tillsammans kan dessa bli
väldigt starka. Det är därför viktigt att man inte ser varandra som
konkurrenter, utan ser att kunskapsutbyte och samarbete mot
gemensamma mål kan leda till synergieffekter och ökad tillväxt för
samtliga inblandade.
LOGISTIK & DISTRIBUTION
Ett område där samverkan mellan fler småskaliga tycks vara extra
önskvärt är logistik och distribution. Om flera mindre producenter
går samman för att skapa gemensamma distributionslösningar
skulle man både kunna skapa en mer resurseffektiv och hållbar
distribution, samt öka konsumenters möjlighet till att köpa
småskaligt producerad livsmedel eftersom tillgängligheten då kan
ökas.
9
Många producenter tycks nämligen anse att distribution och
logistik utgör (eller har utgjort) stora utmaningar för dem. Som liten
producent är det svårt att kunna ingå i de etablerade
distributionssystem och detta har lett till att producenterna oftast
har uppfunnit egna, skräddarsydda logistiklösningar. Dessa
lösningar är kanske inte alltid de mest hållbara, varken ur
ekonomisk synpunkt eller miljösynpunkt.
Många av de producenter som vi har intervjuat kör idag ut sina
produkter själva när de ska leverera till sina kunder, även om
många förstår att detta inte är en optimal lösning. Att köra själv blir
dyrt och framförallt tidskrävande, och tar lätt fokus från själva
kärnverksamheten. Dessutom kan det bli svårt att få egen
utkörning att fungera i längden om producenten önskar att utöka
sin verksamhet.
Fraktbolag som DHL är en lösning som flera småskaliga
producenter använder sig av. Det finns även några grossister som
specialiserar sig på småskaliga produkter. Ett exempel på en
sådan är Bondens Skafferi, som startades av en kock som själv
upplevde svårigheter med att få tag på närproducerade livsmedel.
Idag har Bondens Skafferi runt 100 producenter i sitt sortiment,
och deras affärsidé handlar om att bygga relationer med sina
kunder och leverantörer. Genom kontinuerlig kontakt stöttar man
producenterna i utvecklingen av sina verksamheter, genom att
exempelvis förmedla vilka nya typer av produkter som marknaden
efterfrågar. Många producenter menar att det behövs fler av den
här typen av grossister för dem att vända sig till.
Logistik och distributionsfrågan av småskaligt producerade
livsmedel är uppenbarligen en utmaning som behöver hanteras.
Nya innovativa lösningar och initiativ som ytterligare kan öka
tillgängligheten av den här typen av produkter har stor potential för
att lyckas.
NYA FÖRSÄLJNINGSKANALER
Efterfrågan för småskaligt producerade produkter ökar, framförallt
om dessa dessutom är lokalproducerade, ekologiska och
hantverksmässigt gjorda. Men tillgängligheten av denna typ av
produkter är fortfarande relativt låg där den vanliga konsumenten
befinner sig. För att den här typen av företag ska kunna växa och
öka sin lönsamhet finns det alltså ett behov av att förbättra
tillgängligheten av dessa produkter så att de når ut till en bredare
kundkrets.
10
En majoritet av de småskaliga livsmedelsaktörerna tycks idag
endast använda sig av en försäljningskanal och den vanligaste är
försäljning i egen gårdsbutik (35 procent) (LRF 2014). I dessa fall
blir såklart gårdsbutikens läge och marknadsföring väldigt viktigt så
att tillräckligt många kunder hittar till butiken.
Men för att öka i volym och även nå ut till en bredare massa krävs
fler typer av försäljningskanaler. Dessutom kan flera försäljningskanaler medföra synergieffekter som ger ökad försäljning i
samtliga kanaler. I saluhallar och delikatessbutiker runt om i landet
finns ofta ett relativt bra utbud av den här typen av produkter. Vi
ser även en utveckling mot allt fler nischade affärer som
specialiserar sig på småskaligt och lokalt producerade produkter,
samt kombinerar detta med aktiviteter och restaurang/caféverksamhet. Exempel på den här typen av initiativ är Österlens
matmarknad samt de danska franchisekoncepten LandMad och
MadMarked. Dessutom börjar det även dyka upp fler och fler
småskaligt producerade livsmedelsprodukter i den vanliga
dagligvaruhandeln, vilket i många fall når ut till den breda massan
på ett helt annat sätt.
Under våra intervjuer med handlare 2013 (inför rapporten
Framtidens handel) tycktes många handlare ha en ambition och en
vilja att utöka sitt sortiment av småskaligt producerade produkter.
Anledningen till detta var framförallt att de upplevde att kunderna
efterfrågade detta i allt högre utsträckning. Att efterfrågan för
småskaligt producerade produkter ökar styrks även av LRF (LRF
2014). Det är dock inte helt problemfritt för enskilda handlare att
hantera ett brett sortiment av småskaligt producerade varor.
Svårigheter kan exempelvis vara att hitta rätt leverantörer, att
tillgången på produkten kan variera, samt okunskap om den här
typen av produkter i butiken. Även för producenterna kan
försäljning i dagligvaruhandeln anses vålla mer problem och
11
kostnader än vad det ger tillbaka, exempelvis eftersom nya
distributionslösningar krävs. Dessutom kan helt nya krav behöva
ställas på förpackningen, bland annat ur säljsynpunkt, eftersom
producenten inte längre kan tala direkt med kunden.
Ett framgångsrikt och unikt exempel där småskaligt producerade
produkter tillgängliggörs i butik är butikskonceptet "Smaka på
Skåne - närproducerat och noga utvalt". Bakom denna satsning
står Smaka på Skåne, samt ett nätverk av ett 40-tal engagerade
handlare. Gemensamt för dessa handlare är att de vill göra det
enklare för människor att hitta skånsk mat och dryck av hög
kvalitet, samt vill stötta småskaliga producenter att nå ut bättre
med sina produkter. För att producenter ska få ingå i konceptet
måste ett antal kriterier uppfyllas angående lokalt ursprung,
hantverksmässig produktion och spårbarhet. Detta butikskoncept
startades helt på handelns initiativ och har nu funnits i fyra år.
Konceptet har bland annat medfört ökad tillgänglighet av lokal mat
och dryck, ökat samarbete mellan butik och producenter, samt nya
produkter (Smaka på Skåne 2015). Säkerligen skulle detta
koncept kunna exporteras till andra delar av landet och även
internationellt, för att ytterligare öka tillgängligheten av småskaligt
producerade produkter av hög kvalitet.
WHAT’S NEXT?
Ett annat sätt för småskaliga producenter att öka tillgängligheten
av sina produkter är att nyttja näthandeln och vi kommer sannolikt
att få se en ökning i denna typ av lösningar framöver. Dock är
logistiken en utmaning att lösa innan näthandeln kan ta ordentlig
fart. Enligt LRF använder cirka fem procent av producenterna
webben som försäljningskanal av sina produkter (LRF 2014).
En webbshop som samlar
flera olika småskaliga producenters produkter skulle
kunna öka tillgängligheten
av småskaliga produkter!
12
HANDLA DIREKT AV PRODUCENTEN
Även om livsmedelsbutiker i städerna kan bidra till att i hög grad
öka tillgängligheten av småskaligt producerade livsmedel, så finns
det idag många urbana konsumenter som föredrar att köpa sin mat
direkt från bonden eller matproducenten. Anledningar är bland
annat att avsaknaden av mellanhänder gör affären mer ekonomisk
(både för producenten och konsumenten) och känns mer ”trovärdig” och personlig.
Att få ihop en hållbar distributionskedja där konsumenten kan
handla direkt av primärproducenten är dock en stor utmaning.
Försäljning via marknader inne i städer har länge varit ett sätt för
bonden att nå ut direkt till konsumenten, men detta är kanske inte
det mest effektivaste försäljningsstället, eftersom det är
tidskrävande och den enskilda producenten bara kan vara på ett
ställe i taget. Näthandeln har medfört en möjlighet för konsumenter
att få direktkontakt med producenter, men då blir distributionen en
utmaning som måste lösas. Var, hur och när levererar man?
WHAT’S NEXT?
Drönare
som
levererar
maten till ditt hem, direkt
från producenten så fort du
har gjort din beställning via
nätet!
Det dyker upp allt fler initiativ som hjälper urbana individer att
handla direkt av producenten, här följer några exempel:
Cowfunding
Cowfunding är en crowdfunding-plattform där konsumenten kan
köpa in sig på en andel av en ko. Via Cowfundings hemsida finns
information om exempelvis ras, foder och ålder på de olika djuren
som är till salu, och kunden kan själv välja vilket ko man vill köpa
in sig på. Kon går inte till slakt förrän alla 25 andelar är köpta.
Därefter levereras en köttlåda med olika styckdetaljer direkt hem
till dörren.
Läs mer:
− http://cowfunding.se/
Öresundsfisk
Öresundsfisk är ett projekt som drivs av Sea-U Marint
Kunskapscenter tillsammans med utvalda fiskare och tillåter
konsumenter att köpa färsk fisk direkt från fiskaren. Öresundsfisk
bygger på en ekonomisk modell kallad “Community Supported
Fishery”, vilket innebär att konsumenten i förväg köper in sig på en
andel av fiskarens fångst, och därefter kan hämta färsk fisk varje
vecka, direkt från fiskebåten.
Läs mer:
− http://oresundsfisk.se
13
Kåhögs mjölk
En hel del mjölkbönder, och även konsumenter, letar sätt för att
minska antalet mellanhänder och exempelvis kunna kringgå de
större mejerierna och handeln. På Kåhögs gård i Partille har man
startat gårdsförsäljning av den egna mjölken. Försäljningen sker i
lösvikt genom en mjölkautomat och resultatet blir att gården får
bättre betalt för sin mjölk. Det finns även mataffärer som installerat
liknande mjölkautomater i sina butiker för att sälja närproducerad
mjölk direkt från bonden.
Läs mer:
− http://www.partilletidning.se/2015/08/egen-mjolk-gavnytandning-pa-kahogs-gard/
−
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83
&grupp=10974&artikel=6227942
Farmigo
Det amerikanska start-up-företaget Farmigo säljer lokala
matprodukter direkt från ett nätverk av bönder. Konsumenten gör
sin beställning på webben och kan 48 timmar senare hämta upp
leveransen på en lokal upphämtningsplats. Genom detta koncept
får bonden 60-70 procent av försäljningen, jämfört med 30 procent
vid försäljning via vanlig butik. Samtidigt blir konsumentens
prislapp 10-20 procent lägre, eftersom värdekedjan krymps och
produkterna är i säsong.
Läs mer:
− www.farmigo.com
−
http://fortune.com/2014/08/04/can-this-startup-kill-off-thesupermarket/
WHAT’S NEXT?
Konsumenten blir medproducent!
Många konsumenter drivs idag av att få känna en närmare kontakt med livsmedelsproduktionen.
Det bör därför finnas goda affärsmöjligheter för livsmedelsproducenter att låta konsumenter bli
medproducenter av deras produkter. Konsumenten skulle kunna stötta produktionen ekonomiskt
och/eller med sin egen arbetsinsats, i utbyte mot en del av det som produceras eller rabatterade
priser. Genom den här typen av ”gårdskooperativ” får producenten en säkrare avsättning för sina
produkter, samtidigt som konsumenten känner sig delaktig och nyttig.
14
URBANT JORDBRUK
Småskalighet kopplas ofta samman med landsbygden, men
faktum är att bara omkring en tredjedel av de svenska
livsmedelsförädlande företagen finns belägna på landsbygden
(Regeringen 2005). Vår allt mer urbaniserade värld samt den
ökade efterfrågan på färsk närproducerad mat har lett till att det
idag finns ett stort behov för småskaligt urbant jordbruk.
År 2030 beräknas 60 procent av världens befolkning leva i städer
(FAO 2006). Denna utveckling sätter stort tryck på de urbana
försörjningssystemen av bland annat livsmedel. I många
utvecklingsländer är fattigdomen bland den urbana befolkningen
stor vilket gör att urbant jordbruk blir ett viktigt sätt att säkra
livsmedelsförsörjningen samt skapa arbetstillfällen (Susanne
Peterson 2010). Stadsjordbruket ökar globalt sett och idag
produceras omkring 15-20 procent av världens mat i städer. Cirka
800 miljoner människor sysselsätts av urbant jordbruk runt om i
världen och en majoritet av dessa är kvinnor. Utöver att säkra
livsmedelstillgång bidrar det urbana jordbruket dessutom till att
bygga communities och gemenskap mellan människor i städer
(The Worldwatch Institute 2011).
WHAT’S NEXT?
En farm per hushåll
Nästa steg för hemmaodlingen är kanske att det
finns ett litet högteknologiskt
jordbruk i varje hem som
året om producerar hushållets favoritgrödor.
Grove Labs är ett amerikanskt start-up-bolag som
arbetar för att just detta ska
bli verklighet. Läs mer på
https://grovelabs.io/
Rurbanism (rural + urbanism) kallas den livsstilsstrend som under
senaste åren blivit populär, och handlar om att försöka återskapa
lantlivet i staden (Dagens Nyheter 2012). En konsekvens av denna
strömning är att många stadsbor väljer att i allt större utsträckning
odla själva, antingen på balkongen, på kolonilotter eller i
odlingskooperativ mitt i staden. I Stockholm finns initiativet
Trädgård på Spåret, som inspirerats av de gröna stadsytorna High
Line i New York och Prinzessinnengärten i Berlin. Trädgård på
Spåret är en ideell förening där odlingsentusiaster hjälps åt att odla
på ett gammalt spårområde mitt på Södermalm (Trädgård på
Spåret 2015). Det växer även fram webbaserade plattformar där
markägare kan kopplas samman med odlingsugna stadsbor. Ett
exempel är brittiska Landshare.net.
15
16
Ett exempel på urbant jordbruk är ØsterGro i Köpenhamn, som
bygger på den ekonomiska modellen Community Supported
Agriculture (CSA), där individer i förväg köper in sig på en del av
skörden (ØsterGro 2015). I Malmö finns projektet Stadsbruk som
syftar för att sätta individer som annars står utanför arbetsmarknaden i jobb, genom att utnyttja ytor i staden som annars inte
används för odling. Projektet har hittills lett till att ett 20-tal mikroföretag startats och grödorna säljs bland annat på marknaden
Stadens skafferi och till lokala restauranger (Sydsvenskan 2015).
För att möta allmänhetens efterfrågan på närodlat är det dessutom
många restauranger som odlar sina egna grödor; allt från
Michelinkrogar som Gastrologik i Stockholm (Dagens Nyheter
2015), till den lilla enmans-food trucken Peters Ekologiska Foodtruck (Mitt i Stockholm 2015). Kocken Niklas Ekstedt är en av dem
som är engagerade i Trädgård på Spåret, där han bland annat
odlar grödor till sina två restauranger i Stockholm. Dessutom är
han engagerad i Barnens Trädgård på Spåret, där skolelever får
möjlighet att odla och skörda (Trädgård på Spåret 2015).
Att låta barn och skolelever ägna sig åt odling är en väldigt bra
pedagogisk aktivitet som ger barnen förståelse för naturen och var
maten kommer ifrån samtidigt som de aktiveras. Två andra
exempel på initiativ som satsar på att utbilda barn och unga i
odling är danska Haver til maver och Vi odlar i Lund.
Det urbana jordbruket är dock inte helt problemfritt. De vanligaste
invändningarna är att det finns risker för negativ miljöpåverkan och
stora hälsorisker, på grund av exempelvis djurhållning och
föroreningar i staden (Susanne Peterson 2010). En lösning för att
förse stadsodlingar med rent vatten är peruanska Air Orchard, som
är stora reklamskyltar som tar upp vatten från luften. Detta
okontaminerade vatten används sedan för hydraponisk odling
(PSFK 2015).
För att göra urban odling möjligt behövs pollinatörer som till
exempel bin. Urban biodling är en växande trend och bisamhällen
finns idag på många hustak, bland annat tack vare svenska Bee
Urban och Odla i stan. Urbana bin sägs vara friskare och mer
produktiva än bin på landsbygden (BBC News 2006) och den
närproducerade honungen är väldigt populär i städerna.
En annan faktor som behövs för urbant jordbruk är ytor att bruka
och det finns mycket som konkurrerar om stadens ytor. Om inte
annat behövs allt fler bostäder i takt med urbaniseringen.
Förtätning av städer kan därmed leda till brist på stadsytor att odla
på. Det finns dock många lösningar för detta, exempelvis:
WHAT’S NEXT?
Härodlat i butik
För kunna erbjuda sina
kunder verkligt närproducerade
livsmedel
skulle
butiker i städerna kunna ha
egna små odlingar direkt i
anslutning
till
butiken.
Vem skulle tacka nej till
”butikens egen honung”,
eller ”härodlade morötter”?!
17
Bondgårdar på hustaken
Runt om i världens storstäder finns det mängder av gröna tak, och
på många platser måste numera nybyggnationer enligt lag anlägga
gröna tak. Detta öppnar upp stora möjligheter för att belägga
småskaliga jordbruk på dessa tak. Så kallade ”rooftop farms” blir
allt mer populärt och används för att producera närodlad mat till
stadens invånare. Det schweiziska företaget Urban Farm säljer
färdiga lösningar till dem som önskar placera ett landbruk på sitt
tak.
Läs mer här:
−
−
−
http://urbanfarmers.com/
http://www.yesmagazine.org/planet/france-green-roofs-law-solarpanels-20150819
http://popupcity.net/top-5-of-the-greatest-urban-rooftop-farms/
Vertikalt jordbruk
Genom att odla på höjden istället för längs med marken kan ytorna
som används för jordbruken minskas. Vertikalt jordbruk kan
exempelvis utföras på husväggar, i höga ställningar eller varför
inte i växthusskyskrapor. Plantagon är ett svenskt företag som
under hösten 2015 kommer börja bygga ett 60 meter högt växthus
i Linköping, det första av sitt slag.
Läs mer här:
−
−
−
http://plantagon.com/
http://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/framtidens-bonde-odlarpa-hojden/
http://www.odlaistan.nu/atbar-vaxtvagg/
Jordbruk under marken
I många stora städer finns outnyttjade utrymmen under stadens
gator, som kan passa för jordbruk. I London har Growing
Underground startat odlingar i en gammal krigsbunker från andra
världskriget.
Läs mer här:
−
−
http://growing-underground.com/
http://www.newcoventgardenmarket.com/blog/grower-profilegrowing-underground
18
KULINARISK TURISM
Matintresset bland gemene man har ökat under de senaste åren,
och så har även det internationella intresset för svensk mat. Detta
har lett till att den kulinariska turismen ökat.
För att locka kulinariska turister, har många småskaliga
producenter skapat besöksmål där man erbjuder sina kunder en
helhetsupplevelse. Utöver att handla matprodukter kan kunderna
erbjudas aktiviteter så som studiebesök i produktionen,
barnaktiviteter eller safari ut på åkrarna. För att lyckas som
kulinariskt besöksmål krävs ett genomtänkt koncept som
genomsyrar hela verksamheten. Dessutom behöver man få
kunderna att hitta dit.
En verksamhet som enligt många har lyckats väl i utformningen av
sitt besöksmål är Hallongården utanför Vellinge, men trots detta är
det varje år en utmaning att få kunderna att hitta ut till gården.
Kerstin Biärsjö på Hallongården efterfrågar därmed ett ökat
samarbete med besöksmålen runt omkring, för att på så sätt
marknadsföra varandra och utbyta kunder. Hon efterfrågar även
att verktyg i form av exempelvis besöksmålskartor tas fram och
sprids, så att kunderna lättare kan hitta ut.
Samverkan är ett nyckelord för att kunna bli framgångsrik inom
kulinarisk turism, både samverkan mellan enskilda producenter
samt mellan producenterna och turismnäringen. Den totala
turistupplevelsen är nämligen allt som oftast en kombination av
olika aktörers produkter och tjänster. Det finns goda exempel på
samarbeten, exempelvis den halländska föreningen Kulinarisk
resa genom Halland som har tagit fram en guide där föreningens
50-tal småskaliga aktörer beskrivs. Även Smaka på Skåne har
tagit fram kulinariska utflyktsrutter för att underlätta för turister att
hitta till de kulinariska besöksmålen.
För regioner som vill göra sig mer attraktiva som turistmål kan ett
framgångsrikt recept vara att satsa på att bygga ut de kulinariska
besöksmålen, samt länka samman dem för att underlätta för
turister. För även om den kulinariska turismen ökar (122 miljoner
matturister besökt Europa 2013, enligt TCI Research) är
konkurrensen stor och turisterna är kräsna. Det är därför viktigt för
regioner och länder att skapa sig en tydlig matprofil som sticker ut
och är attraktiv.
WHAT’S NEXT?
Självplock av olika typer av
bär är en populär aktivitet för
utflyktssugna familjer. Men
finns det andra grödor och
matprodukter
som
man
skulle kunna ha ”självplock”
av? Varför inte mjölka din
egen mjölk? Eller tappa din
egen honung?
Detta kan bli en rolig, men
framförallt kunskapshöjande
aktivitet som kan leda till
ökad förståelse var maten
kommer ifrån!
WHAT’S NEXT?
En kulinarisk turism-app där
turisten kan skapa sin egen
kulinariska rutt baserat på
intresse och möjligheter.
Den danska appen ”Smagen
af Danmark” är ett bra
exempel för inspiration.
Och varför inte även koppla
på möjligheter till att beställa
hem matvarorna när man väl
är hemma igen?
19
EXPORT
Svensk livsmedelsexport växer; år 2014 uppgick den till 70
miljarder kronor vilket innebär en tredubbling på 15 år. Även
antalet småföretag som börjat exportera sina produkter har under
de senaste åren ökat. Exempelvis ökade antalet mikroföretag som
exporterar till tillväxtmarknader med 18 procent år 2014
(Affärsvärlden 2015). Det internationella intresset för det svenska
köket är idag stort och livsmedel är ett av de exportområden som i
Sverige anses vara mest intressanta att utveckla vidare (Fabulous
Flavours of Sweden 2013).
Av de producenter som vi har intervjuat i samband med denna
rapport var det många som ansåg att export kunde vara intressant
på sikt. Dock finns det många som väljer bort exportmöjligheten av
olika anledningar, så som okunskap, tidsbrist samt att man anser
sig ha tillräckligt många kunder på hemmaplan. Det går framförallt
inte att komma ifrån att en framgångsrik exportsatsning kräver
mycket arbete, men för dem som väljer att satsa på rätt sätt
öppnas stora möjligheter.
Att exportera är en chans att sprida sin nischprodukt till fler
potentiella kunder och kan dessutom leda till ökad kunskap samt
stolthet över den egna produkten och Sverige. Det har även visat
sig att export kan verka varumärkesbyggande på hemmaplan, och
alltså leda till ökad efterfrågan på den svenska marknaden, skriver
20
Fabulous Flavours of Sweden i sin Handbok för export av svenskt
mathantverk (Fabulous Flavours of Sweden 2013).
De småskaliga producenter som vi har talat med som redan idag
exporterar sina produkter tycks framförallt exportera till
närliggande länder. ”Generellt sett är de närliggande ländernas
marknader mest intressanta. Korta avstånd gör att företagen
lättare kan skapa och behålla sin kundkontakt genom att göra
frekventa besök”, berättar Fredrik Holmgren Holm som är projektledare för Smaka på Skånes och KrinovaMAT:s exportprojekt. I
dessa exportprojekt stöttas småskaliga producenter inför sina
exportsatsningar genom skräddarsydda insatser beroende på
företagens förutsättningar och mål.
För den småskaliga producenten som önskar testa export finns
mycket stöd att få och samarbeten att söka. Att ingå i ett nätverk
av exporterande producenter kan dessutom vara en god idé för att
kunna dela erfarenheter, arbete och risker.
AUTENTISK UNICITET
När vi har frågat småskaliga producenter hur de differentierar sig
jämfört med andra har väldigt många svarat att deras produkt är
helt unik. I många fall stämmer nog detta, men det räcker inte att
ha en unik produkt om ingen vet om det. Därmed är det av största
vikt för småskaliga producenter att utnyttja och kommunicera ut sin
unicitet till sina kunder, exempelvis genom storytelling.
Det finns idag en klar konsumenttrend i att man vill veta vad det är
man äter, vem som tillverkat den, samt var och hur detta har skett.
Detta handlar väldigt mycket om transparens och äkthet och
småskaliga producenter och verksamheter har mycket att vinna på
att finnas tillgängliga för konsumenten, så att man kan få en direktkontakt och kanske till och med få hälsa på vid produktionen.
Större producenter har nämligen ingen möjlighet att mäta sig med
det personliga och autentiska som mindre producenter kan
erbjuda. Det blir dessutom allt vanligare att de större livsmedelsproducenterna anonymiseras i dagligvaruhandeln, när de
exempelvis ersätts av handelns egna märkesvaror. Därför ska
småskaliga producenter självklart fokusera på den autentiska
uniciteten i byggandet av sitt varumärke.
Idag finns det mängder av kanaler som producenter kan använda
för att berätta den unika historia om sin unika produkt, så som
hemsida, sociala medier och förpackningen. Är produkten
WHAT’S NEXT?
Numrerade förpackningar
Varför inte låna en idé från
konstens värld och sälja
numrerade
förpackningar
(ex. 24/100) för att visa på
produktens unicitet?
Grafiska blad blir ju dyrare ju
mindre upplagan är och
detta borde kunna fungera
även för småskaliga livsmedelsproducenter.
21
handgjord från grunden i små serier ska detta förmedlas så att
kunden kan förstå vilket arbete och omsorg som ligger bakom
varje produkt. Och om företaget gått i arv finns det säkerligen en
fin familjehistoria som kunderna längtar efter att få höra.
Storytelling om människorna bakom produkten är ofta ett underutnyttjat verktyg för att skapa konsumentengagemang.
Nästa steg är kanske att konsumenten tillåts prata direkt med
producenten genom dess produkt? I Japan har “Talkable
Vegetables” lanserats, vilket kort och gott är grönsaker som med
bondens röst berättar sin historia för konsumenten i affären (Japan
Trends 2015).
AFFÄRER MED DEN
OFFENTLIGA SEKTORN
Den offentliga måltiden är en enorm marknad, med över tre
miljoner serverade måltider i Sverige dagligen (Delfi Marknadspartner 2013). Men än så länge är det väldigt få småskaliga
producenter som når denna marknad. Den offentliga sektorns
intresse för lokal och ekologisk mat av hög kvalitet har dock ökat
under de senaste åren, bland annat i takt med att allmänhetens
intresse för mat har ökat.
Denna utveckling bör öka mindre producenters möjlighet att kunna
bli leverantörer till den offentliga sektorn. Exempelvis har
grossisten Bondens skafferi, som är specialiserat på skånska
småskaligt producerade livsmedel, vunnit ett antal offentliga
upphandlingar på färskt kött, vilket har lett till att företaget kunnat
22
expandera (Krinova 2014).
Vid våra intervjuer med småskaliga producenter har vi dock möts
av ett lågt intresse för att göra affärer med den offentliga sektorn.
Anledningarna handlar framförallt om att man utgår från att ens
produkter är för dyra; ”Det finns inte någon ekonomi i den sektorn”.
Dessutom anser man att den offentliga marknaden är alldeles för
krånglig att ge sig in på, i och med det offentliga upphandlingsförfarandet och höga leveranskrav.
Projektet Skånepilot: Upphandling av lokalproducerat har
resulterat i en ”Skånsk handbok för livsmedelsupphandling” som
förmedlar tips, inspirerande exempel och metoder för att underlätta
för mindre och lokala aktörer att bli leverantörer till den offentliga
sektorn. Metoder för att förenkla upphandlingen av småskaliga
producenter är till exempel att ta fram tydliga kostpolicys som
upphandlarna kan ha som stöd, att bryta ned anbudsförfrågan i
mindre delar, att förmå lokala grossister att lämna anbud, samt
införa samordnad varudistribution, så att producenten kan leverera
allt gods till ett och samma ställe (LRF Skåne 2015).
Jannie Vestergaard, verksamhetsansvarig för Smaka på Skåne på
Livsmedelsakademin,
menar
att
småskaliga
livsmedelsproducenters möjligheter att delta vid offentlig upphandling
behöver underlättas, så att fler kan bidra till de offentliga
måltiderna. På så sätt kan man öka måltidernas kvalitet och
samtidigt öka företagens tillväxt.
HÅLLBARHET
Många konsumenter väljer småskaligt och lokalt producerade
livsmedel, då de anser att det finns en klar miljö- och
hållbarhetsaspekt just i lokalproducerad mat, bland annat eftersom
detta anses leda till mindre transporter. Dock är det viktigt att
komma ihåg att denna typ av livsmedel inte per definition är
miljövänliga val. Istället måste man titta på varje enskild produkt
och se huruvida den har producerats och transporterats på ett
resurseffektivt sätt.
Utifrån våra intervjuer med småskaliga livsmedelsproducenter har
det visat sig tydligt att hållbarhet, och framförallt miljömässig
hållbarhet, ses som en väldigt viktig aspekt i dessa verksamheters
affärsidéer och visioner. Hur man applicerar miljötänket skiljer sig
dock mellan de olika verksamheterna. Exempelvis menar köttproducenten Erik Karlfält på Karlfälts gård, att de uppmuntrar sina
23
kunder att äta mindre kött, men istället självklart äta högkvalitativt
kött.
Ekologisk produktion är en aspekt som förespråkas av somliga
producenter. Efterfrågan på ekologiska produkter tycks vara hög,
och flera av dem vi varit i kontakt med är i processen att KRAVcertifiera sina verksamheter. Å andra sidan har några producenter
lyft att de anser att det nuvarande ekologifokuset är problematiskt.
De menar bland annat att smaken måste komma först, samt att
ekologisk odling inte är hållbart i längden, eftersom det sägs leda
till att mindre mat kan produceras.
Många producenter arbetar med att effektivisera sin användning
av resurser, exempelvis vid transporter och produktionsenergi. För
många ses även valet av förpackningsmaterial viktigt, samt
möjligheten för förpackningen att återvinnas. Att utnyttja
restprodukten är en annan strategi som flera arbetar med, och det
finns till och med dem som ser nya innovativa produkt- och
affärsmöjligheter i användningen av, vad för många skulle ses som
avfall. Ett exempel på ett företag som jobbar med detta är
Rescued Fruits (före detta Marmeladmakeriet), vars affärsidé helt
enkelt handlar om att ”rädda frukt från att slängas”. Detta görs
genom att de gör marmelad och drycker på frukt som av en eller
annan anledning inte kan säljas i butik.
WHAT’S NEXT?
Frilansande förädlare
Allt för mycket mat slängs
idag. Varför inte börja arbeta
som frilansande förädlare
och åka runt till butiker och
förädla de råvaror som
butikerna
annars
hade
behövt slänga?
Förädlingsprocessen i form
av exempelvis pickling eller
syltning kan demonstreras
på plats i butiken och de
förädlade produkterna kan
sedan säljas direkt i butiken!
FÖRPACKNINGAR
För småskaliga livsmedelsproducenter, som oftast har en
begränsad budget, blir förpackningen ovärderlig i marknadsföringssynpunkt. Det är genom förpackningen som man kan synas
och förmedla sitt värde. I princip samtliga tillfrågade småskaliga
producenter angav i våra intervjuer att de anser att förpackningen
är enormt viktig för deras verksamheter och framförallt för
försäljningen av deras produkter. En producent som vi har pratat
med menade till och med att ”Förpackningen är allt, och innehållet
är nästan mindre värt!”.
Samtidigt menade flera av dem vi intervjuat att förpackningsfrågan
är, eller har varit, en stor utmaning för dem. Många småskaliga
livsmedelsproducenter lägger ner sin själ i att göra en högkvalitativ
och unik matprodukt och då är det självklart viktigt att även
förpackningen utstrålar kvalitet och unicitet. Tyvärr kan det ofta
vara svårt att till en rimlig prislapp få tag i en unik förpackning i
tillräckligt små mängder. ”Alla i vår bransch har svårt att hitta
förpackningar”, berättar en producent. Producenterna efterfrågar
24
bland annat fler leverantörsalternativ, framförallt svenska
leverantörer, eftersom man som mindre producent ofta blir
hänvisad till standardförpackningar.
25
26
De flesta producenterna menar på att man framförallt till en början
tvingades lägga ner mycket tid och resurser på förpackningsfrågan, och detta verifieras av de nystartade producenterna som vi
har varit i kontakt med. Men när väl förpackningsfrågan är löst
tycks många producenter som vi har pratat med vara nöjda med
sin förpackning och även dess kostnad.
Många småskaliga producenter upplever dock att förpackningsbranschen är ointresserad av att hjälpa dem. År 2009 genomförde
SIK en studie som visade på att förpackningsföretagen har en stor
okunskap om de småskaliga livsmedelsföretagen. Exempelvis
fanns en omedvetenhet om att den småskaliga näringen är under
tillväxt och att det finns många potentiella kunder i denna kategori
(SIK 2009).
En annan utmaning för småskaliga producenter är att de anser sig
sakna tillräcklig kunskap om förpackningar och många efterfrågar
möjligheter att kunna lära sig mer. Detta sågs även i SIK:s studie
från 2009 (SIK 2009) och i Livsmedelsakademins studie från 2011
(Skånes Livsmedelsakademi 2011). Kunskap som efterfrågas kan
vara vilka förpackningsmaterial som är mest miljövänligt, hur
förpackningen bäst bevarar livsmedlet, hur man ska tänka kring
förpackningens design och hur den påverkar kundens köpbeslut.
WHAT’S NEXT?
Crowdsourcad
förpackningsdesign!
Flera större företag har,
exempelvis
via
sociala
medier, börjat vända sig till
sina konsumenter för att få
hjälp med sin förpackningsdesign.
Självklart
borde
även mindre livsmedelsproducenter göra detta!
Rätt använt kan detta både
ge goda designförslag och
väcka intresse för produkten.
Förpackningens viktigaste roll anses alltså vara försäljnings- och
marknadsföringsegenskaper. Enligt producenterna behöver
förpackningsdesignen återspegla produkten och företagets
kärnvärden och man jobbar gärna med personliga etiketter,
samtidigt som produkten gärna får synas. Förpackningen bör
återspegla kvaliteten och uniciteten av det som finns inuti, så att
produkten kan konkurrera på annat än pris. För småskaligt
producerade livsmedel som säljs i vanliga butiker blir
förpackningen extra viktig. För det första gäller det att övertyga
handlaren om att ta in produkten i sitt sortiment och här är
förpackningen viktig. Sedan gäller det att sticka ut, så att
produkten inte försvinner i den stora uppsjö av andra varor som
konsumenten har att välja mellan.
Utöver utseendet så är det självklart även viktigt att förpackningen
ska vara lätthanterlig och praktisk i alla led, från fyllning till
distribution och källsortering. För att effektivisera distributionen kan
primärförpackningen dessutom behöva anpassas till transportförpackningarna. På Gunnarhögs gård har man exempelvis
förändrat flaskorna från runda till att vara fyrkantiga, för att på så
sätt kunna utnyttja pallen mer effektivt. Miljömedvetenheten är
dessutom stark hos många småskaliga producenter, vilket gör att
dessa gärna vill göra kloka förpackningsval ur miljösynpunkt.
27
VÅRA
SLUTSATSER
En av de största utmaningarna som småskaliga producenter står
inför är just själva ”småskaligheten”, som per definition medför en
begränsning i resurser, expertis och tid. Man kan helt enkelt inte
göra allt. Samtidigt är just småskaligheten, och den unicitet som
detta medför, den framgångsfaktor som göra att efterfrågan för
dessa produkter ökar. Detta skapar en paradox eftersom det kan
vara svårt för småskaliga företag att växa, om de samtidigt vill
ägna sig åt en hantverksmässig produktion.
Utmaningarna för småskaliga livsmedelsproducenter kommer vara
fortsatt många, men med utmaningar kommer möjligheter. Hos
många små och nystartade företag tycks det finnas en
uppfinningsrikedom, samt en vilja och ett driv att tänka nytt och
bryta ny mark, vilket känns inspirerande och positivt inför
framtiden.
För att summera denna rapport har vi samlat några exempel på
spännande och viktiga utmaningar relaterade till framtidens småskaliga livsmedelsproduktion. Även om många av utmaningarna
vid en första anblick ter sig svåra att lösa, är möjligheterna att
implementera förändringar och lösa problem idag väldigt stora.
Tillsammans kan vi lösa även de tuffaste utmaningarna och bana
väg för nya och framgångsrika innovationer!
UTMANINGAR
§
Hur kan mikroföretag växa till ”småskaliga matindustrier”,
och på så sätt göra arbetet med rationellt och ekonomiskt,
utan att tumma på produkternas kvalitet och autenticitet?
§
Finns det möjlighet att uppskatta den småskaliga
livsmedelsnäringens storlek, potential, samt dess inköpsbehov, så att fler aktörer ser näringen som attraktiva
kunder och/eller leverantörer?
§
Hur kan vi på ett effektivt sätt öka samverkan ytterligare
mellan småskaliga livsmedelsaktörer, samt mellan dessa
och relaterad aktörer?
§
Hur kan samverkan och utbytet mellan stora och små
företag utökas och förbättras?
28
§
Hur kan logistik och distribution samordnas på ett hållbart
sätt, både mellan småskaliga aktörer och andra delar av
värdekedjan?
§
Hur kan vi skapa nya, innovativa och hållbara
logistiklösningar för småskaligt producerade livsmedel?
§
Hur kan vi ytterligare öka tillgängligheten av småskaligt
producerade livsmedel? Vilka nya kanaler kan vara
intressanta?
§
Hur kan en dagligvaruhandeln skapa goda och hållbara
affärer både för sig själv och för småskalig producenter i
sin närhet?
§
Hur kan småskaligt producerade
synliggöras tydligare i butik?
§
Hur kan antalet mellanhänder mellan producent och
konsument minskas?
§
Hur kan vi genom småskalig livsmedelsproduktion säkra en
hållbar livsmedelsförsörjning i de allt mer växande städerna
runt om i världen?
§
Hur kan fler obrukade stadsytor göras tillgängliga för
odlingsintresserade stadsbor?
§
Hur kan primärproduktion av
intressant för barn och unga?
§
Vem kan utveckla interaktiva verktyg, exempelvis i form av
en app, för att underlätta för den kulinariska turismen?
§
Hur kan vi underlätta så att fler småskaliga producenter vill
testa att exportera sina produkter
§
Hur kan uniciteten i småskaliga produkters uttryckas på ett
tydligare och trovärdigt sätt?
§
Hur kan nya teknologier anammas för att marknadsföra
småskaliga producenters unicitet?
§
Hur kan vi öka kunskapen, både i producent- och
konsumentled om vilka livsmedel och förpackningar som
kan betraktas som miljömässigt hållbara val?
§
Hur kan småskaliga livsmedelsproducenter få en snabb
och bra överblick över intressanta förpackningslösningar
som finns tillgängliga på marknaden?
§
Hur kan småskaliga livsmedelsproducenter få tillgång till
väl designade förpackningar till en rimlig kostnad?
livsmedelsprodukter
livsmedel
göras
mer
29
INSPIRERANDE
REFERENSER
§
Affärsvärlden, 2015, Exportboom för småföretagare,
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3910765.ece
§
BBC News, 2006, Bees reared in cities 'healthier',
http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/4621184.stm
§
Dagens Nyheter, 2012, Bönder i storstadens djungel,
http://www.dn.se/livsstil/reportage/bonder-i-storstadens-djungel/
§
Dagens Nyheter 2015, Växande matlust på michelinkrogen
Gastrologik, http://www.dn.se/sthlm/vaxande-matlust-pamichelinkrogen-gastrologik/
§
Delfi Marknadspartner, 2013, Delfi Foodserviceguide 2013
§
Eldrimner, 2012, Mathantverk, Jengel Förlag AB
§
Europeiska kommissionen, 2006, Den nya definitionen av SMFföretag
§
Fabulous Flavours of Sweden, 2013, Handbok för export av
svenskt mathantverk
§
FAO, 2006, Food for the cities
§
FAO, 2015, Urban agriculture, http://www.fao.org/urbanagriculture/en/
§
Fortune, 2014, Can this startup kill off the supermarket,
http://fortune.com/2014/08/04/can-this-startup-kill-off-thesupermarket/?utm_content=bufferb1b82&utm_medium=social&
utm_source=twitter.com&utm_campaign=buffer
§
Gårdsnära, 2015, Gårdsnära hjälper dig att hitta närproducerat,
http://www.gardsnara.se/om_gardsnara
§
Japan Trends, 2015, Talkable Vegetables: Farmers talk to
consumers when they touch supermarket produce,
http://www.japantrends.com/talkable-vegetables-farmers-talkconsumer-touching-supermarket-food/
§
Jordbruksverket och Livsmedelsverket, 2005, Åtgärder för att
främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling,
§
Krinova, 2014, Bondens Skafferi – Tänker globalt, levererar
lokalt, http://www.krinova.se/blog/case/bondens-skafferi-tankerglobalt-levererar-lokalt/
§
LivsmedelsSverige, 2008, De lokala matproducenterna och
dagligvaruhandeln
30
§
Local Food Systems, 2015, http://localfoodsystems.org/
§
LRF, 2014, De gröna näringarnas affärer
§
LRF Skåne 2015, Skånsk handbok för livsmedelsupphandling
§
Mitt i Stockholm 2015, Foodtruck-kocken grävde upp
bakgården, http://www.mitti.se/foodtruck-kocken-gravde-uppbakgarden/
§
PSFK 2015, Hydroponic Billboard Grows Thousands of Lettuce
Heads Each Week, http://www.psfk.com/2015/04/hydroponicbillboard-air-orchard-peru.html
§
Regeringen, 2005, Småskalig livsmedelsförädling,
http://www.regeringen.se/contentassets/05567c6996604d9d9d4
594d2354ed450/smaskalig-livsmedelsforadling-skr.-20050647
§
Riksdagstryckeriet 2005, Förutsättningar försmåskalig
livsmedelsproduktion – en uppföljning,
http://data.riksdagen.se/fil/3DCD00B2-FAD9-4239-973F3903E0E02203
§
SCB Företagsdatabasen 2015,
http://www.statistikdatabasen.scb.se/
§
SIK, 2009, Förpackningar för småskalig livsmedelsförädling
§
Skånes Livsmedelsakademi, 2011, Förpackningsdesign för
närproducerade livsmedel
§
Smaka på Skåne, 2015, Smaka på Skåne 2010-2015
§
Susanne Peterson, 2010, Hållbart jordbruk i en urban kontext:
en studie av alternativ jordbruksutveckling på Kuba, Lunds
Universitet
§
Sydsvenskan, 2015, Hit kommer matvarorna direkt från stadens
skafferi, http://www.sydsvenskan.se/skane/hit-kommermatvarorna-direkt-ur-stadens-skafferi/
§
The Boston Consulting Group, 2015, Large Companies Cede
Further Share in U.S. Consumer Packaged Goods Market,
https://www.bcg.com/media/PressReleaseDetails.aspx?id=tcm:
12-183833
§
The Worldwatch Institute, 2011, State of the world 2011
§
Transformat 2015, A network of over 850 food companies,
http://www.krinova.se/en/profile-areas/transformat/
§
Transformat B2B, 2015, http://transformatb2b.se/
§
Trädgård på Spåret, 2015, http://pasparet.org/
§
ØsterGro, 2015, http://oestergro.dk/
31
LISTA ÖVER RAPPORTENS
BILDER
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
s. 1
s. 5
s. 5
s. 5
s. 8
s. 11
s. 12
s. 13
s. 13
s. 14
s. 14
s. 15
s. 15
s. 15
s. 16
s. 16
s. 16
s. 18
s. 20
s. 22
s. 25
s. 25
s. 25
s. 25
s. 25
s. 25
iStock
Kenneth Rouna för Livsmedelsakademin
Kenneth Rouna för Livsmedelsakademin
iStock
Oxhallen, http://oxhallen.se/
Ängavallen in Vellinge, (Creative commons/Flickr), https://flic.kr/p/dgULUF
Jannie Vestergaard för Smaka på Skåne
Cowfunding, http://cowfunding.se/
Öresundsfisk, http://oresundsfisk.se/
Jacob Rempe för Livsmedelsakademin
Farmigo, http://www.farmigo.com/
Trädgård på Spåret (Facebook-grupp)
Nicolas Vollmer (Creative commons/Flickr) https://flic.kr/p/evKBaQ
Ben Garett (Creative commons/Flickr) https://flic.kr/p/oQDaAe
Trädgård på Spåret (Facebook-grupp)
Paul Sableman (Creative commons/Flickr) https://flic.kr/p/84cXgX
Mercedesfromtheeighties (Creative commons/Flickr) https://flic.kr/p/8H3kho
Matt Brown (Creative commons/Flickr) https://flic.kr/p/va3Qdc
Smaka på Skåne
Malin Palm för Livsmedelsakademin
Smaka på Skåne
Smaka på Skåne
Smaka på Skåne
Smaka på Skåne
Smaka på Skåne
Erik Forsberg (Creative commons/Flickr) https://flic.kr/p/r7TE9g
32
TACK TILL
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Adriana, Brunslövs mejeri
Anja, Gunnarshögs gård
Anna, Livsmedelsakademin
Bitte, Larsviken
Cecilia, Rescued Fruits
Cherztin, Österlenkryddor
Dan, Solde Kafferosteri
Erik, Karlfälts gård
Eva, Linas och binas
Hans, Helsingborgs bryggeri
Jannie, Livsmedelsakademin
Kerstin, Hallongården
Lena, Bondens Bästa
Margareta, Vånga 77.1
Marie, Smaksak
Michele, Remmarslöv gårdsbryggeri
Monika, Livsmedelsakademin
Susanna, Fudgeprojektet
33
Rapporten ingår i OpenUp:s framsynsarbete 2015 och syftar till att inspirera
och stimulera aktörer inom livsmedels- och förpackningsbranschen.
För mer information om rapporten och vårt framsynssarbete, kontakta:
Amanda Magnusson
Tel: +46705863271
E-mail: [email protected]
www.letsopenup.se
34
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards