Läs mer

advertisement
Bedrägerier
Banken tillhandahåller användarvänliga och säkra lösningar för sina tjänster. För att den totala
säkerheten ska bli bra krävs det dock att även du hjälper till och skyddar dina uppgifter. Om du inte är
försiktig och uppmärksam kan du utsättas för bedrägerier. Nedan följer exempel på olika bedrägerier där
internet, e-post, telefoner, automater med mera används som verktyg.
Det finns risk att bedragare kan:
-
komma över det som tillhör din identitet exempelvis PIN-koder, kortnummer, dosan och BankID.
Bedragaren vill kunna uppträda i ditt namn för att sedan komma åt dina tillgångar och/eller
-
erbjuda dig personligen, att delta i en "affär" med fantastisk avkastning. Erbjudandet förespeglar
utdelning via en vinst eller hög avkastning på en investering. Alla erbjudanden innehåller dock, så
småningom åtaganden som du måste göra först, exempelvis lämna ut personliga uppgifter, öppna konto
och/eller betala en avgift.
De som påstår sig vara en bankkontakt
Banken tar aldrig kontakt med dig via e-post eller telefon för att uppmana dig att lämna ut personliga uppgifter
som till exempel kortnummer eller koder. Säkerheten i bankens tjänster bygger på att bankens egna system
håller reda på nödvändig information och att de hemliga koder eller lösenord som du använder endast är kända
av dig. Det är alltså ologiskt att en bank skulle fråga efter sådana uppgifter.
I de fall du själv tar kontakt med internetbanken eller telefonbanken gäller att du anger lösenord och koder enligt
de instruktioner banken har lämnat för tjänsten.
Skimming
Skimming innebär att man kopierar den information som finns på ett korts magnetremsa. Informationen används
för att tillverka falska kort som sedan används för att handla i ditt namn. Skimming kan förekomma på alla platser
där kort används för uttag eller köp (ej internet). Det kan ske på bankautomater eller på andra platser där man
kan betala med kort. Skimmingutrustning monteras som en extra utrustning på befintlig kortläsare.
Phishing
Phishing är en variant av bedrägeri som går ut på att "fiska" fram exempelvis bankrelaterad information från
kunder som sedan används i brottsliga syften. Det finns flera olika sätt för bedragare att lura till sig information.
Exempel följer nedan.
Internet
Bedragaren försöker få dig att lämna ut personliga uppgifter via falsk e-post eller lockar dig att besöka en
webbplats som smittar din dator med ett program som lyssnar av och samlar in information.
Telefon
Att "fiska" efter information är vanligt även via telefon. Du får ett samtal från en bedragare som påstår sig ringa
från banken och behöver till exempel din personliga kod till telefonbanken eller din PIN- kod till ditt kort.
Förklaringen till varför bedragaren behöver dessa uppgifter kan variera. Exempelvis påstår bedragaren att
banken har datafel eller så har bedragaren hittat ditt stulna kort och behöver koden för att spärra kortet.
Falska lotterivinster
Du får ett personligt e-postmeddelande eller vanligt brev, oftast på engelska, med information om att du har
vunnit storvinsten i vanligtvis ett spanskt, holländskt, engelskt eller annat utländskt lotteri. För att få ut vinsten
måste du först lämna ut känsliga uppgifter och/eller betala skatter eller avgifter.
Läs mer om utländska lotterier på Konsument Europas hemsidor.
"Nigeriabrev"
Du får ett personligt e-postmeddelande eller vanligt brev på engelska där avsändaren berättar en lång historia
som ska väcka sympatier hos dig. Avsändaren påstår sig har tillgång till stora summor pengar, men har det svårt
med myndigheterna i sitt hemland och behöver hjälp med att få ut pengarna ur landet. Till det behöver
avsändaren din hjälp och erbjuder dig en del av pengarna som "tack för hjälpen". Avsändaren vill ofta ha din hjälp
med att öppna konto i en bank dit pengarna ska skickas.
Innan pengarna kan överföras och du kan få "din del", måste dock olika typer av kostnader och avgifter i förväg
betalas av dig.
Denna typ av brev kom ursprungligen från Nigeria, därav namnet, men idag återfinns avsändare i många andra
länder.
Investeringsbedrägerier
Du blir kontaktad per telefon eller via ett personligt e-postmeddelande. Bedragaren erbjuder dig en mycket
vinstgivande investering i en utländsk aktie, fond, pensionsförsäkring eller liknande. Det är bråttom och du måste
fatta snabba beslut annars missar du den "fina investeringen". Ofta är argumenten att man har insiderinformation
och att det är en skattefri affär. Ibland vill man också träffa dig personligen. Bedrägerierna är skickligt planerade
och utförs med hjälp av påkostade och förtroendeingivande broschyrer och hemsidor på internet.
Finansinspektionens varningslista över oseriösa företag, se Länkar.
Traditionell stöld av kort och kod
En person ställer sig bakom dig och noterar din PIN-kod medan du tar ut/sätter in kontanter vid automater eller
när du betalar med kortet på annan plats. Därefter stjäl personen din kort och använder det för att tömma ditt
konto.
Bedrägeri vid näthandel med kort
När du handlar med ditt kort på internet, kan det i ovanliga fall förekomma att kortinformationen lagras i butikens
databaser. Dessa databaser kan bli utsatta för intrång, om butikens säkerhetsskydd inte är tillräckligt bra. På så
sätt kan bedragare komma över din kortinformation. Ett sätt att inte drabbas av detta fenomen är att använda
bankens tjänst e-kort. Tjänsten kopplas till ditt vanliga bankkort. Med e-kort skapas ett unikt kortnummer för varje
köp. Ett e-kort fungerar bara hos ett inköpsställe och du bestämmer själv för vilket belopp e-kortet ska gälla.
Tänk på att du:
aldrig svarar på skräpmail, phishing, nigeriabrev, falska vinstvarningar, falska virusvarningar eller
liknande
Tänk på att du:
inte öppnar bilagor som följer med e-post från okända avsändare
aldrig lämnar personlig eller ekonomisk information (till exempel PIN-kod, lösenord, med mera)
via e-post eller på osäkra hemsidor.
inte skriver ned eller förvarar din PIN-kod tillsammans med kortet
är försiktig när du lämnar kortet för betalning i en osäker miljö som du inte har kontroll över
inte svarar på konstiga frågor per telefon från okända personer
aldrig lämnar ut personliga koder via telefon (även om personen ifråga påstår sig ringa från
banken eller från polisen!)
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards