Patientinformation
till Dig som skall genomgå
Elektrofysiologisk undersökning
eller
behandling med kateterablation
©Arytmienheten
Kardiologkliniken
Akademiska sjukhuset
Uppsala
Utarbetat den 10 april 2003
Professor Carina Blomström-Lundqvist
Arytmienheten
HJÄRTATS NORMALA RETLEDNINGSSYSTEM.................................................3
RYTMRUBBNINGAR....................................................................................................4
TAKYKARDI ......................................................................................................................................................... 4
BRADYKARDI ...................................................................................................................................................... 5
ELEKTROFYSIOLOGISK UNDERSÖKNING/BEHANDLING MED
KATETERABLATION ..................................................................................................6
FÖRBEREDELSER INFÖR UNDERSÖKNINGEN .................................................................................................... 6
HUR GÅR UNDERSÖKNINGEN TILL? ................................................................................................................... 6
EFTER EN UNDERSÖKNING ELLER BEHANDLING............................................................................................... 8
KATETERABLATION ..................................................................................................9
EXTRA RETLEDNINGSBANA .............................................................................................................................. 10
AV-NODAL ÅTERKOPPLINGSTAKYKARDI .......................................................................................................... 11
FÖRMAKSTAKYKARDI ....................................................................................................................................... 12
FÖRMAKSFLADDER .......................................................................................................................................... 13
FÖRMAKSFLIMMER ........................................................................................................................................... 14
KAMMARTAKYKARDI ......................................................................................................................................... 15
BEHANDLINGSRESULTAT OCH RISKER ...........................................................16
KOMPLIKATIONER ............................................................................................................................................. 16
2
HJÄRTATS NORMALA RETLEDNINGSSYSTEM
Det normala retledningssystemet består av
•
•
•
•
Sinus-knutan (takthållare)
AV-noden (överledningscentral)
His’ka bunten (överledningscentral) samt
tre stycken kammarskänklar
Hjärtats elektriska aktivitet styrs normalt av sinusknutan, som är hjärtats impulsgivare
(takthållare). Sinusknutan avger elektriska impulser som får Ditt hjärta att slå med en
hastighet av 50-100 slag per minut under normala förhållanden.
Från sinusknutan sprids de elektriska impulserna genom förmaken varvid förmaken drar sig
samman. Impulserna överleds från förmaken till kamrarna via AV-noden (överledningscentral mellan förmak och kammare) där de fördröjs, och vidare via His’ka bunten ner i höger
och vänster skänkel till kamrarna som därvid aktiveras och drar ihop sig.
Stora kroppspulsådern
= aorta
Sinusknutan
AV-noden
Vänster
förmak
Höger
förmak
His’ka bunten
Kammarskänklar
Höger
kammare
Vänster
kammare
3
RYTMRUBBNINGAR
Takykardi
Med takykardi menas att hjärtat slår snabbare än normalt.
En takykardi kan uppkomma på skilda sätt och ha varierande ursprung i hjärtat (se även
sidan 10). I vissa fall orsakas hjärtklappningen av att en abnorm elektrisk impuls startar från
ett annat område än sinusknutan eller att en rundgång av impulser överleds via vägar som
normalt inte finns (se figuren nedan).
En för snabb hjärtrytm kan ge följande symtom:
•
•
•
•
•
Trötthet
Hjärtklappning, hjärtrusning
Andfåddhet
Smärta eller tryck i bröstet
Yrsel, svimning
8
Elektriskt fokus i
höger förmak som
ger förmaks
takykardi.
Extra ledningsbana med
rundgång av
impulser, som
vid WPW
syndrom
Elektriskt fokus i
höger kammare
som ger kammar
takykardi.
4
Bradykardi
Med bradykardi menas att hjärtat slår långsammare än normalt.
Bradykardi kan bero på för långsam impulsbildning i sinusknutan eller på blockering i AVnoden, His'ka bunten eller skänklarna (ex. AV-block eller skänkelblock). Samtliga orsaker
kan kräva pacemakerbehandling.
Blockering i
His’ka bunten
resp en av
skänklarna
5
ELEKTROFYSIOLOGISK UNDERSÖKNING/BEHANDLING MED
KATETERABLATION
En elektrofysiologisk undersökning kan syfta till att
• leta reda på källan till Dina rytmrubbningar inför behandling med så kallad kateterablation.
• kartlägga risken för allvarlig rytmstörning i hjärtats kammare eller
• utpröva lämplig läkemedelsbehandling vid hjärtklappning från hjärtats kammare.
Förberedelser inför undersökningen
Inför undersökningen skall Du vara fastande, dvs inte äta eller dricka något de närmaste
4 timmarna före undersökningen. Blodförtunnande läkemedel eller läkemedel mot
hjärtrytmrubbning, kan behöva sättas ut några dagar innan undersökningen. Om detta får Du
särskild information i kallelsen från oss. Om Du ändrat Dina hjärtmediciner, bör Du meddela
detta till vårdkoordinatorn på Arytmienheten.
Vanligen kallas Du ett dygn innan undersökningen för inskrivning på Arytmienhetens
vårdavdelning 50 F. Vid mer komplicerade undersökningar eller om Du har en inopererad
hjärtklaff, sker inläggning vanligen 2 dagar innan. Vid inskrivningen får Du tala med en läkare
på avdelningen. Det finns möjlighet att övernatta på patienthotell vid enklare ingrepp.
Innan undersökningen får Du duscha och huden i ljumsken rakas. En nål sätts i ett blodkärl i
höger arm för att man skall kunna ge läkemedel eller vätska vid behov. Vid mer tidskrävande
behandlingar sätts även en urinkateter.
Hur går undersökningen till?
Undersökningen utförs på Arytmienheten. Det finns en informationspärm på avdelningen
med bilder från Arytmienheten.
När Du kommit ned till behandlingsrummet kopplas ett EKG för registrering av hjärtrytmen.
Du kommer att vara vaken under hela undersökningen, och kan vid behov få lugnande
medicin, om det inte bedöms påverka undersökningsresultatet. För att minska risken för
infektioner tvättas ljumskar och vänster armveck med sprit där katetrarna (tunna sladdar)
skall föras in. Du bäddas även in i sterila lakan.
Efter lokalbedövning av huden i ljumsken förs 2-3 katetrar in via ett blodkärl som leder till
nedre hålvenen och vidare till hjärtats högra kammare och förmak (se bild). Vid vissa
undersökningar sätts en ”droppnål” i ett blodkärl i vänster arm (ev. halsen), varefter huden
lokalbedövas och en kateter inlägges till höger förmak och vidare in i sinus coronarius (ett av
hjärtats egna blodkärl).
En elektrodkateter är en tunn sladd från vilken man kan stimulera eller avläsa elektrisk
aktivitet från hjärtats insida. Det krävs 3-4 elektrodkatetrar för en fullständig kartläggning av
Din rytmrubbning. Antalet katetrar beror på var i hjärtat Dina rytmrubbningar uppkommer (se
bild nedan).
Katetrarnas placering i hjärtat.
6
1. En kateter för förmakens aktivitet
2. En kateter för AV-nodens aktivitet
3. En kateter för kamrarnas aktivitet
1.
Övre
hålven
2.
3.
Nedre
hålven
Katetrarna placeras i hjärtat med hjälp av röntgengenomlysning. Denna kan orsaka
missbildningar hos foster, och därför skall inte gravida kvinnor undersökas.
Meddela oss omgående om Du kan vara gravid.
I regel känner man inte av katetrarna i hjärtat. Med hjälp av en pacemakerliknande stimulator
framkallas Din rytmrubbning, vilket är viktigt för att kunna fastställa dess ursprung.
Hjärtklappningen kan efter registrering vanligen också brytas med hjälp av stimulatorn.
Vi granskar resultatet av undersökningen och gör en bedömning. Det hela kan ta
1-6 timmar beroende på undersökningsresultat och på om samtidig behandling med s.k.
kateterablation utförs.
De flesta takykardier kan botas med s.k. kateterablation. Det är en rutinbehandling vid de
vanligast förekommande rytmrubbningarna som t ex vid en extra retledningsbana. Denna
behandling kan Du läsa mera om nedan.
Vid en rytmrubbning som utgår från hjärtats kammare kan man prova ut ett läkemedels
skyddande effekt genom att försöka framkalla Din rytmstörning efter några dagars
medicinering. I vissa fall kan kammartakykardier behandlas med kateterablation.
7
Efter undersökning eller behandling
Efter undersökningen får Du ligga till sängs på avdelningen i 2 timmar för att förebygga
blödning från insticksställena.
Om en pulsåder i ljumsken använts lämnas vanligen en kort plastslang kvar i några timmar.
När denna dragits bort på avdelningen får Du ett tryckförband över insticksstället under
10-20 minuter. Därefter ska Du ligga till sängs 6 timmar. Under denna tid är det viktigt att Du
håller benet rakt och undviker att lyfta huvudet eller krysta. De närmaste 3 dagarna efter
undersökningen skall Du också helt undvika fysisk ansträngning som t.ex. tunga lyft.
För att förebygga blodproppsbildning i hjärtat efter behandling i vänster hjärthalva, får Du en
tablett Trombyl® (acetylsalicylsyra) per dag under 1 månad. Om Du skall fortsätta med
Waran® eller läkemedel som liknar Trombyl® är detta inte nödvändigt.
Du informeras om undersökningsresultatet och den fortsatta planeringen.
Beroende på rytmrubbning och typ av ingrepp kan Du återvända hem samma dag eller 1-2
dagar efter behandlingen. Själva kateteriseringen föranleder vanligen ingen sjukskrivning,
undantaget är om Ditt arbete innehåller tunga lyft eller kraftigare fysisk ansträngning.
8
KATETERABLATION
Ablation betyder borttagande. Kateterablation innebär att man med en speciell
elektrodkateter avger värme (radiofrekvensenergi) eller kyla (cryo) mot det område i hjärtat
som orsakar rytmrubbningen. Spetsen av katetern (4-8 mm) placeras exakt i det området i
hjärtat varifrån Din takykardi härrör.
Vid vissa typer av takykardier skapas en linje för att blockera impulsernas spridning, varvid
förutsättningarna för en cirkelgång av dessa motverkas.
Värmen eller kylan avges under 40-150 sekunder mellan spetsen på katetern och en platta
fäst på ryggen. Beroende på typ av rytmrubbning krävs ofta flera behandlingar under en och
samma undersökning för att uppnå ett fullgott resultat. Vid vissa former av takykardier krävs
att flera områden i hjärtat behandlas. Om området är svåråtkomligt kan undersökningen
ibland ta lång tid och Du kan behöva återkomma för en ny behandling.
Under behandlingen kan man känna en värmekänsla eller tryck i bröstet. Vid behandling mot
vissa områden kan man känna smärta, för vilket smärtlindrande medicin ges. Värmen/kylan
som avges ger upphov till bindvävsbildning, ett ärr ca 3-8 mm stort, som inte kan fortleda
impulser.
Behandlingen utförs i anslutning till den ovan beskrivna diagnostiska elektrofysiologiska
undersökningen. Om extra retledningsbanor eller kammartakykardier är belägna på hjärtats
vänstra sida är man ibland tvungen att gå in via pulsådern i höger ljumske och vidare upp i
stora kroppspulsådern (aorta) till vänster kammare.
Vid förmakstakykardier, med ursprung från vänster förmak och förmaksflimmer, utförs
behandlingen i vänster förmak, vilket kräver s.k. transseptalpunktion (se nedan).
9
Extra retledningsbana
En extra retledningsbana är belägen mellan förmak och kammare, vilken kan orsaka en
rundgång av impulser (t ex WPW-syndrom) som ger takykardier.
Den är vanligen skild från det normala retledningssystemet. Banan kan vara belägen på
vänster sida, i skiljeväggen eller på höger sida.
Vid vänstersidiga banor sker behandlingen antingen från vänster kammare, som nås via
pulsådern i höger ljumske, eller från vänster förmak som nås genom punktion av
förmaksskiljeväggen (så kallad transseptal punktion).
Behandling av banor i skiljeväggen kan i sällsynta fall medföra risk för oavsiktlig skada på
det normal retledningssystemet, med efterföljande behov av pacemaker.
Behandlande
kateter inlagd via
stora kroppspulsådern (aorta)
mot en extra
retledningsbana
belägen på
vänster sida.
10
AV-nodal återkopplingstakykardi
En abnorm rundgång av elektriska impulser kring det normala retledningssystemet.
Detta är en av de vanligaste rytmrubbningarna som behandlas. Behandling inom detta
område kan i sällsynta fall medföra risk (1-2 %) för oavsiktlig skada på det normal
retledningssystemet, med efterföljande behov av pacemaker.
Behandlande
kateter från nedre
hålvenen anlagd
mot bakre delen
av AV-noden
11
Förmakstakykardi
En abnorm impulsbildning eller en cirkelgång av impulser från ett litet område i förmaken.
Ibland krävs en mycket noggrann kartläggning med speciella katetrar, varför behandlingen
tar längre tid.
Området/fokus kan vara beläget antingen i höger eller i vänster förmak (se fig). I det senare
fallet krävs s.k. transseptal punktion genom förmaksskiljeväggen.
Behandlande kateter från
nedre hålvenen och via höger
förmak genom
förmaksskiljeväggen och
anlagd mot ett fokus i vänster
förmak.
Ingreppet kräver således en
så kallad "transseptal
punktion".
12
Förmaksfladder
En snabb, regelbunden rundgång av elektriska impulser i höger förmak.
Vid den vanligaste formen av förmaksfladder görs en elektrisk isolering, dvs en linje från
trikuspidalklaffen till nedre hålvenen, för att förhindra en cirkelgång av impulser.
Behandlingen är relativt enkel, men kan ibland vara förenat med smärta varför smärtlindring
ofta får ges.
Det finns olika former av förmaksfladder, varför vissa behandlingar kan vara mer
komplicerade.
Övre
hålvenen
Nedre
hålvenen
Cirkelgången av impulser vid förmaksfladder samt den
isoleringslinje (rött) som åstadkoms med katetern, från
klaffen till nedre hålvenen.
13
Förmaksflimmer
En snabb, oregelbunden rundgång av elektriska impulser i höger och vänster förmak.
Om förmaksflimret framkallas av extraslag från lungvenerna i vänster förmak, finns möjlighet
att med kateterablation elektriskt isolera dessa. Oftast krävs att behandlingen upprepas vid
ett senare tillfälle.
Förmaksflimmer kan i vissa fall även framkallas av förmaksfladder. Det är därför viktigt att
EKG registreras under attacker av hjärtklappning, för att särskilja dessa former.
Nedre
hålvenen
Behandlande kateter inlagd via nedre hålvenen till höger
förmak, och vidare genom förmaksskiljeväggen till
vänster förmak. Katetern är anlagd mot vänster övre
lungven.
14
Kammartakykardi
En abnorm impulsbildning som härrör från en av kamrarna, och som avger elektriska
impulser med högre hastighet än i det normala retledningssystemet.
Vanligaste orsaken är en genomgången hjärtinfarkt. Möjlighet att behandla
kammartakykardier med kateterablation är avhängigt av bakomliggande orsak samt formen
av kammartakykardi. Vissa former av kammartakykardier är enkla att behandla medan andra
kan kräva ett mer komplicerat ingrepp.
Om kammartakykardin härrör från vänster kammare inläggs katetrar i stora kroppspulsådern
och vidare förbi den s k aortaklaffen ned till vänster kammare.
Om kammartakykardin härrör från höger kammare inläggs katetrar i nedre hålvenen och
vidare förbi höger förmak ned till höger kammare.
Behandlande kateter inlagd i stora kroppspulsådern och
vidare förbi den s k aortaklaffen ned till vänster
kammare.
15
BEHANDLINGSRESULTAT OCH RISKER
Behandling med kateterablation erbjuds patienter i följande situationer:
•
•
•
•
•
om läkemedelsbehandling inte har avsedd effekt
om läkemedels behandling ger besvärande biverkningar
om livslång medicinering krävs för kontroll av rytmrubbbningar
om Du vill slippa daglig medicinering (beror på typ av rytmrubbning)
om rytmrubbningen kan vara livshotande
Vid de vanligaste rytmrubbningarna, exempelvis AV-nodal återkopplingstakykardi och extra
retledningsbanor, är behandlingen botande i ca 95 %. För vissa och mer komplicerade
rytmrubbningar och vid en del hjärtfel är lyckande frekvensen varierande och lägre. Vid
förmaksflimmer kan ett framgångsrikt resultat uppnås i ca 70 %, men kräver då oftast två
behandlingsförsök.
En del takykardier lämpar sig inte för kateterablation. Din läkare kan ge mer detaljerad
information om just Din rytmrubbning.
Kateterablation är en rutinbehandling vid takykardier. Den är dock som all hjärtkateterisering
förenad med vissa risker, men allvarliga och livshotande komplikationer är ovanliga. Vissa
behandlingar medför högre risk än andra beroende på typ av ingrepp och bakomliggande
hjärtsjukdom. De vanligaste komplikationerna beskrivs nedan.
Komplikationer
Blödning kan uppstå kring insticksstället. Detta kan ge upphov till blodutgjutning
(blodansamling i kringliggande vävnad). Blodutgjutningen går vanligen tillbaka inom ett par
veckor. Inre blödningar, som exempelvis en blödning ut i hjärtsäcken, är generellt mycket
ovanliga (under 1 %) men risken ökar vid s k punktion av förmaksskiljeväggen.
Blodproppsbildning kan uppstå i blodkärlen varför blodförtunnande behandling ges under
och efter undersökningen. Det är mycket ovanligt att blodproppar bildas som försvårar
blodflödet i kärl eller att proppar lossnar från kärl- eller hjärtväggen till andra organ. Vid
lungvensablation finns ökad risk varför blodförtunnande medicin ges såväl före som efter
behandling.
Förträngning av hjärtats lungvener kan uppstå vid lungvensablation. Risken uppskattas till
mellan 1-5 %, beroende på blodkärlets storlek och använd metod. Lungvenernas storlek
bestäms därför med datortomografi före ingreppet. Ca 6-8 månader efter behandlingen
kontrolleras lungkärlens storlek med datortomografi eller magnetkamera.
Infektioner är ovanliga och uppstår vanligen i hudområdet vid insticksstället.
Röntgengenomlysning som används för placering av katetrarna i hjärtat, kan orsaka
missbildningar hos foster varför gravida kvinnor inte skall behandlas.
Hjärtblock. Beroende på typ rytmrubbning och dess ursprung i hjärtat finns risk att
oavsiktligt skada det normala retledningssystemet så att behandling med pacemaker krävs.
Denna risk är liten (ca 1-2%) men finns vid exempelvis AV-nodal återkopplingstakykardi och
vid vissa extra retledningsbanor belägna i hjärtats skiljevägg.
16
Mer detaljerad information om risker och fördelar med kateterbehandling får Du av Din
läkare.
17
