Vi i
Vintergatan
Ett projektarbete om rymden som arbetstema i årskurs 1 och 2
Linneuniversitetet
Lärarlyftet Naturorienterande ämnen och teknik
för lärare 2LU09U
Mia Skoglund och Lotta Ohlin-Andersson
Innehållsförteckning
Inledning..................................................................................................................................... 3
Syfte ........................................................................................................................................... 4
Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll ................................................................................... 4
Pedagogiska och didaktiska överväganden ................................................................................ 5
Övergripande perspektiv ............................................................................................................ 5
Undervisningsplanering ............................................................................................................. 6
Utvärdering och bedömning ....................................................................................................... 6
Genomförande ............................................................................................................................ 7
Diskussion ................................................................................................................................ 10
Referenser................................................................................................................................. 11
Bilaga 1 .................................................................................................................................... 12
Bilaga 2 .................................................................................................................................... 13
Bilaga 3 .................................................................................................................................... 15
Inledning
Rymden som tema är ett så oerhört tacksamt ämne att jobba med dels för att nästan alla elever
tycker det är spännande oavsett om det enbart handlar om planeterna eller stjärnorna. Dels för
att det finns en uppsjö av litteratur, tips, och arbetsuppgifter att ta till utan större ansträngning.
Under projekttiden har vi jobbat med månens faser och forskat om planeter. Eleverna har fått
se filmer om solen och planeterna, laborerat om luft och dess egenskaper och vi har
introducerat begrepp som luftmotstånd, tyngdkraft och Newtons första lag. I elevernas
utvärdering fick vi bekräftat att rymden är omtyckt och spännande oavsett ålder.
Men, hur säkerställer vi att eleverna får den kunskap som vi har tänkt?
Bedömning blev under vårt arbete det vi upplevde som svårast att utföra. För det handlar ju
inte bara om att lära sig månens faser eller förhållandet och rörelsen mellan solen, jorden och
månen. Det handlar enligt kursplanerna i No och teknik om att ge eleverna möjlighet till
utveckling av förmågorna i No för att bl.a. granska information, kommunicera och ta ställning
i frågor som rör t.ex. energi och miljö. Eleverna ska också kunna genomföra systematiska
undersökningar i No och använda naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier för att
beskriva och förklara naturvetenskapliga samband.(Skolverket, 2011)
Enligt Lgr 11 ska eleverna få möjlighet att utveckla sina förmågor i teknik som t.ex. att
identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamål och funktion, identifiera problem
och behov som kan lösas med teknik, och utarbeta förslag till lösningar. De ska också kunna
använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval
för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur
tekniken har förändrats över tid.(Skolverket, 2011)
Men att utveckla alla dess förmågor är naturligtvis nästan omöjligt i ett tema på 5-7 lektioner.
Vi valde därför de förmågor som föll naturligast att träna på inom detta arbetsområde. Dessa
förmågor beskrivs i rapportens syftesdel. Vidare beskrivs hur vi genomförde projektet utifrån
vår planering.
Syfte
Enligt Lgr 11 ska undervisningen i de naturorienterande ämnena syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och nyfikenhet på och intresse för
att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor
om naturvetenskapliga företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella
händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med
hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska
undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat,
andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också
utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av
naturvetenskapliga arbetsmetoder. (Skolverket, 2011)
När det gäller teknik så ska undervisningen i ämnet syfta till att eleverna utvecklar sitt
tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en
teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik
och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Genom
undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i
vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och
uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna
tekniska idéer och lösningar. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper
om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade
tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar
samhällsutvecklingen. (Skolverket, 2011)
Utifrån detta valde vi att arbeta med följande förmågor under detta tema:
problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer
Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll
Vi har valt att fokusera på några ord och begrepp som är hämtade dels direkt från syftestexten
inom varje ämne i läroplanen, dels från det centrala innehållet i densamma samt andra ord och
begrepp som behövts för att förstå stoffet vi använt när vi undervisat om detta.
Naturvetenskapliga ord och begrepp i arbetet med solsystemet:
galax, atmosfär, gravitation, tyngdkraft, jordaxel, omloppsbana, år, årstider, månader, dag och
natt, solenergi, månfas, stjärna, stjärnbild
Tekniska ord och begrepp i arbetet inför och med flaskraketen:
luftens egenskaper, massa, lyftkraft, gravitation, Newtons lag (tröghetslagen)
Pedagogiska och didaktiska överväganden
Vi valde att arbeta med rymden som tema dels av den enkla anledningen att det var i princip
det enda som passade in i våra redan färdiga terminsplaneringar, men dels för att vi snabbt
kunde hitta delar från både No och teknik som gick att kombinera på ett lämpligt sätt. Vi har
genom föreläsningar, experiment och film ge eleverna möjlighet att lära sig om rymden på ett
varierat sätt och träna på de förmågor som finns i syftesdelen.
Till stöd för vårt urval använde vi det centrala innehållet för No och teknik:
– Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
– Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
– Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
– Luft och dess egenskaper
– Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
– Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
– Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
(Skolverket, 2011)
Utöver dessa aspekter har vi även övervägt gruppernas olika sammansättning och respektive
arbetssätt. Mia, en av tre mentorer i en grupp på 45 elever, har sina elever uppdelade på tre
olika rum och har därför fått anpassa undervisningen och planeringen så att den passar in i
den verksamheten.
Även Lotta har fått överväga uppgifternas svårighetsgrad och anpassa efter gruppens olika
individer och kunskapsnivåer, eftersom eleverna befinner sig på väldigt skilda nivåer inom
många olika områden som t.ex. läs-och skrivförmågan.
Övergripande perspektiv
Av de fyra perspektiv som finns i Lgr 11(Skolverket, 2011), valde vi att fokusera på det
historiska perspektivet. Anledningarna är flera till detta ställningstagande. Dels på grund av
temats begränsning i tid kände vi att vi inte skulle hinna med mer och dels så passade det
historiska perspektivet så bra in i vårt rymdtema. Inom detta område kan man tala om hur vår
bild av solsystemet har förändrats över tid, vår tids syn på stjärnbilder jämfört med hur man
trodde förr och inte minst när vi pratar om krafter och flaskraketen så finns det mycket
historiska aspekter att väva in. Det historiska perspektivet går att få in i både No-biten och
teknikbiten. Det historiska perspektivet säkerställer att vi inte begränsar lektionsinnehållet till
det som är giltigt här och nu vilket är extra viktigt i våra tider med snabba förändringar
(Wickman, Persson 2008, s 168). Vi har säkerligen berört flera andra perspektiv när vi arbetat
med området, men inte som vi planerat för.
Undervisningsplanering
Lektion 1: Vi startar upp med ett litet bildspel med bilder och begrepp som: solen, planeter,
vintergatan, rymdfärja mm. Vi antecknar elevernas förförståelse och frågeställningar och tar
med oss detta framåt i temaarbetet.
Lektion 2: Vi tittar på en film om Solen. Vi pratar om vår sol och dess egenskaper, solens
förhållande till jorden(jordens rotation) och tar upp begrepp som: dag/natt, årstider, ett år,
stjärnor, solenergi, galax.
Lektion 3: Vi tittar på en film om Planeterna. Med utgångspunkt ur jordens perspektiv tar vi
upp begrepp som atmosfär, gravitation/tyngdkraft, dragningskraft, närhet till solen, varför liv
på jorden?
Lektion 4: Vi tittar på en film om Månen. Vi tar upp begrepp som månfaser, månad och
rymdfärder.
Lektion 5: Vi gör ett för experiment om luft som ämne(egenskaper): luft i plastpåse,
ballongvågen, blåsa ballong med liten petflaska. Vi tar upp begrepp som
gravitation/tyngdkraft, lyftkraft, luftens egenskaper, massa
Lektion 6: Vi pratar lite om Newtons första lag(tröghetslagen). Vi ska bygga en raket som ska
gå så högt och långt som möjligt av papper som vi sedan ska skjuta upp – hur gör vi?
Grupparbete i grupper om 3.
Lektion 7: Använder DiNO-testet “Åka bil”(se bilaga 2) för att se hur eleverna kan förklara
sina tankar om kraft samt att barnen får utvärdera temaområdet utifrån 6 olika frågor(se bilaga
3).
Utvärdering och bedömning
Vi valde att göra en relativt enkel enkät med frågor som fungerar till våra olika åldersgrupper
för utvärdering (se bilaga)
Som bedömningsstöd valde vi att använda DiNO-verktyget, med uppgiften “Åka bil”, som
bedömer förmågan att beskriva och förklara. Utgångspunkt för vår bedömning är
kunskapskraven och även de förmågor som ska utvecklas enligt syftesdelen i Lgr 11 för No
respektive teknik.(Skolverket, 2011)
Genomförande
Lottas klass
Innan själva temat inleddes gjordes en muntlig ”fördiagnos”, dvs. eleverna berättade om vad
de redan visste om rymden. Därefter fick de också fundera över vad de skulle vilja lära sig.
Arbetet gick planenligt första veckan, som inleddes med en powerpointpresentation om
månen, och till detta tillverkades speciella rymdböcker i form av raketer, Aliens eller en
planet. I dessa böcker har sedan eleverna skrivit fakta om månen, solen och en ramsa om
planeternas ordning. Idén till denna uppgift kom från Biologiboken (Puls). I samband med
bok tillverkningen tittade vi också på film; Rymden i fokus: Solen och stjärnorna.
Ett problem som uppstod relativt tidigt var bristen på förberedda extrauppgifter som var
anpassade och ämnesrelaterade. I lärarboken för Biologi med fysik och kemi (Enwall L.,
Johansson B., Skiöld G.2001) fanns uppslag till två uppgifter, som jag valde att använda. Till
den första uppgiften tittade vi på stjärnbilder med hjälp av iPad och appen Star Walk för att
sedan med göra bilder med respektive elevs stjärntecken. Med hjälp av mallar sattes
silver/guldstjärnor att bilda stjärntecken på svart papper. Den andra uppgiften som jag
använde mig av blev ett par-arbete med forskning om planeterna. Eleverna fick enkla frågor
att ta reda på som t.ex. avstånd till solen, temperatur, ytan och storlek. Forskningen kunde
sedan redovisas genom att antingen tillverka planscher eller små häften med text och bild. Det
blev imponerande resultat från eleverna trots att de endast går i förste klass, och resultatet från
utvärderingen visade att detta var ett arbetssätt som tilltalade eleverna. Däremot blev inte
redovisningen klar under temat utan vi fortsatte med detta som en svenskauppgift.
Lite försenat tidsmässigt fortsatte arbetet med att visa lufts egenskaper, och här använde jag
som utgångspunkt Prezilänken om just luft. Vi gjorde en ballonglaboration för att ta reda på
om luft väger, och fyllde plastpåsar för att känna på luft. För att knyta ihop luftmotstånd och
kraft byggde eleverna ballongbil, som eleverna tyckte var väldigt roligt och ska få tävla mot
varandra. Mycket populärt hos alla eleverna. Återigen drog arbetet ut på tiden och antalet
dagar fick bli fler helt enkelt för att hinna med det som var tänkt från början. Utöver praktiskt
och teoretiskt arbete i klassrummet har jag också som högläsningsbok använt “Rymdresan” av
Christer Fuglesang.
Avslutningsvis var det dags för flaskraketen. Vi hade färdiga ramper så därför kunde vi
fokusera mer på att få till så bra raketer som möjligt. Vi fick till bra diskussioner om vad som
skulle kunna påverka raketernas lyftförmåga som t.ex. vikt, längd och bredd. Eleverna
arbetade i grupper om 3, de byggde och testade, ändrade och testade tills de var nöjda. Till sist
fick de naturligtvis tävla mot varandra, och detta gjorde vi utomhus vilket lockade till
storpublik.
Nedan följer en sammanställning av klass 1D:s svar och kommentarer utifrån enkätens frågor
(se bilaga) och därefter 2 A:s. I år 1 gjorde vi en muntlig utvärdering pga. av tidsbrist men
under premissen att eleverna skulle ge sitt svar även då.
Vi lärde oss om vilken ordning planeterna har i solsystemet, och månens olika faser.
Att solen är jättevarm och är en stjärna.
Jag lärde mig att det finns kratrar på vissa planeter.
Hur många månar planeterna har.
Jag lärde mig vilken planet som är störst.
Vi lärde oss hur varmt eller kallt det är på planeterna.
Vi lärde oss hur man forskar.
Det var roligast att lära sig om planeterna och solsystemet.
Att bygga raketerna och skjuta upp dem.
Jag tyckte det var roligast att titta på filmernaAllt var lika roligt.
Det var svårast att forska.
Jag tyckte att det var en del krångliga ord.
Jag lärde mig bäst när vi forskade.
Att jobba med en kompis, att samarbeta.
Jag tyckte det var bra med alla sakerna.
Jag lärde mig bäst när vi tittade på film.
När vi skrev meningar.
Mias klass:
I samtliga grupper genomfördes alla 7 lektioner, men inte i exakt ordning. Vi började med en
uppstart och ett bildspel där vi pratade om vad barnen kunde och ville veta mer om utifrån
bilder som berörde flera begrepp inom arbetsområdet och det var ungefär resultat i alla tre
grupper. Eftersom barnen var otroligt intresserade av allt stämde det bra in med vad vi tänkt
oss i temaplaneringen. Lektionerna i mitten av vår lektionsplanering om solen, planeterna och
månen var vi tvungna att kasta om lite pga. av valet att väva in iPads och det faktum av att
vara tvungen att låna av andra klasser för att kunna ha flera samtidigt. Vi använde oss av
apparna Solar Walk och Star Walk. Totalt sett har dock innehållet varit detsamma. Alla
lektioner har gått bra och eleverna har varit superintresserade och de flesta har velat veta mer
om allt! Många elever har kunnat mycket och vi har diskuterat svarta hål och universums
expansion och en mängd ganska svåra saker, som varit lite kniviga att förklara.
Experimentlektionerna om luftens egenskaper blev långa samlingar där barnen var oerhört
fascinerade av att luft verkligen är något och att den väger. Vi gjorde experimenten med att
fylla luft i plastpåse(.från föreläsning med Barbro), lyfta saker med en plastpåse som blåses
upp, hur man kan bevisa att det finns luft i en petflaska med en ballong, vi pratade om att man
kan göra en ballongvåg och så demonstrerade jag ballongbilen som vi tillverkat i kursen(.från
föreläsning med Björn) för att visa att man kan driva föremål med hjälp av luft. Det blev
många bra diskussioner och funderingar under alla lektionerna - lite olika beroende på vilken
av grupperna det var. Lektionen då vi pratade om Newtons första lag demonstrerade jag denna
med en Lego Duplobil samt en Legohund med utgångspunkt från DiNO-diagnosen “Åka bil”
och detta väckte stort intresse och alla hade erfarenhet av hur denna lag påverkar en när man
sitter i en bil, buss eller i en karusell. Sedan fick barnen tillverka raketer i papper som sedan
skulle avfyras med luft (flaskraketen). Av praktiska skäl fick barnen arbeta i grupper om 3
eller 4, vilket de tyckte var kul. Lektionen gick bra men man märkte att vissa inte fick sina
tankar hörda i konstruktionsarbetet. Själva avfyrningen av raketerna hann vi inte med inom
projektets tidsram men kommer att göras senare.
Under arbetets senare del fick eleverna ansvar att träna på att berätta och redogöra för jordens,
solens och månens rörelser i förhållande till varandra för att sedan enskilt förklara detta för
mig. Samtliga har klarat detta eftersom de fått träna och göra om tills de kunnat. Slutligen
gjorde eleverna DiNO-diagnosen “Åka bil” om Newtons lag samt utvärderingsfrågorna om
temaområdet. Av 45 elever var det en som inte lyckades beskriva och förklara tröghetslagen
på ett godtagbart sätt eftersom förklaringen inte alls stämde. 22 stycken hamnade på lägsta
steget i matrisen med tre nivåer. Återstående 22 hamnade på steg 2. Alla behöver alltså
utveckla sina förklaringar i varierande grad. För några handlade det om att de inte använt rätt
naturvetenskapliga begrepp, men annars kunnat förklara resten medan större delen av de
andra barnen behöver utveckla att formulera förklaringar.
Utvärderingarna var oerhört varierande. De flesta upplevde att de lärt sig mest om solen,
stjärnor, månen och planeterna. Många tyckte att allt var roligast och flera att det var roligast
att titta på film. Några nämnde iPaden och någon när de byggde raketen. De flesta tyckte inte
att något var svårast medan någon tyckte att det var svårt att fatta att rymden faktiskt finns på
riktigt eller att förklara och förstå olika saker vi pratat om (t.ex. svarta hål, stjärntecken,
DiNO-diagnosen). Solsystemet med planeterna och jordens och månens rörelser angav flera
var det de lärt sig mest om. Annars var det olika svar. Det blev även olika svar på frågan hur
de lärt sig bäst men filmerna tyckte många samt att lyssna på läraren.
Diskussion
Vi valde detta tema som nämnts inledningsvis av den enkla anledningen att det passade bäst i
redan färdiga terminsplaneringar, och pga. ämnets tacksamma utbud på material kunde vi
relativt snabbt skriva vår planering. Genomförandet av temat har nästintill gått helt enligt
planeringen, även om det tillkommit uppgifter som inte var tänkta från början. Det är ett
fenomen som pedagoger ständigt upplever, och oftast leder det till positiva resultat även om
det kanske tidsmässigt påverkar negativt. Vi har båda känt att det är så oerhört viktigt att
bygga på barnens intresse i undervisningen och därför har vi båda tillåtit oss att utöka
innehållet efter barnens önskemål eftersom det inrymts i områdets syfte och målsättning. För
oss har det inneburit att tidsaspekten i vårt projekt inte riktigt kunnat hållas, till förmån för
eleverna men till nackdel för oss i vårt tidstajta projekt.
I våra gemensamma samtal under arbetet så har vi inte diskuterat vare sig några större
problem eller dilemma som stört själva genomförandet, utan istället har vi uppmärksammat
det faktum att projektet skapat en lite onaturlig situation pga. kraven att få med alla delar från
instruktionerna till rapporten. T.ex. har vi i efterhand konstaterat att just bedömningsaspekten
var det som inte riktigt blev som vi tänkt oss från början. Då menar vi att under vanliga
omständigheter hade vi troligen valt fler och andra sätt att genomföra bedömningen av vilka
kunskapskrav som ev. uppnåtts under temat. I planeringsstadiet tyckte vi att det passade
perfekt i vårt upplägg, men utfallet blev inte riktigt som vi trodde. Dels blev det stressigt att
hinna med att både bygga flaskraketen och uppgiften i DiNO. För Mias del hade hon velat
genomföra DiNO-uppgiften både före och efter lektionen om Newtons lag, för att kunna göra
undervisningen tydligare, och sedan se förbättringar kunskapsmässigt. Dels kände Lotta att
bedömningsuppgiften blev det en uppgift relativt isolerad från det övriga temat pga. att den
helt enkelt glömdes bort i praktiken.
I inledningen ställde vi frågan hur vi skulle säkerställa att eleverna får den kunskap som vi
hade planerat från början. Det finns inget tvivel om att eleverna lärt sig mycket om rymden,
oavsett ålder och grupp. Däremot ser vi nu att bedömningen inte skulle riktats mot en uppgift
som krävde så pass mycket mer förförståelse och undervisning, framför allt för 1D. Istället för
att välja att förklara tröghetslagen, hade det varit bättre att ge eleverna möjlighet att enbart
beskriva och förklara t.ex. jordens, solens och månens förhållande till varandra. Vi hade ändå
kunnat använda samma matris som bedömningsstöd.
Avslutningsvis konstaterar vi att vi alltför ofta gör stora och ambitiösa arbetsplaneringar, där
ett extra test eller diagnos pressas in enbart för att bekräfta det vi redan sett ur
bedömningssynpunkt. Vi måste bli bättre på att dokumentera bedömningen som görs hela
tiden i det dagliga arbetet, oavsett färdiga matriser eller egna anteckningar. Dessutom är det
viktigt att medvetengöra för både oss själva och eleverna vilka förmågor vi faktiskt tränar på i
varje undervisningsdel.
Referenser
Enwall L., Johansson B., Skiöld G.(2001) Biologi med fysik och kemi-Lärarbok, Natur och
Kultur, Holmbergs, Stocholm
Wickman, Per-Olof, & Persson, Hans (2009). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i
grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning, Stockholm
Skolverket (2011). Diagnoser i No årskurs 1-6, DINO. Hämtad från
http://www.skolverket.se/publikationer
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Bilaga 1
Flaskraketen
Material: En mjuk prasslig Pet-flaska, 1,5l eller större (undvik hårda, Lidls 2l flaskor
fungerar bäst), bred tejp, 2st metallklammrar el.dyl., skruvar,Brädbit (ca 40x10 cm),
elrör + skarv (alt. ett elrör som du böjt med en fjäder), A4 papper, tejp
Avfyrningsramp:
Fäst dina två metallklamrar på brädan, skruva fast dem. Böj röret med hjälp av en
fjäder eller koppla ihop två raka rör med ett böjt skarv. Tejpa fast tomflaskan i röret.
Raket:
Mät ett A4-papper löst runt röret som sticker upp, de behöver glida lätt
Tejpa papperet så att de blir som ett pappersrör och tejpa även fast toppen
Gör fenor, vingar, spetsig topp och designa raketen som du vill
Gå utomhus och avfyra raketen genom att stampa/trycka ner foten på pet-flaskan
Vems raket flög högst/längst? Behöver du ändra raketen för att den skall flyga bättre
så gör det och pröva igen Ladda om avfyrningsrampen genom att blåsa i röret så
petflaskan knölar ut sig
Utmaning: Vad hålls längst i luften? Vad beror det på? Hur mycket massa?
Bilaga 2
Bilaga 3
Utvärderingsfrågor
Det här tyckte jag ____________________________ om vårt tema Rymden:
Vad har du lärt dig?
Vad var roligast?
Vad var svårast?
Vad lärde du dig mest om?
Vad skulle du vilja lära dig mer om?
Hur lärde du dig bäst ?
