Borgviks hamnområde, Grums kommun

advertisement
PM GEOTEKNIK
Datum
Uppdragsnr
2017-03-24
731844
Borgviks hamnområde, Grums kommun
PM Geoteknik för detaljplan
ÅF-INFRASTRUCTURE AB
GRANSKARE
Helena Kernell
Per Axelsson
PM GEOTEKNIK
INNEHÅLL
1. Objekt .................................................................................................................................................. 3
2. Syfte och begränsningar ...................................................................................................................... 3
3. Geotekniska förhållanden ................................................................................................................... 3
3.1 Topografi och ytbeskaffenhet ....................................................................................................... 3
3.2 Befintliga byggnader och anläggningar ......................................................................................... 4
3.3 Jordlagerbeskrivning ..................................................................................................................... 4
3.4 Hydrogeologiska förhållanden ...................................................................................................... 6
4. Geotekniska åtgärder och rekommendationer ................................................................................... 7
4.1 Grundläggning ............................................................................................................................... 7
4.2 Jordschakt...................................................................................................................................... 7
Tillhörande handling: MUR Geoteknik
2
PM GEOTEKNIK
1. Objekt
På uppdrag av SBK Värmland AB har ÅF Infrastructure AB utfört markundersökningar för detaljplan
för fastigheterna Borgviksbruk 1:82>3, -1:2, -1:81, -1:117, -1:111 och -1:127. Det undersökta
planområdet redovisas i figur 1. Området är beläget i sydvästra Borgvik i Grums kommun.
Figur 1. Undersökningsområde (rödmarkering).
2. Syfte och begränsningar
Syftet har varit att utreda markförhållandena och ge en översiktlig bild av de geotekniska och
miljötekniska förutsättningarna i området inför fortsatt exploatering.
3. Geotekniska förhållanden
3.1 Topografi och ytbeskaffenhet
Terrängen är tämligen flack med marknivåer mellan ca +45 och +50. I norr vid Gamla landsvägen
återfinns de högsta höjderna vilka avtar söderut i riktning mot vattnet. Stora delar av området består
av öppna gräsytor. I övrigt förekommer några mindre skogsdungar i östra delen av området och även
längs kanalen i västra delen av området, se figur 1. Längs strandkanten i sydvästra delen av området
förekommer områden med järnhaltig slagg.
3
PM GEOTEKNIK
3.2 Befintliga byggnader och anläggningar
Bebyggelse förekommer i den nordvästra delen av området i form av Sliperiet (f.d. träsliperi som
numera är konstlokal) med närliggande garage och förråd. En större verkstadsbyggnad finns centralt i
området. Två bostadshus och en rastplats (Kuja) är belägna i norra delen längs med Gamla
landsvägen. Vid vattnet ligger ett café och en servicebyggnad tillhörande campingverksamheten. Vid
stranden finns en småbåtshamn med träbryggor.
Ledningar (el-, tele- och VA-ledningar) finns i området som projektet berör.
3.3 Jordlagerbeskrivning
Enligt jordartskartan består jorden i området övervägande av lera eller silt. Områdets nordöstra och
nordvästra del omfattar områden med ett tunt jordlager av morän på berg. De små jorddjupen
återfinns även på SGU:s jorddjupskarta. Se figur 2 och 3 nedan.
Figur 2. Jordartskarta, SGU 1:25´000
Figur 3. Jorddjupskarta, SGU 1:50´000
4
PM GEOTEKNIK
Vid platsbesöket noterades berg i dagen väster om Sliperiet och i områdets nordöstra del. Strax
söder om den nordöstra delen, inom vändöglan och det trädbevuxna området väster om vändöglan,
bedömdes jorden bestå av ett tunt jordtäcke med morän och block på berg.
I den södra delen, väster om sandstranden, finns ett område med pågående erosion, se figur 4. Här
vid stranden och längs kanalen upp mot Sliperiet har järnhaltiga slaggprodukter deponerats, troligen
längs hela den östra sidan om kanalen. Det noterades att trädens rötter låg ytligt där då de hade
svårt att tränga ner genom den hårda ytan av järnslagg, se figur 5.
Figur 4. Södra delen, pågående erosion
5
PM GEOTEKNIK
Figur 5. Västra delen längs kanalen från Skiperiet finns järnhaltigt slagg deponerat.
Geotekniska fältundersökningar har utförts i tio punkter. Där provtagning av jorden har utförts består
jorden överst av ca 1-1,5 meter fyllning. I proverna från fyllningsmaterialet finns grus, sand, silt, torv
och tegel i olika mängd. Fyllningen underlagras av mellan ca 0,5-2 meter silt och/eller lera, följt av en
fast morän på berg.
I punkten 16AF01 har jordbergsonderingen avbrutits utan stopp på ca 5 meters djup. I övriga
sonderingspunkter varierar djupet till sonderingsstopp mellan ca 0,5-5 meter, vilket bedöms vara
ungefärligt djup till berg inom området.
Klassificering av den naturliga jorden i området är materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4, dvs mycket
tjällyftande jord. Vattenkvoten är uppmätt i ett jordprov till 52%.
Lerans egenskaper har bedömts översiktligt med hjälpa av conradutvärdering av cpt-sonderingen
utförd i punkt 17AF08. Lerans skjuvhållfasthet bedöms ligga på omkring 15 kPa. Leran bedöms vara
överkonsoliderad, vilket innebär att den tål en viss belastning innan sättningar utbildas i den.
3.4 Hydrogeologiska förhållanden
Området ligger omgivet av vatten åt tre håll, vilket innebär att grundvattnet i området påverkas av
sjöns vattenstånd.
De tre grundvattenrören är installerade med rörspetsen på mellan 1,5-2 meters djup under
markytan. Den uppmätta grundvattenytan har en nivå på mellan +44,2 till +46,0, vilket innebär ett
6
PM GEOTEKNIK
djup på mellan 1,2-2 meter under markytan. Det större djupet återfinns i de mer höglänta delarna i
nordväst och det mindre djupet i söder nära stranden.
Ett antal diken finns inom området, bland annat norr- och väster om campingen.
4. Geotekniska åtgärder och rekommendationer
Området är lämpligt för bebyggelse ur geoteknisk synpunkt. Nedanstående rekommendationer bör
dock beaktas.
4.1 Grundläggning
Mindre byggnader bedöms kunna grundläggas med platta på mark på ett kapillärbrytande och
dränerande lager av friktionsjord.
Större byggnader kan grundläggas på plintar. Där bör leran schaktas bort vid läget för plintarna.
Schaktdjupet bedöms bli som mest ca 4 meter.
Då det förekommer osorterad fyllning över en stor del av området bör fyllningens egenskaper
undersökas innan byggnation. Vid behov schaktas fyllning av dålig kvalitet (exempelvis organisk jord
såsom torv) bort och återfyllning sker med packningsbar friktionsjord.
Kompletterande geotekniska undersökningar bör utföras i läget för planerade byggnader, exempelvis
genom provgropsgrävning, för att avgöra lämplig grundläggningsmetod.
Silten och leran tillhör tjälfarlighetsklass 4 och vid dimensionering av grundläggning ska jordarternas
tjälfarlighetsklass beaktas. Stor vikt bör läggas vid att dränera vid byggnader för att undvika problem
med yt- och grundvatten.
Vid den södra delen noterades pågående erosion vid strandkanten. Om byggnader planeras i
området nära sjön bör erosionsskydd läggas ut då den siltiga jorden är erosionskänslig.
4.2 Jordschakt
Det ska beaktas att vid schakt i områden med siltig jord, när jorden är vattenmättad (högt
grundvatten eller riklig nederbörd), kan jorden uppträda som flytjord.
Det bör även beaktas att det finns viss risk för bottenupptryckning vid schakt djupare än
grundvattenytan.
På delar av området är jorden blockrik vilket kan medföra visst försvårande vid schaktarbeten.Det
kan även vara svårschaktat inom områdena med järnslagg.
Vid schakt i området bör ledningar inventeras och märkas ut innan schaktningsarbetena påbörjas.
7
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards