Språkutvecklingsplan 2013 – 2016

advertisement
Språkutvecklingsplan
2013 – 2016
Innehållsförteckning
3
3
3
3
4
4
4
5
5
5
6
7
7
8
8
8
9
10
12
2
Varför en språkutvecklingsplan?
Bakgrund
Syfte
Övergripande mål
Bruces språkutvecklingstrappa
Att arbeta med språkutveckling
Flerspråkighet
World knowledge – wordknowledge
Ordförråd
Estetiska lärprocesser
AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation
Alternativa verktyg i lärandet
Tala, dialog och samtal
Högläsning
Berättande, argumenterande och instruerande
Språklig medvetenhet
Läsa och skriva
Följa och bedöma språket
Referenser
”Målsättn
in
barn, elev gen är att alla
er och me
darb
i Vimmerb
y kommun etare
har den
gemensam
ma synen
a
tt alla
kan och v
ill.
skolor ska Förskolor och
pa
barn och e r lärmiljöer där
lever stim
uleras till
optimal utv
eckling”.
Ur BUNs v
Förskola
ision
Fritidshem
Grundskola
Grundvux
Gymnasium
Grundsärskola
Svenska för
invandrare
Varför en språkutvecklingsplan?
Särvux
Språkutvecklingsplanen 2013 – 2016 är ett grundläggande
dokument för pedagogiska verksamheter som finansieras av
Vimmerby kommun
Komvux
Bakgrund
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära
förknippade. För att uppnå likvärdighet samt en
långsiktig och målmedveten språkutveckling i de
olika skolformerna är det alla medarbetares
ansvar att se sin roll som språkutvecklare och
aktivt arbeta med barnens och elevernas språkutveckling.
Språkutvecklingsplanens innehåll bygger på
aktuella läroplaner och aktuell forskning om språk,
kommunikation och lärande. Dessa har en samstämmighet i synen på språkutvecklingens avgörande betydelse för såväl lärande som social och
demokratisk utveckling.
Syfte
Övergripande mål
• Alla barn och elever ska utveckla kommunikationsformer som fungerar i ett livsperspektiv.
• Alla elever har efter grundskolans årskurs 1
fungerande avkodningsförmåga.
• Alla elever som lämnar grundskolan har behörighet till gymnasieskolans nationella program.
• Alla elever som lämnar utbildningar på gymnasienivå har ett väl fungerande språk och kan gå
vidare till högre studier samt fungera som aktiva
medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Det är i
språkandet
lärandet blir
till!
!
• Att tydliggöra språkets betydelse för tänkande,
kommunikation, lärande, läsning, skrivning och
social utveckling.
• Att visa hur man med väl genomtänkt strategi
kan stimulera och stödja barns och elevers
språkutveckling i samtliga skolformer.
• Att tidigt kunna identifiera de barn och elever
som behöver extra stöd i sin språkutveckling för
att därmed kunna förebygga eventuella språk-,
läs-, skriv- samt inlärningssvårigheter.
3
Bruces språkutvecklingstrappa
Skriftspråk
(inspirerad av Bloom & Lahey, 1978)
Språklig medvetenhet/metaspråk
Form: fonologi, grammatik
Innehåll: semantik (begrepp, ordförråd)
Funktion: pragmatik (turtagning, samspel)
Att arbeta med språkutveckling
Alla medarbetare har ansvar för att utveckla barns
och elevers olika sätt att kommunicera. Med språk
och kommunikation menar vi här tal, skrift, musik,
bild, rörelse, form, tecken och drama. Genom
dessa språk får vi redskap att tänka, att lära, vara
kreativa och att lösa problem.
I alla skolformer och med stigande ålder förväntas barn och elever kunna röra sig från muntliga
texter till skriftspråkliga, från ett privat till ett
offentligt språkbruk men även fördjupa kunskaperna inom respektive genre och ämne.
Språkutvecklingen är en livslång process som
pågår livet ut. Vi behöver vara kompetenta inom
samtliga språkliga områden. Barbro Bruces språkutvecklingstrappa ska ses som en modell för språkutvecklingsprocessen där vi under hela livet vandrar
upp och ner i trappan för att tillägna oss nya delar i
språket oavsett om den nya språkliga arenan är en
ny förskola, en ny klassammansättning, en ny
arbetsplats eller att lära sig ett nytt språk.
Flerspråkighet
Sverige är idag ett kulturellt heterogent samhälle
där förutsättningarna för barns och ungdomars
språkutveckling är olika. De växer upp i olika
4
sociala och kulturella
miljöer med ett eller
flera språk.
Flerspråkighet är en
rikedom och bör vara något
som lyfts fram som eftersträvansvärt i samhället. Därför är det viktigt att de
flerspråkiga och mångkulturella eleverna uppmärksammas utifrån sina behov och förutsättningar för att kunna nå kunskapskraven. Elever
med svenska som andraspråk har behov av en
funktionell färdighetsträning. Det innebär att
språkträningen inte ska ske isolerat utan i konkreta vardags- och skolsituationer. Språkutvecklingen och den kognitiva utvecklingen måste ske
parallellt. Därför är det viktigt att elever med
annat modersmål än svenska både får undervisning i sitt modersmål och språkligt stöd i ämnesundervisningen. Ett nära samarbete mellan
ämneslärare/klasslärare, modersmålslärare och
lärare i svenska som andraspråk är en förutsättning för att dessa elever ska kunna utveckla sin
kognitiva förmåga optimalt. Modersmålets status
bör stärkas för dessa elever så att det blir en
självklar och integrerad del i arbetet i förskola och
skola (Myndigheten för skolutveckling 2007).
Ett barn
må
ålder lär ste fram till ung
a sig förs
v
tå och up uxen
den unge
pfat
fär
50 000 o liga innebörden ta
av
rd
vokabulä . Att erövra en så minst
r skulle,
om utvec stor
var allde
kling
les
till oss 1 linjär, betyda at en
t vi tog
0n
ett nytt o ya ord om dage
n,
rd var 90
(Lundbe
rg & Ste
:e minut. eller
rner 201
0)
Vi tillägnar oss ca 80% av vårt ordförråd genom
skriftspråket. Detta behöver nödvändigtvis inte
ske genom att läsa själv. När vi samtalar använder
vi bara en bråkdel av vårt ordförråd.
(Lundberg, 2007)
World knowledge
Ordförråd
Ordförrådet är den enskilt viktigaste faktorn för
att barn och elever ska kunna tillägna sig kunskaper. Genom möten och erfarenheter i vardagen
kopplas ord till betydelse där barnet respektive
eleven gradvis bygger upp sitt ordförråd. När
världen vidgas, vidgas ordförrådet. Därför är det
viktigt att redan i förskolan och under hela
skoltiden medvetet arbeta för att vidga och
fördjupa barn och elevers ordförråd. Att utveckla
och vidga sitt ordförråd är en livslång process,
genom resor, arbeten, kultur, medier, studier m m
möter vi hela tiden nya ord att lära.
Word
knowledge
(Crais, 1990)
Ordförrådets storlek hos enspråkiga barn vid skolstart anses
vara ungefär 6000 – 10 000 ord. Expansionen under skoltiden
är ca 3000 ord/år.
(Tuomela, 2008)
Estetiska lärprocesser
Samtliga läroplaner betonar möjligheten att lära
och uttrycka sig med olika sinnen. Det som upplevs
med flera sinnesorgan lagras mer effektivt än
sådant som tagits in som passiv mottagare. I en
optimal lärandemiljö ges barn och elever möjlighet
att inhämta kunskap på många olika sätt. Beroende på uttrycksmöjligheter utvecklas olika former
av lärande och kunskap. Estetiska lärprocesser är
ett förhållningssätt där barn och elever får
formulera sitt lärande. Genom bland annat kulturgarantin, som utgör navet i de estetiska lärprocesserna, kommer barn och elever i kontakt med olika
uttrycksformer.
5
Exempel på AKK
AKK – Alternativ och
Kompletterande Kommunikation
Att kommunicera är en grundläggande mänsklig
rättighet och en förutsättning för lärande. Alla kan
inte tala, men med gester, miner, skratt, pauser,
ljud m m möjliggörs kommunikation. För att elever
med kommunikationssvårigheter ska kunna delta i
undervisningen och få förutsättningar att nå
skolans mål, behövs en kommunikativ miljö där AKK
används och där omgivningen anpassar kommunikationen efter behoven. Ett kommunikativt
utvecklande arbetssätt är av stor betydelse.
Vid olika funktionsnedsättningar – motoriska,
kognitiva, språkliga och sociala – påverkas talet,
men också den totala kommunikationen. Hos en del
begränsas kommunikationssvårigheterna till att
personen har svårt att uttrycka sig, men de flesta
har dessutom svårt att förstå vad som sägs.
Behovet av kommunikation är detsamma som hos
alla andra, men personer med kommunikationssvårigheter har inte samma förutsättningar att få
dem tillgodosedda. Det är då AKK behövs.
6
• T AK K (Tecken som AK K) so
m ibland benämns TSS
(Tecken Som Stöd) där tecke
n och tal används
parallellt. (Ej att för växla me
d det svenska teckenspråket som är ett språk .)
• GAK K (Grafisk AK K) Grafiska
, visuella kommunikationsformer som t ex att an
vända konkreta
föremål, bilder, pictogram, bli
ssymboler, Widgitsymboler.
(Specialpedagogiska skolmy
ndigheten, 2012)
Med alterna
tiva verktyg
menas
till exempe
l:
Alternativa verktyg i lärandet
Alternativa verktyg i lärandet innebär en möjlighet
för barn och elever att på olika vägar nå målen,
och betonar förskolans och skolans ansvar för att
se till att lärmiljön är tillgänglig för alla elever.
Med alternativa verktyg görs undervisningen
och den pedagogiska situationen tillgänglig och
därmed ökar barns och elevers delaktighet i
lärandet. Alternativa verktyg kan behövas för
kortare eller längre period i lärmiljön.
För att en elev i läs- och skrivsvårigheter ska ges
möjligheter att uppnå kunskapskraven i läroplanen
är det viktigt att tillsammans med eleven hitta
goda individuella strategier i lärandet. Lärande
underlättas då pedagogen ger förförståelse,
förklarar ord och begrepp och anpassar läroboksstoffet. Redovisningar och prov anpassas efter
elevens behov.
Appar,
digitala sk
rivhjälpme e-böcker,
del, intera
skriv tavlo
r,
k
lexikon, pe läsplattor, ordböcke tiva
k
r
OCR-progr plattor, skanner & &
am, stavnin
talsyntes,
telefoner, gskontroll,
word-anpa
ningar, öv
ss(Specialped er sät tningsst
öd.
agogiska sk
olmynd
igheten, 20
12)
Tala, dialog och samtal
Barn och elever lär sig språka genom att umgås
tillsammans med andra människor. Det lilla barnets
titt ut-lek är grunden till den turtagning som leken,
dialogen och samtalet bygger på.
I förskolan fortsätter barnet att lägga grunden
för både muntlig och skriftlig språkutveckling. Barnet får stöd i att sätta ord på sina upplevelser
genom konkret begreppsstimulering där barnets
erfarenheter kopplas samman till ord och språk.
Ett mer situationsoberoende språk utvecklas när
vuxna talar med barn om det som har hänt eller
det som ska hända. Samtalen blir mer abstrakta då
de uttrycker både bakgrund och handling med
hjälp av språket.
Skolan är första steget in i en mer offentlig
samtalskultur. Att som barn och elev delta i många
olika språkliga och sociala sammanhang bidrar till
att utveckla ordförrådet och ger kunskap om hur
man använder språket i olika sociala sammanhang.
När elever i olika estetiska lärprocesser, får
formulera, reflektera över och kommunicera sina
egna vardagserfarenheter i relation till andra,
uppstår språkinlärning. Ofta är det pedagogerna
som tar det största talutrymmet, därför är det
viktigt att vara medveten om hur talutrymmet
fördelas i gruppen. För att stötta inlärning måste
pedagogen skapa tillfällen där det ges utrymme
för en varierad och dialoginriktad interaktion
mellan både elever och pedagog. Genuina frågor
kan användas för att stötta eleven att utveckla
tankeriktningar och kunna uttrycka sig i längre
och mer komplicerade språksekvenser. Med
stigande ålder utvecklas även elevernas förmåga
att kunna instruera och argumentera.
Tala och lyssna – två sidor av samma mynt. I ett
samtal har lyssnandet lika stor betydelse som
talet. Att bli lyssnad på är en förutsättning för
samtalet men framförallt är det betydelsefullt för
självkänslan hos den som talar (Liberg 2003,
Gibbons 2010).
7
Berättande, argumenterande och
instruerande
läsa högt för barn
Fördelarna med att
följande punkter:
kan sammanfattas i
r:
Barn och elever få
– att man
kets konventioner d m m.
rå
sp
ft
ri
sk
g
si
ra
lä
och ne
• t idigt
till höger, uppifrån
läser från vänster
e än vid
lar orden tydligar
ta
ut
n
re
sa
lä
t
at
re före• uppleva
ssnaren klarare in
ly
r
ge
t
De
l.
ta
m
vanliga sa
a.
r ord är uppbyggd
a
ställningar om hu
n får höra i vanlig
lla
sä
de
m
so
d
or
• möta nya ord;
r deras ordförråd.
samtal. Det berika
n speciella menings
de
–
t
ar
en
eg
ts
ke
sätt som
öta skriftsprå
•m
rmer och uttr ycks
fo
ra
rä
te
lit
n,
de
byggna
a samtal.
aldrig hörs i vanlig
ukar vara
hur berättelser br inför den
g
si
r
fö
t
ar
kl
nd
redskap
• efter ha
ger dem en god be
uppbyggda, vilket
amtiden.
ng,
egna läsningen i fr
av äventyr, spänni
d
rl
vä
en
ka
äc
pt
deras eget
• i böckerna up
Det banar väg för
.
je
äd
gl
h
oc
p
ka
kuns
g och litteratur.
intresse för läsnin
illa under en
ncentrerade och st rlopp.
ko
a,
m
am
ks
är
pm
• vara up
ndlingsfö
de följer bokens ha
längre period när
Barn och elever som får möjlighet att utveckla sina
berättartalanger utvecklar sitt språk och sin
fantasi. Läs- och skrivinlärningen gynnas av den
egna förmågan att berätta liksom det stärker både
minne och självkänsla. Berättande kan medvetet
stödjas genom olika uttrycksformer; muntligt,
skriftligt, musikaliskt, fysiskt, digitalt osv. Återberättande och olika former av redovisningar är
metoder som ger möjlighet till kreativa språkliga
formuleringar eftersom innehållet redan är känt
och uppmärksamheten kan riktas mot den språkliga
formen. Genom medveten undervisning i berättande, argumenterande och instruerande tekniker
utvecklas språk och lärande under hela skoltiden.
Språklig medvetenhet
En god språklig medvetenhet är en viktig förutsättning för en positiv läs- och skrivutveckling. Att
vara språkligt medveten innebär att man självständigt och mer eller mindre medvetet reflekterar
över språket. Forskning visar att tidig stimulans i
förskolan gör att många barn utvecklar språklig
medvetenhet redan i femårsåldern.
Den språkliga medvetenheten är nära relaterad till
den kognitiva utvecklingen, förmågan att inta en
distanserad och reflekterande hållning till språket
ökar i takt med den tankemässiga utvecklingen.
Genom regelbundet arbete efter en given struktur
där man arbetar från helhet till delar, främst i
förskola och förskoleklass men även i övriga skolformer, stimuleras den språkliga medvetenheten.
Högläsning
Att få uppleva högläsning handlar också om att
själv utveckla en intellektuell vana att använda
texter. Det är en kraftfull social inlärningsprocess
där vuxna fungerar som viktiga modeller som
demonstrerar läsandets glädje och långsiktiga
värde (Lundberg/Kodknäckarna).
Genom kontinuerlig högläsning och samtal om
texterna i klassrummet utökas elevernas ordförråd
och begreppsbildning inom olika ämnen. Högläsning
av skönlitteratur, faktatexter och biografier
fortsätter genom hela grundskolan och gymnasiet.
I uppföljningssamtal utmanas eleverna i sina
tankar samtidigt som de ska behärska att använda
nya ord och begrepp korrekt (Westlund 2012).
8
Begreppet språklig medvetenhet består av
flera delar:
Semantik – betydelsen t ex ordförråd, förståelse, sammanhang
Morfologi – ordsidan t ex betydelsebärande
delar i ord (stam + ändelser), sammansatta ord
Fonologi – ljudsidan t ex betydelseskiljande
delar i ord, rim, lyssna efter ljud, syntes, analys
Syntax – satsbyggnad, meningsbyggnad
Pragmatik – sociala språkliga kompetensen,
lyssna, berätta, beskriva, instruera
Sms, e-post, chattar, och
bloggar är exempel på ny teknik
i vardagen, som på kort tid
förändrat våra möjligheter att
kommunicera. Hur skolan skapar
forum för barns och elevers egna
språk, så att barriären mellan det privata
och det offentliga blir till en bro kan vara
avgörande för om skolan kommer att ses som
en viktig plats att vara på för att lära sig
(Sandström Madsén 2007).
Läsutveckling förskola – gymnasienivå
Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation
Förskola
Förskoleklass och
fritidshem
Åk 1–3 och fritidshem Åk 4–6 och fritidshem
Åk 7–9
Gymnasienivå
Samspel
Språkförståelse
Samtal
Högläsning
Läsförståelse
Berätta och återberätta
Språkligmedvetenhet
Bokstavskännedom
Knäcka koden
Olika lästekniker 1)
Utveckla läsflyt
Olika lässtrategier 2)
Ökad textmängd
Läsa för att lära
Ämnesspecifika texter
1) Lästekniker – t ex ljuda, helordsläsning.
2) Lässtrategier – t ex skumläsa, sökläsa.
Kritiskt förhållningssätt till olika texter
9
Skrivutveckling förskola – gymnasienivå
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och
reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och
textegenskaper i övrigt som en text bör ha.
Förskola
Förskoleklass och
fritidshem
Åk 1–3 och fritidshem Åk 4–6 och fritidshem
Åk 7–9
Gymnasienivå
Klotterskrivning
Lekskrivning
Skriva namn
Skriva ord
Skriva meningar
Skriva olika typer av texter
Interpunktion
Skriva ökad textmängd
Stavningsregler
Bearbeta text
Ge och ta emot respons
Följa och bedöma språket
Förskola – gymnasienivå
I pedagogens profession ingår att följa barns och
elevers språkutveckling genom systematisk
bedömning. Det är viktigt att bedömningen är
formativ, den följer barns och elevers lärandeprocess och stimulerar det fortsatta lärandet.
Arbetet med formativ bedömning är en del av
och ett stöd för barns och elevers lärande och ett
sätt för pedagogen att få en allsidig bild av barns
och elevers olika kompetenser. Genom olika
observationer uppmärksammar man varje barns
och elevs individuella framsteg. Formativ bedömning utesluter inte summativ bedömning som prov,
tester eller diagnoser. Det är också viktigt att
involvera barn och elever så att de tar del i sitt
eget lärande och blir medvetna om hur de lär.
10
OBS!
Redskap för att följa och dokumentera språk-, läs- och skrivutvecklingen
• TRAS, tidig registrering av språk. Observationsmaterial, språkutveckling i förskolan.
• OAS, Observation av språk. Språk-screening i förskoleklass.
• Nya Bornholmsmodellen. Arbetsmaterial och kartläggning förskoleklass – skolans tidiga år.
• God läsutveckling. Kartläggningsschema, skolans tidiga år.
• God skrivutveckling. Kartläggningsschema, skolans tidiga år.
• Nya språket lyfter åk 1–6, Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för
grundskolans åk 1–6.
• Språket på väg del 1 & 2. Kartläggningsmaterial i svenska och svenska som andraspråk för
grundskolans åk 7–9. Reviderad upplaga enligt Lgr 11.
• Performansanalys. Analysmetod för svenska som andraspråk.
Förskola
Förskoleklass &
fritidshem
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Gy 1
NP
NP
Gy 2
Gy 3
VUX
TRAS
O.A.S
Bornholm
God läsutveckling
God skrivutveckling
Nya språket lyfter
Språket på väg
NP
NP
NP
11
Molloy G. (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund. Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling. Det leksamma allvaret – fyra språkutvecklande miljöer. Stockholm. Liber
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Flerspråkighet i förskolan – ett
referens och metodmaterial. Stockholm. Liber.
Nettelbladt U. & Salameh E-K. (2007). Språkutveckling & språkstörning hos
barn. Lund. Studentlitteratur.
Reichenberg.M & Lundberg.I. (2011) Läsförståelse genom strukturerade
textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd.
Sandvik M. & Sprukland M. (2009). Språkstimulera och dokumentera i den
flerspråkiga förskolan. Lund. Studentlitteratur.
Sandström Madsén I. (2007) Samtala, läsa och skriva för att lära i ett
utvecklingsperspektiv. Från förskola till högskola. Kristianstad. Kristianstad
University Press.
Skolverket. (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Rev 2010.
Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011.
Skolverket. (2011) Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på
flerspråkighet.
Skolverket. (2012) Nya språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och
svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1–6.
Skolverket. (2011) Språket på väg del 1 & 2.Ett kartläggningsmaterial i
svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 7–9. Reviderad
upplaga enligt Lgr 11.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. www.spsm.se
Tuomela V. 2008-03-06 Föreläsning ”Att få en syl i vädret” – språkutvecklande arbetssätt i förskolan.
Westlund B. (2012) Att undervisa i läsförståelse. Stockholm. Natur & Kultur.
Wiklund U. 2012-08-14 och 15 Föreläsning ”När kulturen knackar på
skolans dörr.”
Vimmerby kommun, Skoldatateket http://www.vimmerby.se/barn-utbildning/skoldatateket/
Arbetsgruppen för Språkutvecklingsplanen:
Anna Andren, specialpedagog Vimmerby Gymnasium
Barbro Bälter Lundin, läs- & skriv/dyslexipedagog
Jeanette Ekberg, specialpedagog Område ÖST
Anne-Cathrine Ingström, verksamhetschef förskola och fritidshem
Inger Panzar, specialpedagog Område VÄST
Gudrun Öst, specialpedagog Område VÄST
Projektledare: Monica Olsson, talpedagog
Barn- och utbildningsförvaltningen
Vimmerby kommun
Stadshuset
598 81 VIMMERBY
Telefon +46 492 76 90 00
Tack till Gnosjö och Vetlanda kommuner för inspiration! Produktion Roxx Communication Group, 2013, Tryck:
Referenser
Abrahamsson T & Bergman P. (2009) Tankarna springer före. Att bedöma
ett andraspråk i utveckling. Stockholm. Stockholm universitets förlag.
Bjar L. & Liberg C.(2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund. Studentlitteratur.
Bjar L. & Liberg C. (2007). Det hänger på språket. Lund. Studentlitteratur.
Bjar L. & Liberg C. ( 2009). Barn läser och skriver. Lund. Studentlitteratur.
Bruce B. 2001-03-11. Regional konferens kring specialpedagogiska frågor.
Crais E.R. (1990) Topics in Language Disorders. Vol 10 no3.
Dalby m fl. (1992), Boken om läsning.
Enspeakk U. & Frost J. m fl. (2006). TRAS Tidig registrering av språk.
Herning. SPF-utbildning.
Eriksen Hagtvet B. (2004). Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm. Natur & Kultur.
Fast C. (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund. Studentlitteratur.
Fridolfsson I. (2008) Grunderna i läs- och skrivinlärning. Stockholm .
Studentlitteratur.
Gibbons P. (2010). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm. Hallgren & Fallgren.
Kodknäckarna. www.kodknackarna.se
Lindö R. (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund. Studentlitteratur.
Lundberg I. (2007). Bornholmsmodellen. Stockholm. Natur & Kultur.
Lundberg I & Sterner G. (2010) Språklekar i förskolan – före Bornholmslekarna. Natur & Kultur.
Lundberg I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm
Natur & Kultur.
Lundberg I. (2008). God skrivutveckling. Stockholm. Natur & Kultur.
Lundberg I. & Herrlin K. (2003) God läsutveckling. Stockholm. Natur &
Kultur.
Löthagen A. Lundenmark P. & Modigh A. (2010) Framgång genom språket.
Verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever.
Stockholm. Hallgren & Fallgren.
Löthagen A. Lundenmark P. & Modigh A. (2010) Framgång genom språket
– i praktiken. Verktygslådan för en lyckad språkutvecklande undervisning.
Stockholm. Hallgren & Fallgren.
Download
Random flashcards
Create flashcards