2007-04-11 Dnr 2006/1845 2007:4 Arbetsförmedlingen Kultur En förstudie 2 Denna rapport är en förstudie som syftar till att fastställa relevanta frågor inför kommande tillsynsuppdrag inom IAF. Förstudien har utarbetats inom IAF av Ewa Gouranius, Rolf Hermond och Jörgen Leyendecker. Statistiskt mate­ rial har tagits fram, och bearbetats, av Eva Nordström. Ansvarig chef är Anita Larsson. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari 2004. IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: [email protected] www.iaf.se 3 4 I n n eh å ll Sammanfattning ................................................................. 7 Inledning ............................................................................ 8 Syfte ................................................................................ 8 Mål .................................................................................. 8 Lag om arbetslöshetsförsäkring och tillämpning för kulturarbetare .................................................................. 10 Företagare, arbetstagare eller uppdragstagare? ...... 10 Yrkesgrupper ............................................................. 11 Inskrivningstider ........................................................ 11 Kriterier och handläggningsrutiner ................................. 12 Registrering vid Arbetsförmedlingen Kultur ............ 12 Utbildningsbakgrund ................................................ 12 Etablering i yrket ....................................................... 13 Platsbanken ................................................................ 13 AMS Centrala Kulturarbetsdelegation ............................ 14 Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab ...................... 14 Medlemskap i arbetslöshetskassor ........................... 15 Inskrivningstider ........................................................ 15 Arbetsmarknadspolitiska program ............................ 16 Arbetslöshetskassor inom kulturområdet ....................... 16 Oro bland medlemmarna .......................................... 18 Handläggningsrutiner ............................................... 18 Kontrollfunktionen .................................................... 19 Förutsättningar för journalister ................................ 19 Grundliga utredningar .............................................. 20 Oro för förändringar ................................................. 21 EU/EES-ärenden och studerandevillkor .................... 21 Statistik, fakta och analys ................................................ 22 Ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 .............................................................................. 22 Flest inskrivna ersättningstagare år 2005 ................... 22 Inskrivna i aktivitetsgarantin ........................................ 23 Arbetsmarknadspolitiska program ............................... 23 Anvisningar till arbete .................................................. 23 Underrättelser ............................................................... 23 Inskrivningstider ........................................................... 23 Försäkringskostnader år 2005 ..................................... 23 Kulturarbetare med förlängd ersättningsperiod ......... 23 Avslutande kommentarer ................................................. 23 Källor ................................................................................ 23 Intervjuer: .................................................................. 23 Övrig litteratur: ......................................................... 23 Propositioner: ............................................................ 23 Departementsskrivelser: ............................................ 23 Övrigt: ....................................................................... 23 5 6 Sammanfattning Karaktäristiskt för kulturarbetarnas arbetsmarknad är att de ofta har tillfälliga visstidsanställningar eller uppdrag, och att de återkommande uppbär arbetslöshetsersättning. Lagen (1997:238) om arbetslöshetsersättning reglerar inte specifikt kulturarbetares ersättningar eller arbetssö­ kande, men en viss praxis har utarbetats inom AMS. En arbetslös kulturarbetare kan registreras vid Arbets­ förmedlingen Kultur, en specialförmedling med uppgift att särskilt bistå vid arbetslöshet inom kulturarbetsmark­ naden. Under år 2005, vilket rapporten behandlar, fanns ca 10 500 personer inskrivna ersättningstagare vid för­ medlingen. Ledningsstaben för Arbetsförmedlingen Kul­ tur uppger att genomströmningen av arbetssökande är hög, att de sökande uppskattar de kompetenshöjande korta kurser som ges i olika arbetsmarknadspolitiska program och att inskrivningstiderna kan vara extremt långa. Kulturarbetare återfinns som medlemmar hos de flesta arbetslöshetskassor, varav ett fåtal är yrkesspecifika. Fö­ reträdare för de arbetslöshetskassor som har besökts i förstudien påtalar att frekvensen av underrättelser från Arbetsförmedlingen Kultur är låg, vilket även statistiken belyser, och att arbetsmarknaden för kulturarbetare är svår. Medlemmarna har påtalat sin oro över förändring­ arna i arbetslöshetsförsäkringen. Flest inskrivna yrkesgrupper vid Arbetsförmedlingen Kul­ tur är journalister, därefter följer målare (konstnär), skå­ despelare, musiker (populärmusik). Arbetslöshetskassor med flest antal ersättningstagare bland inskrivna vid Ar­ betsförmedlingen Kultur är Sveriges Teaterverksammas, Alfa, Journalisternas och Akademikernas. Under år 2005 hade Arbetsförmedlingen Kultur 7599 kursdeltagare i olika arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsförmed­ lingen Kultur underrättade arbetslöshetskassorna om ifrågasatt ersättningsrätt i en omfattning motsvarande 0,3 procent. Arbetsförmedlingen Kultur stod för ca 0,9 procent av rikets totala antal anvisningar till arbete. Den hade 1,8 procent av de arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda. Den utbetalade arbetslöshetsersättningen under 2005 inom kultursektorn uppgick till 601,5 miljoner kronor vilket är 2 procent av totalt utbetalat belopp. Genom­ snittlig dagpenning för ersättningstagare inom kultursek­ 7 torn uppgick till 596 kronor. Ersättningstagare i övrigt erhöll i genomsnitt 579 kronor per dag. Inledning IAF är enligt myndighetens instruktion förvaltningsmyn­ dighet för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen. Detta innebär att IAF skall utöva tillsyn över arbetslöshetskas­ sorna. Som tillsynsmyndighet skall IAF också granska handläggningen och rutinerna hos arbetsförmedlingen som påverkar rätten till arbetslöshetsersättning. IAF kan därvid ta de initiativ till granskningsåtgärder som när­ mare preciseras i myndighetens arbetsordning och verk­ samhetsplanering. Enligt regeringens regleringsbrev till IAF skall IAF även bidra till att säkerställa arbetslöshets­ försäkringens roll som omställningsförsäkring. IAF har valt att genomföra en studie av Arbetsförmed­ lingen Kulturs verksamhetsområde och kulturarbetarnas arbetssituation. Studien ska belysa relationen mellan kul­ turarbetarna och arbetslöshetsförsäkringen samt kultur­ arbetsförmedlingarnas tillämpning av arbetslöshetsförsäk­ ringen. Förstudien skall leda fram till relevanta frågeställ­ ningar inför en under år 2007 planerad granskning av kulturarbetsförmedlingarna. Syfte Förstudien har i uppgift att belysa frågan om arbetslös­ hetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring inom kulturarbetsmarknaden. Den skall även behandla, och redovisa, Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhet rörande kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen. Mål Förstudien skall resultera i ett underlag för en riktad granskning av de regionala kulturarbetsförmedlingarna i Sverige. Det underlag som skall redovisas är: • Dokumentunderlag (lagar, regler, förordningar, fö­ reskrifter, propositioner, AMS riktlinjer) gällande Arbetsförmedlingen Kultur/arbetslös­ hetsförsäkringen. • Arbetslöshetskassatillhörighet för inskrivna ersätt­ ningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur. 8 • En skattning av försäkringens kostnader för in­ skrivna ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur. • Arbetsförmedlingens bedömning av vilka kulturar­ betare som får skrivas in hos Arbetsförmedlingen Kultur och kriterier för detta. • Statistik över in- och utflöde av arbetslösa hos Ar­ betsförmedlingen Kultur (inskrivningstider, åter­ kommande sökande, förlängda ersättningsperioder etc.) och eventuella skillnader av detta gentemot övriga arbetsförmedlingar. • Eventuella skillnader mellan Arbetsförmedlingen Kulturs anvisningar till arbeten, arbetsmarknads­ politiska program och antalet underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och övriga arbetsförmed­ lingar. Metod och arbetssätt Vi har först sammanställt en bakgrundbeskrivning av vad olika utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden har kommit fram till gällande kulturarbetare i förhållande till arbetslöshetsförsäkringen. Genom analys av statikuppgifter på inskrivningstider, anvisningar till arbete och arbetsmarknadspolitiska pro­ gram, underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, åter­ kommande ersättningstagare, arbetslöshetskassetillhö­ righet redovisas relevanta frågeställningar inför kom­ mande granskningar av Arbetsförmedlingen Kulturs till­ lämpning av kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäk­ ringen. Ett besök hos ledningen för Arbetsförmedlingen Kultur har skett i syfte att erhålla information om organisation, ledning, styrande dokument, statistik samt synpunkter på försäkringen. Studiebesök på arbetslöshetskassor inom kulturarbetar­ nas område har genomförts för att få kännedom om vad som utmärker kassornas medlemmar och om det finns kassaspecifik tolkning inom försäkringen. 9 L a g o m a r b e ts lös h e ts f ö rs ä k ri n g o c h t il l äm p ­ n in g f ö r k u l tu r a rb e t a r e Ett flertal utredningar har behandlat konstnärernas ar­ betsmarknadsvillkor och hur deras specifika yrkessitua­ tion förhåller sig till ersättningsvillkoren i arbetslöshets­ försäkringen. Den senaste, SOU 2003:21 ”Konstnärerna och trygghetssystemen”, konstaterar att lagen inte speci­ fikt reglerar kulturarbetarnas ersättningar eller arbetssö­ kande. För denna grupp gäller samma regler som för andra arbetssökande, men det konstateras även att en viss praxis har utarbetats inom AMS. De riktlinjer som AMS har utfärdat beskriver kulturarbetets särart och att hänsyn skall tas till dessa arbetsmarknadsförhållanden 1 vilka kulturarbetarna ej kan råda över. Företagare, arbetstagare eller uppdragstagare? Kulturarbetarnas arbetsuppgifter och deras legala status kan ge upphov till en del problem när de ansöker om ersättning vid arbetslöshet. Kulturarbetarna finns repre­ senterade som medlemmar i många olika arbetslöshets­ kassor. Arbetslöshetskassorna har då, bland annat, att bedöma om den sökande har varit anställd eller företaga­ re. Kulturarbetares arbetsuppgifter definieras ofta som att de har fått eller tagit ett uppdrag. Begreppet uppdragstagare finns inte särskilt reglerat i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Däremot finns en prax­ is som följer det som regeringen angav i propositionen 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshets­ 2 försäkring. Denna praxis finns kommenterad i Regel­ boken för arbetslöshetskassorna som vägledning för ar­ betslöskassornas bedömning. Kommentaren i regelboken skiljer mellan ”självständig uppdragstagare” som likställs med företagare och ”osjälvständig uppdragstagare” som likställs med arbetstagare. Självständiga och osjälvständi­ 3 ga uppdragstagare benämns oftast som frilansare. De kulturarbetare som definierats som företagare upple­ ver detta problematiskt då de för att kunna erhålla er­ sättning vid arbetslöshet måste upphöra med sin verk­ samhet. Utredningen pekar på exempel då detta kan an­ ses problematiskt, ex att bildkonstnären måste sluta måla och författaren måste sluta skriva. Även vid arbetslös­ 1 2 3 SOU 2003:21 ”Konstnärerna och trygghetssystemen”, sid 37ff Ibid, sid 41 Uppslag 13 i Regelbok för arbetslöskassor 10 hetskassornas bedömning av bisyssla som kulturarbetare upplevas som komplicerat då beräkningen av tidsåtgång för en konstnär att exempelvis måla en tavla är svårt att bedöma. Arbetslöshetskassornas bedömning kan vara att det är en tidskrävande verksamhet som kan hindra 4 konstnären att stå till arbetsmarknadens förfogande. Yrkesgrupper Karaktäristiskt för kulturarbetarnas arbetsmarknad är att de har korta anställningar eller uppdrag, och att de åter­ kommande uppbär arbetslöshetsersättning. Denna be­ skrivning varierar mellan olika grupper av kulturarbetare. Författare, översättare och dramatiker är oftast egenföre­ tagare. Väldigt få författare är inskrivna på arbetsförmed­ lingen och är väldigt sällan medlemmar i en arbetslös­ hetskassa. Dramatiker är oftast egenföretagare eller fri­ lansare och använder heller inte i någon större ut­ sträckning arbetsförmedlingen. • Bild- och formkonstnärer är till stor del inskrivna vid arbetsförmedlingen. Inte alltid på grund av att de är arbetslösa eller söker arbete utan för att få tillgång till arbetsförmedlingens tjänster, ex ar­ betsmarknadsutbildningar. • För musiker finns en arbetsmarknad med tillsvida­ reanställningar vid musikinstitutionerna. Musiker är ofta frilansande arbetstagare men även till stor del arbetstagare eller egenföretagare. Musiker för­ sörjer sig ofta som musiklärare vid sidan om sina uppdrag. • Kulturarbetare inom scen- och medieområdet är oftast arbetstagare men vanligt är även frilansare och egenföretagare. Det är relativt vanligt inom denna grupp att man uppbär arbetslöshetsersätt­ 5 ning mellan olika tidsbegränsade anställningar. Inskrivningstider I och med att kulturarbetares arbetsmarknad ofta består, som ovan nämnts, av korta, tillfälliga uppdrag kan den totala period under vilken de uppbär arbetslöshetsersätt­ ning bli lång. Det är inte ovanligt att en 300 dagars er­ sättningsperiod fördelas under 5–10 år. Ett annat pro­ blem för kulturarbetare är att deras uppdragsgi­ 4 5 SOU 2006;21, sid 50 Ibid, sid 25ff 11 vare/arbetsgivare kräver att kulturarbetaren mottar er­ sättningen för utfört arbete mot faktura, vilket innebär att kulturarbetaren skall betecknas som egenföretagare. De tvingas då att antingen tacka nej till arbetet eller om de säger ja och bli bedömda som självständiga uppdrags­ tagare utan rätt till arbetslöshetsersättning mellan upp­ 6 dragen. Kriterier och handläggningsrutiner Regeringen fattade 1998-12-22 beslut om att tillsätta en arbetsgrupp med syfte att upprätta avgränsningskriterier för kulturarbetares inskrivning vid Arbetsförmedlingen. Detta för att komma till rätta med överetablering och obalans på kulturarbetsmarknaden. Registrering vid Arbetsförmedlingen Kultur Sedan den 1 januari 2003 registrerar sig en arbetslös kulturarbetare vid den lokala arbetsförmedlingen, där handläggaren gör en första bedömning om kulturarbeta­ ren skall registreras vid Arbetsförmedlingen Kultur. Den arbetssökandes yrkeskompetens och utbildningsbakgrund registreras och verifieras genom att den arbetssökande presenterar handlingar som styrker sin etablering som kulturarbetare. Sedan skickas underlaget till den regiona­ la handläggaren vid Arbetsförmedlingen Kultur som be­ dömer om personen ifråga uppfyller kriterierna som kul­ turarbetare och även kan kalla den arbetssökande till kompletterande kartläggningssamtal. Arbetsförmedlingen Kultur skall inom två veckor lämna sin bedömning till den arbetssökande och till den lokala arbetsförmedling­ en. Rutinen gäller såväl vid nyinskrivningar som återin­ 7 skrivningar. Utbildningsbakgrund Kriterier gällande samtliga konstnärsgrupper är att ”den sökande skall ha fullgjort en för yrket lämplig högre konstnärlig utbildning”. Saknar personen konstnärlig ut­ bildning eller om det har förflutit mer än tre år och för bildkonstnärer fem år, sedan den sökande avslutat sin utbildning skall följande kriterier gälla. Den sökande skall inom bild och form under tre av de senaste fem åren ha uppfyllt ett flertal nedanstående kriterier: 6 7 SOU 2003:21, sid 46ff AMV Handläggningsrutiner vid Arbetsförmedlingen Kultur 2005-05-10 12 y • • • • Erhållit statligt, kommunalt, landstingskommunalt eller annat enskilt konstnärsstipendium eller Erhållit uppdrag om offentlig utsmyckning eller Deltagit i utställning på konstmuseum eller konst­ hall eller Inköpts av offentligt finansierat museum, Statens konstråd eller annan offentlig institution eller På annat sätt visat att denne är etablerad på den konstnärliga arbetsmarknaden. Etablering i yrket För scen- och filmkonstnärer och tonkonstnärer gäller; • Att de under de senaste tre åren huvudsakligen ägnat sin yrkesverksamma tid åt återkommande professionella engagemang och andra aktiviteter som visar att den arbetssökande är etablerad inom sitt yrke. För övriga konstnärer (ex. författare, dramatiker) gäller; • Att dessa de senaste åren skall ha ägnat sin yrkes­ verksamma tid åt yrket genom återkommande ak­ tiviteter som visar att den arbetssökande är etable­ 8 rad inom yrket. Inom Arbetsförmedlingen Kultur delas de ovanstående grupperna in i ”Bild och form”, ”Scen och ton”, ”Ord och media” och ”Övriga konstnärer”. Vad gäller utbildnings­ bakgrund sägs att utbildningen skall vara avslutad, styr­ kas med skriftliga handlingar och i vissa fall komplette­ 9 rad med erfarenhet. Listan över utbildningsinstitutioner som kan godtas har AMS tagit fram i samråd med bland andra Kulturdepartementet, Statens Konstråd och Konst­ 10 närsnämnden. Platsbanken På arbetsförmedlingens webbplats ams.se kan etablerade kulturarbetare använda sig av speciella tjänster (Bildban­ ken och Kultur- och nöjesbanken) för att presentera sig för arbetsgivare. I stort sett är detta verktyg liknande det som andra yrkesgrupper har tillgång till, såsom att skriva in CV och presentation av sig själv, men kulturarbetarna har dessutom möjlighet att presentera sina alster på 8 SOU 2003:21 ”Konstnärerna och trygghetssystemen”, sid 175f AMV Kriterier vid Arbetsförmedlingen Kultur 050302 10 SOU 2003:21 9 13 webbsidan. En musiker kan exempelvis lägga in en mu­ sikvideo med sitt material, en filmskapare kan visa en del av sin produktion och en modedesigner kan med hjälp av ljud och videofilm visa upp sina kreationer. Kulturarbetaren behöver inte vara inskriven på arbets­ förmedlingen för att få tillgång till verktyget men måste uppfylla Arbetsförmedlingen Kulturs kriterier gällande utbildning och/eller erfarenhet inom det konstnärliga området. Inom 30 dagar efter registrering av ett eget konto på ams.se skall kulturarbetaren ha tagit kontakt med Arbetsförmedlingen Kultur som avgör om personen uppfyller kriterierna. AMS Centrala Kulturarbetsdelegation Inom AMS finns en Kulturarbetsdelegation. Detta är re­ glerat i Förordning (2001:623) med instruktion för Ar­ betsmarknadsverket. Delegationen är rådgivande och skall följa utvecklingen samt överväga åtgärder som kan förbättra förhållanden på kulturarbetsmarknaden. AMS får överlämna åt delega­ tionen att besluta i frågor som rör kulturarbetare. Delegationen består av en ordförande och av högst 16 11 andra ledamöter. För varje ledamot finns en ersättare . Ledamöterna representerar olika kulturorganisationer, fackförbund inom kulturområdet, Statens Kulturråd, Sve­ riges Kommuner och Landsting, Skolverket, TCO och SACO/DIK. Ordförande är generaldirektören för AMS. Sammanträden äger rum en gång i kvartalet. A r b e ts f ö r m e d li n g e n Ku l tu r s l ed n i n g s s t a b Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab har sitt säte i Malmö under ledning av en kulturarbetsdirektör. Arbets­ förmedlingen Kultur klassificeras som en specialförmed­ ling och organiseras under Länsarbetsnämnden Skåne (tidigare direkt under AMS). I praktiken fungerar den dock som en egen länsarbetsnämnd, och tilldelas budget som en sådan. Den nuvarande organisationen startade sin verksamhet den 1/1 2003. Vid möte med Arbetsförmedlingen Kultur uppges att det finns ca 11 500 inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur, 11 Arbetsordning för Arbetsmarknadsverket 5§ 14 fördelade på fem regioner södra, västra, mellersta, östra och norra med arbetsförmedlingskontor i Malmö, Göte­ borg, Örebro, Stockholm och U meå. Kulturarbetsmarknaden har förändrats dramatiskt under senare år då fasta anställningar blir alltmer sällsynta till förmån för korta anställningar. Arbetsgivare efterfrågar i stor utsträckning F-skattesedel för uppdragstagare. Medlemskap i arbetslöshetskassor Även etablerade kulturarbetare har ofta ett ”brödjobb” vid sidan av sin konstnärliga verksamhet och arbetar inom ex. handel eller hemtjänsten. Detta innebär att in­ skrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur återfinns i alla arbetslöshetskassor. Det innebär risk för bristande lika­ behandling eftersom kompetensen om kulturarbetares villkor skiftar hos arbetslöshetskassorna. Ledningsstaben för Arbetsförmedlingen Kultur uttrycker ett behov av en gemensam arbetslöshetskassa då det troligtvis skulle styrka kulturarbetarnas villkor. Det skulle också förbättra förutsättningarna för en korrekt och likformig behandling av ersättningsärenden. Inskrivningstider Ledningsstaben är medveten om att antalet underrättel­ ser ligger på en låg nivå och förklarar detta med de kor­ ta inskrivningstider som de arbetssökande har innan de går vidare till ett ”kort” jobb. Arbetsförmedlingen Kultur har en hög genomströmning av inskrivna och lednings­ staben uppger att ca 40 procent har nytt arbete inom 90 dagars inskrivning, men att det oftast handlar om korta jobb – i många fall endagsuppdrag. Därefter återkommer den sökande, för att återigen gå vidare till nya korta uppdrag. Konsekvensen blir att en del sökande vid Ar­ betsförmedlingen Kultur uppvisar extremt långa inskriv­ 12 ningstider. Ledningsstaben påpekar att kontrollfunktionen inom ar­ betslöshetsförsäkringen upplevs som komplicerad av handläggarna, beroende på arbetslöshetskassornas varie­ rande kompetens inom kulturarbetsmarknaden. Detta leder ofta till skillnader i arbetslöshetskassornas bedöm­ ningar, och kan komplicera handläggarnas arbete med de arbetslösa. Ledningsstaben har även erfarenhet av att det förekommer att kulturarbetare tackar nej till stipen­ 12 Se diagram 1, sid 26 15 dier eftersom detta leder till att de stängs av från arbets­ löshetsersättning. Arbetsmarknadspolitiska program Den största gruppen arbetslösa bland de inskrivna hos Arbetsförmedlingen Kultur är journalister, följt av skåde­ spelare och målare, konstnär. Kulturarbetarna är mer geografiskt rörliga än andra grupper då deras kompetens i många yrkeskategorier är både nationellt och interna­ tionellt gångbar. Ledningsstaben uppger att arbetsför­ medlingens åtgärder inom arbetsmarknadspolitiska pro­ gram är väl kända och uppskattade av de sökande då dessa korta specialanpassade kurser inriktar sig på att öka spetskompetensen hos kulturarbetarna. Exempelvis ges kurser i personlig marknadsföring, sångträning och 13 produktion av hemsidor. Arbets löshetskassor inom kulturområdet Arbetslöshetsförsäkringen hanterades år 2005 av 37 fri­ 14 stående arbetslöshetskassor. Varje kassa har sitt verk­ samhetsområde som vanligtvis ansluter sig till bakomlig­ gande fackliga organisationers branschområden. Några av arbetslöshetskassorna är inte branschanknutna, såsom Alfakassan och Sveriges arbetares arbetslöshetskassa. Inträde i dessa kassor kan fås oberoende av inom vilken bransch den arbetssökande arbetar. Akademikernas er­ kända arbetslöshetskassa (AEA) utgår från att den som söker inträde har en akademisk utbildning. Som tidigare framkommit tillhör de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur många olika arbetslöshetskas­ sor. Vi har valt att besöka Journalisternas, Musikernas och Teaterverksammas arbetslöshetskassor vars medlemmar i huvudsak är kulturarbetare. För bild och form finns ing­ en specifik arbetslöshetskassa. Kriterierna för medlemskap i en arbetslöshetskassa skiljer sig väsentligt från de kriterier som gäller vid inskrivning vid Arbetsförmedlingen Kultur. Det räcker med att upp­ fylla följande villkor för att få medlemskap i någon av de ovanstående kassorna: 13 14 Intervju Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab, 2006-11-06 Antalet arbetslöshetskassor år 2005 16 Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Medlem­ skap får dock beviljas endast den som under en sammanhängande period av fem veckor under minst fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst den­ na omfattning. 15 Medlemskap i en arbetslöshetskassa för kulturarbetare medför inte automatisk rätt till att bli inskriven vid Ar­ betsförmedlingen Kultur. Journalisternas arbetslöshetskassa har ca 15 850 med­ lemmar. Den försäkrar redaktionellt anställda och fri­ lansmedarbetare vid tidningar, tidskrifter, nyhets- och bildbyråer, radio och tv. Musikernas arbetslöshetskassa med ca 2 900 medlemmar försäkrar verksamma musiker av alla slag i Sverige. Ex­ empel på medlemmarnas inriktning är "musikaliska upp­ hovsmän" såsom kompositörer, musikarrangörer, sångtextförfattare m.fl. "utövande konstnärer" såsom instru­ mental- och vokalmusiker, dirigenter, kapellmästare, so­ lister, vokalister, musikartister samt musikpedagoger, repetitörer, inspelningsledare samt andra yrkesutövare inom musikområdet. Teaterverksammas arbetslöshetskassa med ca 9 970 medlemmar försäkrar personer verksamma inom teater, 16 film, radio, tv, yrkesmusiker och sångare . M u s i k e r n a s a r b e t s l ö s h e t s k a s s a s föreståndare anser att det finns bristande kunskaper hos handläggarna på Ar­ betsförmedlingen Kultur om arbetslöshetskassornas reg­ ler och tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen, och uppger att det är ytterst sällsynt att arbetslöshetskassan får underrättelser om sina medlemmar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur. Till skillnad från detta lämnas oftare underrättelser om de medlemmar som är inskrivna vid andra arbetsförmedlingar, vilket kassans föreståndare upplever som orättvist. Åtgärder inom akti­ vitetsgarantin är relativt vanliga bland kassans medlem­ mar och upplevs av de berörda som icke önskvärda akti­ viteter. Medlemmarna upplever även att de vid inskriv­ ning i aktivitetsgarantin mister direktkontakten med Ar­ 15 16 Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, § 34 Till IAF inrapporterade antal medlemmar per den 31 december 2005 17 betsförmedlingen Kulturs handläggare och deras kunskap om verksamhetsområdet. Oro bland medlemmarna Föreståndaren uppger att de aviserade förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen oroar medlemmarna. Med an­ ledning av de höjningar av medlemsavgiften som måste införas är det flera medlemmar som ringer arbetslöshets­ kassan för att få veta om de kan gå över till en annan arbetslöshetskassa, och i så fall vilken. Eftersom de flesta medlemmarna har ett ”brödjobb”, ofta som lärare, kan troligen flera byta till de arbetslöshetskassor som organi­ serar den aktuella yrkesgruppen. Medlemsantalet i Musikernas arbetslöshetskassa som år 1995 uppgick till 5400 har sedan dess sjunkit år från år till ca 2700 i slutet av år 2006. En orsak till minskningen är att Svenska Musikerförbundet ändrade i sina stadgar till att endast ansluta musiker till förbundet. Som en kon­ sekvens av förbundets stadgeändring ändrade även ar­ betslöshetskassan sina stadgar under år 2001. Handläggningsrutiner Arbetslöshetskassan har cirka 500-600 medlemmar per månad som söker ersättning. De går ut och in i försäk­ ringen med anledning av att de får korta uppdrag, spel­ ningar som sträcker sig från en kväll till kanske ett par veckor. Ersättningen vid deras arbete, oftast i form av gage, skall omräknas enligt tabell till arbetad tid som musikern själv skall deklarera på kassakorten. Förestån­ daren uppger att detta är komplicerat och ofta leder till återkrav. Arbetslöshetskassan har därför en relativt gedi­ gen handläggning av varje ärende. Skattereglerna för musiker leder också till utökade ar­ betsuppgifter för arbetslöshetskassans. Det finns olika former av bolag som musiker till stor del använder sig av för att hantera sina intäkter (royaltyföretag och service­ bolag). Arbetslöshetskassans personal har fått utbildning av Skatteverket för att kunna granska deklarationer, vilka begärs in varje år. Det upptäcks då att medlemmar inte redovisat inkomster genom dessa bolag. Föreståndaren uppger att cirka två ärenden i månaden bedöms som egna företagare och får avslag på ansökan. I regel avre­ gistreras företaget därefter. Fler och fler arbetsgivare 17 kräver F-skattesedel för att betala ut gage. 17 Intervju, Musikernas arbetslöshetskassa, 2006-11-14 18 J o u r n a l i s t e r n a s a r b e t s l ö s h e t s k a s s a s föreståndare uppger att a-kassan genom medlemmarna fått höra att handläg­ garna på Arbetsförmedlingen Kultur anser att deras ar­ betslöshetskassa är den ”hårdaste” kassan i tillämpningen av ersättningsregler. Föreståndaren har noterat att med­ lemmarna ibland får felaktig information av handläggar­ na på Arbetsförmedlingen Kultur om vad man som ar­ betslös får eller inte får göra. Från arbetslöshetskassans sida har man flera gånger pratat med de handläggare vid Arbetsförmedlingen Kultur som ger fel information, men bedömer att kunskapen inte verkar föras vidare inom organisationen. De medlemmar som är inskrivna vid van­ liga förmedlingar får sällan eller aldrig sådan felaktig information. Kontrollfunktionen Vad gäller underrättelser från Arbetsförmedlingen Kultur uppger föreståndaren att någon sådan aldrig har inkom­ mit till kassan. Från övriga förmedlingar sker detta då och då. Arbetslöshetskassan upplever problem med kun­ skapen om regelverket kring avanmälan och ersättnings­ anmälan hos Arbetsförmedlingen Kultur. Ofta leder detta till att enskilda medlemmar inte får information om vad de skall sända in till arbetslöshetskassan efter ett upp­ drags slut, och att ersättningen kan dröja från arbetslös­ hetskassan då de tvingas korrespondera flera gånger med medlemmen. Föreståndaren uppger att de medlemmar som är in­ skrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur verkar nöjda med servicen vid denna och att de är angelägna om att få vara fortsatt inskrivna. Men medlemmar har även upp­ gett att inskrivningen skulle upphöra om de tar ett ”brödjobb” som är någorlunda varaktigt. Förutsättningar för journalister Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen oroar med­ lemmarna, och då främst förändringarna i arbetsvillkoret med anledning av att det är vanligt med korta uppdrag i branschen. Fördelen för journalistutbildade är den breda arbets­ marknaden då medlemmarna kan arbeta med allt från skrivande journalist i dagspres s till informatör i privat näringsliv. De journalister som klarar sig bäst i en hård konkurrens är de med specialistkompetens, fackkunskap 19 inom något område. De med sämst förutsättningar är allmänna journalister och speciellt de unga. De ”svåraste arbetsgivarna” är TV-kanalerna och radion. Arbetsgivarna anställer på så kort tid att lagen om anställningsskydd inte blir tillämplig. Grundliga utredningar Under september 2006 fanns 501 helt arbetslösa, 401 i arbetsmarknadspolitiska program och 450 som deltids­ markerar arbetslöshet i Journalisternas arbetslöshets­ kassa. De vanligaste svårigheterna vid bedömning av ansökan om ersättning är om den arbetslöse har varit självständig eller osjälvständig uppdragstagare. Cirka 50 procent av de frilansande journalisterna har egna företag. I så gott som samtliga ansökningar om ersättning görs en grund­ lig utredning i detta avseende. Föreståndaren uppger att en del nya medlemmar tror att de kan deklarera helt ar­ betslös på kassakorten samtidigt som de tar fri­ 18 lansuppdrag till en låg ersättning. T e a t e r v e r k s a m m a s a r b e t s l ö s h e t s k a s s a uppger att kassan numera har ett gott samarbete med Arbetsförmedlingen Kultur. Deras erfarenhet är att avanmälningar sker på korrekt sätt och upplever att det bara till liten del skiljer sig för de medlemmar som är inskrivna på vanlig för­ medling. Medlemmar klagar när de inte får vara inskrivna vid Ar­ betsförmedlingen Kultur, eftersom de upplever att in­ skrivningen på ”vanlig” arbetsförmedling begränsar deras möjlighet att söka de yrken de har erfarenhet av. Det fackliga förbundet (Teaterförbundet) följer noga Arbets­ förmedlingen Kulturs verksamhet och uppger sig vara väldigt nöjda med utbudet av tjänster. Flera kurser inom de arbetsmarknadspolitiska programmen tillför medlem­ marna spetskompetens och utvecklar dem i deras yrkes­ roll. Arbetslöshetskassan delger Arbetsförmedlingen Kultur information om sin verksamhet och noterar att handläg­ garna vid Arbetsförmedlingen Kultur tar kontakt om det är något de undrar över. 18 Intervju Journalisternas arbetslöshetskassa, 2006-11-16 20 Oro för förändringar Arbetslöshetskassans medlemmar upplever oro över de förestående förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen, och då framför allt arbetsvillkoret och beräkningen av normalarbetstid. Medlemmarna har ofta korta heltidsan­ ställningar, och går ut och in i försäkringen. Även för de teaterverksamma har kravet på F-skattesedel från arbets­ givarna ökat och de fasta tjänsterna har minskat. Cirka 10 procent av medlemmarna är egna företagare och det är även vanligt med olika bolagsformer som ex. ekono­ miska föreningar. Arbetslöshetskassans utredningar i er­ sättningsärenden är för det mesta komplicerade men handläggningstiderna har avsevärt förkortats den senaste tiden. EU/EES-ärenden och studerandevillkor Arbetslöshetskassan har väldigt många EU/EES-ärenden eftersom medlemmarna ofta åker på auditions i utlandet, arbetar på Londons teatrar eller på Tysklands opera­ scener. Många medlemmar har fått ersättning genom studeran­ devillkoret och arbetslöshetskassans företrädare befarar att det kommer att ta avsevärd längre tid för flera poten­ tiella medlemmar att kvalificera sig för arbetslöshetser­ sättning. Många medlemmar har ”brödjobb” vid sidan om sina teateruppdrag, och arbetslöshetskassan går ut med förfrågningar cirka en gång per år för att få veta om de skall vara kvar i arbetslöshetskassan eller gå över till den kassa som bäst överensstämmer med det aktuella yrket. Medlemsantalet vid Teaterverksammas (TAK) har 19 de senaste fyra åren legat stabilt på ca 8900. 19 Intervju Teaterverksammas arbetslöshetskassa, 2006-11-14 21 Statisti k, fakta och analys Ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 Tabellen nedan visar det genomsnittliga antalet ersätt­ ningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur under år 2005. Med anledning av att personerna kan ha bytt kon­ tor och pendlat mellan att ha varit helt arbetslös (katego­ ri 11), deltidsarbetslös (kategori 21) eller timanställd (ka­ tegori 22) kommer flera att dubbelräknas i nedanstående 20 tabell. Antalet unika ersättningstagare vid Arbetsför­ medlingen Kultur uppgick till 10 426. Tabell 1. Genomsnittligt antal ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 Kontor Kategori 11 Kategori 21 Kategori 22 Östra regionen 3297 655 2391 Södra regionen 1338 371 629 Västra regionen 1893 478 1099 Mellersta regionen 592 210 418 Norra regionen 546 196 328 Totalt 7666 1910 4865 Totalt 6343 2338 3470 1220 1070 14441 (Källa: AMS) Fördelat på yrken är flest inskrivna journalister, därefter följer målare (konstnär), skådespelare, musiker (populär­ musik), stillbildsfotograf, formgivare, sångare (konstmu­ 21 sik). Flest inskrivna ersättningstagare år 2005 Tabellen nedan visar de arbetslöshetskassor med flest antal ersättningstagare bland kulturarbetarna, fördelat på 22 kulturarbetsförmedlingarna. 20 Det är endast i sökandekategorierna 11,21 och 22 som sökanden kan vara ersättningsberättigad. 21 Arbetsmarknadsprognos för kulturarbetsmarknaden 2007, Arbetsför­ medlingen Kultur 22 Baserat på AMS och IAF:s statistik 22 Tabell 2. Arbetslöshetskassor med flest antal ersättnings­ tagare bland kulturarbetarna Arbetslöshetskassa Östra Södra Västra Mellersta Norra Totalt Sveriges Teaterverksammas 2411 522 622 196 143 3894 Ak Alfa 786 406 582 177 128 2079 Journalisternas 805 302 385 187 208 1887 Akademikernas 499 221 268 75 93 1156 Musikernas m.fl. 467 125 272 71 58 993 SIF:s 348 106 229 84 64 831 Kommunalarbetarnas 149 111 175 68 58 561 HTF:s 161 73 145 53 48 481 Lärarnas 122 100 129 55 66 472 Sveriges arbetares 115 68 181 37 37 438 (Källa: AMS) Inskrivna i aktivitetsgarantin Under år 2005 var i genomsnitt 4750 personer inskrivna vid kulturarbetsförmedlingarna som arbetslösa och delta­ gare i konjunkturinriktade arbetsmarknadsprogram. Anta­ let inskrivna i aktivitetsgarantin uppgick i genomsnitt till ca 350 personer per vecka (7 procent), under samma period. I landet totalt var i genomsnitt 365 900 personer in­ skrivna som arbetslösa vid arbetsförmedlingen år 2005. I genomsnitt var 44 900 personer inskrivna i aktivitetsga­ rantin per vecka (ca 12 procent). I Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpningen av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program § 26 sägs att sam­ råd bör ske med Arbetsförmedlingen Kultur Media när det gäller insatser inom ramen för aktivitetsgarantin med in­ 23 riktning mot kulturarbetsmarknaden . Därtill bör normalt inte insatserna riktas till de kulturarbetare som har regel­ 24 bundna uppdrag som de i huvudsak kan försörja sig på. De arbetssökande inom kulturområdet som kan anses vara aktuella för aktivitetsgarantin är främst oetablerade långtidsinskrivna kulturarbetare och långtidsinskrivna kulturarbetare som inte längre har regelbundna uppdrag. 23 24 AMSFS 2001:2 Ibid 23 Arbetsmarknadspolitiska program Under år 2005 skrevs kulturarbetare in i olika arbets­ marknadspolitiska program som deltagare vid 7599 till­ fällen. Samma person kan ha deltagit i mer än ett pro­ gram. Flest antal deltagare återfanns i Förberedande ut­ bildning (FUB), 2425 personer och Aktiviteter inom väg­ 25 ledning och platsförmedling (AFP) med 1522 personer. Arbetsförmedlingen Kultur har ungefär samma andel av sina sökande i arbetsmarknadspolitiska program som ar­ betsförmedlingen i genomsnitt, ca 32 procent. Arbets­ förmedlingen Kultur har i regel en större andel korta kompetenshöjande kurser, vilket gör att fler kan få del av dessa under loppet av ett år. Det kan även förklara var­ för andelen i Förberedande utbildning (FUB) är högt. Anvisningar till arbete Tabellen nedan visar antalet anvisningar till arbete inom kulturarbetsförmedlingen fördelat på respektive kontor. Kategorin övriga består av de personer inom kultursek­ torn som har fått anvisning av annan förmedling än Ar­ betsförmedlingen Kultur. Tabell 3. Antal anvisningar Kontor Övriga Östra Södra Västra Mellersta Norra Totalt Totalt 1137 3259 904 898 678 679 7555 (Källa: AMS) Enligt AMS årsredovisning för år 2005 uppgick det totala antalet anvisningar till lediga platser till 726 000 i hela riket, vilket innebär att Arbetsförmedlingen Kultur stod för ca 0,9procent av det totala antalet. 25 Baserat på AMS statistik 24 Underrättelser Som framgår av tabellen nedan har Arbetsförmedlingen Kulturs kontor vid 27 tillfällen år 2005 underrättat ar­ betslöshetskassor om ifrågasatt ersättningsrätt. Enligt AMS årsredovisning för år 2005 uppgick det totala anta­ 26 let underrättelser till 9616 i hela riket, vilket innebär att Arbetsförmedlingen Kultur stod för ca 0,3 procent av det totala antalet. Tabell 4. Underrättelser Kontor Östra Södra Västra Mellersta Norra Totalt Totalt 7 3 13 0 4 27 27 (Källa IAF) Flertalet kontor lämnar således mycket få eller inga un­ derrättelser. I rapporten har tidigare nämnts det faktum att Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab är medvetna om den låga frekvensen av underrättelser samt att före­ trädare för arbetslöshetskassor inom kulturområdet är frågande till att de får ytterst få underrättelser från Ar­ betsförmedlingen Kultur. Inskrivningstider Diagrammet nedan anger det första inskrivningsåret för de personer som fortfarande var aktuella vid Arbetsför­ medlingen Kultur i slutet av februari 2006. Här kan no­ teras att en stor andel, (i medeltal 15 procent), skrevs in första gången mellan år 1990 – 1992. De har således återkommit som arbetssökande under en period på över 13 år. Under år 2005 var den genomsnittliga inskrivningstiden med ersättning 97 dagar. 26 https://prod.vis.ams.se/documents/1_nationellt/eaf/statistik/ifragasatt/ underrattelser05.xls och AMS årsredovisning för 2005 27 https://prod.vis.ams.se/documents/1_nationellt/eaf/statistik/ifragasatt/ underrattelser05.xls 25 Diagram 1 Första inskrivningsår bland de 11 660 som var inskrivna i slutet av februari 2006 2500 Antal personer Procent resp år 25 2000 20 1500 15 1000 10 500 5 0 0 77 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 78 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 Antal personer Procent resp år 62 procent inskrivna 1990-1995 (Källa: Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsgrupp, Malmö) Försäkringskostnader år 2005 I tabellen nedan redovisas utbetald arbetslöshetsersätt­ ning för inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur fördelat 28 på respektive kontor och arbetslöshetskategori. Tabell 5. Försäkringskostnader år 2005 Kategori 22 Kronor totalt Kontor Kategori 11 Kategori 21 Östra 132 382 273 18 490 262 107 927 543 258 800 078 Södra 67 117 211 12 616 706 25 793 948 105 527 865 Västra 88 005 181 14 349 310 41 129 761 143 484 252 Mellersta 26 458 925 7 196 537 16 895 461 50 550 923 Norra 23 262 475 6 300 287 13 619 534 43 182 296 Totalt 337 226 065 58 953 102 205 366 247 601 545 414 (Källa: AMS och IAF) I förhållande till riket som helhet uppgår den totalt utbe­ talade arbetslöshetsersättningen för inskrivna vid Arbets­ 29 förmedlingen Kultur år 2005 till ca 2 procent. Av in­ 28 Baserat på IAF:s och AMS statistik Summa utbetald ersättning år 2005 riket: 31 160 638 766 kronor. Beloppen baseras på utbetald ersättning ersättningsveckor 1 – 52. 29 26 skrivna ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur 30 år 2005 deklarerade 47 procent deltidsarbetslöshet och dessa erhöll 44 procent av det totala utbetalda beloppet. Totalt utbetalt belopp i genomsnitt per inskriven ersätt­ ningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 var 57 697 kronor, medan motsvarande siffra för riket upp­ går till 51 005 kronor per ersättningstagare. Den ge­ nomsnittliga dagpenningen för ersättningstagare vid Ar­ betsförmedlingen Kultur år 2005 uppgick till 596 kronor i förhållande till ersättningstagare i övrigt som erhöll 579 kronor. Kulturarbetare med förlängd ersättningsperiod Antalet ersättningstagare inom Arbetsförmedlingen Kul­ tur med förlängd ersättningsperiod vid deras sista ersätt­ ningsvecka år 2005 uppgick till 1615 stycken, vilket motsvarar 15,5 procent av antalet inskrivna. I landet totalt var 94 960 ersättningstagare i förlängd ersättningsperiod vid deras sista ersättningsvecka, vilket 31 även det motsvarar 15,5 procent av antalet inskrivna. 30 Baserat på icke-unika individer. Uppgift saknas om 1943 personer, vilket innebär en viss osäkerhet kring det angivna antalet. 31 27 Avslutande ko mmentarer Förstudien har redovisat dels statistiska fakta om Arbets­ förmedlingen Kulturs verksamhet, och dels de intervjuer vi har genomfört med Arbetsförmedlingen Kulturs led­ ningsstab och företrädare för arbetslöshetskassor inom kulturområdet. Den centrala frågan är huruvida arbetslöshetsförsäkring­ en fungerar som en omställningsförsäkring. Även om det redan i denna studie redovisa ts fakta som berör detta krävs ytterligare studier för att fördjupa svaret. Det behövs därmed en fördjupad granskning av de regi­ onala kontoren inom Arbetsförmedlingen Kultur för att undersöka hur handläggning av kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen fungerar. Av intresse bör bland annat vara att granska hanteringen av underrättelser, avrespektive ersättningsanmälan, anvisningar till lediga platser och arbetsmarknadspolitiska program, den arbets­ sökandes individuella handlingsplaner samt tillämpning­ en av reglerna för lämpligt arbete. Det behövs även att en uppföljning av effekterna av de förändrade reglerna i arbets löshetsförsäkringen, med speciellt fokus på kulturarbetarnas villkor, genomförs. En stor andel av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur deklarerar deltidsarbetslöshet vilket kan få effekter på ersättningsrätt och ersättningens storlek vid beräkning av ny ersättningsperiod. Av intresse kan även vara att stu­ dera hur Arbetsförmedlingen Kultur arbetar med match­ ningsuppdraget. 28 Källor • SOU 2003:21 Konstnärerna och trygghetssystemen • Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarkna­ den 2007, Arbetsförmedlingen Kultur • AMV Handläggningsrutiner vid Arbetsförmedling­ en Kultur 2005-05-10 • AMV Kriterier vid Arbetsförmedlingen Kultur 2005-03-02 • Försäkringsbestämmelser: Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, IAF:s föreskrifter och kommentarer • AMS statistik • IAF:s statistik Intervjuer: • Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsgrupp, 061106, Malmö • Utredare Torbjörn Israelsson, AMS, 2006-11-08, Stockholm • Musikernas arbetslöshetskassa, 2006-11-14, Stockholm • Teaterverksammas arbetslöshetskassa, 2006-11-14, Stockholm • Journalisternas arbetslöshetskassa, 2006-11-16, Stockholm Övrig litteratur: • SOU 1971:41 Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet • SOU 1996:150 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring 29 Propositioner: • 1973:56 Lag om arbetslöshetsförsäkring m.m. • 1996/1997:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring • 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik • 1999/2000:139 En rättvisare och tydlig försäkring Departementsskrivelser: • DS 1999:58 Kontrakt för arbete Övrigt: Information från olika kulturinstitutioner såsom Statens Konstråd, Filminstitutet m.fl. 30