Guppy laboration
Evolutionen av alla arter i miljontals år har man till stor del att tacka naturligt urval för. Det
går helt enkelt ut på att naturen selekterar ut de individer inom en art med egenskaper som ger
störst överlevnadschans och därmed fortplantar sig. Detta leder till en utveckling av arten som
så småningom får egenskaper som är bättre lämpade för sin omgivning.
Predation är även en betydelsefull och en bidragande faktor till samspelet i naturen. Det
innebär att levande varelser i ekosystemet äts upp av individer inom andra arter som befinner
sig högre upp i näringskedjan s.k. predatorer. Predation kan även påverka utvecklingen av
individer hos en art eftersom det sker en anpassning hos bytet för att undvika att bli uppäten.
Vad är det nu som påverkar guppy hannarnas färgtäckning?
Vad är det som gör att färgglada guppyhannar trots allt t.o.m. dominerar i vissa pooler?
Här har det sammanställts ett antal hypoteser.
Hypotes1.
En orsak till att de färglösa guppyhannarna dominerar i vissa pooler kan vara att färgglada
guppyhannar har svårare att gömma sig för predatorerna p.g.a. sin färgtäckning och blir
därmed uppätna.
Hypotes2. De färgglada guppyhanarna har anpassat sig till sin tuffa omgivning och har
således utvecklat bättre egenskaper som t.ex. snabbhet och har därför en fördel gentemot dem
färglösa vilket gjort att de dominerar i vissa pooler.
Hypotes3. De färgglada fiskarna, trots risken, kanske envisas med sin synliga
färgtäckning för att attrahera honorna.
Hypotes4: Predatorerna kanske trivs i vissa områden som gynnar färgglada/färglösa
guppyhannar.
Vid en simulering får man själv välja guppyhannar med en viss färgtäckning och vilka sorters
rovfiskar som man vill ha med i poolen. Det visar vad som skulle hända om man blandar vissa
arter av rovfiskar och guppisar i en pool. Längs till höger är de mer färglösa och längs till
vänster är de mer färgglada. Hur den ursprungliga populationen av guppyhannar såg ut innan
simuleringen startade kan man se under ”Initial Population”. Man får sedan resultaten när
simuleringen är stoppad och kan då förhoppningsvis dra egna slutsatser av dem.
Här fanns en jämn blandning mellan predatorerna, 30 rivulus, 30 acara, 30 cichlid och
guppyfiskar med olika färgtäckning till en början. Vad man kan se är att de färglösa har ökat
efter 7 generationer och dominerar i poolen. Här har de färglösa en större fördel i jämförelse
med de färgglada guppyhannarna som bara minskat.
I denna simulering är de färglösa guppyhannarna en majoritet till en början och endast
rovfisken rivulus finns med i denna simulering. Efter 7 generationer kan man konstatera att det
skett en radikal ökning av färgglada guppyhannar. Kan det här bero på att vi endast har med
rovfisken rivulus i detta sammanhang? Är verkligen de färgglada guppyhannarnas färgtäckning
endast en nackdel?
Här ser man att det ursprungligen för det mesta finns färgglada guppyfiskar i poolen men efter
8 generationer ser man en plötslig förändring till det exakt motsatta. De färglösa har blivit en
majoritet trots att de mer färgglada guppyhannarna ursprungligen dominerade i poolen.
Dessutom ska man observera att det finns en större variation av rovfiskar, predatorer.
Habitat: För att komma att komma fram till slutsatsen är det bra om man först tar en titt på de
olika miljöerna som guppisarna och dess predatorer befinner sig i. Guppy fiskar finner man i
allt från mer djupa dammar till små porlande bäckar. I de mer grunda vattnen hittar man den
lilla och ineffektiva rovfisken rivulus, i samma pool befinner sig också färgglada
guppyhannar. I de mer djupa dammarna finns ”värstingpredatorerna”. Högre belägna dammar
med vattenfall begränsar rörligheten för rovfiskarna och de är väldigt få i sådana dammar.
Man kan kanske kalla dessa dammar en fristad för guppyfiskarna.
Slutsats: När det fanns en jämn blandning av rovfiskar och guppyhannar som i den första
simuleringen blev de färglösa snabbt en majoritet. Man kan konstatera att det beror på att de
färgglada dog ut p.g.a. sin avslöjande färgtäckning som gjorde det svårt att undvika
predatorerna. Här finns även en större variation av rovfiskar som trivs i djupare vatten och
som är skickliga predatorer.
I den andra simuleringen görs en intressant observation av de färglösa guppyfiskarna med
rovfisken rivulus i poolen. De färglösa ska egentligen ha en fördel gentemot dem färgglada
hannarna p.g.a. sin kamouflerande färgtäckning men tvärtom minskar de. Det kan bero på att
rivulus är en ineffektiv och liten fisk som inte kan konkurrera med de andra predatorerna. De
färgglada guppyhannarna ökar eftersom de lättare kan undvika rivulus jämfört med de
snabbare predatorerna. Om deras färgtäckning bara är en nackdel hur kommer det sig att de
ändå gärna exponerar sig själva? Man kan dra slutsatsen att deras färgtäckning attraherar
honorna som vill para sig och de färgglada guppyhannarna ökar av dessa anledningar i
guppypopulationen.
Den tredje simuleringen bekräftar det som hände i den andra simuleringen. Där fanns det till
en början färgglada hannar i guppy populationen men en större variation av rovfiskar.
Här har de färglösa klart en fördel jämfört med de färgglada mot de värsta predatorerna, acara
och cichlid. De färgglada får det allt svårare att undvika dessa snabba predatorer. De färglösa
däremot tar nytta av sin gråa färgtäckning vilket blir en egenskap som leder till större
överlevnadschans (naturligt urval). Färglösa guppyhannar blir efter några generationer allt
vanligare i dessa pooler.
Färglösa guppyhannar har alltså i vissa fall en fördel med sin gråa kamouflerande
färgtäckning gentemot predatorerna. Färgglada guppyhannar har dock den fördelen att
honorna gärna parar sig med dem och även vilken typ av predatorer i en pool spelar stor roll.
Källförteckning:
http://www.pbs.org/wgbh/evolution/sex/guppy/
+ Johan Endlers upptäckter om guppypopulationen i Trinidad.
http://www.anderhag.net/undervisning/arkiv/guppylabb2.pdf
