Buteljerat vatten på flaska

advertisement
Är flaskvatten en miljöbov?
Sven-Olov Daunfeldt
Sofie Lord
Erika Rosén
ISSN 1102-8882
ISRN HUI-FR--117--SE
AB Handelns Utredningsinstitut (HUI)
Forskningsrapport S117
Sammanfattning
Under den senaste tiden har det förts en intensiv debatt kring konsumtion av buteljerat vatten.
I debatten utmålas konsumtionen av buteljerat vatten som ett miljöhot eftersom konsumenten
kan byta från flaskvatten till kranvatten och därigenom minska mängden koldioxidutsläpp.
I denna rapport presenteras resultat som indikerar att:
1. Buteljerat vatten, släpper i förhållande till andra livsmedel, ut relativt lite koldioxid.
Konsumtionen av en liter buteljerat vatten ökar i genomsnitt koldioxidutsläppen med
0,8 kilo per person, vilket kan jämföras med konsumtionen av en liter apelsinjuice som
i genomsnitt släpper ut 4,8 kilo koldioxid och konsumtion av ett kilo oxfilé som i
genomsnitt leder till ett koldioxidutsläpp på hela 16,2 kilo. För den genomsnittliga
individen i samhället beräknas utsläppen av koldioxid från buteljerat vatten uppgå till
endast 0,6 promille av en individs totala koldioxidutsläpp.
2. Konsumenter som byter en liter buteljerat vatten mot en liter kranvatten minskar i
genomsnitt koldioxidutsläppen med 0,8 kilo. Sett i ett större sammanhang är denna
effekt mycket marginell. Det finns en mängd andra val i butiken som leder till en
betydligt större minskning av koldioxidutsläppen. Om konsumenten exempelvis skulle
byta ett kilo oxfilé mot ett kilo fläskfilé minskar koldioxidutsläppen i genomsnitt med
tio kilo. Genom att välja ett kilo äpplen framför ett kilo bananer minskar
koldioxidutsläppen med 5,7 kilo och så vidare.
3. Miljödebatten kring konsumtionen av buteljerat vatten har fått konsumenterna att
minska sina inköp av buteljerat vatten. Enligt en attitydundersökning från SKOP har
17 procent av de tillfrågade konsumenterna slutat helt eller minskat sin konsumtion av
buteljerat vatten till följd av miljödebatten. Detta resultat stöds av försäljningssiffror
som visar att konsumtionen av buteljerat vatten minskade med två procent mellan
2006 och 2007.
4. Det är missvisande att betrakta buteljerat vatten som ett direkt substitut till kranvatten.
Att buteljerat vatten inte är ett direkt substitut till kranvatten stöds av
2
försäljningsstatistiken som visar att 98 procent av det buteljerade vatten som säljs är
smaksatt och/eller kolsyrat.
5. Det finns en fara med att peka ut valet mellan kranvatten och buteljerat vatten på
flaska som så oerhört betydelsefullt. Undersökningar visar att konsumenternas attityd
till buteljerat vatten påverkats av klimatdebatten och att många därför minskat sin
konsumtion av flaskvatten. Detta indikerar att dagens konsumenter gärna vill göra
klimatsmarta val. Problemet är att denna studie visat att konsumtionen av buteljerat
vatten har en mycket marginell effekt på koldioxidutsläppen och att det finns en
mängd andra val som konsumenten kan göra i livsmedelsbutiken som minskar
koldioxidutsläppen mycket mer. Detta tyder på att konsumenten i regel har
ofullständig information och därigenom agerar på det som får genomslag i debatten.
Det finns därför ett behov av att utöka ansträngningarna för att medvetandegöra
konsumenten om vad som faktiskt är ett klimatsmart alternativ.
Slutsatsen från studien är att det finns ett behov av att balansera debatten kring buteljerat
vatten. Fokus bör istället övergå till hur man kan hjälpa konsumenten att framöver göra
medvetna klimatvänliga inköp. Det behövs helt enkelt mer konsumentinformation och mindre
mediedrev.
3
1. Inledning
I den andra delen av FN:s klimatrapport, som lades fram i april 2007, fastställs att
klimatförändringarna till stor del beror på människan (IPCC 2007). Forskare världen över
konstaterar i rapporten att effekterna av människans utsläpp av växthusgaser i naturen är värre
än väntat. Redan nu drabbas vi av översvämningar, extrem torka, glaciärer som smälter och
djurarter som tvingas flytta och det är en än tuffare framtid som förutspås. Samtidigt betonas
att det fortfarande finns möjlighet för människor att agera och att en minskning av
koldioxidutsläppen skulle kunna motverka klimatförändringarna.
Den senaste tiden har klimatfrågan fått allt större uppmärksamhet i den offentliga debatten.
För att säkerställa en positiv ekonomisk tillväxt som överensstämmer med långsiktiga
klimatmål är det nödvändigt att klimatfrågan får stort utrymme, både bland allmänhet och
beslutsfattare. Klimathotet uppmålas som en av de största utmaningar som vårt globala
samhälle står inför och det krävs gemensamma åtgärder för att komma tillrätta med
problemen. Ett långsiktigt klimatmål är inte bara ett politiskt bekymmer utan
klimatproblemens lösning ligger till stor del i människors personliga attityder och vilja att
agera. För många människor handlar det om att förändra en livsstil som inte är miljömässigt
hållbar.
För konsumenten är den stora frågan många gånger vad en miljömässigt hållbar livsstil
innebär. I butiken möts konsumenten av ett stort utbud av varor som är alltifrån ekologiskt
odlade till kravmärkta, närodlade samt rättvisemärkta och hälsosamma. En klimatmärkning
saknas dock och som konsument är det svårt att veta vilka varor som är bra för miljön.
Närodlade varor innebär ofta korta transporter, men en lokal marknad är inte alltid bättre ur
klimatsynpunkt. Produktionen är ofta en större miljöbov än själva transporten. Spanska
tomater som växt med hjälp av solen orsakar mindre miljöutsläpp än svenska tomater som
producerats med hjälp av oljeuppvärmning. Utsläppen kan dock minskas mycket om
tomaterna istället produceras med en uppvärmning av vedeldning och solceller.
Konsumtionen av kolsyrat vatten på flaska har bidragit till en intensiv debatt. Eftersom vi i
Sverige har rent dricksvatten i våra kranar samtidigt som vi arbetar för att minska
koldioxidutsläppen, har konsumtionen av vatten på flaska framställts som omotiverad.
4
Buteljerat vatten har kommit att utmålas som en stor miljöbov och många ställer sig frågande
till konsumtionen, då den bidrar till ett ökat koldioxidutsläpp. Världen hotas av
klimatförändringarna och forskarna varnar för stora miljökatastrofer. Till följd av den senaste
tidens
debatt
har
konsumenterna
börjat
välja
bort
det
buteljerade
vattnet
(www.sverigesbryggerier.se; SKOP 2007).
Syftet med den här rapporten är att klarlägga klimatpåverkan av buteljerat vatten och att sätta
det i relation till andra typer av livsmedel. Med utgångspunkt i befintlig statistik beräknas de
koldioxidutsläpp som kan härledas till konsumtion av buteljerat vatten på flaska och andra
typer av livsmedel. Att beräkna växthusgasutsläpp förknippade med produktion, transport och
konsumtion av en vara är en mycket komplex uppgift. Statistiken som presenteras i den här
rapporten baseras på beräkningar från Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI 2007).
Beräkningarna från FOI bygger på ett livscykelperspektiv på varor, vilket innebär att
koldioxidberäkningarna baseras på produktion, transport, försäljning samt avfallshantering.
Denna statistik har kombinerats med statistik från SCB över försäljning och genomsnittspriser
på livsmedel. Siffrorna ska betraktas som uppskattningar och inte som exakta mått på de
koldioxidutsläpp som kan förknippas med varan. Intentionen med denna studie är att ge en
övergripande bild av olika livsmedels klimatpåverkan snarare än att skatta den exakta
mängden koldioxidutsläpp från en specifik produkt.
Resultaten från studien visar att det finns ett behov av att balansera den senaste tidens debatt
kring klimatpåverkan av buteljerat vatten. För det första indikerar resultaten att det är
missvisande att enbart se flaskvatten som ett substitut till kranvatten. För det andra finns det
många andra val som konsumenten kan göra i livsmedelsbutiken som har långt större effekt
på utsläppen av koldioxid. Resultaten i den här studien visar exempelvis att en konsument
som väljer att köpa ett kilo fläskfilé istället för ett kilo oxfilé minskar sina utsläpp av
koldioxid med tio kilo, medan konsumenten som väljer att konsumera en liter kranvatten
istället för en liter buteljerat vatten på flaska minskar sina koldioxidutsläpp med endast 0,8
kilo.
Rapporten inleds med en introduktion av klimatförändringarna och av hur Sveriges utsläpp av
växthusgaser har utvecklats över tiden. I avsnitt tre redovisas resultaten från en studie av hur
svenskarnas attityder till buteljerat kranvatten påverkats av debatten kring flaskvattnets
5
klimatpåverkan samt statistik över svenskarnas dryckeskonsumtion. I det fjärde avsnittet
jämförs olika dryckers klimatpåverkan, medan avsnitt fem presenterar de olika val som
konsumenten kan göra i livsmedelsbutiken för att minska utsläppen av koldioxid presenteras.
Beräkningar av hur mycket konsumenten skulle behöva betala i klimatkompensation för att
göra sin konsumtion av olika typer av livsmedel klimatneutral redovisas i det sjätte avsnittet.
Avslutningsvis diskuteras de slutsatser som kan dras utifrån rapporten.
6
2. Klimatförändringar
Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet i negativ bemärkelse och vi går en allt
varmare värld till mötes. Temperaturökningen märks av redan nu i form av mindre nederbörd
på redan torra platser och kraftigare översvämningar på platser som tidigare hade mycket
nederbörd. Vi befinner oss nu i en period där vi måste minska våra utsläpp. I Sverige har vi
kommit långt – landets utsläpp av växthusgaser är bland de lägsta i världen.
Människans påverkan på klimatet har länge varit omdebatterad. Vissa forskare menar att
klimatet förändras i cykler och att människans utsläpp av växthusgaser inte påskyndar
klimatförändringarna. På senare tid har emellertid allt fler forskare ställt sig bakom det faktum
att klimatförändringarna beror på människans utsläpp av växthusgaser och att det är ett stort
problem som kommer att drabba oss alla. Med stor sannolikhet kommer människans utsläpp
leda till att jorden blir allt varmare under de kommande hundra åren, vilket i sin tur kan leda
till allvarliga störningar i det samspel mellan hav och land, nederbörd, vindar och
havsströmmar som bildar jordens klimat (IPCC 2007).
Sedan 1996 har Sveriges utsläpp av växthusgaser haft en neråtgående trend, vilket framgår av
diagram 2.1. Mellan 2005 och 2006 minskade utsläppen med 1,2 miljoner ton.
Diagram 2.1 Utsläpp av växthusgaser, 1990-2006
80 000
78 000
76 000
74 000
72 000
70 000
68 000
66 000
64 000
62 000
60 000
05
04
03
02
01
00
99
98
97
96
95
94
93
92
91
06
20
20
20
20
20
20
20
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
90
58 000
Källa: Naturvårdsverket
7
Utsläppen har varierat mellan åren och 1996 hade landet en utsläppstopp av växthusgaser på
77,3 miljoner ton. Svängningarna mellan åren beror till stor del på variation i nederbörd och
temperatur samt även den rådande konjunkturen.
Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser har gått hand i hand i många industrialiserade
länder. Sverige, däremot, är ett av få länder där sambandet inte stämmer. Sedan 1993 har
Sveriges BNP ökat med omkring 50 procent samtidigt som utsläppen av växthusgaser har
minskat med närmare 9 procent. Den positiva utsläppsutvecklingen kommer till följd av
minskad energiförbrukning och ökad användning av förnybara bränslen. Övergång från olja
till biobränslen i produktionen av fjärrvärme har i sin tur bidragit till utsläppsminskningar från
bostäder, jordbruk samt avfallssektorn (www.naturvardsverket.se).
Diagram 2.2 Förändring i BNP och utsläpp av växthusgaser (1 000 ton), 1993-2006,
index 1993=100
160
150
140
130
120
110
100
90
80
70
60
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Källa: Naturvårdsverket och SCB
BNP
VÄXTHUSGASER
Det finns olika typer av växthusgaser och de som ingår i utsläppsstatistiken är koldioxid,
metan, lustgas samt fluorerade gaser. Koldioxid som kommer från användningen av fossila
bränslen står för hela 80 procent av de totala växthusgasutsläppen. År 2006 var Sveriges
utsläpp av koldioxid 51,5 miljoner ton, vilket innebar att varje person i genomsnitt släppte ut
5,7 ton koldioxid under året. Då syftet med denna studie är att utreda hur buteljerat vatten
påverkar klimatförändringarna har vi valt att enbart rikta fokus mot utsläppen av koldioxid
eftersom konsumtionen av buteljerat vatten kritiseras för just det.
8
3. Buteljerat vatten – klimatpåverkan, konsumentattityder och
försäljningsstatistik
Konsumtionen av buteljerat vatten bidrar till ökade koldioxidutsläpp, vilket är den främsta
anledningen till varför den utmålats som ett miljöhot. De utsläpp av koldioxid som flaskvatten
ger upphov till motsvarar emellertid endast 0,6 promille av en individs totala
koldioxidutsläpp per år. Miljödebatten kring konsumtionen av buteljerat vatten har det
senaste året fått konsumenterna att minska sina inköp av buteljerat vatten.
Den huvudsakliga anledningen till varför det argumenteras för att vi ska sluta dricka buteljerat
vatten är att konsumtionen påverkar klimatet negativt. Vatten på flaska ökar utsläppen av
växthusgaser och påskyndar klimatförändringarna. Under 2006 drack den svenska
befolkningen närmare 290 miljoner liter buteljerat vatten, vilket uppskattningsvis ledde till ett
totalt utsläpp på cirka 34 000 ton koldioxid (Konsumentföreningen Stockholm 2007). De
koldioxidutsläpp som konsumtionen av buteljerat vatten gav upphov till under 2006 motsvarar
omkring 3,7 kilo per konsument. Enligt beräkningar från Naturvårdsverket genererade varje
konsument i genomsnitt 5 700 kilo utsläpp av koldioxid under 2006. De utsläpp av koldioxid
som flaskvatten ger upphov till motsvarar därmed 0,6 promille av en individs totala
koldioxidutsläpp.
Konsumtionen
av
kolsyrat
vatten
påverkar
med
andra
ord
klimatförändringarna i en mycket liten omfattning.
Tabell 3.1 Konsumentattityder innan debatten kring flaskvattnets klimatpåverkan startade
Hur ofta brukade Du dricka vatten på flaska innan debatten startade? (%)
Varje eller nästan varje dag
11
Varje vecka
16
Varje månad
12
Mer sällan
31
Aldrig
29
Svar (antal)
Bortfall (antal)
Källa: SKOP 2007
990
22
9
Med syfte att undersöka om den uppmärksammade klimatdebatten kring försäljningen av
buteljerat vatten påverkat konsumenternas attityder genomförde SKOP, på uppdrag av
Konsumentföreningen Stockholm, en undersökning i oktober/november 2007 (SKOP 2007). I
undersökningen tillfrågades respondenterna om huruvida de uppmärksammat diskussionen
om buteljerat vattens klimatpåverkan. Enligt undersökningen uppgav 78 procent av
konsumenterna att de tagit del av debatten.
Konsumenterna tillfrågades sedan om hur ofta de brukade dricka vatten på flaska innan
debatten startade. Resultaten som redovisas i tabell 3.1 visar att omkring 70 procent av den
svenska befolkningen drack kolsyrat vatten innan debatten startade. Vidare svarade 27
procent av konsumenterna att de drack buteljerat vatten varje vecka eller oftare.
Tabell 3.2 Förändringar i konsumentattityder till följd av debatten kring flaskvattnets
inverkan på klimatet
Har vattendebatten påverkat Dig så att DU nu... (%)
Dricker mer vatten på flaska än tidigare
1
Dricker mindre vatten på flaska än tidigare
11
Dricker ungefär lika mycket vatten på flaska som tidigare
52
Helt har slutat dricka vatten på flaska
6
Drack inte vatten på flaska innan debatten startade
29
Svar (antal)
Bortfall (antal)
Källa: SKOP 2007
985
27
Av undersökningen framkom att debatten kring buteljerat vatten hade givit en effekt på
konsumenternas attityder. En av tjugo svenskar (6 procent) svarade att de helt slutat dricka
vatten på flaska, medan 11 procent uppgav att de minskat sin konsumtion på grund av
debatten. Totalt sett uppgav 17 procent av de tillfrågade personerna att de slutat helt eller
minskat sin konsumtion till följd av klimatdebatten. Detta innebär att det skett en
attitydförändring gentemot buteljerat vatten till följd av den uppmärksammade diskussionen.
10
Att
svenskarnas
attityd
gentemot
buteljerat
vatten
förändrats
bekräftas
av
försäljningsstatistiken som presenteras nedan.
Diagram 3.1 Total registrerad konsumtion av buteljerat vatten på flaska, miljoner liter,
år 1992-20071
350
300
250
200
150
100
50
06
05
04
03
02
01
00
07
20
20
20
20
20
20
20
99
97
96
95
94
93
98
20
19
19
19
19
19
19
19
19
92
0
Källa: Sveriges Bryggerier
Konsumtionen av buteljerat vatten har ökat stadigt under en lång period. År 2005 drack den
svenska befolkningen i genomsnitt 22,7 liter per person, vilket kan jämföras med 10,6 liter per
person år 1992. Mellan åren 1992 och 2005 ökade den totala konsumtionen av buteljerat
vatten med närmare 130 procent. Under år 2007 minskade emellertid Sveriges totala
konsumtion av flaskvatten med omkring 2 procent. Denna utveckling illustreras i diagram 3.1.
1
På grund av förändringar i inrapportering är statistiken för 2006 och 2007 inte jämförbar med tidigare år.
Statistiken för 2006 och 2007 är därför grönmarkerad.
11
Diagram 3.2 Fördelning av konsumtionen av buteljerat vatten på flaska, 2006
2%
39%
59%
Kols yrat neutralt vatten
Kols yrat s m aks att vatten
Ej kols yrat vatten
Källa: Sveriges Bryggerier
Diagram 3.2 visar att merparten (59 procent) av flaskvattnet som konsumeras i Sverige är
kolsyrat och smaksatt. Marknadsandelen för kolsyrat, men inte smaksatt vatten var 39 procent
år 2006 medan ej kolsyrat flaskvatten endast stod för två procent av konsumtionen.
12
4. Törstig – vad ska man välja?
Det kommer ständigt nya riktlinjer för vilka typer av varor som anses vara miljövänliga,
klimatsmarta och etiska. Den medvetne konsumenten ställs ständigt inför val mellan olika
produkter i livsmedelsbutiken och det kan vara svårt att veta vilket val som egentligen är det
rätta. I detta avsnitt diskuteras olika dryckers klimatpåverkan. Vilken dryck ska den
klimatsmarta konsumenten egentligen släcka törsten med?
Sverige har ett bra kranvatten och det är fullt möjligt hämta hela sitt vätskebehov direkt ur
kranen. Ur klimatsynpunkt är det bästa valet att endast dricka kranvatten då det leder till ett
mycket litet utsläpp av växthusgaser. Men för många konsumenter påverkar även andra
faktorer, såsom smak och tillgänglighet, valet av dryck.
Diagram 4.1 Olika dryckers koldioxidutsläpp i kilo per liter, 2007
6
4,8
CO2 kg/liter
5
4
2,8
3
2,0
2
1,1
0,8
1
0,0
E
AP
EL
SI
LÄ
N
TT
JU
Ö
IC
L
SK
JÖ
M
LÄ
LK
N
BU
TE
LJ
ER
KR
A
AT
N
V
VA
AT
TT
TE
EN
0
Källa: FOI, SCB och Sveriges Bryggerier
I diagram 4.1 presenteras hur stora koldioxidutsläpp som i genomsnitt krävs för konsumtionen
av olika typer av drycker. Diagrammet visar att det finns markanta skillnader i
klimatpåverkan mellan olika dryckesalternativ. Det bästa valet ur klimatsynpunkt är att dricka
kranvatten, en liter kranvatten leder till ett i stort sett obefintligt utsläpp av koldioxid. Om
konsumenten trots allt väljer att dricka något annat än kranvatten kommer valet av dryck att
13
ha betydelse för storleken på koldioxidutsläppet. Konsumtion av en liter buteljerat vatten
orsakar ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 0,8 kilo medan konsumtion av en liter mjölk
leder till ett koldioxidutsläpp på i genomsnitt 1,1 kilo. Av dryckerna i diagram 4.1 orsakar
konsumtionen av apelsinjuice störst utsläpp av koldioxid. En liter apelsinjuice leder i
genomsnitt till utsläpp av 4,8 kilo koldioxid.
Efter att ha studerat diagram 4.1 kan man fundera över varför just buteljerat vatten blivit
utpekat som ett stort miljöproblem. Den främsta anledningen är troligtvis att buteljerat vatten
kan ses som ett nära substitut till kranvatten. Buteljerat vatten på flaska har kommit att
betraktas som onödigt i en tid där vi vet att koldioxidutsläppen måste minskas kraftigt och när
vi i Sverige, till skillnad från i många andra länder, har ett kranvatten av god kvalitet. Ulf
Sonesson, forskare vid Institutet för Livsmedel och Bioteknik, anser att man bör utgå från en
varas funktion för att avgöra vilka varor som kan betraktas som substitut till varandra2. Olika
varor har olika funktioner och det är väldigt få livsmedel som enbart har en funktion.
Sonesson konstaterar att de primära funktionerna hos dryckerna i diagram 4.1 är att förse oss
med vätska och näring, men även att andra funktioner såsom smak och tillgänglighet är
viktiga.
När det gäller funktionen att förse oss med vätska är alla drycker i diagram 4.1 substitut till
varandra, medan det sett utifrån näringssynpunkt finns stora skillnader mellan dryckerna. Till
exempel innehåller ett glas mjölk proteiner och vitaminer, apelsinjuice innehåller tillskott av
c-vitamin och läsk innehåller energi i form av socker. Kranvatten och buteljerat vatten
innehåller inte alltid tillskott av näringsämnen.
2
Intervju med Ulf Sonesson, 080616.
14
5. Konsumentens klimatsmarta val
Alla aktörer i kedjan, från första producent till slutlig konsument, måste hjälpa till för att
bidra till en långsiktigt hållbar livsmedelskonsumtion. Merparten av konsumenterna vill göra
val som är bra för miljön, men det är inte alltid lätt att veta vilka val som är klimatsmarta.
Som konsument är det svårt att veta hur man ska tänka och vad man ska köpa för att i så liten
utsträckning som möjligt bidra till klimatförändringarna.
Dagens konsumenter försöker att handla klimatsmart och medvetenheten kring matens klimatpåverkan har blivit större. Många konsumenter anser att de bidrar på ett positivt sätt genom att
handla ekologiska varor, handla mat efter säsong och köpa varor som är lokalt producerade.
Många gånger tänker konsumenten rätt, men detta är även ett tydligt exempel på bristfällig
information som leder till konsumtionsbeslut som inte alltid är klimatsmarta. Utifrån
klimatsynpunkt är exempelvis en lokal svensk marknad för grönsaker inte alltid bättre än
grönsaker som odlats i Spanien. Grönsaker som produceras i Sverige med hjälp av
oljeuppvärmning leder till större utsläpp av koldioxid än de grönsaker som transporteras från
Spanien till Sverige.
Ett annat problem som kommit att uppmärksammats mycket är odling av grönsaker på
mulljordar. Mer än en fjärdedel av jordbrukens utsläpp av växthusgaser kan härledas till
odlingen på mulljordar. Trots det säljs grönsaker som är odlade på mulljordar som KRAVprodukter. En hektar mulljord ger varje år ifrån sig lika mycket växthusgaser som en bil som
körs i tio år. Enligt Johan Ceije, regelutvecklare på KRAV, är det som en svensk motsvarighet
till regnskogsskövling. Johan Ceije menar å andra sidan att ett förbud mot odling på
mulljordar skulle slå hårt mot KRAV-odlare (SVT 2007).
Med hänsyn tagen till att både producenter och miljöorganisationer är oense om hur olika
varor ska märkas och vad som egentligen är bäst att konsumera utifrån klimatsynpunkt, är det
inte heller konstigt att konsumenterna har begränsad kunskap om vilka varor som är
klimatsmarta. Den senaste tidens uppmärksammade debatt kring flaskvattnets negativa
klimatpåverkan har bidragit till en attitydförändring och ett förändrat konsumtionsmönster hos
konsumenterna, vilket är förståeligt. Sverige befinner sig i en situation där koldioxidutsläppen
måste minskas, något som konsumenterna kan bidra till genom att, enligt vattendebatten,
minska konsumtionen av buteljerat vatten. Att som konsument minska sin konsumtion av
15
flaskvatten är en förhållandevis enkel åtgärd, men det är långt ifrån det som leder till den
största minskningen av koldioxidutsläppen. I diagram 5.1 nedan följer en presentation av ett
antal val som är bra respektive dåliga ur klimatsynpunkt.
Diagram 5.1 Klimatsmarta val för konsumenten
Dåligt klimatval
Bra klimatval
Potatis 1 kg
Spagetti 1 kg
10
Kranvatten 1 l
Buteljerat vatten 1 l
9
Buteljerat vatten 1 l
Mjölk 1 l
8
Kycklingfilé 200 g
Tonfisk i vatten 200 g
7
Falukorv 1 kg
Kassler 1 kg
6
Vitkål 1 kg
Tomater 1 kg
5
Buteljerat vatten 1 l
Apelsinjuice 1 l
4
Äpplen 1 kg
Bananer 1 kg
3
Laxfilé 400 g
Torskfilé 400 g
2
Fläskfilé 1 kg
Oxfilé 1 kg
1
0
2
Källa: FOI och SCB
4
6
8
10
12
14
16
18
Koldioxidutsläpp per vara
Som synes finns det många olika sätt för konsumenten att påverka hur mycket utsläpp av
koldioxid som den egna livsmedelskonsumtionen ger upphov till. Konsumtionen av ett kilo
oxfilé bidrar i genomsnitt till så mycket som 16,2 kilo utsläpp av koldioxid. Om konsumenten
istället väljer att handla ett kilo fläskfilé minskar utsläppen av koldioxid i genomsnitt med tio
kilo. De animaliska livsmedlen orsakar stora utsläpp av koldioxid och valet mellan olika typer
av kött påverkar med andra ord klimatet i hög grad. Konsumtionen av en liter buteljerat vatten
leder till ett utsläpp på 0,8 kilo koldioxid, medan kranvatten i samma mängd leder till i stort
sett obefintliga utsläpp. Genom att byta ut buteljerat vatten mot kranvatten minskar således
konsumentens utsläpp av koldioxid med 0,8 kilo.
För att ytterligare påvisa att olika livsmedel påverkar klimatet i olika hög grad och att
konsumentens val av produkt är av vikt redovisas skillnaderna i koldioxidutsläpp mellan olika
produkter i tabell 5.1 nedan. Konsumtionen av vatten på flaska har en negativ inverkan på
16
miljön, men som synes finns det många andra val i livsmedelsbutiken som konsumenten kan
göra som ger långt större effekt.
Tabell 5.1 Skillnaden mellan en bra och en dålig varukorg
Konsumentens smarta klimatval
Fläskfilé
Laxfilé
Äpplen
Buteljerat vatten
Vitkål
Falukorv
Kycklingfilé
Potatis
istället för
istället för
istället för
istället för
istället för
istället för
istället för
istället för
Minskat koldioxidutsläpp
Oxfilé
Torskfilé
Bananer
Apelsinjuice
Tomater
Kassler
Tonfisk i vatten
Spagetti
Total besparing:
10 kilo
4,9 kilo
5,7 kilo
4,0 kilo
3,6 kilo
2,1 kilo
1,2 kilo
0,5 kilo
32,1 kilo
Källa: FOI, SCB och Sveriges Bryggerier
Genom att endast välja klimatsmarta produkter framför de produkter som är dåliga klimatval
kan konsumenten minska sina koldioxidutsläpp med 32,1 kilo. Den klimatsmarta varukorgen
reducerar konsumentens egna utsläpp av koldioxid med i genomsnitt 0,6 procent. Genom att
välja ett kilo falukorv framför ett kilo kassler, ett kilo äpplen framför ett kilo bananer eller en
liter
buteljerat
vatten
framför
en
liter
apelsinjuice
kan
konsumenten
minska
livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan. För att i största möjliga mån minska utsläppen av
koldioxid från konsumtionen av olika varor handlar det emellertid inte om att alla
konsumenter måste bli vegetarianer, sluta äta grönsaker eller enbart dricka kranvatten. Det
handlar snarare om att vissa livsmedel i större utsträckning bidrar till klimatförändringarna
och att det finns en hel del val som konsumenten kan göra som verkligen minskar utsläppen
av koldioxid.
17
6. Klimatkompensation
Den senaste tidens uppmärksamhet kring växthuseffekten har fått många, både företag och
privatpersoner, att börja fundera över vad man kan göra för att kompensera för de egna
koldioxidutsläppen. Det har arbetats fram ett flertal olika system där man kompenserar för
sina koldioxidutsläpp genom att betala en extra kostnad som investeras i till exempel
förnyelsebar energi. I det här avsnittet tittar vi närmare på hur mycket det skulle kosta för
konsumenten att klimatkompensera för sin konsumtion av olika typer av varor.
I den pågående klimatdebatten har flygtrafiken fått stor uppmärksamhet och flygresorna
beskrivs som en stor miljöbov. Flera flygbolag och resebyråer har därför legat i framkant med
att erbjuda konsumenten att klimatkompensera för sin resa. Resenären ges möjlighet att betala
en frivillig avgift utöver biljettpriset för att kompensera för motsvarande mängd
koldioxidutsläpp som flygresan förorsakat. Avgiften används sedan till att göra resan
klimatneutral genom att den investeras i exempelvis förnyelsebar energi eller trädplantering.
Det dyker upp fler och fler aktörer, både kommersiella och ideella, som arbetar med att hjälpa
företag och privatpersoner att kompensera för sina koldioxidutsläpp. Exempelvis erbjuder
SAS sina kunder att betala en avgift för att klimatkompensera för resan, en avgift som
resenärerna betalar direkt till en professionell aktör.
Det finns ännu inget generellt system för hur utsläpp av koldioxid ska prissättas och
avgifterna kan därför skilja sig mycket mellan olika aktörer. I korthet finns det två typer av
klimatkompensation. Den ena typen bygger på att man, för att kompensera för sina
koldioxidutsläpp, betalar en avgift som sedan används för investeringar i förnyelsebar energi
eller trädplanteringar, oftast i utvecklingsländer. Den andra typen innebär att man för att
kompensera för sina koldioxidutsläpp köper utsläppsrätter i EU:s handelssystem. EU:s
handelssystem för utsläppsrätter bygger på marknadsekonomiska principer, där utbud och
efterfrågan avgör priset. Systemet omfattar företag med stora koldioxidutsläpp och för att få
släppa ut ett ton koldioxid måste företaget inneha en utsläppsrätt. På marknaden finns ett
begränsat antal utsläppsrätter och det finns ett absolut tak för hur stora utsläppen får bli. En
privatperson som köper en utsläppsrätt drar undan denna från marknaden och taket för
utsläppen sänks därmed. I genomsnitt släpper vi svenskar ut 5,7 ton koldioxid per år.
Kostnaden för att klimatkompensera detta utsläpp hamnar mellan 630 kronor och 2 450
18
kronor beroende på vilken aktör och typ av klimatkompensation man väljer att använda sig av
(www.klimatfakta.com).
Internationellt finns mängder med aktörer som erbjuder tjänsten klimatkompensation. I
Sverige finns ännu bara ett mindre antal aktörer som säljer denna tjänst. En av de mest
etablerade är Svenska Naturskyddsföreningen som säljer utsläppsrätter från EU:s
handelssystem och där en utsläppsrätt för ett ton koldioxid kostar 450 kronor. För att illustrera
klimatpåverkan från olika typer av varor har vi beräknat kostnaden för konsumenten att
klimatkompensera
sin
konsumtion
genom
att
köpa
utsläppsrätter
från
Svenska
Naturskyddsföreningen. Beräkningarna redovisas i tabell 6.1.
Tabell 6.1 Klimatkompensation kr/vara
Vara
Potatis1 kg
Vitkål 1 kg
Buteljerat vatten 50 cl
Hårt bröd 550 g
Ägg 6-pack
Spagetti, 1 kg
Kaffe 500 g
Äpplen 1 kg
Läsk, 50 cl
Mjölk 1 l
Schampo 200 ml
Falukorv 1 kg
Öl klass II 4-pack 50 cl
Köttfärs 1 kg
Inlagd sill, 550 g
Apelsiner 1 kg
Tomater 1 kg
Apelsinjuice 1 l
Bananer 1 kg
Torskfilé 400 g
Oxfilé 1 kg
Klimatkompensation kr/vara
0,10 kr
0,14 kr
0,17 kr
0,22 kr
0,30 kr
0,33 kr
0,39 kr
0,45 kr
0,45 kr
0,50 kr
0,58 kr
0,61 kr
0,64 kr
1,24 kr
1,27 kr
1,38 kr
1,74 kr
2,15 kr
3,01 kr
3,67 kr
7,30 kr
Källa: FOI, SCB och Sveriges Bryggerier
För att klimatkompensera konsumtion av 50 centiliter buteljerat vatten måste konsumenten
köpa utsläppsrätter för 0,17 kronor, vilket redovisas i tabell 6.1. Det livsmedel som kräver
högst klimatkompensation är ett kilo oxfilé. För att göra konsumtion av ett kilo oxfilé
klimatneutral behöver konsumenten köpa utsläppsrätter för drygt sju kronor. Som synes i
tabell 6.1 kräver konsumtion av animaliska produkter samt vissa frukter och grönsaker en
19
relativt hög klimatkompensation, medan konsumtionen av potatis, vitkål, buteljerat vatten och
hårt bröd kräver en relativt låg klimatkompensation.
I tabell 6.2 presenteras hur
mycket
genomsnittssvensken måste betala för att
klimatkompensera för sin årskonsumtion av olika varor3. Beräkningarna baseras på SCB:s
livsmedelsförsäljningsstatistik där svenskarnas totala årskonsumtion av olika typer av varor
redovisas.
Tabell 6.2 Klimatkompensation för genomsnittssvenskens årskonsumtion4 av olika varor
Vara
Klimatkompensation kr/årskonsumtion
Vitkål
Hårt bröd och knäckebröd
Potatis
Ris
Äpplen
Ägg
Buteljerat vatten
Pasta
Öl, klass 1 och 2
Apelsiner
Kaffe
Fläskkött
Kyckling och övrig fågel
Nötkött
Tomater
Bananer
Mjölk
Juice och saft
0,11 kr
1,63 kr
1,87 kr
2,70 kr
3,02 kr
3,30 kr
3,47 kr
4,67 kr
5,10 kr
6,06 kr
6,08 kr
6,65 kr
6,94 kr
9,53 kr
13,77 kr
30,68 kr
36,00 kr
61,24 kr
Källa: FOI, SCB och Sveriges Bryggerier
Vilka varor som kräver stor klimatkompensation beror dels på hur mycket av varan vi i
genomsnitt
konsumerar
och
dels
på
hur
stora
koldioxidutsläpp
varan
orsakar.
Genomsnittssvensken skulle behöva köpa utsläppsrätter för drygt 60 kronor för att
kompensera för sin konsumtion av juice och saft, medan det kostar drygt 30 kronor att
kompensera för den genomsnittliga årskonsumtionen av bananer. Av produkterna i tabell 6.2
3
Tabell 6.1 och 6.2 innehåller olika typer av varor på grund av att tabell 6.2. bygger på SCB:s
livsmedelsförsäljningsstatistik. Livsmedelsförsäljningsstatistiken finns inte alltid nedbruten på varunivå utan
redovisas endast på delkategorier så som nötkött och fläskkött.
4
I livsmedelsförsäljningsstatistiken från SCB finns endast statistik för total försäljning av läsk och buteljerat
vatten. För att beräkna årskonsumtionen av buteljerat vatten har därför totalsiffran för läsk och buteljerat vatten
viktats efter försäljningsstatistik från Sveriges Bryggerier.
20
behöver vi betala minst för att kompensera för vår konsumtion av vitkål. Detta är en
kombination av att vi äter relativt lite vitkål samtidigt som vitkål är en produkt som orsakar
relativt små utsläpp av koldioxid. För att klimatkompensera konsumtion av buteljerat vatten
behöver genomsnittskonsumenten betala drygt 3 kronor.
21
7. Avslutande diskussion
Slutsatsen från denna studie är att den intensiva miljödebatten kring buteljerat vatten är
svårförstålig med tanke på att konsumtionen av buteljerat vatten endast har en marginell
inverkan på miljön. I butiken finns det dessutom en mängd andra val som konsumenten kan
göra för att minska koldioxidutsläppen mer. Det finns tydliga indikationer på att
miljödebatten kring buteljerat vatten har påverkat försäljningen negativt. Detta tyder på att
konsumenten vill göra klimatsmarta val. Därmed finns det ett behov av att utöka
ansträngningarna för att medvetengöra konsumenten om vad som faktiskt är ett klimatsmart
alternativ.
Under den senaste tiden har det förts en intensiv debatt kring konsumtion av buteljerat vatten.
I debatten utmålas konsumtionen av buteljerat vatten som ett miljöhot eftersom konsumenten
kan byta från flaskvatten till kranvatten och därigenom minska mängden koldioxidutsläpp.
Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning konsumtionen av
buteljerat vatten påverkar koldioxidutsläppen och att sätta utsläppen från buteljerat vatten i
relation till koldioxidutsläppen från andra typer av livsmedel. Resultaten från studien visar att
koldioxidutsläppen från buteljerat vatten på flaska är marginella och att klimatvinsterna med
att byta från flaskvatten till kranvatten därmed är små. Det visar sig dessutom att det finns en
mängd andra val som konsumenten kan göra i butiken som har en mycket större
klimatpåverkan.
Debatten om det buteljerade vattnets inverkan på miljön verkar också ha en negativ effekt på
försäljningen och det finns indikationer på att konsumenter väljer bort det buteljerade vattnet
till förmån för kranvattnet på grund av den debatt som förts i media. Detta tyder på att
konsumenter vill göra ett klimatsmart val. Problemet är att det idag inte finns lättillgänglig
information för konsumenterna om vad som faktiskt är ett klimatsmart val. Konsumenten
agerar därför utifrån ofullständig information som till exempel framkommit genom en debatt i
media. I en tid när många konsumenter vill göra någonting som är rätt för miljön, men kanske
inte hinner och orkar göra allting, kan detta leda till att enskilda produkter drabbas hårt av
miljödebatten trots att de har en marginell effekt på miljön. Det finns därmed ett behov att
22
utöka ansträngningarna för att medvetengöra konsumenten om vad som faktiskt är ett
klimatsmart alternativ.
I denna studie har vi jämfört de genomsnittliga koldioxidutsläppen för olika typer av
varugrupper. Det finns dock även en stor variation inom produktgrupperna. Svenska tomater
kan till exempel släppa ut mer koldioxid än spanska tomater på grund av oljeuppvärmning,
medan konsumtionen av vanliga morrötter kan släppa ut mindre koldioxid än KRAV-märkta
morötter. Det behövs även mer information om detta för att konsumenten på allvar ska kunna
bidra till en bättre miljö genom sitt konsumtionsbeslut.
I Sverige har det under lång tid pågått en diskussion om klimatmärkning. Producenter och
miljöorganisationer är emellertid oense om vilken typ av märkning som ska användas. Vissa
menar att det är upp till producenter och återförsäljare att komma fram till hur man ska
klimatmärka olika livsmedel, medan andra anser att det är naivt att tro att marknaden själv ska
kunna utforma klimatmärkningen. Det behövs helt enkelt övergripande bestämmelser. Man är
dock enade om det faktum att allt för många märkningar riskerar att trötta ut konsumenterna.
Faktum kvarstår dock att konsumenterna gör sina konsumtionsbeslut utifrån den information
som finns lättillgänglig – trots att den kan vara missvisande – och att det därmed finns ett
behov av bättre information. Det behövs också mer kunskap om hur konsumenterna
värdesätter en klimatmärkning av livsmedel och på vilket sätt en sådan märkning påverkar
konsumentens beteende i butiken.
23
Referenslista
FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) (2007), Energi- och koldioxidintensiteter för 319
varor och tjänster
Intervju med Ulf Sonesson, forskare vid Institutet för Livsmedel och Bioteknik, 080616
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) (2007), Impacts, Adaptation and
Vulnerability
Konsumentföreningen Stockholm (2007), Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av
buteljerat vatten i Sverige
SCB (Statistiska centralbyrån) (2007), Livsmedelsförsäljningsstatistik 2006
SKOP (2007), Rapport till Konsumnetföreningen Stockholm om Buteljerat vatten
SVT (Sveriges Television) (2008), Mat för planeten, 18 maj SVT 2
www.sverigesbryggerier.se 080626
www.klimatfakta.se 080626
www.naturvardsverket.se 080626
24
Download
Random flashcards
Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards