Psykiatri - Psykiatria
SÄKER LÄKEMEDELSBEHANDLING
I VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT
1
Godkänd av arbetsgruppen för säker läkemedelsbehandling
Vasa 30.1.2012
2
INNEHÅLL
TILL LÄSAREN ........................................................................................4
BAKGRUND............................................................................................5
PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING ................................................6
1 Innehåll och förfaringssätt för läkemedelsbehandling.................6
2 Tryggande och upprätthållande av kunskaperna om läkemedelsbehandling.......................................6
3 Personalens ansvar, skyldigheter och arbetsfördelning...............11
4 Tillståndspraxis..............................................................................14
4.1 Legitimerad yrkesperson inom hälso- och sjukvården
utbildad i läkemedelsbehandling............................................14
4.2 Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
med skyddad yrkesbeteckning och som utbildats
i läkemedelsbehandling...........................................................17
5 LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING..........................................................19
5.1 Läkemedelsurval......................................................................19
5.2 Beställning och distribution av läkemedel.............................22
5.3 Förvaring av läkemedel, nödvändiga utrymmen
och uppföljning av omständigheterna....................................28
5.4 Tillverkning av läkemedel och iordningställande
av läkemedel för bruk..............................................................29
5.5 Återlämning, kompensation och
förstöring av läkemedel...........................................................30
5.6 Farmaceutisk information.......................................................32
5.7 Farmaceutisk handledning och rådgivning.............................32
5.8 Avdelningsfarmaci....................................................................34
6 Distribuering och administrering av läkemedel...........................34
7 Informering och rådgivning åt patienter......................................40
8 Bedömning av läkemedelsbehandlingens effekter.......................42
9 Dokumentering och informationsutbyte......................................42
10 Uppföljnings- och responssystem ................................................43
3
TILL LÄSAREN
År 2005 utgav social- och hälsovårdsministeriet en nationell handbok om genomförande av läkemedelsbehandling inom social- och hälsovården i syfte att främja en
säker läkemedelsbehandling. Avsikten med handboken om säker läkemedelsbehandling var att harmonisera principerna för läkemedelsbehandlingen och förtydliga ansvarsfördelningen beträffande läkemedelsbehandlingen samt fastställa de minimikrav som ska uppfyllas vid alla enheter som genomför läkemedelsbehandling.
Enligt handboken ska alla verksamhets- och/eller ansvarsenheter som genomför läkemedelsbehandling uppgöra en plan för läkemedelsbehandling. Ansvaret för att
en plan för läkemedelsbehandling uppgörs, verkställs och uppföljs ligger på ledningen för enheterna inom social- och hälsovården. På regional nivå koordineras
det arbete som anknyter till uppgörandet av planen av sjukvårdsdistrikt och hälsovårdsdistrikt. Tillsynen av uppgörandet och verkställandet av planen handhas av
regionförvaltningsverket.
För ovannämnda uppgift har Vasa sjukvårdsdistrikt (VSVD) tillsatt en arbetsgrupp
för säker läkemedelsbehandling med uppgift att upprätthålla, uppdatera och utveckla främjandet av en säker läkemedelsbehandling, men även att bistå tillämpningen av planen i Vasa sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktet har en egen handbok
för säker läkemedelsbehandling, där förverkligandet av riktlinjerna i den nationella
handboken beskrivs precisare på distriktsnivå. Sjukvårdsdistriktets handbok uppdateras med två års mellanrum, och aktuella angelägenheter finns dokumenterade på
webben. Förutom handboken har sjukvårdsdistriktet även ett tvåårigt handlingsprogram för säker läkemedelsbehandling som används för att aktivera verksamhetsutvecklingen och främja utvärderingen av verksamheten.
Arbetsgruppen för säker läkemedelsbehandling:
administrativ överskötareavdelningsskötare, med.
akutpoliklinikiens överläkareavdelningsskötare, oper.
överläkare i barnsjukdomar
avdelningsskötare, psyk.
överläkare från med. klinikgruppen
personalrepresentant
med. klinikgruppens överskötare
kvalitetschef
apotekare
Sakkunniga i arbetsgruppen:
undervisningsöverskötare
avdelningsfarmaceut
provisor
4
BAKGRUND
Planen för läkemedelsbehandling är ett praktiskt redskap som enheter kan använda
vid planering och hantering av frågor som berör läkemedelsbehandling. Detaljerade
anvisningar om innehållet i planen för läkemedelsbehandling finns i Social- och hälsovårdsministeriets handbok 2007:15: Säker läkemedelsbehandling. Nationell handbok för genomförande av läkemedelsbehandling inom social- och hälsovården.
Respektive ansvarsenhet ska årligen uppdatera planen för läkemedelsbehandling
och spara den på Vasa centralsjukhus extranetsidor (centralsjukhuset - patientsäkerhet – säker läkemedelsbehandling – ansvarsenhetens läkemedelsbehandlingsplan).
Planen för läkemedelsbehandling, delområden:
1.
2.
Innehåll och förfaringssätt för läkemedelsbehandling
Tryggande och upprätthållande av kunskaperna om
läkemedelsbehandling
3. Personalens ansvar, skyldigheter och arbetsfördelning
4. Tillståndspraxis
5. Läkemedelsförsörjning
6. Distribuering och administrering av läkemedel
7. Informering och rådgivning av patienter
8. Bedömning av läkemedelsbehandlingens effekter
9. Dokumentering och informationsförmedling
10. Uppföljnings- och responssystem
Tyngdpunktsområden för säker läkemedelsbehandling
Tyngdpunktsområdena finns dokumenterade i det separata handlingsprogrammet
för säker läkemedelsbehandling. Med hjälp av programmet styrs och uppföljs utvecklandet av läkemedelsbehandlingen. För att främja en säker läkemedelsbehandling på
Vasa centralsjukhus har man kommit överens om flera olika verksamhetssätt. De
gemensamma verksamhetssätten beskrivs i organisationens verksamhetshandbok
samt delvis på centralsjukhusets webbsidor.
5
PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING
1 INNEHÅLL OCH FÖRFARINGSSÄTT FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING
Vid varje arbetsenhet ska innehållet och förfaringssätten för läkemedelsbehandling
finnas dokumenterade i planen för läkemedelsbehandling och uppdateras om det
sker förändringar i dessa. I Vasa sjukvårdsdistrikt beslutar den medicinska ledningen och vårdarbetsledningen vid verksamhetsenheten, utgående från verksamheten
inom det egna ansvarsområdet, i vilken omfattning respektive verksamhetsnivå ska
uppgöra en plan för läkemedelsbehandling. Likadana ansvarsenheter kan med tillstånd av ledningen utarbeta en gemensam plan. Omfattningen och förverkligandet
beror på verksamhetens natur och de krav som ställs på läkemedelsbehandlingen vid
respektive ansvarsenhet.
Processerna i anknytning till läkemedelsbehandling och riskerna förknippade med
processen ska beskrivas på ansvarsenhetsnivå. Dessutom ska både processen och
riskerna utvärderas årligen. De punkter som bör utvecklas i den ansvarsenhetsvisa
läkemedelsbehandlingsprocessen ska dokumenteras i planen, men dessutom bör
man årligen uppfölja hur de har omsatts i praktiken. Utöver ansvarsenhetens egna
utvecklingsmål ska verksamheten på ansvarsenheten bedrivas utgående från riktlinjerna i handlingsprogrammet för säker läkemedelsbehandling, och även utvärderas
årligen utgående från dessa.
Vasa centralsjukhus processbeskrivning av en säker läkemedelsbehandling finns dokumenterad som bilaga och dessutom i verksamhetshandboken. Processen vid varje
enhet ska motsvara och iaktta Vasa centralsjukhus process för säker läkemedelsbehandling samt de risker och skydd som beskrivs i ifrågavarande process.
2 TRYGGANDE OCH UPPRÄTTHÅLLANDE AV KUNSKAPERNA OM
LÄKEMEDELSBEHANDLING
Personal som genomför läkemedelsbehandling ska förstå den betydelse som läkemedelsbehandlingen har för hela vårdhelheten, men även förstå läkemedelsbehandlingens hela förlopp: det vill säga varför läkemedel administreras, vilka läkemedel, hur
mycket samt hur och vilken administreringsväg ska användas, ända till bedömningen av verkningarna av läkemedelsbehandlingen. Enbart tekniskt kunnande räcker
inte, utan genomförandet av läkemedelsbehandling förutsätter att personen behärskar
den juridisketiska, farmakologiska, fysiologiska och patofysiologiska kunskapsbasen
6
Personal som genomför läkemedelsbehandling:
Förstå den betydelse som läkemedelsbehandlingen har för hela vårdhelheten
Känner till:
> vårdens verkningar
> hantering av läkemedel
> expediering av läkemedel
> anskaffning av läkemedel
> förvaring av läkemedel
> förstöring av läkemedel
Ansvarar för utvärderingen av
det egna fortbildningsbehovet
Förstå läkemedelsbehandlingens
hela förlopp:
> varför läkemedel administreras
> vilka läkemedel som ges
> hur mycket läkemedel som ges
> hur läkemedel som ges
> vilken administreringsväg ska
användas
> bedömningen av verkningarna av läkemedelsbehandlingen
Ska med fem års mellanrum revidera sitt
tillstånd i läkemedelsbehandling med
godkänt resultat
Är skyldig att delta i
fortbildning
Är skyldig att se till att
hon/han har ett giltigt
tillstånd
Är skyldig att kontinuerligt upprätthålla sin yrkeskunskap
Personer som har varit frånvarande från arbetslivet i tre
år eller längre är skyldiga att
utföra tentamen på nytt
FIGUR 1.
Krav och skyldigheter för personal som genomför läkemedelsbehandling
samt läkemedelsräkning. Dessutom måste den som genomför läkemedelsbehandling känna till sådant som ansluter sig till vårdens verkningar, hantering, expediering, anskaffning, förvaring och förstöring av läkemedel.
Det kunnande som krävs vid läkemedelsbehandling på respektive ansvarsenhet bör
kartläggas, dessutom bör utbildningsbehovet bedömas och kunnandet upprätthållas, förbättras och följas upp enligt bestämmelserna om fortbildning för hälsovårdspersonal och den riksomfattande rekommendationen (Social- och hälsovårdsministeriet 2004).
Anställda som genomför läkemedelsbehandling är skyldiga att kontinuerligt upprätthålla sin yrkeskunskap och delta i fortbildning och annan tilläggsutbildning som
arbetsgivaren ordnar. Ansvaret för ordnande och finansiering av fortbildning ligger
i huvudsak på arbetsgivaren. Den anställda ansvarar för utvärderingen av det egna
fortbildningsbehovet samt för deltagandet i fortbildning som gagnar det egna arbetet och den egna organisationen.
7
Personalens färdigheter att delta i läkemedelsbehandling, behov av fortbildning och
deltagande i utbildning följs upp med hjälp av verksamhetsenhetens utbildningsregister och andra uppföljningssystem. Läkemedelsbehandling inkluderas, vid sidan
om bedömningen av annat yrkeskunnande och utvecklingen av yrkeskompetensen,
i det medarbetarsamtal som årligen förs tillsammans med den närmaste förmannen,
vilket betyder att registeruppgifterna kan användas som stöd för medarbetarsamtalet.
I ansvarsenhetens introduktionsplan antecknas de mål som gäller för läkemedelsbehandling samt de mål som nyanställda och studerande ska behärska. Under introduktionsperioden ska förmannen på ansvarsenheten eller den person som ansvarar
för introduktionen säkerställa att den anställda under sin grundutbildning har förvärvat den kunskap som fordras för att genomföra läkemedelsbehandling. På ansvarsenheten fås närmare anvisningar hur sådan kompetens som förvärvats under
grundutbildningen och som är viktig med tanke på läkemedelsbehandlingens svårighetsgrad och behov vid enheten ska testas. När introduktionsperioden är över ska
ansvarsenhetens förman kontrollera att den anställda skaffat fullgoda kunskaper
om läkemedelsbehandlingen på enheten och behärskar de introduktionsmål som
ställts upp för läkemedelsbehandling.
De förutsättningar som på basis av nuvarande utbildningskrav krävs av personer
som deltar i läkemedelsbehandling samt den tilläggsutbildning som krävs i Vasa
sjukvårdsdistrikt har presenterats i tabell 1. Vasa centralsjukhus ordnar en webbaserad utbildning i läkemedelsbehandling (LOVe) för legitimerade yrkespersoner inom
hälso- och sjukvården. Den administrativa överskötaren ansvarar för att ifrågavarande teoriutbildningar arrangeras, undervisningsskötaren ansvarar för koordineringen och organiseringen av dessa utbildningar och kvalitetschefen ansvarar för
den tillståndspraxis som anknyter till dessa utbildningar. Prestationsblanketterna
för LOVe innehåller de minimikrav som gäller vid introduktion i läkemedelsbehandling på Vasa centralsjukhus.
Ansvaret för det specialkunnande som behövs vid respektive ansvarsenhet bärs av
ansvarsenhetens överläkare och överskötare. Det ligger på överskötaren att tilläggsutbildning organiseras vid behov.
Legitimerade yrkespersoner inom hälso- och sjukvården ska med fem års mellanrum
revidera sitt tillstånd i läkemedelsbehandling med godkänt resultat. Det ligger på
den anställda att se till att hon/han har ett giltigt tillstånd. Även personer som varit
frånvarande från arbetslivet i tre år eller längre är skyldiga att utföra tentamen på
nytt. Avlagda utbildningar antecknas i utbildningsregistret.
8
TABELL 1.
Personalens färdigheter för deltagande i genomförande av läkemedelsbehandling
utgående från nuvarande utbildningskrav samt den tilläggsutbildning som krävs i Vasa
sjukvårdsdistrikt
Personal som
genomför läkemedelsbehandling
Färdigheter efter utbildning som leder till
grundexamen
Legitimerad
yrkesutbildad
person som
utbildats i
läkemedelsbehandling
(t.ex. sjuskötare)
Beställa läkemedel,
iordningställa och
distribuera i doser för
enskilda patienter
Läkemedelsbehandling
på naturlig väg
Injektioner in i och under
huden samt i muskeln
Vacciner
Intravenös infusionsoch läkemedelsbehandling
Blodtransfusionsvård
Delta i läkemedelsbehandling som ges i
epiduralrummet
Yrkesutbildad
person med
skyddad yrkesbeteckning inom
hälsovården
som fått utbildning i läkemedelsbehandling
(t.ex.
närvårdare)
Distribuera läkemedel
i doser för enskilda
patienter
Läkemedelsbehandling
på naturlig väg
Injektioner under huden
och i muskel
Kontroll av
kunnande,
tilläggsutbildning
Säkrande av
kunskaperna
i läkemedelsbehandling
→ LOVe
Fortbildning i
intravenös- och
läkemedelsbehandling
→ LOVe
_____________
Tilläggsutbildning i läkemedelsbehandling
Säkrande av
kunskaperna
i läkemedelsbehandling
→ LOVe, LOP
_____________
Tilläggsutbildning i läkemedelsbehandling
Ansvar/beviljande
av tillstånd
Utfört krävda
teoridelar
(LOP, IV, EPI, ABO)
Praktiska prestationer vid den egna
ansvarsenheten
Deltagarintyget
undertecknas av
avdelningsskötaren
Tillståndet undertecknas av chefsöverläkaren
Personal som
genomför läkemedelsbehandling är
skyldig att kontinuerligt upprätthålla sin
yrkesskicklighet
Utfört krävda
teoridelar (LOP)
Praktiska övningar
på den egna
ansvarsenheten
Deltagarintyget
undertecknas av
avdelningsskötaren
Personal som
genomför läkemedelsbehandling är
skyldig att kontinuerligt upprätthålla sin
yrkesskicklighet
>>
9
Personal som
genomför läkemedelsbehandling
Färdigheter efter
utbildning som leder
till grundexamen
Yrkesutbildad
person inom
socialvården
som fått
utbildning i
läkemedelsbehandling
Administrera färdigt
doserade läkemedel på
naturlig väg
Distribuera läkemedel
i dosett hemma hos
patienten
Kontroll av
kunnande,
tilläggsutbildning
Verksamhetsenhetens/
Ansvarsenhetens förutsatta utbildning
och praktiska
prestationer
Ansvar/beviljande
av tillstånd
Tillstånd: Den läkare
som ansvarar för den
medicinska verksamheten på verksamhetsenheten eller av
honom eller henne
förordnad läkare
Praktiska prestationer: Förmannen eller
av honom eller henne
befullmäktigad
person
Anställda utan
utbildning i
läkemedelsbehandling
Personal
(T.ex.
hemskötare)
Verksamhetsenhetens/
Ansvarsenhetens förutsatta utbildning
och praktiska
prestationer
Baserad på överenskommelse - gäller
enskild patient, enskilt läkemedel och
enskild situation
Tillstånd: Den läkare
som ansvarar för den
medicinska verksamheten vid verksamhetsenheten
Praktiska prestationer: Legitimerad
yrkesperson inom
hälso- och sjukvården
Studerande
10
Den studerande är
skyldig att förevisa betyg
över avklarade studier i
läkemedelsbehandling
→LÄKEMEDELSPASS
Överenskommelse mellan
utbildningsarrangören och
praktikenheten
om innehållet
i den ledda
praktiken och
inlärningen i
arbetet till den
del som gäller
läkemedelsbehandlingen
Arbetsgivarens
representant (t.ex.
den som ansvarar för
läkemedelsbehandlingen eller avdelningsskötaren) bedömer den studerandes
kunskaper i läkemedelsbehandling och
i vilken utsträckning
den studerande ska
delta i läkemedelsbehandling.
(Verksamhetshandboken innehåller en
separat tilläggsanvisning om på vilka
grunder studerande
kan delta i läkemedelsbehandling)
3 PERSONALENS ANSVAR, SKYLDIGHETER OCH ARBETSFÖRDELNING
Arbetsfördelningen olika yrkesgrupper emellan samt ansvar och kunskapskrav för
olika yrkesgrupper definieras och antecknas i den plan för läkemedelsbehandling
som uppgjorts för respektive ansvarsenhet. Var och en som deltar i läkemedelsbehandling ansvarar, i enlighet med den överenskomna ansvarsfördelningen, för sin
egen insats.
Ansvaret för läkemedelsbehandling som ges vid sjukhus eller hälsovårdscentraler
bärs av läkare. I regel baserar sig läkemedelsbehandlingen på en skriftlig ordination
och i undantagsfall på en muntlig ordination. Ansvaret för läkemedelsbehandlingen
i sin helhet ligger på läkaren. Läkaren ansvarar i samarbete med yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som utbildats i läkemedelsbehandling för bedömningen av vårdbehov samt ledning, rådgivning och bedömning av effektfullheten
utav läkemedelsbehandlingen. Det är läkarens uppgift att beakta hur läkemedelsbehandlingen ska kunna genomföras då han eller hon ordinerar läkemedel. Det här
betyder att läkaren bör beakta att läkemedelsbehandling genomförs mångprofessionellt och baserar sig på samarbete.
Samma direktiv gäller medicinstuderande som är verksamma i läkaruppgifter. De
sköter dessa uppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare.
Det övergripande ansvaret för genomförande av läkemedelsbehandling vid enheter
inom hälsovården innehas av legitimerade yrkesutbildade personer inom hälso- och
sjukvården med utbildning i läkemedelsbehandling. Med övergripande ansvar avses beslut som anknyter till arbetsfördelningen inom patientvården samt styrning,
rådgivning och övervakning som anknyter till patientvården samt ändamålsenligheten av läkemedelsförsörjningen vid arbetsenheten. Dessa uppgifter ingår t.ex. i
avdelningsskötarens ansvarsområde eller i ansvarsområdet för den sjukskötare som
ansvarar för läkemedelsbehandling.
Förmännens uppgift är att säkerställa att de anställda som deltar i läkemedelsbehandling vid enheten har nödvändiga färdigheter samt att förhållandena är lämpliga
för genomförande av läkemedelsbehandling.
Legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården med grundutbildning
i läkemedelsbehandling (sjukskötare, barnmorskor, hälsovårdare och akutvårdare)
ansvarar för genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Dessa yrkesutbildade personer genomför också infusions- och läkemedelsbehandling, blodtransfusioner och
med dem förknippade ingrepp samt läkemedelsbehandling som kräver smärtpump.
Deltagande i läkemedelsbehandling av denna typ förutsätter emellertid tilläggsutbildning (LOVE) och praktisk övning samt ett skriftligt tillstånd. De vårdare som
inte deltar i infusions- och läkemedelsbehandling, blodtransfusioner och med dem
förknippade ingrepp samt läkemedelsbehandling som kräver smärtpump beviljas ett
deltagarintyg, för att säkerställa deras kompetens.
11
Studerande:
> Är på handledarnas ansvar
> Läroinrättningen ska bekräfta att den studerande har tillräckliga kunskaper i läkemedelsbehandling och
handleda henne/honom i de studier som anknyter till
den praktiska läkemedelsbehandlingen
> Deltagande i handledd praktik gällande läkemedelsbehandling och arbetslivsinlärning förutsätter:
> att studerander genom sin utbildning har
teoretisk kunskap och färdigheter gällande
läkemedelsbehandling
> oklanderliga kunskaper i läkemedelsräkning
12
Yrkesutbildade personer inom hälsovården med skyddad yrkesbeteckning, t.ex. primärskötare och närvårdare, som fått utbildning i läkemedelsbehandling kan fördela
läkemedel i doser separat för varje patient och administrera läkemedel på naturlig
väg samt injicera läkemedel i muskeln och under huden. Sakkunnigheten hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården med skyddad yrkesbeteckning tryggas med ett skriftligt deltagarintyg som beviljats efter fortbildning (LOVe), praktiska
prestationer och introduktion i uppgiften.
I ansvarsenheternas planer för läkemedelsbehandling fastställs i vilken utsträckning
yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården med skyddad yrkesbeteckning
har rätt att delta i HCI-läkemedelsbehandling (som huvudsakligen påverkar det centrala nervsystemet).
Kravnivåerna på läkemedelsbehandling vid akutvård har presenterats i handboken
om säker läkemedelsbehandling på sidan 113. Anvisningar som omfattar akutvården
tolkas i utgående från denna tabell.
Uppgifterna och befogenheterna för dem som ansvarar för läkemedel på ansvarsenheter ska preciseras i den enhetsvisa planen för läkemedelsbehandling. De läkemedelsansvariga har till uppgift att bedöma och utveckla läkemedelsbehandlingen
på den egna arbetsenheten. De ansvarar tillsammans med avdelningsskötaren och
den ansvariga läkaren för att planen för läkemedelsbehandling hålls á jour. De har
också till uppgift att främja rapporteringen av farliga situationer som inträffar vid
läkemedelsbehandling och identifieringen av risker som är förknippade med läkemedelsbehandling, men även för att den praxis som anknyter till en säker läkemedelsbehandling hörsammas i den praktiska verksamheten. På Vasa centralsjukhus
sammanträder de läkemedelsansvariga regelbundet cirka fem gånger per år, dessutom arrangeras utvecklingsdagar två gånger per år.
Enheterna inom socialvården och inom atypiska sektorer där läkemedelsbehandling
genomförs följer samma praxis som verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården när det gäller det övergripande ansvaret vid genomförande av läkemedelsbehandling. Den läkare som ansvarar för den medicinska verksamheten vid enheten
ansvarar även för den övergripande läkemedelsbehandlingen. Ansvaret för genomförande av läkemedelsbehandling ligger på yrkesutbildade personer inom hälso- och
sjukvården med utbildning i läkemedelsbehandling. Läkaren ansvarar för ordinering
av läkemedel och för att ordinationen är korrekt. Den anställda som delat ut eller
doserat läkemedlet ansvarar för att läkemedlet ges enligt läkarens ordination. Således har var och en som genomför eller deltar i läkemedelsbehandling ansvar för sin
egen insats. Yrkesutbildad personal inom socialvården med utbildning i läkemedelsbehandling kan administrera färdigt utdelade läkemedel på naturlig väg. Dessutom
kan de injicera läkemedel under huden efter fullgod tilläggsutbildning, praktik och
med skriftligt tillstånd.
Vid handledning av studerande följs social- och hälsovårdsministeriets rekommendationer (Heinonen 2003). Studerande bör, då praktikenheten ber om det, påvisa omfattningen av sin utbildning i läkemedelsbehandling samt att hon eller han klarat av
dessa studier och läkemedelsräkningen. Utbildningsarrangörer och avtal om över13
vakad praktik och inlärning i arbetet vid praktikenheter ska beakta den nivå på
läkemedelsbehandling som krävs av studerande, samt för deltagande i läkemedelsbehandling och uppställda inlärningsmål.
Studerande, som avlägger grundexamen inom social- och hälsovården (närvårdare),
praktiserar läkemedelsbehandling som ingår i utbildningen under de perioder som
omfattar inlärning i arbetet under omedelbar ledning och övervakning av handledaren på arbetsplatsen. Sjukskötar-, akutvårdar-, barnmorske- och hälsovårdarstuderande som avlägger yrkeshögskoleexamen deltar dessutom på handledarens ansvar och under handledarens omedelbara övervakning och ledning, i krävande läkemedelsbehandling såsom intravenös infusions- och läkemedelsbehandling,
insättning av intravenös kanyl, genomförande av blodtransfusioner samt ingrepp i
anslutning till dem. I dessa fall ska handledaren ha behörig kompetens att genomföra läkemedelsbehandling.
När en studerande tillfälligt utför en yrkesutbildad persons uppgifter inom hälsovården ska arbetsgivaren fastställa studerandens rättigheter att genomföra läkemedelsbehandling med beaktande av studerandens färdigheter och svårighetsgraden av den
läkemedelsbehandling som genomförs vid arbetsenheten.
Ovannämnda ärenden har fastställts precisare i den instruktion som utfärdats av
den administrativa överskötaren och som finns i organisationens verksamhetshandbok.
4 TILLSTÅNDSPRAXIS
I planen för läkemedelsbehandling definieras de tillståndsförfaranden som ger personer rätt att delta i läkemedelsbehandling på olika nivåer och hur information om
tillståndspraxisen ska förmedlas. Alla verksamhetsenheter som genomför läkemedelsbehandling ska ta i bruk en tillståndpraxis och allmänna kunskapskriterier samt
introduktion och praktiska prestationer.
I planen för läkemedelsbehandling definieras de olika nivåerna för deltagande i läkemedelsbehandling och de läkemedelsbehandlingssituationer som utöver kompetens efter grundutbildning i hälsovårdsbranschen och i den inkluderade studier i
läkemedelsbehandling kräver tillstånd som berättigar till läkemedelsbehandling.
Prestationsblanketter och deltagarintyg samt tillstånd kan skrivas ut via verksamhetshandboken eller via intranet
> säkerhet – patientsäkerhet – LOVe – prestations- och tillståndsblanketter
eller via Vasa centralsjukhus webbsidor.
> www.vaasankeskussairaala.fi – rekrytering och professionella –
Patientsäkerhet och säker läkemedelsbehandling – LOVe – prestations
och tillståndsblanketter
Obs! De som deltar i tenter för att bekräfta deras kunskaper i läkemedelsbehandling eller för
att förnya sitt IV/ EPI-tillstånd behöver inte utföra någon praktik eller praktiska prestationer.
14
4.1 Legitimerad yrkesperson inom hälso- och sjukvården utbildad i
läkemedelsbehandling (t.ex. sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska)
På Vasa centralsjukhus används en webbaserad fortbildning i läkemedelsbehandling
(LOVe) med vilken legitimerade yrkespersoner inom hälso- och sjukvården uppdaterar sina kunskaper i läkemedelsbehandling med fem års mellanrum. Verksamhetshandboken innehåller allmänna riktlinjer på vad olika yrkesgrupper ska avklara.
På varje arbetsenhet beslutar avdelningsskötaren/förmannen tillsammans med den
ansvariga läkaren för den egna enheten, vilka delområden personalen ska avlägga
(LOP, IV, ABO och EPI). De förutsatta delområdena ska finnas dokumenterade i planen för läkemedelsbehandling.
Nätutbildning i läkemedelsbehandling (LOVe) för legitimerade
yrkespersoner inom hälso- och sjukvården.
Processen fortskrider enligt följande:
> Arbetstagaren genomför LOVe-kursen via Moodle i den omfattning som
fastställs av organisationen och enheten.
> De delområden som avklarats med godkänt resultat antecknas i prestationsblanketten av tentövervakarna.
> Den anställda genomgår en introduktion som baserar sig på de allmänna kompetenskriterierna, men genomgår även enhetens egen introduktion och utför de praktiska prestationer som fastställt i enhetens plan för
läkemedelsbehandling.
> De praktiska prestationerna kan påbörjas redan innan teoridelarna har avklarats.
> En studerande kan inte delta i praktiska prestationer innan
utexaminering.
> Avdelningsskötaren/förmannen beslutar tillsammans med den ansvariga läkaren för enheten, vilka av de delområden som nämns i prestations
blanketten ska utföras och hur många praktiska prestationer som ska
krävas. Rekommendationen är tre gånger. De förutsatta delområdena ska finnas dokumenterade i planen för läkemedelsbehandling.
> Avdelningsskötaren/förmannen eller av henne/honom befullmäktigade personer fyller i prestationsblanketten då ett bestämt delområde har avklarats. De personer som på ansvarsenheten har rätt att underteckna prestationer som avklarade ska anges i planen för läkemedelsbehandling. >>
15
> Den slutgiltigt godkända prestationsblanketten undertecknas av ansvars-
enhetens förman som samtidigt fyller i antingen ett deltagarintyg eller en tillståndsblankett för den anställda. (+Avdelning/nummer, datum och plats)
> Om arbetstagaren enbart deltagit i en tent i syfte att bekräfta kunskaperna i läkemedelsbehandling räcker det med ett deltagarintyg över prestation-
en och med introduktion. Deltagarintyget undertecknas av enhetens för
man. En kopia av deltagarintyget sänds till HR-sekreteraren/H7.
> Det ursprungliga deltagarintyget förvaras på den ansvarsenhet som be-
viljat intyget. För att trygga informationsutbytet och för att främja smidig-
heten i läkemedelsbehandlingen ska intyget dessutom förvaras på ett ställe där alla lätt kan se det. Dessutom ska alla som deltar i läkemedels
behandling själv ha en kopia på sitt deltagarintyg. När arbetstagaren byter arbetsplats ges det ursprungliga deltagarintyget till arbetstagaren.
> Ett tillstånd kan beviljas då arbetstagaren med godkänt resultat avklarat alla förutsatta delområden av tenterna samt utfört de fast ställda prak-
tiska prestationerna och introduktionerna. > OBS! Enbart de personer som i sitt arbete administrerar
IV/EPI-läkemedel behöver ett tillstånd.
> Förmannen sänder tillståndet till chefsöverläkaren, som undertecknar det (+ Sjukhus/hälsovårdscentral samt datum och plats).
> OBS! Enbart tillståndet ska sändas till chefsöverläkaren, inte
prestationsblanketterna eller deltagarintyget. Den som beviljats tillstånd ska själv förvara sina egna prestations blanketter.
> Chefsöverläkarens sekreterare sänder en kopia av det undertecknade tillståndet till HR-enheten som registrerar behörigheten.
> Chefsöverläkarens sekreterare returnerar den ursprungliga tillstånds-
blanketten, undertecknad av chefsöverläkaren, till ifrågavarande persons avdelningsskötare.
> Det ursprungliga tillståndet förvaras på den ansvarsenhet som beviljat tillståndet. För att trygga informationsutbytet och främja smidigheten i läkemedelsbehandlingen ska blanketten förvaras på ett ställe där alla lätt kan se det. Alla som genomför läkemedelsbehandling ska också själv ha
en kopia på alla beviljade, giltiga tillstånd. När arbetstagaren byter
arbetsplats ges det ursprungliga tillståndet till arbetstagaren.
>>
16
> Det tillstånd som ger en arbetstagare rätt att delta i läkemedelsbehand-
ling gäller enbart på den ansvarsenhet som beviljat tillståndet. Då arbets-
tagaren flyttar till en annan enhet måste hon/han vid behov genomgå en introduktion och avklara de praktiska prestationer som krävs på ifråga
varande ansvarsenhet.
> Om en ny arbetstagare har avlagt LOVe någon annanstans ska hon/han genomgå en introduktion och avklara de praktiska prestationer som krävs på den nya arbetsenheten. Det är viktigt att bekräfta att den
anställda har ett skriftligt intyg över sina LOVe-prestationer och att de avklarade praktiska prestationerna är de samma som på den nuvarande ansvarsenheten.
> Tillståndet är giltigt i fem år från det datum då det undertecknats, och det ligger på arbetstagaren själv att se till att hon/har ett giltigt tillstånd. De som varit borta från arbetslivet i tre år eller längre ska utföra LOVe på nytt.
Den person som beviljat tillståndet, dvs. chefsöverläkaren/ledande läkaren, kan upphäva det tillstånd som ger arbetstagaren rätt att delta i läkemedelsbehandling om
arbetstagarens agerande inte kunskapsmässigt, färdighetsmässigt eller yrkesmässigt
motsvarar de krav som förutsätts för deltagande i läkemedelsbehandling.
4.2 Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården med skyddad yrkes-
beteckning och som utbildats i läkemedelsbehandling
(T.ex. närvårdare, mentalvårdare, primärskötare)
På Vasa centralsjukhus används en webbaserad fortbildning i läkemedelsbehandling
(LOVe) med vilken yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården med skyddad yrkesbeteckning kan ges ett intyg över sina kunskaper i läkemedelsbehandling.
Dessa yrkesutbildade personer ska uppdatera sina kunskaper i läkemedelsbehandling med fem års mellanrum.
Vid varje arbetsenhet beslutar avdelningsskötaren/ förmannen tillsammans med den
ansvariga läkaren för enheten i vilka delområden av läkemedelsbehandlingen som
yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården med skyddad yrkesbeteckning
kan delta efter genomförd utbildning. Dessa delområden ska finnas dokumenterade
i planen för läkemedelsbehandling.
17
Nätutbildning i läkemedelsbehandling (LOVe) för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården med skydda yrkesbeteckning
Processen fortskrider enligt följande:
> Arbetstagaren genomför LOVe-kursen via Moodle i den omfattning som fastställs av organisationen och enheten. (LOP)
> De delområden som avklarats med godkänt resultat antecknas i presta-
tionsblanketten av tentövervakarna.
> Den anställda genomgår en introduktion som baserar sig på de allmänna kompetenskriterierna, men genomgår även enhetens egen introduktion och utför de praktiska prestationer som fastställt i enhetens plan för läkemedelsbehandling.
> De praktiska prestationerna kan påbörjas redan innan teoridelarna har avklarats. En studerande kan inte delta i praktiska prestationer innan utexaminering.
> Avdelningsskötaren/förmannen beslutar tillsammans med den ansvariga läkaren för enheten, vilka av de delområden som nämns i prestations
blanketten ska utföras och hur många praktiska prestationer som ska krävas. Rekommendationen är tre gånger. De förutsatta delområdena ska finnas dokumenterade i planen för läkemedelsbehandling.
> Avdelningsskötaren/förmannen eller av henne/honom befullmäktigade personer fyller i prestationsblanketten då ett bestämt delområde har avklarats. De personer som på ansvarsenheten har rätt att underteckna prestationer som avklarade ska anges i planen för läkemedelsbehandling.
> Den slutgiltigt godkända prestationsblanketten undertecknas av ansvars-
enhetens förman som samtidigt fyller i ett deltagarintyg för den
anställda. (+ Avdelning/nummer, datum och plats)
> Deltagarintyget undertecknas av enhetens förman. En kopia av deltagar-
intyget sänds till HR-sekreteraren/H7.
> Det ursprungliga deltagarintyget förvaras på den ansvarsenhet som bevil-
jat intyget. För att trygga informationsutbytet och för att främja smidig-
heten i läkemedelsbehandlingen ska intyget dessutom förvaras på ett ställe där alla lätt kan se det. Dessutom ska alla som deltar i läkemedels
behandling själv ha en kopia på sitt deltagarintyg. När arbetstagaren byter arbetsplats ges det ur sprungliga deltagarintyget till arbetstagaren.
18
>>
> Deltagarintyget för läkemedelsbehandling är avdelningsspecifikt. Då arbetstagaren flyttar till en annan enhet måste hon/han vid behov genom-
gå en introduktion och avklara de praktiska prestationer som krävs på ifrågavarande ansvarsenhet.
> Om en ny arbetstagare har avlagt LOVe någon annanstans ska hon/han genomgå en introduktion och avklara de praktiska prestationer som krävs på den nya arbetsenheten. Det är viktigt att bekräfta att den anställda har ett skriftligt intyg över sina LOVe-prestationer och att de avklarade prak-
tiska prestationerna är de samma som på den nuvarande ansvarsenheten.
> Tillståndet är giltigt i fem år från det datum då det undertecknats, och det ligger på arbetstagaren själv att se till att hon/har ett giltigt tillstånd. De som varit borta från arbetslivet i tre år eller längre ska utföra LOVe på nytt.
5 LÄKEMEDELFÖRSÖRJNING
5.1 Läkemedelsurval
Läkemedelsarbetsgruppen
Läkemedelsarbetsgruppen är ett expertorgan med uppgift att utarbeta, upprätthålla
och uppfölja ett läkemedelsurval som motsvarar läkemedelsterapins behov. Dessutom har arbetsgruppen i uppgift att ge förslag och utlåtanden om anskaffningen av
läkemedel, brukssäkerheten och utvecklandet av läkemedelsterapin. Läkemedelsarbetsgruppen vid Vasa centralsjukhus består av representanter för de mest centrala
medicinska specialiteterna, primärhälsovården, vårdpersonalen och förvaltningen.
Läkemedelsarbetsgruppen för social- och hälsovårdsverket i Jakobstad består av representanter för de mest centrala medicinska specialiteterna samt för vårdpersonalen. På Vasa centralsjukhus fungerar chefsöverläkaren som ordförande i arbetsgruppen och vid social- och hälsovårdsverket i Jakobstad fungerar den ledande läkaren
som ordförande. I båda dessa arbetsgrupper fungerar en representant för läkemedelsförsörjningen som sekreterare.
Läkemedelsurval
Syftet med ett upprätthålla ett läkemedelsurval är att förenhetliga och styra användningen av läkemedel samt att trygga säkerheten och kostnadseffektiviteten i anknytning till
läkemedelsbehandlingen. Läkemedelsurvalet består av basläkemedel samt preparat som
lagras på sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen. Valet av läkemedel som hör till bas19
Anskaffning av läkemedel till sjukhusapoteket
eller läkemedelscentralen
Sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen kan anskaffa läkemedel
från en läkemedelsfabrik, läkemedelspartiaffär eller ett privatapotek.
Sjukhusapoteket kan även själv importera läkemedel.
Läkemedelsanskaffningarna konkurrensutsätts med två års mellanrum, i enlighet med den lagstiftning som gäller offentlig upphandling, tillsammans med anskaffningsringen för Tammerfors universitetssjukhus specialansvarsområde. Läkemedelsurvalet förnyas i
samband med konkurrensutsättningen.
20
läkemedel styrs av nationella vårdrekommendationer och övriga vetenskapliga bevis. I fråga om läkemedel som omfattas av bestämmelserna om obligatorisk upplagring lagras en
mängd som motsvarar den genomsnittliga konsumtionen under antingen 2 veckor, 3 eller
6 månader på sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen. Obligatorisk lagring av läkemedel stadgas i lagen om obligatorisk lagring av läkemedel (979/2008) och i förordningen om
obligatorisk lagring av läkemedel (1114/2008). Övriga läkemedel i urvalet lagras på sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen i en mängd som motsvarar behovet.
Läkemedelsurvalet binder läkemedelsanvändningen vid ansvarsenheterna såtillvida att
enheterna inte utan motiverad orsak kan använda sig av andra preparat än dem som
tillhör läkemedelsurvalet. När en enhet behöver ett preparat för en enskild patient, som
inte hör till urvalet, ska ansvarsenheten inlämna en av ansvarsenhetens ansvariga läkare
undertecknad skriftlig motivering till sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen. Dessutom kan man föreslå att ett läkemedelspreparat som inte hör till läkemedelsurvalet ska
provanvändas på avdelningen. Om det anses att läkemedelsurvalet borde kompletteras
med ett preparat ska en skriftlig motivering undertecknad av överläkaren inlämnas till
sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen. De föreslagna förändringarna behandlas i läkemedelsarbetsgruppen, varefter läkemedelsurvalet kompletteras vid behov.
Avdelningar informeras om förändringar i läkemedelsurvalet, och det fastställda läkemedelsurvalet publiceras på apotekets extranetsidor eller på läkemedelscentralens intranetsidor, varifrån de också kan skrivas ut. Det läkemedelsurval som fastställts i början av
anskaffningsperioden utdelas till avdelningar i pappersform, vilket avdelningar sedan kan
komplettera med meddelanden om förändringar i urvalet.
1) Läkemedel som kräver speciallagring
Läkemedel, som kräver specialkunskaper och/eller specialapparatur på grund av deras aggregationstillstånd och hantering, kan anskaffas och levereras direkt till de
ansvarsenheter som använder sig av dylika läkemedel. Det är sjukhusapotekaren
eller föreståndaren vid läkemedelscentralen som ger ifrågavarande ansvarsenhet rättighet att i praktiken sörja för en vederbörlig förvaring och hantering av läkemedel.
Dylika preparat kan till exempel vara:
> radioaktiva läkemedel
> medicinska gaser
> blodpreparat, som klassificeras som läkemedelspreparat och vidarebefordras av blodcentralen
2) Jourförpackningar och läkemedelsprov
Jourförpackningar och läkemedelsprov, avsedda för användning vid sjukhus eller
hälsovårdscentraler, som mottagits av läkare ska tillställas sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen för förvaring och vidarebefordring till vederbörliga ansvarsenheter.
Denna praxis gör det möjligt att uppfölja läkemedlens ålder och möjliggör även en återkallelse av läkemedel i händelse av eventuella produktfel. De jourförpackningar som
används vid ansvarsenheter beställs av sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen.
21
3) Läkemedel avsedda för klinisk läkemedelsforskning
Den bestämmelse som läkemedelscentralen avgav 2/2004 med rubriken Ihmiseen
kohdistuvat kliiniset lääketutkimukset innehåller anvisningar om klinisk läkemedelsforskning. Sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen ska meddelas om kliniska
läkemedelsundersökningar. Samtidigt ska man överenskomma om hur läkemedlen
ska upplagras, iordningsställas för bruk och distribueras.
5.2 Beställning och distribution av läkemedel
Beställning av läkemedel
Sjukhusapotekets kunder vid VCS beställer läkemedel till sina ansvarsenheter i
främsta hand via det elektroniska OSTi-beställningsystemet. I undantagsfall kan
läkemedel även levereras på basis av en skriftlig beställning eller ett faxmeddelande. I nödfall kan en beställning tas emot muntligt eller per telefon. I sådana fall
ska beställningen så fort som möjligt bekräftas elektroniskt, skriftligt eller per fax.
Läkemedel från läkemedelscentralen för social- och hälsovårdsverket i Jakobstad levereras till ansvarsenheter utgående från en elektronisk, skriftlig beställning eller
ett faxmeddelande. I nödfall kan en beställning tas emot muntligt eller per telefon.
I sådana fall ska beställningen så fort som möjligt bekräftas elektroniskt, skriftligt
eller per fax.
Läkemedel får beställas av läkare, legitimerade yrkespersoner inom hälso- och sjukvården eller andra yrkespersoner inom hälso- och sjukvården som bemyndigats att
göra läkemedelsbeställningar. Vid beställning av narkotiska preparat eller alkohol
ska OSTi-beställningen godkännas elektroniskt av ansvarsenhetens läkare. Även då
ifrågavarande preparat beställs med en skriftlig beställning ska den ursprungliga beställningsblanketten alltid vara försedd med en läkares underteckning och stämpel
eller namnförtydligande. Vid beställning av narkotiska preparat, alkohol eller specialtillståndspreparat av läkemedelscentralen för social- och hälsovårdsverket i Jakobstad ska den skriftliga och ursprungliga beställningsblanketten alltid vara försedd
med en läkares underteckning och stämpel eller namnförtydligande. Beställningen
av ett läkemedel som inte hör till läkemedelsurvalet ska motiveras skriftligt och undertecknas av en läkare, innan det kan vidarebefordras från sjukhusapoteket.
Patientvisa läkemedelspreparat, såsom cytostatikadoser, smärtpumpar och parenterala näringspreparat, som enligt överenskommelse ska iordningsställas av sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen, ska beställas skriftligt eller per fax med en
separat beställningsblankett. På denna blankett ska följande uppgifter omnämnas:
> läkemedlets namn och/eller konsistens
> dos
> patientens namn och personnummer
> doseringsanvisningar
> tidpunkt när läkemedelspreparatet behövs
22
Beställningarna bör sändas i god tid på förhand för att arbetet ska kunna planeras
och förverkligas inom den önskade tidtabellen. Patientvisa läkemedelsbeställningar ska
alltid vara försedda med en läkares underteckning och stämpel eller namnförtydligande.
Distribution av läkemedel
Den farmaceutiska personalen försäkrar sig om att beställningen och förpackningen
är korrekt och utreder eventuella oklarheter innan läkemedlet distribueras. Sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen sänder i regel läkemedel odelade i tillverkarens ursprungliga förpackning. Läkemedlen distribueras till ansvarsenheterna i
förseglade läkemedelstransportlådor. Vid distribution av produkter som kräver kallförvaring har detta angivits på läkemedelstransportlådan.
Vid behov, och alltid vid distribution av kylprodukter till utomstående kunder, förpackas produkterna i särskilda lådor avsedda för kyltransporter och förses med
vederbörlig märkning. Vid behov kan ansvarsenheten hämta läkemedel från betjäningspunkten vid sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen. Då läkemedel hämtas
från Vasa centralsjukhus sjukhusapotek ska beställningen i första hand matas in i
det elektroniska beställningssystemet innan läkemedlet avhämtas. Läkemedel kan
även distribueras på basis av skriftliga beställningar. Ansvarsenheten ska sörja för
att läkemedel omedelbart sätts i läkemedelsskåp i en korrekt förvaringstemperatur.
Distribution av läkemedel när sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen har stängt
När sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen är stängt kan ansvarsenheterna
hämta läkemedel från jourlagret, som innehåller ett begränsat antal av de viktigaste
läkemedlen. Jourlagret innehåller inga narkotiska preparat. I jourlagret finns en förteckning över de läkemedel som finns i jourlagret. Förteckningen över de läkemedel
som finns i jourlagret finns även på sjukhusapotekets extranetsidor och på läkemedelscentralens intranetsidor, varifrån den också kan skrivas ut. Ansvarsenheterna
informeras om uppdateringar av förteckningen.
Nyckeln till jourlagret har både på Vasa centralsjukhus och social- och hälsovårdsverket i Jakobstad överlåtits till interna kunder. För att lagret ska kunna kompletteras ska en beställningsförteckning över hämtade läkemedel lämnas i jourlagret.
Om en ansvarsenhet under jourtid skyndsamt behöver läkemedel, som inte finns i
jourlagret, ska kunder till sjukhusapoteket vid Vasa centralsjukhus ta kontakt med
akutpolikliniken och kunder till läkemedelscentralen för social- och hälsovårdsverket i Jakobstad ta kontakt med avdelning 1.
Överlåtande av läkemedel från sjukhuset till en patient inom öppenvården
Anstaltsvård och poliklinisk vård omfattas av alla läkemedel som används vid forskning och behandling. Läkemedel kan överlåtas utan vederlag till en patient som skrivs
ut från en vårdavdelning eller har besökt en poliklinik för att behandlingen ska kunna
fortgå utan avbrott tills patienten kan få dem via ett apotek på den öppna marknaden.
23
1 Överlåtande av läkemedel i samband med poliklinik besök eller mottagningsverksamhet
Läkemedel, som behövs för inledande av vården och tills patienten med
beaktande av lokala förhållanden skäligen kan antas få dem på ett apotek, kan överlåtas utan vederlag till en patient som besökt sjukhusets poliklinik eller hälsovårdscentralens mottagning. Den läkare som undersöker patienten ska överlåta ovan avsedda läkemedel och samtidigt försäkra
sig om att patienten har fått vederbörliga anvisningar om hur läkemedlet
ska användas korrekt och säkert.
Enbart läkemedel som är färdiga att användas eller läkemedel som iordningsställts för bruk kan överlåtas till patienten. Om läkemedlet inte är en
jourförpackning som tillverkats av en läkemedelsfabrik, ska de anteckningar
som tillverkaren har antecknat på den ursprungliga förpackningen och
som är nödvändiga för identifiering och förvaring av läkemedlet framgå
av den läkemedelsförpackning som överlåts till patienten. Överlåtande av
läkemedel ska dokumenteras i journalhandlingarna.
2 Överlåtande av läkemedel från avdelning
Alla läkemedel som används vid anstaltsvård av en patient ska beställas
via sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen. När en patient som är inskriven på en anstalt lämnar sjukhuset för att t.ex. vistas hemma över ett
veckoslut, kan behövliga läkemedel överlåtas direkt via enheten. I sådana
fall är praxisen följande; läkemedlet packas i en läkemedelspåse och följande uppgifter utmärks på läkemedelspåsen:
> inrättning och avdelning
> patientens namn
> läkemedlets namn
> läkemedelsform och styrka
> doseringsanvisning
> läkemedlets numret på tillverkningspartiet
> utgångsdatumet
> förvaringsanvisningar
> namnet på den som överlåtit läkemedlet och datum när läkemedlet har överlåtits
Läkemedelspåsar kan beställas från sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen. Vid behov kan läkemedlen överlåtas i ursprungsförpackningen
eller i den dosett som utdelats på ansvarsenheten, men då ska läkemedlen
kompletteras med uppgifter om patienten, läkemedlen och förvaringen
samt doseringsanvisningar. >>
24
BILD 1.
Läkemedelspåse
Om en patient sänds till ett annat sjukhus eller en hälsovårdscentral för fortsatt vård bör man försäkra sig om att den mottagande enheten har de läkemedel som krävs för att läkemedelsbehandlingen av patienten ska kunna
fortgå utan avbrott. Likaså bör man sörja för att läkemedelsbehandlingen
kan fortgå när en patient utskrivs, särskilt då det gäller de läkemedel som
ordinerats under vårdperioden. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid den
fortsatta läkemedelsbehandlingen när behandlingen förverkligas med läkemedel som kräver specialtillstånd.
Vid behov kan vårdenheten överlåta de läkemedel som patienten behöver
för att läkemedelsbehandlingen ska kunna fortgå tills man kan förmoda att
patienten kan anskaffa dem från ett apotek. I dylika fall går man till väga
på samma sätt som beskrevs i föregående kapitel då en patient ska vistas
hemma t.ex. över ett veckoslut.
Därutöver kan en enskild, öppnad förpackning som anskaffats enbart för
ifrågavarande patient, och som inte kan användas av andra patienter överlåtas utan vederlag. Det här gäller även läkemedelsförpackningar som varit
i patientens personliga bruk. Överlåtande av läkemedel ska dokumenteras i
journalhandlingarna.
>>
25
3 Läkemedelsdistribution som anknyter
till hälsorådgivning
Dessutom kan sjukhusapotek och läkemedelscentraler utan vederlag överlåta
läkemedel i samband med sådant upplysningsarbete som gäller folkhälsan
och sådan rådgivning som anknyter till förebyggande av havandeskap samt
läkemedel som används för att förebygga munsjukdomar (t.ex. preventivpiller,
fluortabletter). I samband med rådgivning som anknyter till förebyggande av
havandeskap får man överlåta en mängd läkemedel som motsvarar behovet
för högst tre månader i syfte att inleda förebyggandet av havandeskapet.
Överlåtande av läkemedel som anknyter till hälsorådgivning ska dokumenteras i journalhandlingarna.
4 Vaccin som omfattas av det allmänna vaccinations-
programmet samt läkemedel som används vid behand-
ling av allmänfarliga och anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar
Sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen kan utan vederlag överlåta sådant
vaccin som avses i § 25 av lagen om smittsamma sjukdomar och som omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet. Sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen kan utan vederlag överlåta läkemedel som ordinerats en öppenvårdspatient för behandling av allmänfarlig eller anmälningspliktig smittsam
sjukdom. Av läkemedelsordinationen ska det framgå att läkemedlet är avsett
för behandling av en allmänfarlig eller anmälningspliktig smittsam sjukdom.
Läkemedlen iordningsställs för bruk vid sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen, varefter de distribueras direkt till patienten eller den behandlande
enheten, som sedan vidarebefordrar dem till patienten. Överlåtandet dokumenteras i journalhandlingarna, dessutom för sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen bok över läkemedelsexpeditioner.
Läkemedel som används för att behandla en allmänfarlig eller anmälningspliktig smittsam sjukdom hos en patient som vårdas på anstalt bekostas av
ifrågavarande enhet. Dessa läkemedel beställs i samband med den normala
läkemedelsbeställningen från sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen.
26
Utlåning av läkemedel från en avdelning till en annan
Läkemedel ska beställas via sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen. När sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen har stängt ska man i mån av möjlighet använda sig av jourlagret. Läkemedel får utlånas från en avdelning till en annan enbart
om läkemedlet inte kan erhållas på ovannämnda sätt, och det behövs för att trygga
en nödvändig läkemedelsbehandling av en patient. Narkotiska preparat borde inte
lånas på grund av bokföringsskyldigheten. Vid upplåning av läkemedel är praxisen
följande:
> En skriftlig begäran om läkemedelslån ifylls.
> Vid upplåning ska en så liten mängd som möjligt lånas som räcker till att trygga läkemedelsbehandlingen. > Tillgängligheten till läkemedlet säkras genom att ringa den andra avdelningen.
Vid upplåning av läkemedel som i huvudsak påverkar det centrala nervsystemet eller läkemedel som klassificeras som narkotiska preparat ska den person som avtalar
om lånet och den person som hämtar lånet vara olika personer.
Den avdelning som lånar ut läkemedlet packar det i en läkemedelspåse som förses
med följande märkningar: läkemedlets namn, styrka, mängd, numret på tillverkningspartiet, utgångsdatumet och vid behov förvaringsanvisningar samt namn på
den som överlåtit läkemedlet och datumet då läkemedlet har överlåtits. Blanketten
för utlåning av läkemedel ifylls fullständigt i samband med att lånet avhämtas, och
den förvaras på den avdelning som lånat ut läkemedlet. Blanketten bevaras i ett år
om läkemedlet är ett vanligt läkemedel. Vid utlåning av narkotiska preparat eller
HCI-läkemedel ska blanketter bevaras i tre år.
BILD 2.
Blanketten för utlåning av läkemedel
27
Den verksamhetsenhet som lånat ut läkemedlet ersätts inte för det utlånade läkemedlet. Om det utlånade läkemedlet är ett dyrt läkemedel kan verksamhetsenheterna ömsesidigt komma överens om en eventuell ersättning. Om läkemedlet av någon
orsak inte behövs för behandlingen av patienten läggs det bland läkemedelsavfall.
Det får inte bevaras för framtida patienter.
Om man i ovannämnda undantagsfall lånar narkotiska preparat av en annan avdelning ska det utlånade läkemedlet antecknas på den överlåtande avdelningens
konsumtionskort. Den avdelning som tar emot lånet ska se till att vederbörliga anteckningar blir gjorda på konsumtionskortet. Konsumtionskortet ges inte ut tillsammans med läkemedlet, utan förvaras på den avdelning som lånat ut läkemedlet. Kortet ska förses med en omnämning av den verksamhetsenhet som använder sig av
preparatet.
5.3 Förvaring av läkemedel, nödvändiga utrymmen och uppföljning av
omständigheterna
Förvaring av läkemedel vid ansvarsenheter
Läkemedel förvaras på avdelningar och andra ansvarsenheter i låsbara, tillräckligt
stora och ändamålsenliga utrymmen. Läkemedlen bör förvaras separat från andra
produkter och instrument. Nyckeln och passagekontrollen till läkemedelsskåpet eller läkemedelsrummet ska ordnas så att otillbörliga inte kommer åt att hantera läkemedel. Särskild
uppmärksamhet bör fästas vid läkemedel som är förknippade med en risk för missbruk.
Särskild uppmärksamhet bör fästas vid korrekta förvaringsförhållanden och
dessutom ska förvaringsförhållandena säkerställas. Temperaturen i de utrymmen där läkemedel förvaras på ansvarsenheten bör uppföljas. Temperaturen i såväl kylskåp som eventuella svalskåp men även i rum där läkemedel förvaras ska
uppföljas. Temperaturerna ska dokumenteras varje arbetsdag. Vid uppföljning
av temperaturer kan vanliga kvicksilvermätare användas. Rekommendationen är
att mätare ändå ska visa både minimi- och maximitemperaturer, för att man ska
kunna bekräfta förvaringstemperaturen under t.ex. veckoslut och sommarstängningar. Den temperatur som kylskåpets digitala mätare uppger är inte tillräcklig
om den inte har kontrollerats med en separat mätning.
Förvaringstemperaturerna ska hållas inom
följande gränsvärden:
> Frys: under -15 °C
> Kall (kylskåp): +2 – +8 °C
> Sval: +8 – +15 °C
> Rumstemperatur: +15 – +25 °C
28
Läkemedelspreparat ska alltid förvaras i den temperatur som angivits av tillverkaren.
Om läkemedel har varit i en lägre eller högre temperatur än den förvaringstemperatur som angivits av tillverkaren, ska användbarheten säkras via sjukhusapoteket, läkemedelscentralen, läkemedelsinformationscentralen i Kuopio eller läkemedelsfabriken.
Den skötare som ansvarar för läkemedelsskåpet på ansvarsenheten ska kontrollera
läkemedlen regelbundet. Med denna kontroll kan det säkerställas att föråldrade läkemedel eller läkemedel som annars inte lämpar sig för användning inte finns i lager.
Läkemedel, som behövs vid brådskande akutvård eller återupplivning, kan på avdelningar eller ansvarsenheter förvaras utanför läkemedelsskåpet eller -rummet t.ex. i
åtgärdsrum. Dessa kan även tillhöra den utrustning som har reserverats för akutvårds- eller sjukvårdsgrupper som sänds till olycksplatser. Läkemedel som används
för behandling av patienter hemma, i samband med den s.k. hemsjukhusverksamheten, kan förvaras bland den utrustning som reserverats för ansvarsenheten. Dessa läkemedel granskas regelbundet och särskild uppmärksamhet fästs vid att läkemedlen
alltid är användbara, förvaras i korrekt temperatur och vid behov är snabbt tillgängliga.
5.4 Tillverkning av läkemedel och iordningställande av läkemedel för bruk
Tillverkning av läkemedel och iordningställande av läkemedel för bruk på sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen
Sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen kan iordningsställa läkemedelspreparat i
den omfattning som den egna verksamheten på sjukhuset eller hälsovårdscentralen
förutsätter. Med tillstånd beviljat av läkemedelsverket kan läkemedel tillverkas och
distribueras även till en annan anstalt inom socialvården samt hälso- och sjukvården.
Iordningställande av cytostatika för bruk har koncentrerats till cytostatikalaboratoriet vid sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen.
Iordningställande av läkemedel för bruk vid ansvarsenheter
Läkemedel kan iordningsställas för bruk på ansvarsenheten. Då bör utrymmena och
omständigheterna vara lämpliga och ändamålsenliga. Iordningställande av läkemedel för bruk ska primärt ske i ändamålsenliga arbetsutrymmen t.ex. skåp med laminär luftströmning eller säkerhetsskåp.
Vid iordningställande av läkemedel för bruk ska de anvisningar följas som fastställts
av sjukhusapoteket, läkemedelscentralen, läkemedelstillverkaren eller innehavaren av
försäljningstillståndet. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid ett korrekt arbetssätt
samt vid att de läkemedel, lösningar och förpackningsmaterial som är i användning
är kompatibla. Vid iordningställande av parenterala läkemedel för bruk bör man fästa
speciell uppmärksamhet vid aseptiken. Den mikrobiologiska, kemiska och fysikala
hållbarheten hos läkemedel bör också iakttas vid iordningställande av läkemedel för
bruk. Dessutom bör man försäkra sig om att den iordningsställda lösningen förvaras
29
på ett vederbörligt sätt och att den används inom den utsatta tiden samt att lösningen
förses med vederbörlig information. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid arbetssäkerheten vid hantering av radioaktiva läkemedel eller cytostatika.
5.5 Återlämning, kompensation och förstöring av läkemedel
Ansvarsenheter ska återlämna oanvända, felbeställda, föråldrade, oanvändbara läkemedel eller läkemedel som försatts i användningsförbud till sjukhusapoteket eller
läkemedelscentralen. Läkemedel som kan vidaredistribueras till andra avdelningar
kompenseras. Den farmaceutiska personalen granskar de läkemedel som kompenseras och godkänner dem för vidaredistribution. Ett läkemedel som kompenseras ska
vara klanderfritt: giltighetstiden bör vara tillräcklig, förpackningen ska vara prydlig
och dessutom bör man kunna säkerställa produktens riktighet (t.ex. öppnade
tablettburkar kompenseras inte).
Läkemedelsavfall är problemavfall och skickas efter sortering till en riskavfallsstation för förstöring.
> Fast läkemedelsavfall, narkotiska preparat, jod- och bromhaltiga pre-
parat, kvicksilver, läkemedelsaerosol samt alla oöppnade/oanvända läke-
medelsförpackningar återlämnas till sjukhusapoteket som vidarebefor
drar dem efter sortering till en riskavfallsstation.
> Kemikalieavfall, cytostatikaavfall samt smittfarligt avfall förstörs i enlig-
het med separata anvisningar.
> Flytande läkemedelsavfall, som inte kräver specialhantering, sorteras på VCS och Roparnäs, i regel på ansvarsenheterna.
Områdes- och transportservicen transporterar läkemedelsavfall till ett mellanlager,
varifrån läkemedelsavfallet vidaretransporteras till en riskavfallsstation. Alternativt
kan flytande läkemedelsavfall sändas till sjukhusapoteket, varifrån det hämtas av
områdes- och transportservicen som vidarebefordrar det till en riskavfallsstation.
På ansvarsenheten kan sådana sköljlösningar, infusionsvätskor, elektrolyt- och sockerlösningar, dialysvätskor och näringslösningar utan tillsatta läkemedel, förstöras.
Dessa lösningar hälls i små kvantiteter i avloppet samtidigt som lösningen utspäds
och sköljs ner med vatten. Tomma läkemedelsförpackningar och förpackningsmaterial återlämnas inte till sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen. Förpackningsmaterial förstörs i enlighet med den allmänna avfallsanvisningen.
Packning och transportering av material som återlämnas
De förpackningar, innehållande läkemedel, som återlämnas kan innehålla läkemedel som kompenseras, föråldrade läkemedel eller läkemedelsavfall. De läkemedel
som återlämnas ska packas i läkemedelstransportlådor och förseglas med svart
buntband. Läkemedel som kompenseras och läkemedelsavfall ska helst packas i
skilda transportlådor för att förhindra att läkemedel i vätskeform rinner ut i lådan.
30
BILD 3.
Läkemedelstransportlåda
De återlämnade läkemedlen ska kompletteras med separata förteckningar över
läkemedel som återlämnas, läkemedel som ska förstöras och läkemedel som är
användbara. Returlådor som väntar på transport på ansvarsenheten ska förvaras så
att obehöriga inte får tillgång till dem.
Vid Vasa centralsjukhus och i Roparnäs ska avdelningar, där flytande läkemedelsavfall
uppkommer regelbundet, själv packa sitt flytande läkemedelsavfall, i typgodkända,
blå 30 liters tunnor, i läkemedlens ursprungliga förpackningar eller i 1 liters plastflaskor som försetts med en påse med förstelningsvätska. Avdelningar, där mängden
läkemedelsavfall är så ringa att det inte är nödvändigt att använda sig av tunnor, samlar sitt flytande läkemedelsavfall i typgodkända 5 liters kanistrar. I kanistern läggs
förstelningsmedel (1 st. per varje vätskeliter), som absorberar vätskan.
Alla kärl som innehåller läkemedelsavfall ska redan innan ibruktagning förses med en
dekal som upplyser om att kärlet innehåller läkemedel, men även med en transportdekal som upplyser om att avfallet är farligt. Dekalen som anger att kärlet innehåller
läkemedelsavfall förses också med avdelningens namn. Fulla, typgodkända avfallskärl
överlåts vederbörligt märkta och stängda till områdes- och transportservicen, som
transporterar dem till mellanlagret, varifrån de vidaretransporteras till en riskavfallsstation.
På avdelningar där flytande läkemedelsavfall uppkommer sällan eller i ytterst ringa
mängder, samlas läkemedelsavfallet i 1 liters plastflaskor i vilka man lägger en påse
med förstelningsmedel. Insamlingskärlet förses med avfallets och avdelningens namn.
31
Då plastflaskan är full vidarebefordras den stängd och märkt till sjukhusapoteket, liksom även annat läkemedelsavfall som ska återlämnas till sjukhusapoteket. Plastflaskan ska förses med namnet på den avdelning som återlämnat läkemedlet.
Vasa centralsjukhus sjukhusapotek kompenserar eller vidarebefordrar inte, med tanke på läkemedelssäkerheten, läkemedel som ska förvaras kallt eller svalt. Undantag
kan emellertid göras i fall då läkemedlet är synnerligen dyrt. En återlämning av dylika
läkemedel kräver separat överenskommelse med sjukhusapoteket. I oklara fall ska
ansvarsenheten kontakta sjukhusapoteket. Användbara läkemedel som ska förvaras
kallt eller svalt ska återlämnas till sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen personligen. Om det här inte är möjligt ska man i förväg meddela sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen om återlämningen.
Ovanpå returkorgen ska det utmärkas om de återlämnade läkemedlen ska förvaras
kallt eller svalt. Vid återlämning av narkotiska preparat ska ett konsumtionskort undertecknat av en läkare tillfogas till den förpackning som återlämnas. Cytostatika återlämnas skilt i en egen läkemedelslåda, vederbörligt utmärkt. I Jakobstad tar avdelningarna själva sitt cytostatikaavfall till problemavfallsrummet och lägger det i tunnan
med cytostatika avfall.
5.6 Farmaceutisk information
Den farmaceutiska personalen på sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen ger råd
om läkemedel och hur de ska användas per telefon och per e-post. Dessutom kan enheterna kontakta VCS:s avdelningsfarmaceut per telefon eller Läkemedelsinformationscentralen i Kuopio per telefon eller via centralens webbsidor. Sjukhusapoteket
eller läkemedelscentralen sänder vid behov meddelanden till ansvarsenheterna om
läkemedel och verksamheten vid sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen.
Vasa centralsjukhus sjukhusapotek har på sina extranetsidor samlat förutom utskickade apoteksmeddelanden även direktiv för läkemedelsförsörjningen och annan
information om läkemedel och läkemedelsurvalet. På webbsidorna för läkemedelscentralen för Jakobstads social- och hälsovårdsverk finns en apotekspärm som förutom läkemedelsbeställningsprogrammet innehåller direktiv, en motsvarighetstabell,
läkemedelsurvalet samt en förteckning över de läkemedel som finns i jourlagret.
5.7 Farmaceutisk handledning och rådgivning
Sjukhusapoteket och läkemedelscentralen ger handledning och rådgivning i frågor
som anknyter till läkemedelsförsörjning. Ansvarsenheterna kan även kontakta avdelningsfarmaceuten.
32
Avdelningsfarmaceuten har till uppgift att:
> sörja för kontrollen av läkemedelsbehandlingar
> samverkan, doser, administreringstider
osv.
> läkemedelslogistiken på avdelningen
> beställning och returnering av läkemedel
> underhåll av läkemedelsskåpet/rummet
> informera personalen om läkemedel
> handleda studerande
> informera patienter om nya läkemedel
> granska och returnera konsumtionslistor för
narkotiska preparat > utarbeta och uppdatera läkemedelsanvisningar
33
Avdelningsbesök
Sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen förrättar årligen, eller i undantagsfall
mera sällan, avdelningsbesök på ansvarsenheter, där läkemedel används, för att
säkerställa att verksamhetsenheterna tillämpar verksamhets- och arbetssätt som
främjar läkemedelssäkerheten och en vederbörlig läkemedelsförsörjning. Kontrollintervallet kan förlängas i undantagsfall och på särskilda grunder ifall den förvaring
och hantering av läkemedel som sker på en ansvarsenhet är ringa och inga särskilda
problem har förekommit.
Avdelningsbesöket kan utföras av en legitimerad provisor eller farmaceut. Avdelningsbesöket görs tillsammans med avdelningsskötaren eller den skötare som ansvarar för läkemedelsskåpet. Ett protokoll uppgörs över avdelningsbesöket av sjukhusapoteket eller läkemedelscentralen. En kopia av protokollet sänds till ansvarsenheten.
5.8 Avdelningsfarmaci
På Vasa centralsjukhus finns det för tillfället en avdelningsfarmaceut som fördelar
sin dagliga arbetstid mellan tre avdelningar: inremedicinska avdelningen, onkologiska vårdavdelningen och den kirurgiska vårdavdelningen. Även andra avdelningar
kan vid behov kontakta avdelningsfarmaceuten i till exempel frågor som berör samverkan mellan läkemedel.
Med avdelningsfarmaci avses farmaceutiskt arbete på avdelning. Avdelningsfarmaceuten utgör en del av ett mångprofessionellt team och ansvarar således för sin del
för att läkemedelsbehandlingen av patienter lyckas. Det huvudsakliga målet är att
främja den säkra läkemedelsbehandlingen.
Avsikten med piloteringen av avdelningsfarmaci var att utveckla verksamhetssätt som gör det möjligt för avdelningsfarmaceuten att bli en del av avdelningens
vårdpersonalresurs, så att vårdpersonalen ska kunna använda sin arbetstid för
vårdarbete, men även för att främja läkemedelsbehandlingen och säkerheten i läkemedelsbehandlingen samt för att minska läkemedelskostnaderna. Den avdelningsfarmaceutiska verksamheten utvecklas alltjämt i syfte att säkerställa att läkemedelsbehandlingsprocessen håller en hög kvalitet.
6 DISTRIBUERING OCH ADMINISTRERING AV LÄKEMEDEL
Läkemedlen distribueras utgående från den ursprungliga, skriftliga läkemedelsordinationen. Skötaren dokumenterar den muntliga läkemedelsordinationen och kontrollerar så fort som möjligt av den behandlande läkaren att ordinationen är korrekt. Vid mottagning av muntlig läkemedelsordination används upprepning för att
bekräfta att läkemedelsordinationen har hörts och förståtts korrekt. Distribuering
34
Utdelningen av läkemedel och dubbelkontrollen sker i närvaro av två skötare (den som doserar läkemedlen och den
som assisterar):
1. Den assisterande skötaren läser via patentsystemets medicinblad upp det läkemedel som ska utdelas och dosen. Den skötare som doserar läkemedlet kontrollerar att medicinkortet anger samma läkemedelsordination och kvitterar det läkemedel som ska utdelas och dosen
> bekräftelse av det läkemedel som ska utdelas
2. Den skötare som doserar läkemedlet lägger läkemedlet i läkemedels-
koppen och meddelar namnet på läkemedlet och dosen. Den assis-
terande skötaren kontrollera på nytt att dosen motsvarar den ordi-
nation som angivits på medicinbladet och kvitterar “kontrollerat”
> bekräftelse av att läkemedlet är korrekt utdelat
På det här sättet kan man samtidigt utföra dubbelkontrollen av dokumentationen av läkemedelsdistributionen samt dubbelkontrollen av
läkemedelsdistributionen.
35
Då läkemedel ges till patienter ska åtminstone
följande saker i kontrollistan bekräftas:
> Patient……..…………...........................identifiera
> Be patienten ange sitt namn och sin födelse
tid, kontrollera id-armbandet
> Medicin/dos/styrka/tid…......................kontrollera
> Jämför läkemedlet, doseringen, styrkan och
tidpunkten med läkemedelslistan
> Administreringssättet/-vägen..............kontrollera
> Kontrollera rätt administreringssätt och -väg
> Medicinering……………......................meddela
> Berätta för patienten vilka läkemedel du ger
Läkemedel ska under inga omständigheter ges utan att ovan
nämnda frågor har genomgåtts. Precisare anvisningar för
identifiering av patienter finns i verksamhetshandboken.
Läkemedelskopparnas färger
> Morgon….…..….….....................GUL
> Lunch……...……........................RÖD
> Middag…...…....……................GRÖN
> Kväll..........…..…………..............BLÅ
> Extra ..…….............GENOMSKINLIG
36
av läkemedel i portioner för enskilda patienter görs i ändamålsenliga utrymmen
och förhållanden som lämpar sig för det här arbetet. En lugn arbetsmiljö under distribueringen tryggar en felfri läkemedelsbehandling och förbättrar patientsäkerheten. Under utdelning av läkemedel används ett axelband eller något motsvarande
sätt för att trygga arbetsron för dem som delar ut läkemedel. Då läkemedel delas ut
på bricka bör man på avdelningen använda sig av dubbelkontroll, eftersom en dubbelkontroll vid utdelning av läkemedel reducerar antalet fel. Färdigt distribuerade
läkemedel ska förvaras i låsbara utrymmen och förses med anteckningar så att ingen
risk för förväxling uppstår i samband med administreringen.
Dubbelkontroll
Utdelningen av läkemedel bör ske under sådana tidpunkter då utdelarna är som alertast. Om man i samband med distributionen av läkemedel inte utför dubbelkontrollen ska kontrollen utföras så att den andra skötaren vid läkemedelsskåpet kontrollerar de läkemedel som den andra har delat ut. Dessutom ska var och en i samband
med att läkemedel ges till patienter säkerställa att läkemedlen är korrekta, det här
hör emellertid inte till dubbelkontrollen.
I planen för läkemedelsbehandling bör de sätt med vilka man kan trygga ett säkert
genomförande av blodtransfusionsvård beaktas. Vid blodtransfusioner är det speciellt viktigt att beställa rätt blodpreparat för rätt patient, dessutom bör särskild uppmärksamhet fästas vid identifieringen av patienten och blodpreparatet. Blodpreparatet ska alltid kontrolleras av två separata yrkespersoner inom hälso- och sjukvården
innan blodpreparatet administreras till patienten i enlighet med givna anvisningar
(Finlands Kommunförbund 1998, Finlands Röda Kors Blodtjänst 2004). Ytterligare
information om blodtransfusion fås via Terveysportti (Verensiirron ABO).
I planen för läkemedelsbehandling ska det också iakttas hur doseringen vid läkemedelsbehandling kontrolleras. Patientens namn och tidpunkten för administreringen
av läkemedlet kan till exempel antecknas på medicinglaset. Dessutom ska de bestämmelser och anvisningar som utfärdats om läkemedelstillverkning iakttas. Personalen
ska även uppfölja verkningarna av det administrerade läkemedlet.
Administrering av läkemedel
Varje patient som är inskriven på ett somatiskt sjukhus och ges läkemedelsbehandling ska vara försedd med ett namnband. Vid behandling av patienter bör varje anställd kontrollera patientens identitet genom att be patienten bekräfta sin identitet.
Vid utdelning av läkemedel ska dubbelkontroll tillämpas för att kontrollera att patienten ges korrekt medicin, dessutom bör man komma ihåg att mediciner delas ut
direkt till patienter, inte till platser.
Läkemedel ska under inga omständigheter ges utan att ovan nämnda frågor har genomgåtts. Precisare anvisningar för identifiering av patienter finns i verksamhetshandboken.
37
Numrering av patientplatser
Vid numrering av patientplatser tillämpas följande principer:
> Den första sängen invid dörren är nummer 1
> Om det finns sängar på båda sidor av dörren inleds numreringen från
vänster och löper medsols
> Enheterna bör dessutom klart och tydligt fastställa hur sängar i korridorer numreras
Säng 2
Säng 3
Säng 1
Säng 4
FIGUR 2.
Numrering av platser i patientrum
Enheter som på grund av tekniska orsaker inte kan övergå till en enhetlig numrering
av patientplatser bör särskilt fästa uppmärksamhet vid att numreringen anges klart
och tydligt. (t.ex. A4, lapp på väggen)
I den årligen uppdaterade planen ska även de läkemedel fastställas som omfattas
av särskilda tillstånd samt de läkemedel som vid behov kan användas utan särskild
konsultation av läkare. Förteckningen över läkemedel är avdelningsspecifik och den
måste även inrymma klara regler för användning och uppföljning av läkemedel. Förteckningarna ska godkännas överläkare.
38
Hygien vid läkemedelsbehandling
Ändamålsenliga lokaler och en korrekt utbildad personal, som behärskar de fastställda arbetssätten, följer anvisningar och använder ändamålsenliga instrument är
de förutsättningar som krävs för att läkemedelsbehandlingen ska kunna genomföras
på ett hygieniskt sätt.
En korrekt implementerad handhygien spelar en central roll då en eventuell mikrobkontamination av alla läkemedelsformer ska förebyggas. Händerna hos personal
som deltar i vårdarbete är täckta med en riklig mikrobflora och de bakterier som
lever på huden kan alltid förflytta sig över till läkemedel som hanteras.
Läkemedel som ges oralt
> Tvätta eller desinficera händerna innan du arbetar med läkemedel, men även efter varje avbrott. Berör aldrig läkemedel med bara händer.
> Ta tabletten från burken med sked eller pincett. Använd handskar bara om du är tvungen att röra i läkemedlet. Då du rört i något läkemedel ska du ta
av dig handsken, desinfektera händerna och fortsätta dela ut läkemedel med pincett eller sked.
> Rengör alltid läkemedelsskeden, pincetten, morteln eller tablettskäraren efter användning.
> Håll läkemedelsbrickan ren, torka av den regelbundet med en alkohol-
lösning.
> Täck öppna läkemedelsglas med lock, om du distribuerar läkemedel i dem som ska ges vid olika klockslag.
Parenterala preparat
Läkemedel ska vara sterila även då de iordningställts för bruk i en injektionsspruta, blandad i infusionslösning eller doserad i olika pumpbehållare. Ett
aseptiskt arbetssätt är ett absolut krav.
> Desinfektera alla genomträngbara membran med 80 procentig alkohol.
> Ta nödvändiga instrument (sprutor, nålar, kanyler osv.) ur deras förpack-
ning just innan användningen.
> Undvik att lämna en öppen nål i injektions- eller infusionsflaskor, eftersom det medför en risk för mikrobkontamination.
> Hantera en flerdosnål med kork aseptiskt, för den är utsatt för många
fingerberöringar.
> Rör inte spetsarna på blandningskanyler eller perforeringspunkter för
slangar med fingrar. >>
39
Situationer där läkemedel hanteras
Iordningställda doser ska förbli icke kontaminerade ända tills de når patienten.
> Arbeta aseptiskt, från rent till smutsigt.
> Desinfektera alltid händerna innan du berör patientens kanyl, infusion-
slangars anslutningspunkter eller droppreglage. Mikrobkolonisationer av anslutningspunkter utgör en infektionsrisk.
> Undvik att beröra patientens ögonfransar eller öga med pipetten eller
droppflaskans mynning.
> Dosera hudkräm först på ett underlag eller på en hand försedd med en handske (inte direkt på handflatan eller handryggen) och först därifrån på patienten. Vid direkt handkontakt utsätts såväl den kräm som är avsedd för patienten som den kräm som blir kvar i förpackningen för mikrobkontamination.
7 INFORMERING OCH RÅDGIVNING ÅT PATIENTER
Patienten eller anhöriga ges information, handledning och råd i frågor som anknyter
till läkemedelsbehandlingen i olika skeden av läkemedelsbehandlingsprocessen av
läkaren och den personal som genomför läkemedelsbehandling.
Patienten ska alltid informeras om betydande avvikelser i läkemedelsbehandlingen
och de eventuella biverkningar som detta föranlett eller eventuellt kommer att föranleda. I samband med tillbud är det inte nödvändigt att informera patienten.
Patienten ska informeras om sådana avvikelser som är henne eller honom till skada.
I allmänhet vill patienterna inte anklaga någon, utan bara höra sanningen. Vid förmedling av information om negativa händelser tillämpas följande principer:
> Den negativa händelsen beskrivs, men dessutom redogör man för hur man avser sträva efter att undvika att samma situation inträffar på nytt.
> Patienten bes om ursäkt. Det är naturligt att den person som förorsakat eller deltagit i den negativa händelsen berättar om den negativa händel-
sen för patienten. Förmannen eller en kollega kan närvara som stöd i
situationen. Det är även möjligt, efter gemensam överenskommelse, att informationen om den negativa händelsen förmedlas av förmannen eller en kollega.
> Patienten och/eller hennes eller hans anhöriga erbjuds professionell hjälp vid behov.
40
Rådgivning till patienten
> Patienten uppmanas att delta i planeringen, genomförandet och utvärderingen av den egna läkemedelsbehandlingen.
> När en patient utskrivs ska patienten eller hennes/hans representant ges en skriftlig,
personlig medicinlista, dessutom ska läkeme- delsbehandlingen förklaras muntligt.
> Bekräfta att patienten har förstått handledningen.
> Patienten och hennes/hans anhöriga uppma- nas att hålla medicineringsuppgifterna à jour
samt att alltid ha dem med sig.
41
8 BEDÖMNING AV LÄKEMEDELSBEHANDLINGENS EFFEKTER
Bedömningen av effekterna omfattar en bedömning av målen för läkemedelsbehandlingen, men också en bedömning och uppföljning av eventuella biverkningar och skadeverkningar samt en eventuell samverkan av läkemedel.
Vid ordination av läkemedel ska läkaren bekräfta att den som ges läkemedlet är medveten om de verkningar som bör följas upp vid administreringen av läkemedlet men
även efter administreringen. Vid ansvarsenheter bör man fästa uppmärksamhet vid
dokumenteringen och rapporteringen av verkningar.
I planen för läkemedelsbehandling ska även de läkemedelsbehandlingssituationer
fastställas som kräver att den behandlande läkaren informeras och konsulteras.
Dessa omfattar bland annat situationer då en patient av misstag givits fel läkemedel.
Läkaren ska regelbundet bedöma behovet av läkemedelsbehandling på nytt, varefter
behandlingen eventuellt ändras utgående från behovet.
9 DOKUMENTERING OCH INFORMATIONSUTBYTE
Vid verksamhetsenheterna ska de bestämmelser om dokumentation och anteckningar som görs i handlingarna hörsammas (Lagen om patientens ställning och rättigheter 785/1992, SHM:s förordning om upprättande och förvaring av journalhandlingar
99/2001). På ansvarsenheterna ska dokumentationen av läkemedelsbehandling vara
entydig och därutöver ska man i förväg komma överens om de tillvägagångssätt
som ska användas. All personal, läkare som vårdpersonal, ska ha en enhetlig praxis
för dokumentering av läkemedelsbehandling. Vid Vasa centralsjukhus baserar sig
dokumentationen av läkemedelsbehandling på gemensamma direktiv och riktlinjer
som fastställts för dokumentation av läkemedelsbehandling. Dessa direktiv finns i
verksamhetshandboken. Dessutom ska planen för läkemedelsbehandlingen vid respektive ansvarsenhet innehålla en process för dokumentation av läkemedelsbehandling.
Utöver de anteckningar om läkemedelsbehandling som införs i andra handlingar
bör uppmärksamhet även fästas vid att konsultation av läkare och rapportering till
läkare som anknyter till läkemedelsbehandling omsorgsfull dokumenteras i handlingarna. Även tidpunkten ska anges. Också bedömningen av effekten av läkemedelsbehandling och blodtransfusion ska antecknas i journalhandlingarna. I enlighet med
blodtjänstlagen ska blodtransfusionsvård dokumenteras omsorgsfullt i syfte att säkerställa uppspårning av blodpreparat och blodtransfusion. I journalhandlingarna
ska tidpunkten för blodtransfusionen och uppföljningen av verkningarna antecknas.
42
Dubbelkontroll av dokumentation
På ansvarsenheterna tillämpas en dubbelkontroll även vid dokumentation. Korrektheten
vid dokumentation av läkemedelsbehandling kontrolleras regelbundet åtminstone en
gång per dygn. På varje enhet ska de områden som ska genomgås skriftligen fastställas.
Informationsutbyte
Förmedlingen av information om läkemedelsbehandlingar mellan arbetsskift baserar sig på uppgifterna i medicinbladet. För att säkerställa informationsutbytet ska
rapporteringspraxisen var klar och tydlig. Arbetsprocessen bör innehålla en möjlighet till rapportering som dessutom bör ges en klar och tydlig tidpunkt, där alla väsentliga personer är närvarande. Dessutom bör man precisera det centrala innehållet i rapporten, dvs. vad den åtminstone ska innehålla och i vilken ordning rapporten
ska ges samt vem som ska rapportera och vad. Innehållet i muntliga och skriftliga
rapporter ska också fastställas. Ytterligare bör rapporteringspraxisen vara sådan att
den kan följas alla dagar och i varje skift.
I planen för läkemedelsbehandling uppmärksammas kontinuiteten i läkemedelsbehandlingen och uppmärksamhet fästs vid ett smidigt informationsutbyte verksamhetsenheter emellan, utan att förglömma dataskyddet. I syfte att undvika överlappande medicinering samt eventuell skadlig samverkan och de problem som dessa
förorsakar ska man fästa särkskild uppmärksamhet vid att säkerställa att patientens
läkemedelslista är á jour. Innehållet i medicinlistan ska alltid kontrolleras när patienten utskrivs eller förflyttas till en annan vårdinrättning.
Då en patient förflyttas till en annan vårdinrättning ska medicineringsuppgifterna
ges i form av en skriftlig utskrift som tagits ut via patientdatasystemet. Handskrivna
förteckningar ska i mån av möjlighet undvikas. När en patient utskrivs ska patienten
eller hennes/hans representant ges en skriftlig, personlig medicinlista, dessutom ska
läkemedelsbehandlingen förklaras muntligt. Patienten/den anhöriga ombes upprepa
läkemedelsbehandlingen, för att bekräfta att det råder en gemensam uppfattning
om läkemedelsbehandlingen. Patienten och anhöriga manas att hålla medicineringsuppgifterna á jour (t.ex. med hjälp av www.lääkekortti.fi).
10 UPPFÖLJNINGS- OCH RESPONSSYSTEM
Det praktiska genomförandet av läkemedelsbehandling uppföljs regelbundet på ansvarsenhetsnivå utgående från planen för läkemedelsbehandling. Särskild uppmärksamhet fästs vid de tyngdpunktsområden som lyfts fram i handlingsprogrammet för
säker läkemedelsbehandling. Anmälning, uppföljning och hantering av avvikelser i
vården, samt det faktum att man lär sig av avvikelser utgör en central del av planen
för läkemedelsbehandling.
43
Ansvarsenheterna anmäler avvikelser i läkemedelsbehandling med det elektroniska
systemet för rapportering av farliga situationer, dvs. HaiPro. Särskild uppmärksamhet fästs vid att inkomna anmälningar nyttiggörs och att lärdom tas av avvikelserna.
Anmälningarna om farliga situationer genomgås regelbundet på ansvarsenheterna,
och två gånger per år uppgörs en kvalitets- och patientsäkerhetsrapport.
Allvarliga farliga situationer anmäls omedelbart till enhetens förmän och chefsöverläkaren/kvalitetschefen, som bedömer om den farliga situationen ska genomgå en patientsäkerhetsutredning. Syftet med utredningen är använda händelsen till att förbättra patientsäkerheten, men även att stöda arbetsenheten att utveckla den egna verksamheten.
BILD 4.
HaiPro-avvikelserapport
44
Patienten söker
vård
I
1. Patientens hemmedicinering och riskfaktorer utreds och införs i ESKO
II
2. Läkemedelsbehandlingens utredning, läkemedelsbeslut och läkemedelsordinationer
III
3. Läkemedelsordinationen införs under läkemedels- ordinationer och överförs till medicinbladet i ESKO
IV
4. Läkemedelsanvisningar och rådgivning
V
5. Medicinlista och medicinkort skrivs ut
NEJ
Fortsätter läkemedelsbehandlingen
på samma sätt?
VI
JA
6. Läkemedlet delas ut och iordningställs
Personer som deltar i vården
Patient
Läkare
Vårdpersonal
Farmaceut
Skyddsmekanismer
I Skriftlig medicinlista
II Id-armband
III Läkemedelsdatabaser
IV Dokumentation i läkemedels- ordinationerna att skötaren har överfört läkemedel
V Upprepning
VI Regelbunden utskrivning av medicinlistor
VII Regelbunden genomgång av läkemedel
VIII Aseptik vid läkemedelsbehandling
IX Granskning av att läkemedel-
ordinationen är korrekt
X Säkring av arbetsron
XI Färgade läkemedelsglas
XII Dubbelkontroll
XIII Identifiering av patienten
XIV Granskning av att läkemedlet är korrekt
XV Dokumentering av läkemedels-
administrationen
XVI Kontrollista för utskrivning
VII
VIII
6.1 Läkemedelsförsörjning
VIII, IX, X, XI, XII
7. Läkemedlet administreras och medicinrådgivning ges till patienten
XIII, XIV, XV
NEJ
Skrivs
patienten ut?
8. Läkemedelsbehandlingen uppföljs och utvärderas
JA
9. Läkemedelsordinationer och recept för
nya läkemedel genomgås
10. Patienten får medicinlista och
medicinrådgivning
Vid en avvikande händelse i
läkemedelsprocessen skall en
riskanmälan göras i HaiPro och
den negativa händelsen måste
rapporteras till patienten
XVI
Patienten
skrivs ut
FIGUR 3.
Processbeskrivning av en säker
läkemedelsbehandling
45
Skyddsmekanismer:
> Skyddsmekanism I: Skriftlig medicinlista
> Patienterna har medicineringsuppgifterna i skriftlig form då
hon/han anländer till enheten
> Skyddsmekanism II: Id-armband
> Alla patienter har ett identifieringsarmband
> Skyddsmekanism III: Läkemedelsdatabaser
> Databaser används för att säkerställa patientens läkemedels-
behandling. T.ex. för granskning av interaktioner
> Skyddsmekanism IV: Dokumentation i läkemedelsordinationerna att
skötaren har överfört läkemedel
> T.ex. genom att anteckna ett + efter det överförda läkemedlet
> Skyddsmekanism V: Upprepning
> Vid muntliga läkemedelsordinationer används upprepning för att säkerställa ordinationens korrekthet
> Skyddsmekanism VI: Regelbunden utskrivning av medicinlistor
> Medicinlistor skrivs regelbundet ut för att säkerställa att de hålls á jour
> Skyddsmekanism VII: Regelbunden genomgång av läkemedel
> Läkemedelsskåpet granskas regelbundet för att säkerställa att läkemedlen är brukbara
> Skyddsmekanism VIII: Aseptik vid läkemedelsbehandling
> Aseptiken har iakttagits i tillvägagångssätten
> Skyddsmekanism IX: Granskning av att läkemedelordinationerna är korrekt
> Namnet på läkemedlet och det verksamma ämnet, läke
medelsform och styrka samt antalet gånger och tidpunkter då läkemedlet har givits samt eventuella överlappningar av läkemedlet granskas för varje enskild patient
> Skyddsmekanism X: Säkring av arbetsron
> Den person som delar ut läkemedel säkrar arbetsron för stunden genom att t.ex. använda läkemedelsaxelband eller
genom att fästa en skylt på dörren till det rum där läkemedlen
utdelas
46
>>
> Skyddsmekanism XI: Färgade läkemedelsglas
> De färger på läkemedelskoppar som fastställts på sjukhuset är i användning
> Skyddsmekanism XII: Dubbelkontroll
> Dubbelkontroll av läkemedel används för att säkra läkemedels
utdelningen och dokumenteringen
> Skyddsmekanism XIII: Identifiering av patienten
> Patienten frågas alltid om namn och personnummer innan läkemedlet ges
> Skyddsmekanism XIV: Granskning av att läkemedlet är korrekt
> Dosen, styrkan och administreringstidpunkten av läkemedlet
jämförs med medicinslistan
> Rätt administreringssätt och -väg kontrolleras
> Patienten informeras om vilket läkemedel hon/han ges
> Skyddsmekanism XV: Dokumentering av läkemedelsadministrationen
> Läkemedlen antecknas som administrerade
> Skyddsmekanism XVI: Kontrollista för utskrivning
> Då en patient skrivs ut ges patienten rådgivning om läkemedels
behandlingen, samtidigt ges patienten medicineringsuppgifterna
i skriftlig form
> En kontrollista används som stöd vid utskrivningen
47
48
