06_10:Layout 1
2015-08-25
19:15
Sida 6
Vägen mot
FRIHET!
DEL 3
av Carl-Henrik Larsson
Sedan den amerikanska flottan lyckats sänka fyra japanska
hangarfartyg under slaget vid Midway i juni 1942, hade Japan
använt all sin militära kraft till att försvara sitt imperium. Att genomföra en invasion av de japanska huvudöarna skulle medföra enorma
förluster för amerikansk del. Detta var en viktig orsak till varför USA
i augusti 1945 släppte atombomber över de japanska städerna
Hiroshima och Nagasaki.
T
idigt på morgonen den 6 augusti 1945 lyfte tre amerikanska bombplan av typen B-29 från den lilla ön Tinian, belägen i Nordmarianerna
i västra Stilla havet, drygt 200
mil sydöst om det japanska fastlandet.
Tinian som är av vulkaniskt
ursprung, erövrades av amerikanerna efter mycket hårda
strider i slutet av juli 1944, efter att ha varit i japansk besittning sedan 1919. Erövringen av Tinian erbjöd USA en
strategiskt viktig bas inför det
fortsatta kriget mot japanerna
i Stilla havet.
6
Den amerikanske flygöversten Paul Tibbets flög en av dessa tre B-29:or som lämnade Tinian. Ombord på hans flygplan
som bar namnet Enola Gay,
namngivet efter hans mor Enola Gay Tibbets, fanns atombomben Little Boy, som skulle fällas över den japanska staden
Hiroshima.
Little Boy hade en sprängverkan på uppskattningsvis 15
megaton vilket motsvarar inte
mindre än 15 000 ton trotyl!
Ombord på de två andra flygplanen som lyfte tillsammans
med Enola Gay, fanns bland annat fotoutrustning och mätin-
strument för att dokumentera
och studera den första atombombningen som utförts mot en
stad.
Varför just Hiroshima?
Det fanns flera bakomliggande
orsaker till varför just Hiroshima valts ut som mål för den
första atombombningen. Staden var sedan tidigare förskonad från amerikanska bombanfall, vilket inte var fallet med
exempelvis Tokyo. Den japanska huvudstaden var kraftigt
sönderbombad 1945. Den 9–10
mars 1945 släppte amerikanerna ner inte mindre än en halv
NORDISK FILATELI September 2015
06_10:Layout 1
2015-08-25
19:15
Sida 7
Bomplanet ”Enola Gay” som den 6 augusti 1945 släppte den atombomb som
dödade uppskattningsvis 120 000 människor i Hiroshima. Här på ett frimärke
som gavs ut av Marshallöarna 1995.
Bakgrundsbilden: Förödelsen
blev omedelbart näst intill total i
Hiroshima efter att atombomben
fällts. (foto United States National
Archives)
miljon brandbomber över Tokyo, i historiens kanske mest
förödande bombanfall, då mer
än 100 000 civila dog.
Hiroshima var alltså ett perfekt mål, eftersom man där
skulle kunna se de fullständiga
skadeverkningarna efter atombomben. Dessutom fanns det
flera fabriker i Hiroshima, som
var av stor vikt för den japanska militärmakten.
Den 16 juli 1945 provsprängde amerikanerna den första
atombomben, som var framtagen inom det så kallade Manhattanprojektet, som var namnet på USA:s atomvapenproNORDISK FILATELI September 2015
gram. Manhattanprojektet leddes av fysikern Julius Robert
Oppenheimer, även kallad för
atombombens fader.
Provsprängningen som ägde
rum i Alamogordoöknen i New
Mexico, visade den amerikanska militärledningen vilken oerhörd förödelse en atombomb
orsakade.
Denna bomb hade en kärnladdning bestående av plutonium, likt den som senare skulle
fällas över den japanska staden Nagasaki. I atombomben
Little Boy som fanns ombord
på Paul Tibbets flygplan, utgjordes kärnladdningen emel-
lertid av uran. Det var med andra ord ett oprövat vapen som
skulle fällas över Hiroshima.
Allt liv upphörde existera!
Det japanska luftskyddet hade
registrerat de tre amerikanska
bombplanen, som flög in över
japanskt luftrum med riktning
mot Hiroshima. Eftersom det
endast rörde sig om tre flygplan samt att staden tidigare
förskonats från amerikanska
bombningar, så antog de japanska flygobservatörerna att det
endast rörde sig om något slags
spaningsuppdrag, och blåste
faran över.
➥
7
06_10:Layout 1
2015-08-25
19:15
Sida 8
T.v.: Japanernas primära mål i maj 1942 var att besätta sydöstra delen av
Papua Nya Guinea, där huvudstaden Port Moresby är belägen. Slaget i Korallhavet den 4–8 maj 1942, utkämpades endast med flygplan från hangarfartygen. Även om japanerna lyckades sänka det amerikanska hangarfartyget USS Lexington och skada hangarfartyget USS Yorktown, vilket sänktes en månad senare vid Midway, så slutade slaget med en amerikansk seger. Detta var en vändpunkt i kriget i Stilla havet till USA:s fördel. Detta
frimärke gavs ut av Australien 1992.
T.h.: Saint Vincent och Grenadinerna uppmärksammar slaget vid
Midway den 4–7 juni 1942, på detta frimärke från 1990. Efter att japanerna misslyckats med att besegra den amerikanska flottan i Korallhavet i maj 1942, hoppades de japanska befälhavarna att ett anfall
mot Midwayöarna, skulle kunna locka den amerikanska Stillahavsflottan i en fälla. Amerikanerna hade dock knäckt den krypterade japanska radiotrafiken och var förberedda på anfallet. Under slaget
som slutade med en stor amerikansk seger sänktes bland annat fyra
japanska hangarfartyg.
➥
Klockan kvart över åtta den
6 augusti 1945 släppte Enola
Gay atombomben från 10 000
meters höjd. Den var inställd
att detonera 600 meter över de
centrala delarna av Hiroshima,
vilket den gjorde 45 sekunder
efter att den lämnat flygplanet.
Flygplansbesättningarna
ombord på de tre amerikanska
bombflygplanen kunde på säkert avstånd bevittna när det
väldiga svampformade molnet
efter bomben tornade upp sig
över staden nedanför.
Explosionen och tryckvågen
efter bomben var så enorm, att
människor som befann sig mer
än 20 mil från nedslaget uppfattade kraftiga skakningar i
marken.
I Hiroshima upphörde livet
att existera i det ögonblick som
bomben detonerade. Värmen i
och omkring explosionens epicentrum var så hög, att de som
befann sig där blev kremerade.
Tryckvågen och den efterföljande eldstormen som drog genom staden, ödelade merparten av all bebyggelse.
Troligtvis omkom 120 000
människor i den direkta explosionen. Ytterligare tusentals
dog inom de närmaste timmarna och dagarna, till följd av den
höga dos av radioaktiv strålning som de utsatts för. Siffrorna vad gäller antal döda i Hiroshima kan variera mellan olika källor.
Krav på ovillkorlig
kapitulation
Den amerikanske presidenten
Harry S. Truman, som efterträdde Franklin D. Roosevelt
efter dennes död i april 1945,
informerades samma dag om
den ödeläggelse som atombomben mot Hiroshima hade gett
upphov till.
Truman som var på väg hem
till USA efter att ha medverkat
i Potsdamkonferensen utanför
Berlin, lät meddela omvärlden,
och inte minst Japan, att en förstörelse utan dess like skulle
drabba landet, om inte den japanska militärledningen omedelbart gick med på en ovillkorlig kapitulation.
Under Potsdamkonferensen
(17 juli–2 augusti 1945) hade
president Truman tillsammans
med den brittiske premiärministern Winston Churchill och
den sovjetiske ledaren Josef
Stalin, utarbetat den så kallade
Potsdamöverenskommelsen, i
vilken de bland annat kom
överens om hur Tyskland skulle förvaltas samt att endast en
ovillkorlig japansk kapitulation
skulle accepteras.
I det starkt nationalistiskt
präglade Japan, där kejsaren
Hirohito uppfattades som en
gudomlighet värd att offra sitt
liv för, ansågs en ovillkorlig kapitulation som det mest förnedrande landet kunde drabbas av.
Därför såg heller inte den japanska militärledningen en kapitulation som ett alternativ.
Den japanska militärregimen,
som innehade den egentliga
makten i landet, använde kejsarens gudomliga ställning som
ett sätt att få civilbefolkningen
att inte ifrågasätta systemet.
Att de civilas liv sattes på
spel tog militären ingen hänsyn
till, och manade istället till fortsatt kamp mot USA och dess
allierade!
Nagasaki bombas
Atombomben mot Hiroshima
fick alltså inte det resultat som
den amerikanske presidenten
hade hoppats på, och de japan-
På detta märke visas en australiensisk rekryteringsaffisch från 1943, riktad
till den kvinnliga befolkningen. Som en del av det Brittiska imperiet drogs
Australien in i andra världskriget, och troligtvis stupade 30 000 australiensiska soldater under kriget, både i Europa och i Stillahavsområdet. Japanerna hade långt gångna planer på att invadera Australien 1942, men dessa blev aldrig verklighet efter de japanska nederlagen i Korallhavet och vid
Midway i maj och juni 1942. Australien gav ut frimärket 1991.
8
NORDISK FILATELI September 2015
06_10:Layout 1
2015-08-25
19:15
Sida 9
USA:s president Harry S. Truman (1884-1972) är avbildad på detta frimärke från Marshallöarna 1995. I egenskap av vicepresident valdes Truman till USA:s president efter Roosevelts bortgång i april 1945. Det var Truman som fattade beslutet att släppa
atombomberna över Hiroshima och Nagasaki, eftersom han delade den amerikanska militärledningens uppfattning om att en
invasion av det japanska fastlandet skulle kräva tiotusentals
amerikanska soldaters liv. Truman undertecknade även FN:s
stadgar 1945, vilket uppmärksammas på detta frimärke.
ska reaktionerna uteblev. Följden av detta blev att Truman
beordrade att en andra atombomb skulle släppas över en japansk stad.
Det primära målet var denna gång den dåvarande staden
Kokura (som sedan 1960-talet
är en del av staden Kitakyushu), där japanerna förlagt en
ansenlig vapenarsenal. Det sekundära målet var staden Nagasaki, som bland annat var
platsen för företaget Mitsubishis rustningsindustrier.
Strax efter klockan tre på
morgonen den 9 augusti lyfte
återigen tre B-29:or från ön Tinian, och ombord på piloten major Charles W. Sweenys flygplan, döpt till Bockscar, fanns
atombomben Fat Man, som
var betydligt mer kraftfull än
den som fällts över Hiroshima.
Ett ymnigt molntäcke hade
lagt sig över Kokura, varför
Sweeny snabbt fattade beslu-
tet att fortsätta mot Nagasaki. Även Nagasaki
var till stora delar täckt av
moln, men i detta läge fanns
det ingen återvändo.
Bomben släpptes från Bockscar klockan 11.01, men den dåliga sikten gjorde att den inte
detonerade över de centrala delarna av Nagasaki, där nästan
200 000 människor bodde, utan
över ett industriområde i stadens utkant. Följden av detta
blev att betydligt färre människor dog i Nagasaki än i Hiroshima.
Dagen innan atombomben
fälldes över Nagasaki förklarade Sovjetunionen krig mot Japan, en händelse som tillsammans med de två atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki, gjorde ett fortsatt japanskt
motstånd meningslöst.
Röda armén avancerade sedan snabbt in i Manchuriet, och
de japanska försvararna hade
inte mycket att sätta emot den
sovjetiska anstormningen.
Japan kapitulerar
Trots dessa atombombers fruktansvärda effekt och Sovjetunionens anfall, var man i den japanska militärledningen långt
ifrån överens huruvida en kapitulation var att föredra. Kejsar Hirohito hade dock i samråd med sina civila rådgivare
kommit fram till att en kapitulation var enda utvägen för att
rädda landet undan en fullständig katastrof.
Det stora flertalet av de höga japanska militärerna accepterade motvilligt kejsarens beslut. Men en grupp av dem beslutade i detta läge att genomföra en statskupp, för att på så
vis avlägsna de kejserliga rådgivare som manade till fred.
Kejsaren skulle tvingas till att
➥
T.v.: Detta frimärksblock från Marshallöarna
1995 visar när befälhavaren för USA:s Stillahavsflotta, Chester W. Nimitz (1885–1966),
den 2 september 1945 undertecknar den japanska kapitulationsförklaringen ombord på
slagskeppet USS Missouri i Tokyobukten.
Dokumentet hade först undertecknats av
Japans utrikesminister och en delegation av
japanska politiker. Bakom Nimitz står bland
annat den femstjärninge generalen Douglas
MacArthur, som även han undertecknade
dokumentet. Den japanske kejsaren hade redan den 15 augusti proklamerat vapenstillestånd.
T.h.: Den amerikanske generalen Douglas MacArthur (1880–1964) visas
här på ett frimärke från Maldiverna utgivet 1991. Till vänster syns konturerna av Filippinerna, som stod under USA:s kontroll fram till den japanska ockupationen 1941. MacArthur utsågs till befälhavare över den filippinska armén under 1930-talet. Han ledde försvaret mot den japanska ockupationsmakten men tvingades kapitulera. Efter att ha tagit sig till Australien ledde han sedan framgångsrikt kriget mot Japan i egenskap av
högste befälhavare för de allierade styrkorna i sydvästra Stilla havet.
NORDISK FILATELI September 2015
9
06_10:Layout 1
2015-08-25
19:15
Sida 10
En japansk soldat ur den s.k. Nankai Shitai-styrkan, visas på detta frimärke utgivet av Papua Nya Guinea 1992. Nankai Shitai (södra havsstyrkan) var den japanska infanterienhet som bland annat besatte norra delarna av Papua Nya
Guinea 1942. De japanska soldaterna drevs av en otrolig stolthet och lojalitet
mot sitt land och sin kejsare, vilket bidrog till att många japanska soldater och
officerare hellre tog sina liv än att kapitulera och hamna i fångenskap, vilket
uppfattades som vanhedrande.
➥ fortsätta driva kriget vidare! De
sammansvurna misslyckades,
och kejsaren kunde den 15 augusti genomföra det radiotal till
nationen, i vilket han bad alla
japaner att acceptera kapitulationen.
Två veckor senare påbörjades den amerikanska ockupationen av det japanska fastlandet.
Den 2 september 1945, sex
år och en dag efter att andra
världskriget bröt ut, hölls den
officiella kapitulationsceremonin ombord på det amerikanska slagskeppet USS Missouri,
som låg för ankar i Tokyobukten.
Omdiskuterade bomber
En vanligt förekommande uppfattning i den historiska litteraturen, är att den amerikanske presidenten Truman beordrade att atombomber skulle fällas över Hiroshima och Nagasaki för att snabbt avsluta kriget. En markinvasion av de japanska huvudöarna hade medfört att tiotusentals amerikanska soldater mist livet.
Utan tvekan så förhåller det
sig på det viset. Den japanska
kampviljan var trots åren av
krig och massiva amerikanska
bombningar mot städer obruten.
Detta hade inte minst de
amerikanska soldaterna erfarenhet av. Under slaget om vulkanön Iwo Jima (19 februari –
26 mars 1945), som brukar räknas som andra världskrigets
näst sista slag, stupade nästan
7 000 amerikanska soldater. De
japanska soldaterna slogs till
sista man, och av de 20 000 japanska soldaterna på Iwo Jima överlevde endast 200!
Efter att Iwo Jima intagits
fanns det bara en ö kvar att
erövra förutom de japanska huvudöarna, och det var Okinawa.
I slaget om Okinawa (1 april
– 22 juni 1945) valde både japanska soldater och civila att
ta sina liv hellre än att kapitulera. I ett försök att förinta den
amerikanska flottan som understödde soldaterna på Okinawa, satte japanerna dessutom in hundratals kamikazepiloter, vars uppdrag var att störta sina flygplan in i amerikanska fartyg med sina egna liv
som insats.
I detta slag stupade närmare 13 000 amerikanska soldater. De japanska förlusterna var
betydande, och så många som
100 000 kan ha stupat. Därtill
lika många civila, som antingen tog sina liv eller dog under
det intensiva bombardemang
som ön utsattes för.
En annan tolkning av atombombningarna som förekommer, är att de helt och hållet
var ett led i maktspelet mellan
USA och Sovjetunionen. Truman hade under Potsdamkonferensen informerat Stalin om
att USA tagit fram ett nytt vapen utan tidigare motstycke.
Truman, liksom Churchill, förstod att Stalin inte hade några
planer på att ge upp sin nyvunna maktställning i Östeuropa,
och att situationen i Europa
med lätthet kunde övergå i ett
nytt storkrig.
Atombombningarna var enligt denna tolkning ett maktmedel riktade mot Sovjetunionen och Stalin.
❑
T.v.: Efter att amerikanerna landstigit på Guadalcanal, som tillhör Salomonöarna, den 7 augusti 1942, pågick striderna på ön fram till februari
1943. Japanerna gav inte upp kampen, utan skickade ständigt nya förstärkningar till ön. Den 13 februari 1943 lämnade de sista japanerna Guadalcanal efter månader av hårda och blodiga strider. Totalt hade mer än
7 000 amerikanska soldater stupat under striderna. De japanska förlusterna uppgick till det femdubbla! Frimärket är utgivet av Norfolk Island 1992.
T.h.: Under slaget vid Leytebukten vid Filippinerna, som pågick
den 23–26 oktober 1944, drabbade USA:s flotta, bestående av
bland annat 8 hangarfartyg, 12 slagskepp och ett tjugotal kryssare, samman med den japanska flottan, vars styrka uppgick till 3
lätta hangarfartyg, 9 slagskepp samt 6 kryssare. Slaget som slutade med en amerikansk seger blev känt för att det var första
gången som japanerna använde sig av kamikazepiloter (självmordspiloter) i strid. Frimärket gavs ut av Saint Vincent och
Grenadinerna 1990.
10
NORDISK FILATELI September 2015