VIND

VIND!
Det handlar om vind, ett inspirationsmaterial för
pedagoger
Alla barn i förskoleåldern har erfarenheter av väder. Det är
soligt, molnigt, kallt, varmt, det blåser, snöar, regnar, får man
som svar när man frågar vad det är för väder ute. Ibland gör vi
aktiviteter om väder, men ofta tar vi inte reda på varför det
regnar eller varför det blåser. Alla har ju upplevt att det blåser,
men nu vill vi gå vidare och ta reda på just varför det blåser,
varifrån det blåser och hur det blir vind.
Det handlar om vinden! Vi ska försöka få svar på frågor om
vinden. Genom olika experiment kan barnen bilda flera nya
olika begrepp om vinden. Man behöver också reflektera och
diskutera över experimenten. Hur gick det? Vad hände? Man
får kanske göra experimentet flera gånger för att få ett resultat
eller en förståelse för processen.
Barnen behöver inga speciella erfarenheter sen tidigare. Att
luften rör sig har och kan ju alla uppleva. Som pedagog sätter
man upp olika syften för aktiviteten. Till exempel att söka
kunskap och att lita på sin egen förmåga, att uppmärksamma
förändringar, olikheter och detaljer. Använda fakta och fantasi,
berätta och beskriva och att använda olika material och
uttrycksmöjligheter.
Man kan gå vidare genom att upptäcka andra väderfenomen, t
ex nederbörd i form av regn, snö, hagel beroende på barnens
frågor och intresse.
Varför blåser det?
Tänk dig att du blåser upp
en ballong. Lufttrycket blir
högre i ballongen än
utanför. När du släpper ut
luften uppstår en vind i
mynningen orsakad av
tryckkraften. Ju större
tryckskillnad desto
starkare tryckkraft och
desto starkare vind.
EXPERIMENT
Vid varje experiment står vilket material man behöver och vad man behöver tänka på.
Vill man gå vidare med andra experiment så läs våra referenser om böcker, där kan man hitta otaliga
experiment som handlar om vind och väder.
Känna och upptäcka vinden
Material: Vimplar, plastremsor eller annat som
kan vaja för vinden. Kompass eller liknande att
ta ut väderstreck med.
Denna uppgift passar de minsta barnen på
förskolan. För att barnen ska bli
uppmärksamma att vinden faktiskt både syns
och känns kan man låta barnen till exempel stå
på en kulle och känna vinden. Prata med
barnen om var på kroppen de känner vinden
och hur den känns. Är den hård, mjuk, kall,
varm eller känns den inte? Låt sedan barnen
möta vinden med magen eller bli ”knuffade i
ryggen. Hur känns det? Vad händer?
Introducera begreppen medvind och motvind.
Lägg dig med barnen på marken och iaktta
molnen, rör de sig, är dem stilla? Finns det
något annat i närheten där man kan se vindens
påverkan? T.ex. blad som blåser, grenar som
rör sig eller kanske en flagga? Har man en
flagga kan man jämföra från dag till dag hur
och på vilket håll vinden blåser. Med
vindriktning menas den riktning varifrån det
blåser. Ta med en kompass ut väderstrecken,
söder väster, norr och söder.
Denna upptäckar och utforskar övning är både
rolig och lärorik och de små barnen tycker att
det är jätteskoj, de upptäcker verkligen med
alla sina sinnen.
Det bästa med denna övning är att den (om
man inte vill) inte kräver någon som helst
förberedelse eller något material. Naturen i sig
är den största tillgången.
Vindsnurra
Material: Papper, blomsterpinne
och kula eller pärla att skapa
distans med. Knappnål, gärna
med stort huvud.
Använd ett kvadratiskt papper vik
det längs diagonalerna så att det
bildas ett vikt kryss. Gör ett hål i
mitten och ett i varje hörn till höger
om diagonalen. Klipp varje
diagonal lite mer än till hälften. Vik
in hörnen och stick en knappnål
genom alla
, hålen som du fäster i
änden av en blompinne. Sätt
gärna en pärla som distans mellan
pinnen och snurran
FLER EXPERIMENT

Flyga drake och se hur
den uppför sig beroende
på hur det blåser.

Flyga pappersflygplan, är
det skillnad ute/inne med
eller mot vinden.

Leta upp den blåsigaste
resp. den plats sam alltid
har lä.
Gör ett hål i ena ändan av locket.

Trä en garnända i varje hål och
knyt en ögla i ändan för
upphängning.
Sätta upp vimplar och
titta var vinden kommer
ifrån.

Göra vindspel av flaskor,
pinnar eller snäckskal
och höra hur de kan låta i
vinden.

Blås på en fjäder eller en
papperstuss. Se vad som
händer, hur länge kan
föremålet hållas
svävande.

Blås såpbubblor i olika
storlekar, blås genom
sugrör och utan. Jämför
skillnaderna.
Vad finns i vinden?
Material:
Ett par plastlock
Vaselin
Förstoringsglas
Hålslag
Garn
En blåsig dag
Sprid vaselin över ena sidan av
locket.
Ta ut locken en blåsig dag och
häng upp dem på olika ställen.
Låt dem hänga ute i ett par
timmar för att det som finns i
vinden ska fastna på locken.
Ta in dem och se vad som
fastnat. Det kan vara insekter,
smuts, frön och blad.
Använd förstoringsglas för vidare
observation.
LITEN ORDLISTA
Lufttrycket är trycket i den sammansatta gasen som utgörs av atmosfären. Trycket uppstår genom
jordens dragningskraft på gasmassan och minskar med höjden över jordytan.
Luftens tryck påverkas bland annat av solens strålning och jordens rotation. Hög och lågtryck
samverkar med varandra och skapar skiftningar i vädret.
Att vara på jorden är som att vandra omkring på botten av ett mer än tio kilometer tjockt hav av luft.
Det tjocka lagret med luft ovanför våra huvuden och runt våra kroppar trycker mot oss. Men detta
märker du inte av eftersom det finns ett tryck inne i din kropp som är lika stort och balanserar
lufttrycket. Luften är tätast och mest sammanpressad vid havsytan. Därför är lufttrycket störst där.
Luften blir tunnare och väger mindre ju högre upp man kommer. Detta beror på att den
ovanliggande luftmängden blir mindre.
Lufttrycket mäts med barometer och anges efter 1986 i hektopascal, förkortat hPa. Lufttrycket är hos
oss är ca 1000hPa (vilket motsvarar ett tryck av 11m vatten ovanför oss.)
Med vindriktning menas den riktning varifrån vinden blåser. Vindriktning mäts med en vindflöjel.
Ett väderstreck betecknar en riktning i horisontalriktning.
OLIKA VINDAR
Orkaner bildas när varm luft stiger snabbt över ett hav och börjar virvla runt. Det framkallar
våldsamma vindar och häftigt regn.
Tornado eller tromben är den minsta men våldsammaste av alla kända stormar. Den varar sällan
mer än en halvtimme men är otroligt farlig.
Nellie
Nellie studerar virveln (tromben) som blir när hon snurrar flaskan med virvelgänga.
Sjöbris och Landbris, under dagen värmer solen upp land mer än vattnet. Då stiger luften över
land och eftersom naturen inte tycker om skillnader strömmar luft in från havet, sjöbris. Högre upp
strömmar luften tillbaka mot vattnet. Under natten är det precis tvärtom, vattnet är varmare och där
strömmar luften upp och tas från land, landbris.
Sciroccon, vind som blåser från Saharaöknen mot Medelhavet. En varm och torr vind.
Mistralvind, blåser med stormstyrka från Alperna ner mot Medelhavet.
Passadvinden, blåser året om mot ekvatorn från sydost eller nordost. Har använts av seglare för
att korsa de stora haven.
Vilket lärande erbjuds barnen?
Genom att vi tillsammans med barnen utforskar och observerar vårt väder har vi sett att
barnen

blir medvetna om olika naturfenomen

gärna berättar för varandra, föräldrar och oss pedagoger om vad de upplevt

utvecklar en förståelse för sin omvärld, vilka kläder som behövs för olika väder

vågar ställa frågor, uttrycka tankar och argumentera, upptäcker att man kan tycka
olika

blir medvetna om tid och förändring, en blåsig dag på sommaren känns annorlunda
mot en blåsig dag på vintern, men att blåsiga dagar också kan kännas olika samma
årstid.
Blir Barnen får möjlighet att observera och undersöka vind och blåst på olika sätt. De observerar
var var den blåser ifrån och hur hårt den blåser. De undersöker vad vinden kan användas till.
För För de mindre barnen kan det räcka med att hänga upp vimplar eller plastremsor och att
observera dessa. Vi kan undersöka var det blåser mest i omgivningen och ev. föra diagram
över över detta. Med hjälp av vindsnurra kan barnen själva gå runt och undersöka var vinden
finns. Materialet vi använder till snurran kan också skapa ett undersökande, spelar det roll
vil vilket papper vi använder? Hur hårt vi sätter fast snurran osv.
Barnen ges också möjlighet att undersöka vad vinden för med sig ex. frön, smuts, blad,
insekter vilket kan skapa nya undersökningsmöjligheter. Även där kan vi undersöka om
mängden eller innehållet skiljer sig beroende på årstid.
Barns föreställningar om vind
Efter samtal med barnen på förskolan kom de här tankarna fram om vad vind
var!
Vind är storm, träden som blåser, det blåser i vattnet. Det blåser för att det är
vinter och för att molnen rör sig. Det kommer regn och blåst från molnen. Det
kan aldrig blåsa inne. I fjällen blåser det mycket. Nordan blåser inte bort hus.
Bara på TV kan det blåsa bort hus. Man ser att det blåser genom att träden
rör sig eller att det blåser i håret. Det blir höga vågor när det blåser, då är det
kul att bada. Båtarna gungar mycket. Man kan använda vinden till att släcka
eld. Det finns propellrar som gör ström. Man kan också torka tvätt ute på
sommaren. Luften är osynlig, den blåser. Det finns luft härinne så vi kan
andas.
Skolverket (2002) har gjort en kartläggning av barns tankar kring
naturvetenskapliga fenomen. Detta är ett resultat både från svenska och
internationella undersökningar. Man har kommit fram till att även små barn
har idéer om detta. Barnen konstruerar sedan användbara förklaringar
genom observationer, språket och samtal med andra. Dessa skiljer sig ofta
från de vetenskapligt vedertagna, men för barnen är dessa förnuftiga och
användbara. De punkter som representerar små barns (upp till 9-10 år)
tankar om luft i kartläggningen är:
Små barn liknar ibland luft vid tankar, de har samma ”genomskinliga
karaktär”. Luft existerar bara för yngre barn när den är i rörelse, t ex när det
blåser. Vid åtta års ålder tror de flesta att luft finns även när den inte är i
rörelse. De börjar även förstå att det är luft man andas, även om de inte vet
vad som händer med den i kroppen. De känner att luft tar plats. Barn på lågoch mellanstadiet betraktar ofta luft och gas som två skilda saker. Luft
uppfattas som något bra – det används ju vid andning för att vi ska kunna
leva. Gas däremot uppfattas som något dåligt – det kan vara giftigt eller
farligt.
Koppling till läroplanen
I den nya reviderade läroplanen står det mycket som vi kan koppla till ”Vind”. Detta har vi valt
ut:
Under Förskolans värdegrund och uppdrag står det att ”Förskolan ska lägga grunden för ett
livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar”.
”Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och
miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp”. För att tillgodose detta måste vi som
arbetar på förskolan låta barnen vara med om olika saker inom naturvetenskapen. Vi måste ge
barnen möjlighet att uppleva och undersöka olika naturfenomen för att göra de
uppmärksamma på hur mycket att vår värld som hör ihop. Även under målen finns det mycket:
Vi har bl.a sett ut dessa:
Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,
berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig
av, tolka och samtala om dessa.

utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper
hos mängder, antal, ordning och tal begrepp samt för mätning, tid och förändring,

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra,

utvecklar sin förståelse för naturkunskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande
om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala
om naturvetenskap,

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap.
Hur hjälper vinden oss att flyga?
En hängglidare stannar i luften tack vare luftens tryckkraft på
den rundande vingen. Rundningen gör att luften som
passerat ovanför vingen rör sig snabbare än luften under
den. Luft som rör sig långsamt utövar mer tryck än luft som
rör sig snabbt, så därför trycker luften under seglet hårdare
än luften ovanför. Det lyfter upp hängglidaren och hjälper den
att flyga. Det fungerar ungefär på samma sätt för
fåglar(Wilkins, 1991)
Att det blir högtryck och lågtryck och olika väder beror på att det
händer saker med luften när den värms eller kyls. Luft som värms
upp av solen tar större plats än kall luft. Den varma luften blir
lättare och stiger uppåt. Där sätter den fart på den kalla luften
som strömmar in vid marken i stället för den varma luften som
stigit uppåt.
.
Så bra vi har vinden, den blåser som den vill. Den smyger genom gräset, den är
visst aldrig still.
Den flyger genom träden, tar mössan om den kan. Så bra vi har vinden, kan jag ta
den i min hand?
Text: Gerd Strandberg
Bilaga 1
Vilket lärande erbjuds barnen?
I en artikel publicerad i Pedagogiska magasinet 3/99 skriver Gustav Helldén om hur barns
tidiga upplevelser av olika naturvetenskapliga fenomen påverkar deras senare förståelse av
olika företeelser. ”Barnen tog med sig dessa erfarenheter till ett sammanhang från ett annat”.
Han tycker därför man ska ge barnen olika begrepp och erfarenheter för att man ”därmed
skulle ge barnen tankeredskap med vars hjälp de tidigt skulle kunna utveckla en djupare
förståelse av olika naturvetenskapliga samband”.
Gustav Helldén hänvisar också till en undersökning gjord av Joseph D Novak som visar att vi
underskattar barns intellektuella förmåga att förstå olika fenomen i förskoleåldern, och att
man genom tidiga insatser avsevärt kan förbättra utbildningsresultat.
Genom att vi tillsammans med barnen utforskar vårt väder har vi sett att barnen





blir medvetna om olika naturfenomen
gärna berättar för varandra, föräldrar och oss pedagoger om vad de upplevt
utvecklar en förståelse för sin omvärld
vågar ställa frågor, uttrycka tankar och argumentera
blir medvetna om tid och förändring
Barnen får möjlighet att observera vind och blåst på olika sätt. De observerar var den blåser
ifrån och hur hårt den blåser. För de mindre barnen kan det räcka med att hänga upp vimplar
eller plastremsor och observera dessa. Vi kan undersöka var det blåser mest i
omgivningen och ev. föra diagram över detta. Med hjälp av vindsnurra kan barnen själva gå
runt och undersöka var vinden finns, materialet vi använder till snurran kan också skapa ett
undersökande.
Barnen ges också möjlighet att undersöka vad vinden för med sig ex. frön, smuts, blad,
insekter vilket kan skapa nya undersökningsmöjligheter.
Bilaga 2
Barns föreställningar om luft
Vår vardagliga erfarenhet är att luft är genomskinlig och att vi kan röra oss obehindrat genom
den, till skillnad från fasta föremål eller vätskor. Det är därför inte så lätt att inse att luft tar
stor plats och är svårt att trycka ihop. Mindre barn kan spontant använda ordet luft i samband
med tankar, drömmar och minnen. För dem är luft något som finns, men eftersom man inte
kan se eller röra vid luften så är den inte påtaglig. Vid 11- 12- års ålder vet de flesta barn att
luft finns, t.ex. i en behållare, men en del menar att luften bara finns där då behållaren är
öppen. Luften cirkulerar och kan komma in på ställen som annan materia normalt inte kan. I
och med att den tränger in överallt så tror många barn att luften expanderar, det blir mer luft
eller ”större” luft. Eftersom luft finns överallt så menar barn att den är svår att fånga och
transportera. Luften får saker att hända, påverkar andra saker utan att själv påverkas. En
rörelse av luften, om det blåser, gör att fler barn uppfattar att luften finns och kan
åstadkomma någonting. Även rök som stiger synliggör luften. Eftersom barn ofta associerar
rörelse med liv så kan de se luften som någonting levande och prata om luften som om den
hade känslor och en avsikt, t.ex. att luften blir ”störd” eller ”arg”. www.fysik.org/experiment
Enligt Björn Andersson och Frank Bach (1995) är det viktigt att tänka på att yngre elever, i
åldrarna 7-12 år, inte kopplar samman luft och gas utan tänker sig att det är två skilda
företeelser. Andersson och Bach anser också att elever kopplar samman begreppet gaser
med något som är giftigt, medan luft förknippas med liv och att man kan andas den.
Skolverket (2002) har gjort en kartläggning av barns tankar kring naturvetenskapliga
fenomen. Detta är ett resultat både från svenska och internationella undersökningar. Man har
kommit fram till att även små barn har idéer om detta. Barnen konstruerar sedan användbara
förklaringar genom observationer, språket och samtal med andra. Dessa skiljer sig ofta från
de vetenskapligt vedertagna, men för barnen är dessa förnuftiga och användbara. De
punkter som representerar små barns (upp till 9-10 år) tankar om luft i kartläggningen är:
Små barn liknar ibland luft vid tankar, de har samma ”genomskinliga karaktär”. Luft existerar
bara för yngre barn när den är i rörelse, t ex nr det blåser. Vid åtta års ålder tror de flesta att
luft finns även när den inte är i rörelse. De börjar även förstå att det är luft man andas, även
om de inte vet vad som händer med den i kroppen. De känner att luft tar plats. Barn på lågoch mellanstadiet betraktar ofta luft och gas som två skilda saker. Luft uppfattas som något
bra – det används ju vid andning för att vi ska kunna leva. Gas däremot uppfattas som något
dåligt – det kan vara giftigt eller farligt.
Andersson & Bach (1995) har gjort en liknande undersökning om gaser och materiens
uppbyggnad. Även deras resultat visar att elever på lågstadiet inte ser luft som någon gas,
utan ser luft och gas som två skilda ting. Luft förknippas med det positiva som står för
andning och liv, medan gas förknippas med något giftigt, brännbart och skadligt. Förståelsen
för luftens uppbyggnad, att den väger, tar plats, kan förflyttas eller att den kan utöva krafter
är kunskap som eleverna utvecklar successivt, dock i betydligt högre ålder.
Bilaga 3
Beskrivning av relevant kunskap
Varför blåser det? Tänk dig att du blåser upp en ballong. Lufttrycket blir högre i ballongen
än utanför. När du släpper ut luften uppstår en vind i mynningen orsakad av tryckkraften. Ju
större tryckskillnad desto starkare tryckkraft och desto starkare vind.
Jordatmosfären fungerar på nästan samma sätt. Vi har tryckskillnad mellan lågtryck och
högtryck. Egentligen borde det blåsa från högre till lägre tryck men så enkelt är det inte
eftersom vinden påverkas av jordens rotation och av den länkas av mot högre tryck lika
mycket. Resultatet blir att vinden blåser parallellt med isobarerna.
Jorden är dessutom skrovlig och luftens rörelse hindras av skog, buskar och bebyggelse.
Friktionskraften får luftströmmen att länkas av en aning in mot det lägre trycket. Vindar kan
röra sig i alla riktningar - horisontellt, vertikalt och i virvlar. Vind uppstår av tryckskillnader i
atmosfären. Luften rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större
skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden. Genom inverkan från jordens rotation
(corioliseffekten) blir vinden efterhand nästan vinkelrätt mot den riktning åt vilket trycket faller
mest. På norra halvklotet blåser det därför moturs (motsols) runt ett lågtryck. Vinden mäts i
både hastighet och riktning. Med vindriktning menas den riktning varifrån det blåser
(sydvästlig vind betyder alltså att vinden kommer från sydväst och blåser mot nordost).
Vindriktning mäts med en vindflöjel, eller av en vimpel (bilden) som lyfter sig och "pekar" när
det blåser. Vindhastigheten anges i meter per sekund (m/s), eller ibland används ord som till
exempel måttlig eller frisk om vinden.
Vinden i Sverige och världen
I Sverige är de blåsigaste månaderna november-december och de minst blåsiga månaderna
juni-augusti. Vindriktningen är oftast mellan syd och väst, men vinden vrider allt eftersom
lågtryck och högtryck passerar, så även andra vindriktningar är relativt vanliga. Under vår
och sommar är dessutom sjöbrisen vanlig runt landets kuster.
Den högsta medelvind som uppmätts i Sverige är 40 m/s, Ölands södra grund 17 oktober
1967. Högsta byvinden är 81 m/s, Tarfala 20 december 1992.
Den högsta medelvind som har uppmätts i världen är 103 m/s, Mount Washington 12 april
1934. Högsta byvinden är 116 m/s, uppmätt vid samma plats och dag.
Blåsigast på dagen
Vid tillfällen med vackert väder så blåser det mer på dagen än på natten. Det är solen som är
orsak till detta. När solen värmer upp markytan, värmer denna i sin tur upp de lägsta
luftlagren.
Eftersom varm luft är lättare än kall luft, leder detta till att luften blir mer lättrörlig, vilket visar
sig i att marknära luft börjar stiga uppåt och i att vindhastigheten och byigheten ökar. Under
natten avkyls markytan genom värmestrålning ut mot världsrymden, och därmed avkyls
också de lägre luftlagren, med ökande stabilitet och lägre vindhastighet som följd.
Att vinden avtar framåt kvällen/natten är typiskt för dagar under sommarhalvåret då
molnigheten är liten eller åtminstone minskar under kvällen. I sådan vädersituation blir
markytan kallare (detta kallas inversion) mot kvällen, därför att soluppvärmningen minskar
och den långvågiga värmestrålningen ut mot världsrymden tar överhanden.
Det leder till att även luften närmast markytan blir kallare, och eftersom kall luft är tyngre än
varm luft betyder det i sin tur att de lägsta luftlagren inte så lätt sätts i rörelse. Högre upp
däremot på en höjd av minst 200 m från markytan kan det fortsätta blåsa. Det är till och med
så att vinden i detta luftskikt i regel ökar på natten.
Under dagen är förhållandet det motsatta, då är den varma och därmed lätta luften närmast
markytan mycket lättrörlig, och eftersom vind är just luft i rörelse är då också vinden
kraftigare. Under mulna dagar och under vinterhalvåret är solinstrålningen mindre och då är
inte heller vindavtagandet mot kvällen så tydligt.
Varför blåser det kallt när solen gått i moln?
Dels kan det vara så att vinden upplevs som kallare då temperaturen närmast huden sjunker
– vilket den ju gör om solvärmen försvinner. Det kan också vara en riktig iakttagelse om det
rör sig om ett kraftigt bymoln som skymmer solen.
Oftast blåser en svag och ganska varm vind in mot kraftiga bymoln, men när molnet kommer
riktigt nära vänder vinden plötsligt, ökar i styrka och blir betydligt kallare. Detta inträffar
många gånger ungefär samtidigt som solen går i moln.
Att det blåser in mot bymolnet beror på att det råder kraftiga uppvindar i dess inre. Då
strömmar luft från omgivningen in mot molnet. När det väl börjar regna eller hagla ur molnet
dras kall luft med och rusar vidare ut mot omgivningen. (SMHI)
Vindens kyleffekt
Det är lätt att man kastar ett getöga på termometern innan man går ut för att få sig en
uppfattning om hur mycket kläder man ska ta på sig. Men det är inte alltid att termometern
ger den riktigt sanna uppgiften om hur det verkligen känns utanför dörren. Så fort det blåser
tillkommer också vindens verkan med en avkylande effekt.
Genom att man kombinerar temperaturen med vindens hastighet kan vi räkna fram en så
kallad effektiv temperatur som visar vindens kylande effekt på bar hud. Denna formel är
framtagen av den amerikanske forskaren Randall Oscevski och Maurice Bluestein från
Kanada.
Tabellen visar den avkylande effektiva temperaturen som är beräknad som en kombination
av den temperatur som termometern visar och vindhastigheten.
Kyleffekten
10 6 0 -6 -10 -16 -26 -30 -36
2 m/s 9 5 -2 -9 -14 -21 -33 -37 -44
6 m/s 7 2 -5 -13 -18 -26 -38 -44 -51
10 m/s 6 1 -7 -15 -20 -28 -41 -47 -55
14 m/s 6 0 -8 -16 -22 -30 -44 -49 -57
18 m/s 5 -1 -9 -17 -23 -31 -45 -51 -59
Bilaga 4
Vindsaga
Den gamla skogshuggaren var trött och kall. Han försökte göra upp en eld för att värma kaffe. För att
elden skulle ta sig slog han ett slag i luften med en tidning så att en vindpust bildades och smet in i
glöden och satte sprätt på den. Elden flammade upp och gubbens ögon tändes också.
Ett leende spred sig i hans ansikte av den sköna värmen och han hängde
kaffekitteln på sin klyka över elden.
Vinden fladdrade nervöst vidare. Han hade tänt elden och sett gnistan tändas i gubbens öga. Han var
alltså en god vind. Han gjorde människor glada. Det fanns onda vindar också. Sådana som blåste snö
i människors ansikten eller fällde träd i skogen i tävlan med andra vindar. Det fanns vindar som fyllde
stolta, vita segel medan andra rev dem itu.
Den här vinden kände glädje i att hjälpa människor. Den liftade med en ångbåt och hjälpte till att hålla
glöden vid liv. Ibland lekte han med andra vindar i skorstenen och blev svart av sot. Ibland roade han
sig med att flyga tjutande ut ur kaptenens visselpipa. När han kom längre söderut blåste han kornet
torrt på böndernas åkrar och höll regnet tillbaka tills de bärgat höet. När han yngling roade han sig
med att segla på Europas floder och lärde sig både hur det är att vara människa och hur det är att
vara vind. Det var inte så enkelt alla gånger, men hjälptes man bara åt så gick det bättre. När han blev
vuxen gav han sig ut på den stora oceanen. Han följde med ett skepp som skulle till Kina. Det var ett
styvt arbete ty skeppet var stort och resan var lång.
Vinden fick se många länder och pröva många arbeten,
allt från att driva kvarnvingar och snurra munkarnas bönesnurror till att svalka böndernas böjda ryggar
när de arbetade på fälten. Och han gladdes åt människornas leenden. Men roligast av allt var när han
kom till Kina. Där hade människorna något som han aldrig sett förut. De hade flygande drakar av tunn
papp som de höll med långa, tunna snören. Både barn och vuxna flög med drakar i alla former och
färger. Även kejsaren hade en kejserlig drake som han flög med varje dag. Det var den praktfullaste
draken av dem alla. Den ville vinden leka med och han lärde sig snart alla konster och trick, en ena
mer våghalsig och halsbrytande än den andra.
Till
slut blev han så skicklig att kejsaren utsåg honom till kejserlig drakvind av första graden och det var
den stoltaste dagen i vindens liv. Men nu ville han hem. Han kände sig inte ung längre utan ville hem
till skogen där han föddes och träffa skogshuggaren som gett honom liv. Återigen gav han sig ut på de
stora haven, men den här gången lät han yngre vindar sköta seglen medan han skötte vimplar och
flaggor så att de smattrade slog i vinden och visade alla sina färger. särskilt när de närmade sig hamn.
Så kom vinden att möta alla sina gamla vänner. Åter gjorde han dem glada och vart han kom
lämnade leenden efter sig.
Men resan tog på hans krafter och ju
närmare hemmet han kom, desto svagare blev han. När han äntligen kom tillbaka till sin barndoms
skog hade han varit borta över ett år och han var lika liten och svag som den dag han föddes. Där satt
den gamle skogshuggaren på en stubbe och njöt av den sköna solen som värmde hans gamla
ansikte. Just då nådde vinden fram till honom och smekte hans huvud.
Den gamle mannen kände
doften av åker och hav och äventyr i främmande länder och ett stort leende spred sig i hans ansikte.
Det var det sista leendet som vinden såg, ty nu fanns han inte mer. Sådant var hans liv och sådan var
hans död. Få hade tänkt på vinden när han levde och ingen saknade honom när han dog. Men alla
som träffade honom blev glada och log en stund, innan leendena dog bort och livet gick vidare.
Skriven av berättaren Akajos
Referenser
Litteratur om vind.
Sagor:

Sonja Hulth (2000) Flickan som bara ville läsa, Alfabeta
 Mairi McKinnon (2009) Solen och Vinden, BW
Faktaböcker för barn:
 Siv Svensson-Rune (2000) Första boken om väder, A&W
 Clarke C (2009) Lätta fakta om väder, Bergh
 Håkan Borgström (2010)Naturens Mysterier, R&S
 Wilkins (1991) Luft, Ljus& Vatten, Richter
 Clarke C (2009) Lätta fakta om väder, Bergh
 Holmgren P (2009) Barn frågar om klimatet, Liber
 Lisa Törnebohm (2005) Väder, Gleerup
 Steve Parker Kul att kunna om väder, TI
 Brenda Walpole Kul att kunna om luft, TI
 Sundsten & Jäger(2009) Första boken om Klimat och Väder, Slovenien
Referenser
 www.smhi.se
 www.fysik.org/experiment
 www.skolverket.se
 svn.universeum.se (skolvädernätet)
 www.weatherwiskids.com
 Maria Hamrin, Patrik Norqvist(2005) Fysik i vardagen, Lund:
Studentlitteratur AB
 Ingela Elfström, Bodil Nilsson m fl, (2008) Barn och naturvetenskap,
Stockholm, Liber
 Pelle Eckerman , Gunna Grähs, (1997) Solkatt, vindstrut och vattenhjul,
Stockholm, Bonnier/Carlsen
 Gustav Helldén (1994)Barns tankar om ekologiska processer, Stockholm:
Liber utbildning AB
 Wilkins (1991) Luft, Ljus& Vatten, Malmö, Richter
 Clarke C (2009) Lätta fakta om väder, Stockholm, Bergh
 Lisa Törnebohm (2005) Väder, Malmö, Gleerups
 Persson, Hans (1999) Nyfiken på naturvetenskap, Stockholm: Liber AB
 Persson, Hans (2009) Russinhissen Klippan: Ljungbergs Tryckeri AB
 Pedagogiska magasinet 3/99
 Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2011
 Skolverket 2002
 Andersson Bach 1995
 Sundsten & Jäger(2009) Första boken om Klimat och Väder, Slovenien