Västerås Sjöscoutkår
VÄDER OCH VIND
För oss som vistas på sjön är det viktigt att
hålla reda på hur vädret kommer att bli. Om
vi drabbas av överaskningar ligger vi risigt
till. Det mesta av den här texten är hämtad
från SMHI:s hemsida; www.smhi.se.
SMHI betyder Sveriges Metereologiska och
Hydroligiska institut och det är dom som
talar om hur vädret ska bli och samlar in
information om vädret. På deras hemsida
finns det mycket spännande.
Om vind
Vind mäts i riktning och hastighet.
Riktningen anges i väderstreck räknat från
det håll vinden kommer (nordvästlig vind
betyder alltså att vinden kommer från
nordväst och blåser mot sydost).
Vindhastighet anges i meter per sekund
(m/s), eller ibland i ord som svag, frisk etc.
Vindhastighet och vindstyrka betyder
samma sak. Helst ska man säga "meter per
sekund" eller "meter i sekunden" i stället för
"sekundmeter".
Vindskalans utformning är internationellt
reglerad, dess nuvarande utformning
bestämdes 1976.
Den vindhastighet som anges i en
väderprognos gäller på 10 meters höjd ovan
markytan. Vinduppgiften gäller också så
kallad 10 minuters medelvind. Det vill säga
medelvinden under en typisk
tiominutersperiod. Storm, svår storm och
orkan är ovanligt i inlandet där vi bor.
Vind över land respektive hav
Ofta skiljer både vindens riktning och
hastighet mellan lågland, fjäll och hav. Det
beror på att skrovligheter (skogar, berg,
städer etc) bromsar upp vinden över land.
Normalt skiljer vindriktningen 10-40 grader
mellan hav och land. Hastigheten kan skilja
mycket. Tabellen på nästa sida visar vad de
olika vindhastigheterna kallas på land och
till sjöss.
Land
Beaufort
Benämning
Knop
m/s
km/h
Sjöss
Benämning
lugnt
0
<1
0 - 0,2
<1
stiltje
svag vind
1
1-3
0,3 - 1,5
1-5
bris
svag vind
2
4-6
1,6 - 3,3
6 - 11
bris
måttlig vind
3
7 - 10
3,4 - 5,4
12 - 19
bris
måttlig vind
4
11 - 15
5,5 - 7,9
20 - 28
bris
frisk vind
5
16 - 21
8,0 - 10,7
29 - 38
bris
frisk vind
6
22 - 27
10,8 - 13,8
39 - 49
bris
hård vind
7
28 - 33
13,9 - 17,1
50 - 61
kuling
hård vind
8
34 - 40
17,2 - 20,7
62 - 74
kuling
hård vind
9
41 - 47
20,8 - 24,4
75 - 88
kuling
storm
10
48 - 55
24,5 - 28,4
89 - 102
storm
storm
11
56 - 63
28,5 - 32,6
103 - 117
storm
orkan
12
63 <
32,6 <
117 <
orkan
Ord som används i väderprognoserna
Växlande vind
Det är riktningen som växlar, typiskt när
vinden är svag.
Sjöbris
Vind som kommer in från havet oftast
under våren och försommaren.
Det skapas ett insug av luft från havet när
solen värmer upp landbacken medan
havsvattnet fortfarande är kallt. Vinden
vrider med solen och kallas även för
solgångsvind. Sjöbrisen förekommer också
vid större insjöar.
Vindbyar
Vinden varierar mycket, mest i hastighet.
Den kommer som korta vindstötar för att
sedan lugna ned sig. Mycket vanligare på
dagen än på natten och typiskt dagar med
stackmoln som snabbt växer upp. Vanligt
Västerås Sjöscoutkår
också i samband med skurar och givetvis
kring djupa lågtryck.
Blåsigt
Vinden är frisk
eller hård.
Stormbyar
Vindstötarna kan
mycket väl nå över
25 m/s, trots att
medelvinden bara
är hård.
Vindkantring
En snabb definitiv
förändring av
vindriktningen,
används i
huvudsak för att
beskriva vinden till
sjöss.
Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.
Stackmoln är typiska sommarmoln. När solen värmer, stiger varma luftbubblor från
marken som osynliga varmluftballonger. Någon eller några kilometer upp i atmosfären,
kondenserar vattenångan i bubblorna till små vattendroppar (molndroppar). Då bildas
moln som ser ut som bomullstussar. Stackmoln som inte växer sig större än som på den
här bilden, ger fortsatt vackert väder hela dagen. Stackmolnen upplöses mot kvällen när
solen slutar värma.
Upptornade stackmoln. Cumulus congestus.
Om det är kallt och fuktigt i atmosfären kan stackmolnen fortsätta att växa och bli större.
Molnen växer så länge de är varmare än den omgivande luften. Efterhand får de ett
blomkålsliknande utseende och sträcker sig allt högre upp på himlen. Om molnen blir så
stora som på den här bilden redan på förmiddagen, är det risk för regnskurar på
eftermiddagen.
Bymoln, åskmoln. Cumulonimbus.
När stackmolnen tornar upp sig tillräckligt högt, fryser vattendropparna i toppen (7-10
kilometers höjd) till små iskristaller. Molntoppen får då ett trådigt och städliknande
utseende. Nederdelen av det tjocka molnet ser mörkt och hotfullt ut. Om det här
cumulonimbusmolnet närmar sig kan det snabbt bli oväder med störtskurar, åska, hagel
och kraftiga vindbyar.
Fjädermoln med krokar. Cirrus uncinus.
Molnen kan
berätta mycket
I tabellen till höger
visas olika typer av
moln och i texten
står det om vad
molnen kan
berätta för oss. Om
du lär dig att
studera molnen
kan du bli din egen
meterolog.
Tunna vita molntrådar som drar upp på en annars klarblå himmel, ser kanske inte så
hotfulla ut. Men se upp om trådarna har krokar i änden och tätnar mot horisonten!
Fortsätter de att dra upp på himlen, kan det vara ett lågtryck som är på väg.
Nederbörden är kanske framme inom ett dygn. Fjädermolnen består av små iskristaller
och ligger vanligen på 7-10 kilometers höjd.
Slöjmoln med halo. Cirrostratus.
Om fjädermolnen följs av en tunn vit slöja av moln som efterhand täcker större delen av
himlen, är det ytterligare ett tecken på att ett lågtryck och nederbördsområde är på väg.
När solen skiner genom det höga slöjmolntäcket, bryts ljuset i molnets små iskristaller.
Då bildas en ljusring, som kallas halo, kring solen. Halofenomenet kan alltså vara tecken
på nederbörd, troligen inom ett halvt dygn.
Skiktmoln. Altostratus.
När ett lågtryck och nederbördsområde närmar sig, följs slöjmolnen av skiktmoln som
ligger lägre (på 3-7 kilometers höjd) och består av vattendroppar. Solen skiner genom
molntäcket som genom en mattglasskiva och snart försvinner den helt bakom det allt
tjockare och gråare skiktmolntäcket. Om det ser ut som på den här bilden, är det kanske
bara fråga om någon eller några timmar innan nederbörden börjar.
Böljemoln. Altocumulus.
Böljemoln bildas genom konvektion (varma luftbubblor stiger) eller turbulens (små
oordnade luftrörelser) i ett skikt av atmosfären. Böljemolnet består av många separata
molnelement. Varje molnelement sammanfaller med stigande luft. I strimmorna av blå
himmel emellan molnelementen, sjunker luften. Om man flyger genom ett böljemolntäcke
kan den stigande och sjunkande luften kännas som skakighet (turbulens). Böljemoln
består av vattendroppar och ligger på medelhöga nivåer (3-7 kilometer).
Tofsformade böljemoln. Altocumulus floccus.
Sådana här molntofsar ger ett oroligt intryck när de visar sig på himlen. Man ser att det
är instabilt i atmosfären. Stora omvälvningar kan vara på gång. En åskfront kanske
närmar sig bortom horisonten. Inom några timmar kan en tjock vägg av mörka moln rulla
in och ge kraftiga skurar med blixt och dunder.
/Lasse Tullstedt 2000
Linsformade böljemoln. Altocumulus lenticularis.
Ibland kan vackra linsformade böljemoln uppträda på himlen. De bildas i lä av bergkedjor
och kallas också lävågsmoln. När vinden blåser över bergen kan luften röra sig i vågor
flera hundra kilometer efteråt. I vågtopparna bildas linsmoln. En förutsättning för att
linsmoln skall bildas är att atmosfären är stabil. Inga dramatiska väderförändringar att
vänta alltså.
