Antligen
FREDAG
God nyhet
och dålig nyhet
NY KRÖNIKÖR PÅ FREDAGAR Från och med nu kommer krönikan i fredagstidningarna att signeras Linnea Friman.
Foto: Jonas Edsvik
D
e dåliga nyheterna först. Fred Forsell tar härmed en
längre paus med sitt krönikeskrivande. Det är jobb,
och jobb, och jobb och det där ni vet. Vi släpper honom
inte av kroken, men låter honom vila ett tag. Håll utkik till
hösten, så kanske ni får bli glada.
Och så till godsaken.
I stället för Fred får ni, världens bästa läsare, i stället
njuta av Linnea Frimans texter, varje fredag. Linnea är i
det civila redigerare på Nya Åland, men förvandlas i skydd
av mörkret till en vass, rolig och dräpande betraktare av
livet och den åländska vardagen.
Linnea Friman, var får du
Men outallt ifrån?
tröttligt
– När jag var liten och det
skulle dammsugas kom
plockade
samma fråga ofta på tal. Då
jag tillskulle nämligen ett mylbaks alla mina
ler av byggnader, orrkojor,
Barbie-maffian och typ en
medborgare, deras
kattleksak som hette ”Råttan
grannar, poliser,
Birger” städas undan. Ett
nödvändigt ont, tyckte mina vägar, konflikter
föräldrar. Ett jäkla intrång
och små råttor
i en massa människors varvarje gång städdag, tyckte jag.
ningen var klar.
– Men outtröttligt plockade jag tillbaks alla mina
medborgare, deras grannar, poliser, vägar, konflikter och
små råttor varje gång städningen var klar. Och utvecklade
nya historier om dem.
– Jag antar att den livliga fantasi jag hade då har klängt
sig fast och hängt med mig sen dess.
När du beskriver den där urålänningen som säger och gör
saker, tänker du på nån särskild.
– Hahaha! Jag älskar min urålänning! Men det är faktiskt
en fiktiv person som jag kombinerat av små bitar här och
där. Uttryck från personer i min närhet, kommentarer jag
snappat upp här och där, folks sätt att prata och sen en stor
portion överdrift på det.
Finns det något du aldrig skulle skriva om.
– Så klart. Jag skriver bara om det jag vill skriva om, och
som andra också kan tycka är roligt. Jag vill att min text
ska kännas personlig men inte privat.
Har du några favoritkrönikörer eller skribenter du gärna
följer.
– Inte direkt. Jag läser så mycket på arbetstid att jag inte
har så stor läslust när jag är ledig. Istället inspireras jag
av svenska humorserier som Mia & Klara. Jag skriver ju
mycket dialog i mina krönikor och en hel del inspiration
får jag därifrån.
Och slutligen, vad är egentligen meningen med livet?
Kan det vara Maxinge?
– Jag såg inte Buddha, Sankte Per eller någon annan av
grabbarna när jag var där. Alla har nog sin egen uppfattning om livets mening, men jag vill gärna tro att det finns
en poäng med allt. Annars har jag ju köpt en hel kasse
H&M-kläder i onödan.
Nina Fellman
Ser det ut så här på himlen är
det dags att dra ur stöpseln.
När cumulusmoln börjar
växa på höjden, breder ut sig
upptill och omvandlas till cumulonimbusmoln, kan man
vänta sig åska.
Detta kan vi Natuligtvis lära
oss av Ralf Carlsson, som
i dag berättar om moln och
vad de säger om kommande
väder.
Precis det handlar också
Bondepraktikan om, och ur
den läser klass 2A på Källbo
skola i Godby och sedan
kollar eleverna upp hur den
stämmer. Och om den stäm-
mer så säger vädret just i
dag, fredagen den 26 april,
hur det blir i sommar.
På Ålands museum visar
oss Gun Styrström sin favorit och matskribenten Minna
Wallén bjuder på en sallad är
en riktig smakbomb.
Trevlig helg!
NYA ÅLAND 19
FREDAGEN DEN 26 APRIL 2013
Molnen kan berätta om vädret
VÅRTECKEN Molngator med parallella cumulusmoln bildas när vinden blåser i samma riktning och luft stiger.
Typiskt för våren och sommaren är ett
väderfenomen som kallas molngator.
De består av rader av cumulusmoln (stackmoln) i vindens riktning. En molngata kan bli
upp till 100 kilometer lång, och avståndet
mellan två molngator brukar vara 2-8 kilometer.
Ett område med molngator kan
bli flera hundra kilometer långt
och brett. Molnen i sig brukar
inte bli mer än någon kilometer
tjocka.
Cumulusmoln uppstår när bubblor av förhållandevis varm luft,
vid uppvärmning av marken,
börjar stiga genom den kallare
omgivande luften på samma sätt
som varmluftsballonger gör.
I samband med att luften stiger, sjunker dess temperatur,
och vattenångan som finns i
luften börjar kondensera och
bilda små vattendroppar. Det är
dessa vattendroppar som gör att
vi kan se de stigande luftbubblorna som moln. Den nivå där
luften kylts ner till så låg temperatur att kondensation börjar,
är undersidan av molnen, molnbasen.
Mellan de stigande luftbubblorna sjunker luft sakta tillbaka
ner, och där är luften klar och
molnfri. Molngatorna sträcker
sig sällan högre än till ca två
kilometers höjd, beroende på att
vinden blåser konstant i samma
riktning till denna höjd.
Under normala förhållanden
vrider vinden med höjden så att
den vid en kilometers höjd är
riktad mot höger jämfört med
vinden vid marken och då kan
inte molngator bildas. Om kall
luft strömmar in över ett område där den tränger undan och
ersätter varmare luft, exempelvis efter en kallfront, kan vindriktningen vara konstant med
höjden.
Lågtryck uppstår ofta när varm
luft från söder möter polartrakternas kalluft. I mötet mellan
luftmassorna börjar den varma
luften strömma upp över den
kalla, men genom att jorden roterar kring sin egen axel, kommer den uppåtströmmande luften inte att strömma in rakt mot
lågtrycket utan i stället strömmar den in motsols och det leder
till att det uppstår ett regelbun-
LITET CUMULONIMBUS Det så kallade städet som breder ut sig i
toppen av molnet består av iskristaller.
det mönster i hela strömningssystemet.
Öster om systemet kommer
vindarna från sydost, vilket
innebär att man, innan lågtrycket når fram, får mer eller
mindre ostliga vindar.
Varmfronten, det vill säga
gränsen mellan den svalare
luften och den varmare luft
som är i antågande, bildar en
mycket långsamt sluttande
gränsyta, som i praktiken oftast är för stor för att kunna
ses.
Den ses dock som ett tätnande molntäcke som så småningom kommer att ge ifrån
sig regn.
Det första tecknet på ett annalkande regnväder är således tunna, smala, utdragna,
ofta uppåtböjda cirrusmoln på
mycket hög höjd. Om man ser
sådana en sommarkväll och
har tänkt sig någon form av
uteaktiviteter i solen följande
dag, kan det vara skäl att fundera på ”plan B”.
Dessa moln kommer nämligen att tätna och solen går ner
”i en säck” (”När solen går
ner i en säck, går den upp i
en bäck”, ”När solen om aftonen bäddar under sig, (det vill
säga går ner i moln), är oväder ej långt borta”). Efter att
varmfronten har passerat blir
det varmare och regnet upp-
VARMFRONT Höga cirrusmoln och tätnande molntäcke är ett bra
tecken på kommande nederbörd.
hör och beroende på läggning
eller sinnesstämning brukar
man tala om halvklart eller
halvmulet, eventuellt med enstaka spridda skurar. Vinden
har nu som regel vänt till sydlig/sydvästlig. Molnen avslöjar risken för regn
Växande stackmoln, som liknar blomkålshuvuden, kan ge
regn inom ett par timmar. Om
de dessutom växer på höjden
och toppen av dessa moln breder ut sig, är det risk för åska.
Det man då ser är nämligen
cumulonimbusmoln, vars övre
del, som består av iskristaller,
kallas städet.
I kallfronten, som brukar
följa ett tag efter varmfronten,
finns det risk för cumulonimbusmoln med tillhörande åskväder. Däremot kan man utgå
från att vanliga cumulusmoln,
som ser ut som ljusa bomullstussar, visar på fortsatt vackert väder.
Ralf
Carlsson
NATURLIGTVIS
[email protected]
