1IK426 – Introduktion till informationsteknik HT13
Thomas Engström (te222dh) - 1981-10-13-8230
UPPGIFT 1
Vad är informationsteknik?
Begreppet ”Informationsteknik” är ett samlingsnamn för olika sätt att förmedla information av
olika typer. Sedan kan man diskutera om detta endast gäller tekniska hjälpmedel eller bara
information i allmänhet. Jag tror att man bör skilja mellan analog teknik och digital sådan,
annars blir begreppet alldeles för brett. Brevduvan eller brevet den bär på är till exempel
alldeles för analoga för att kunna kallas ”Informationsteknik”. I så fall skulle duvans
uppfödare lika gärna skriva ”IT” på sitt CV under ”Sysselsättning”.
Informationsteknik betraktar jag som ett medel för att förmedla information via någon form
av form av ettor och nollor. De vita strecken på vägen eller blinkersen på bilen skapas
visserligen på ett eller annat sätt med hjälp av ettor och nollor, men den information vi får
från målarfärgen eller lampan är fortfarande analog. Det är mediet som används som är det
viktiga i begreppet. Analoga medier så som papperstidningen eller brevduvan betraktar jag
således som teknik för information och inte Informationsteknik.
Är all informationsbärande teknik beroende – genererande eller informerande?
Tekniken är än så länge till större delen är beroende av någon som underhåller, uppdaterar
eller tillför data till systemet, men som Luciano Floridi (2013) skrev:
“…we can already conceive a fully automated, computational system that may
not need human interactions at all in order to exist and grow.” (s. 114)
Människan börjar spela allt mindre roll och det är mycket möjligt att den information som vi
idag tillför systemen i framtiden kommer genereras av systemen själva, men det krävs
fortfarande en människa för att både generera och tolka informationen.
Skillnad på teknologi och teknik?
Teknologi brukar beskrivas som läran eller kunskapen om teknik ,men begreppen flyter
många gånger samman i dagligt tal. Kanske mycket beroende på att engelskans ”technology”
har samma betydelse som svenskans ”teknik”. Både i Norge och Danmark uttalas dessutom
förkortningen ”IT” som ”Informasjonsteknologi” så det kan nog uppfattas som förvirrande här
hemma Sverige.
Teknik är, kort och gott, det som produceras med hjälp av teknologi (Lunell 2011 s.19). Det
behöver inte vara kopplat till en teknisk pryl utan är ett sätt att använda hjälpmedel för att
uppnå ett syfte.
Vad är data, information och kunskap
Checkland och Holwell (1998 s.89) beskriver data som ännu inte utvald eller behandlad fakta.
Väljer man ut eller skapar fakta utifrån dessa data får ”capta”, vilken förvandlas till
information sedan den satts i kontext eller behandlats. Större strukturer av meningsfull
information beskrives här som fakta.
1IK426 – Introduktion till informationsteknik HT13
Thomas Engström (te222dh) - 1981-10-13-8230
UPPGIFT 1
“The attribution of meaning in context converts capta into something different.”
(Checkland och Holwell, 1998, s. 89)
Lunell (2011 s. 179), däremot, kortar stegen något betraktar information som tolkade data och
utelämnar ”capta” helt. Jag tror att jag snarare skulle lista upp det så här:
•
•
•
Data: Ännu inte behandlad information.
Information: Tolkad data
Kunskap: Information som används.
Data i sig bygger ju på information, men inte särskilt meningsfull sådan och behöver därför
behandlas på ett eller annat sätt för att kunna användas. När data tolkas uppstår och denna
information kan fortsätta vara just detta trots att den ligger vilande, den är små bitar utvald
data. När information plockas upp och sätts i kontext blir den kunskap.
Vilken roll spelar kommunikation i förhållande till informationsteknik?
Man brukar säga att datorer kommunicerar med varandra när de utbyter information. Jag tror
dock inte att kommunikation så som jag tolkar den kan existera mellan två datorer eller
mellan en människa och en dator. Kommunikation bygger på att en fungerande och fritt
tänkande individ kan tolka informationen. Datorn svarar helt enkelt på mina instruktioner och
gör exakt vad den förväntas göra. Om denna dator däremot svarar på eget bevåg börjar vi röra
oss i gränstrakterna kring det som Floridi skrev ovan, om hur vi går mot en tid då datoriserade
system inte längre behöver en människa för att fatta egna beslut. En dator som kan förstå och
svara på information utan att simulera en tvåvägskommunikation kan kommunicera.
Men det finns en annan aspekt i förhållandet mellan maskin och människa. Kommunikation
via SMS och sociala forum på nätet bäddar också lätt för missförstånd då gester och mimik,
som vi vanligtvis tar för givet går helt förlorade vid övergången från muntlig
tvåvägskommunikation en annan kanal (Lönnroth, 2008 s. 11).
Än har det väl inte startats något krig på grund av en fel använd smiley, men den dagen är
kanske inte allt för långt borta.
Utbyte av idéer och tankar går snabbare och underlättar snabb kommunikation oavsett
geografiskt avstånd (Farber 2007. 229). Vi förväntar oss också att nås av nyheter snabbare
idag då en nyhet kan vara gammal redan efter ett par timmar.
Kritik?
Vi behöver vara kritiska till kontrollen, men kanske framförallt beroendet som
informationstekniken medför. Samhällets olika funktioner, allt från transaktioner till
myndighetsutövning, är idag beroende av ett fungerande datasystem och telenät. Idag är
dessutom många olika datasystem beroende av varandra, det ömsesidiga beroendet, som
Lunell (2011, s. 480) kallar det. Information utbyts hela tiden mellan olika statliga databaser
för att till exempel underlätta vår deklaration, men kan vid ett avbrott i någon av länkarna
mellan de olika systemen ge allvarliga konsekvenser för samhället
1IK426 – Introduktion till informationsteknik HT13
Thomas Engström (te222dh) - 1981-10-13-8230
UPPGIFT 1
Jag tror också informationstekniken kan bli exkluderande på flera sätt. Jag, till exempel har
inte haft något intresse av att skaffa en s.k. Smartphone. Samtidigt märker jag hur viktiga
samhällsfunktioner och tjänster blir mer och mer anpassade till mobilapplikationer. Samhället
förutsätter och kräver i vissa fall att jag har tillgång till dessa samt att jag utan omsvep
accepterar alla möjliga användaravtal som dessa applikationer för med sig.
De som driver utvecklingen framåt är i stora drag politiker och riskkapitalister. Detta är
förstås inte bara är negativt då utvecklingen riskerar att stanna upp om det inte vore för att det
fanns människor med de ekonomiska möjligheterna att driva den framåt. Samtidigt kan den
med ekonomiska resurser använda dessa för att upprätthålla sin ställning (Lunell, s. 22), vilket
kan missbrukas om intentionerna inte är helt ärliga.
Ett aktuellt exempel är USA:s jakt på terrorister där underrättelsetjänsten NSA nu blivit
avslöjade med att lyssna av digital trafik världen över. Om information de får in från denna
avlyssning inte används i andra syften kan vi egentligen aldrig veta, men möjligheten finns
där helt klart.
I slutändan ligger det moraliska ansvaret ändå hos användaren. Allt teknik kan missbrukas
och man kan som utvecklare omöjligt förutsäga- eller ta ansvar för alla fantasifulla sätt detta
kan ske på. En pistol kan till exempel användas till mycket, men riktas den mot en människa
är det fortfarande den som håller i vapnet som gör valet att trycka av.
Referenser
Floridi, Luciano. (2013). ‘Technology’s in-betweeness’, Philosophy & Technology, vol 26,
issue 2.
Latour, Bruno. (2002) ‘Morality and technology: the end of the means’ , Theory, culture &
society, vol 19.
Checkland. Holwell. (1998) ‘Information, systems, and information systems : making sense of
the field. ’ Chichester: Wiley.
Mariam, Farber. (2007). ‘How shall we write and read in twenty-first century academy? Notes
on the margin of electronic publishing’, Journal of information, communication & ethics in
society, vol. 5.
Lönnroth, Lars. (2008). ‘Den dubbla scenen – muntlig diktning från Eddan till Abba.’
Stockholm: Carlsson.
