Nr 5 • MAJ 2016
Läkemedelsbulletinen
Utgiven av Läkemedelsrådet Region Skåne
www.skane.se/lakemedelsradet
Hur behandlar man IBS?
IBS (Irritable Bowel Syndrome) är en
mycket vanlig sjukdom med en prevalens på över 10 %. Det är den vanligaste mag-tarm-åkomman i primärvården och är betydligt vanligare
bland kvinnor. Syftet med den här
artikeln är att göra det lite enklare att
hjälpa patienter med IBS och närliggande sjukdomar som funktionell
förstoppning, diarré och uppkördhet.
IBS sköts symtomatiskt där omhändertagande av patienten med lugnande
besked och respekt för symtomen är en
viktig del.
IBS är i första hand en uteslutningsdiagnos och baseras på Rom III kriterierna
från 2006. Rom IV kriterierna är tänkta
att publiceras i vår. De uppdaterade kriterierna kommer sannolikt inte avvika
i någon större utsträckning från de nuvarande. Se faktaruta 1 för definition av IBS.
Definition av IBS enligt
Rom III
1
IBS (Irritable bowel syndrome):
Återkommande besvär av smärta
eller obehag i buken under minst 3
dagar per månad de senaste 3 månaderna,
symtomdebut för minst 6 månader sedan
och med minst två av följande tre
karaktäristika:
1. Lindring vid defekation
2. Försämring associerad med förändrad avföringsfrekvens
3. Försämring associerad med förändrad avföringskonsistens
Kriterier som stödjer IBS-diagnosen
1. Färre än 3 tarmtömningar/vecka eller fler än 3 tarmtömningar/dag
2. Hård avföring (”harlortar”)
3. Lös eller vattnig avföring
4. Krystning vid tarmtömning
5. ”Urgency” (bråttom till toaletten)
6. Känsla av ofullständig tarmtömning
7. Slem i avföringen
8. Buksvullnad, känsla av uppblåsthet i buken
Vid misstanke om IBS är anamnesen av
stor vikt för den fortsatta utredningen.
Livsstilsfaktorer, inklusive kostvanor,
samt psykosociala omständigheter har
stor betydelse vid IBS och för hur mycket
patienten besväras av symtomen. Livsstilsförändringarna, framför allt kostanpassning, är den viktigaste och mest
effektiva behandlingen vid alla former av
IBS. För att kartlägga kostvanor krävs i
allmänhet mer än att fråga om patienten
äter normal kost. En enkel kostregistrering under 1-2 veckor ger oftast en bättre
bild av patientens faktiska matvanor. En
remiss till primärvårdsdietist kan övervägas för en del patienter. SBU har nyligen
publicerat kommentarer på två systematiska översikter publicerade under 2014
avseende behandlingseffekter med lösliga
fibrer och probiotika vid IBS. Dessa kan
lindra symtom, men olika patienter reagerar olika både avseende lösliga fibrer
och probiotika. Det går inte att i förväg
avgöra vad som är bäst för den enskilda
patienten utan man får prova sig fram.
För ytterligare information om lämpliga
livstilsåtgärder se faktaruta 2.
De flesta patienter kräver inte någon
omfattande utredning. Det räcker oftast
3
1
med att bekräfta för patienten att anamnesen stämmer med IBS och ta basala
prover. Se faktaruta 3 för handläggning
av IBS-patienter. Det finns dock alarmsymtom som måste utredas vidare som
t ex debut efter 40-års ålder, viktnedgång
eller blödning. Se faktaruta 4 för en sammanställning av alarmsymtom.
Under senare år har feceskalprotektin blivit ett allt vanligare prov att analysera.
Det är ett användbart prov i samband
med utredning av mag-tarmbesvär med
buksmärtor och/eller diarrébesvär. Kalprotektin är ett protein som finns i hög
koncentration i neutrofila granulocyter. Hos patienter med IBS är feceskalprotektin vanligtvis normalt till lätt
förhöjt medan patienter med inflammatorisk tarmsjukdom nästan alltid
har klart förhöjda värden från ett par
hundra till flera tusen. Om anamnesen
talar för att patientens besvär orsakas
av IBS kan feceskalprotektin användas
för att ytterligare förstärka misstanken
och undvika omfattande utredning.
Man bör vara medveten om att ett förhöjt värde inte är synonymt med inflammatorisk tarmsjukdom. Ett förhöjt
feceskalprotektin kan även orsakas av
Livsstilsåtgärder
2
•Regelbunden motion
•Ät regelbundet, små portioner
•Remiss till dietist vid behov
•Öka försiktigt intaget av fibrer (lösliga
fibrer; havregryn, chiafrön, psyllium,
frukt, grönsaker)
•Ät mindre gasbildande föda, t ex lök,
vitlök, purjolök, kål, bönor, linser, ärtor,
paprika, rädisor, äpplen, bananer, selleri
och livsmedel som innehåller sorbitol
och xylitol t ex via Low-FODMAP-diet
OBS! Mycket individuellt vad man tål!
•Probiotika kan provas
•Vid förstoppning – är vätskeintaget tillräckligt?
•Psykologiska behandlingsmetoder vid
uttalade besvär!
•Avslappningsövningar, yoga, KBT (finns
även på nätet), patientskolor på nätet,
hypnos
Handläggning av
IBS-patienter
exempelvis magtarm- och luftvägsinfektioner, malignitet i magtarmkanalen,
blödningar och divertikulit. Patienter
med mikroskopisk kolit kan ha normalt
feceskalprotektin, men inte sällan ser
man förhöjda värden till ett par hundra.
Gränshöga värden från 50 till ett par
hundra får relateras till patientens symtom när man beslutar om eventuell vidare
utredning. Patienter med alarmsymtom bör givetvis alltid utredas oavsett
feceskalprotektinvärde.
Alarmsymtom
•Kort symtomduration med ett
progressivt kliniskt förlopp
•Debut efter 40-årsåldern
•Avvikande laboratorieprover såsom
hög CRP eller anemi
•Blödning
•Feber
•Nattlig eller ständig diarré
•Viktnedgång
4
3
Utredning:
– Bekräfta att anamnesen stämmer med IBS och uteslut organisk orsak
– Vid förekomst av alarmsymtom –
riktad utredning
– Överväg Hb, LPK, CRP, Albumin, F-Hb, F-Kalprotektin, a-tTG, F-odling, F-parasiter
– Status och rektoskopi
– Koloskopi – endast vid debut >40 år eller vid misstanke om att annan
sjukdom finns
Behandling:
– Behandlingen inriktas på de symtom som dominerar
– Livsstilsförändringar, framför allt
kostanpassning, är den viktigaste och mest effektiva behandlingen
– Läkemedelsbehandling kan användas som komplement
Uppföljning:
Av värde för att bekräfta patientens symtom och utvärdera behandlingsresultat.
Fortsatt medicinsk uppföljning krävs
oftast inte.
Patienter med IBS bör generellt inte
remitteras till gastroenterolog då gastroenterologen inte har någon ytterligare
behandling att tillföra, snarare skapas oro,
stora förväntningar och ibland till och
med försämring av symtomen. Kontakt
med gastroenterolog för rådgivning eller
konsultation kan tas vid oklar diagnos,
vid mycket uttalade besvär eller för
diskussion angående behandling.
Behandling av smärta
5
Läkemedel och naturläkemedel
kan ibland fungera!
•Iberogast – receptfritt växtbaserat
läkemedel; kan lindra smärta, uppspändhetskänsla, illamående
•Papaverin (spasmolytika) och
Egazil (antikolinergika) - kan ibland ha
viss effekt
•TCA (tricykliska antidepressiva) och
SSRI har dokumenterad effekt på
smärtan vid IBS
– Vid samtidig diarréproblematik kan
TCA provas, t ex amitriptylin (Saroten).
Börja med 10 mg till natten och öka upp
med 10 mg varannan vecka.
Måldosen ligger ofta mellan 20-50 mg
till natten.
– Vid samtidig förstoppningsproblematik kan SSRI-preparat provas. Välj
ett preparat du är förtrogen med t ex
Citalopram. Samma doser används som
för TCA.
Att tänka på!
•Effekten av TCA/SSRI kommer först
efter ett par veckor till månader
•IBS-patienter är ofta biverkningskänsliga
– börja med låg dos och trappa upp försiktigt
•Paracetamol och NSAID har mycket
dålig effekt på smärta vid IBS
•Morfin och morfinliknande läkemedel
skall helt undvikas; kan förvärra
besvären, risk för beroendeutveckling
4
2
Läkemedelsbehandling vid IBS ska
ses som ett komplement till livsstilsförändringar och baseras i stor utsträckning fortfarande på gamla läkemedel. Det
finns mycket få läkemedel med indikationen IBS, men för ett par år sedan introducerades linaklotid (Constella) för IBS med
förstoppning. Läkemedlet är ett andrahandspreparat då det är betydligt dyrare
än de äldre preparaten. Hittills finns inga
godkända läkemedel med indikationen
IBS med diarré, men under det närmaste
året kommer ett nytt läkemedel, eluxadolin (Viberzi) att introduceras vid denna
indikation. Effekten i de kliniska
studierna är måttlig och preparatets plats
i terapin är ännu inte klarlagd. Iberogast,
ett örtbaserat läkemedel, är godkänt för
IBS men ingår inte i läkemedelsförmånen.
Generellt sett är det idag lättare att hjälpa
de patienter som har IBS med förstoppning, eftersom antalet läkemedel att ta
till är betydligt fler.
Utgångspunkten för läkemedelsbehandling bör alltid vara patientens symtom,
där det är lämpligast att börja med det
symtom som dominerar. De viktigaste
symtomen är smärta, gaser, förstoppning,
diarré och omväxlande avföringsvanor.
För aktuella preparatval vid respektive
symtom se faktaruta 5-8. Målsättningen
med behandlingen är att hjälpa patienten
hantera sin sjukdom och att lindra symtomen. Patienten måste få realistiska förväntningar på effekten av behandlingen.
Det brukar vara tillrådligt att prova ett
läkemedel i taget och följa upp effekten.
För att åstadkomma en tillfredsställande
läkemedelsbehandling vid IBS krävs ofta
tålamod och en betydande portion läkekonst.
6
Behandling vid förstoppning
Livsstilsåtgärder; som för övriga former av IBS, men tänk även på tillräckligt intag av
vätska. Lagom mycket motion. Vid IBS med förstoppning ökar ofta smärtan och gasbildningen av fibrer.
Bulkmedel: Inolaxol (sterakuliagummi) – olöslig kostiber. Bryts inte ned av bakterier.
Ger mindre gasbildning. Passar de flesta patienter med förstoppning inklusive de med IBS.
Lunelax / Vi-Siblin (ispaghulaskal) – mindre bra till IBS-patienter med förstoppning p g a
gasbildning, men en del patienter svarar bra. Kombineras med ett ganska rikligt vätskeintag. Mindre bra till äldre som dricker lite.
Osmotiska preparat: Makrogol med elektrolyter (Moxalole m.fl.) – lätt att inta. Ger
viss gasbildning men mindre än Laktulos. Makrogol är bättre än laktulos vid IBS. Bra alternativ till äldre med otillräckligt vätskeintag.
Motoriksstimulerare: Natriumpikosulfat (Cilaxoral) – bra vid tillfällig förstoppning eller
som tillägg till annan behandling. Kan användas kontinuerligt. Mycket små volymer intas. Bra
till riktigt gamla och funktionsnedsatta patienter.
Nyare läkemedel:
Alternativ vid svårare förstoppningsbesvär där behandling med ovan angivna läkemedel i
adekvata doser inte fungerat: Linaklotid (Constella) – godkänt för IBS med förstoppning.
Dyrt och därför andrahandspreparat.
Prukaloprid (Resolor) – börja med låg dos (1 mg). Dyrt och därmed andrahandspreparat.
Båda läkemedlen kan användas till IBS-patienter och kombineras med annan behandling förslagsvis natriumpikosulfat (Cilaxoral). Skriv ut provförpackning!
Preparat att vara försiktig med vid förstoppningsdominerad IBS:
Tricykliska antidepressiva och Egazil eftersom dessa preparat vanligen orsakar obstipation.
Behandling av diarré
IBS-D (övervägande lös avföring)
Loperamid – ofta räcker låg dos (2 mg) vid behov, kan dock även ges kontinuerligt.
Questran (kolestyramin) – används framför allt vid gallsyra- inducerad diarré men kan
även prövas mot diarré vid IBS. Initialt ½ dospåse x 2, ökas sedan till önskad effekt.
Inolaxol (sterakuliagummi) – Kan ha tarmstabiliserande effekt. Bör tas kontinuerligt i
ökande dos under en provperiod på flera veckor. Ofta räcker det med 1 dospåse.
Livsstilsåtgärder är centrala vid alla former av IBS!
7
IBS-M (omväxlande lös och hård avföring)
Inolaxol (sterakuliagummi) – Kan ha tarmstabiliserande effekt. Bör tas kontinuerligt i
ökande dos under en provperiod på flera veckor.
I övrigt kan läkemedel mot de symtom som för tillfället dominerar användas.
Livsstilsåtgärder är centrala vid alla former av IBS!
• Grundläggande är att gaserna måste ut – ibland måste man gå en runda!
• Prova minska mängden fibrer i kosten
• Prova minska mängden kolhydrater i kosten
• Probiotika av olika slag kan även testas
• Dimetikon, effekten är dock om någon ofta måttlig
8
Terapigrupp Gastroenterologi
5
3
Kosttillägg kan användas som ett komplement till mat och dryck när kostförändringar inte räcker för att täcka ett
otillräckligt energi- och proteinintag. Ett
diabetesanpassat kosttillägg avser minska
postprandiell hyperglykemi jämfört med
ett icke diabetesanpassat kosttillägg.
Produktgruppen har en modifierad sammansättning där ca 40 % av energin
kommer från kolhydrater, ca 40 % från
fett och ca 20 % från protein. Det kan
också anses rimligt att innehållet i ett
diabetesanpassat kosttillägg speglar den
energifördelning som i Socialstyrelsens
vägledning definieras som ”måttlig lågkolhydratkost”, det vill säga lägre innehåll av kolhydrater, högre innehåll av
fett, i synnerhet enkelomättat fett, samt
högre innehåll av protein i förhållande
till traditionell diabeteskost.
Enligt expertrapporter finns ingen övertygande evidens för att kosttillägg specifikt framtagna för patienter med diabetes
är att föredra framför traditionella kosttillägg. Klinisk erfarenhet stödjer denna
uppfattning. Å andra sidan talar klinisk
erfarenhet för att det ur blodglukossynpunkt är fördelaktigt om kosttillägget
innehåller högst 13 g kolhydrater per
100 ml. Det finns flera kosttillägg, inte
bara diabetesanpassade, som uppfyller
detta krav.
För patienter med ett otillräckligt energioch proteinintag är det en fördel om
kosttillägget har ett högt energiinnehåll
(≥150 kcal/100 ml). Finns produkten
dessutom i flera smaker ökar förutsättningarna för en god följsamhet.
Behandling när besvären växlar
Behandling av gaser
Kosttillägg till patienter
med diabetes eller nedsatt
glukostolerans
Mot bakgrund av ovanstående rekommenderas Fresubin Protein Energy
DRINK som förstahandsval. Vid svårreglerat blodsocker ordineras en mindre
mängd (100 ml) per serveringstillfälle.
Vid fortsatt postprandiell hyperglykemi
ska den medicinska behandlingen ses
över. Andrahandsvalet Resource Senior
Active används om Fresubin Protein
Energy DRINK inte tolereras (smak eller
konsistens) eller om andra medicinska
skäl motiverar denna produkt.
Denna riktlinje publiceras som en komplettering till Skånelistan speciallivsmedel 2015-2016 på http://vardgivare.
skane.se/vardriktlinjer/nutrition/forskrivning-av-speciallivsmedel/.
Terapigrupp Livsmedel för speciella
medicinska ändamål
Vad betyder läkemedelssymbolerna i den
nya versionen av Melior?
Den 1 april uppgraderades Melior till version 218. En av nyheterna var utökat beslutsstöd för förskrivarna i läkemedelsmodulen.
Detta i form av olika symboler som bl a visar om ett läkemedel är rekommenderat eller upphandlat i Region Skåne. Det finns även
symboler som visar om ett läkemedel är noll-rekommenderat eller är under utökad bevakning. Aktuell symbol står framför läkemedelsnamnet i samband med bl a ny ordination.
De läkemedel som har en symbol presenteras även i olika listor beroende på inriktning, t ex baslista och lista för upphandlade läkemedel. Användaren kan se vilka listor som finns i Region Skåne genom att klicka på Terapiträd i samband med ny ordination. Region
Skåne hanterar sina rekommenderade listor genom systemet RekOrd. Detta görs av utsedda apotekare.
Ett läkemedel som inte har någon information inlagd i RekOrd kommer att visas som tidigare, utan symbol.
Rekommenderade läkemedel (baslistan)
Vid preparatsökning presenteras de rekommenderade läkemedlen högst upp med symbolen grönt R. Ett rekommenderat
läkemedel kan också ha olika rekommendationsnivåer per förpackning. De rekommendationsnivåerna som finns är:
– (ospecificerad nivå), 0 (noll-rekommenderat och bör undvikas), 1 (första hand), 2 (andra hand) och 3 (tredje hand).
Förskrivaren kan få ytterligare information genom att klicka på den gröna rekommendationsnivån.
Upphandlade läkemedel
Upphandlade läkemedel presenteras med symbolen grått U och kan också visa rekommendationsnivå per förpackning.
Noll-rekommenderade läkemedel
Symbolen för noll-rekommendation är en nolla med röd botten. Symbolen visas både för de läkemedel som ingår i listan Undvik till
äldre > 75 år och på de läkemedel där alla förpackningar är noll-rekommenderade.
Läkemedel under utökad övervakning
Den sista nya symbolen är läkemedel under utökad övervakning. Den presenteras antingen med en svart triangel eller ett V, beroende
på läkemedelsmodul.
Utökad övervakning innebär att läkemedlet ska övervakas extra noggrant eftersom det finns mindre information tillgänglig. Det
kan t ex bero på att läkemedlet innehåller en ny aktiv substans. Förskrivaren ska vara särskilt observant på eventuella biverkningar
och rapportera dessa.
Sofie Jonsson
Systemspecialist Melior
IT/MT
6
4
Behandlingsrekommendationer för Toujeo
– en ny långverkande insulinanalog
Toujeo – en ny långverkande insulinanalog, innehållande insulin
glargin (liksom Abasaglar och Lantus), har beviljats förmån av
TLV. Vid typ 1-diabetes har Toujeo generell subvention, medan
subventionen är begränsad vid typ 2-diabetes till de patienter
där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
ning till förmån för NPH-insulin i 1- eller 2-dos vid typ 2-diabetes. Vi menar att detta är en icke rationell användning av insulin.
Undantag är vid nattliga hypoglykemier då långverkande insulinanaloger kan användas (prio 3 enligt Socialstyrelsens nationella
riktlinjer).
Terapigrupp Endokrinologi föreslår följande strategi vid val av
basinsulin vid behandling av typ 2-diabetes:
Toujeo innehåller 300E/ml jämfört med 100E/ml för Lantus/
Abasaglar vilket ger mindre vätska och förlänger absorptionen,
vilket kan ge något färre hypoglykemier (ej visat vid typ 1-diabetes).
1. NPH-insulin till natten, eller uppdelat i 2-dos
2. Vid nattliga hypoglykemier: Abasaglar
3. Vid kvarstående problem med nattliga hypoglykemier: Toujeo
4. Vid kvarstående problem med nattliga hypoglykemier: Tresiba
Priset för Toujeo per enhet ligger i paritet med Abasaglar (biosimilar insulin glargin) och Lantus, men är dubbelt så dyrt som
NPH-insulin.
Vid behandling av typ 1-diabetes kan Toujeo framför allt användas
till patienter där stora volymer långverkande insulin behövs, i
övrigt ser vi i dagsläget ingen påtaglig fördel mot Abasaglar.
Terapigrupp Endokrinologi ser en trend i framför allt primärvården med en ökad användning av långverkande insulinanaloger (främst Lantus/Levemir). Detta trots att Socialstyrelsens
nationella riktlinjer prioriterar långverkande insulinanaloger
väldigt lågt (prio 9) samt att terapigruppen avråder från använd-
Terapigrupp Endokrinologi
Entresto – ett nytt läkemedel vid behandling av hjärtsvikt
Entresto är en kombination av neprilysinhämmaren sakubitril och angiotensin-II-receptorblockeraren (ARB) valsartan. Läkemedlet godkändes av EMA i november 2015 vid
indikationen kronisk symtomatisk hjärtsvikt hos vuxna
med nedsatt ejektionsfraktion.
tingsgemensamt
utvecklats.
införande-
och
uppföljningsprotokoll
Protokollet är ett samlat kunskapsunderlag som ger vägledning för hur läkemedlet ska introduceras och följas upp.
Våra regionala riktlinjer är framtagna i linje med det nationella införandeprotokollet och NT-rådets rekommendation.
Riktlinjerna finns på Vårdgivare Skåne: http://vardgivare.
skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/#43047
Dokumentationen vid denna indikation utgörs av en fas III
studie, Paradigm-HF, som inkluderade drygt 8400 patienter
med hjärtsvikt, NYHA klass II-IV. Sakubitril/valsartan
jämfördes med ACE-hämmaren enalapril 10 mg två gånger
dagligen som tillägg till övrig hjärtsviktsbehandling.
Behandlingen ska i nuläget initieras och följas upp av specialist inom kardiologi eller internmedicin kopplad till hjärtsviktsmottagning.
Det primära effektmåttet var det sammantagna resultatet
avseende kardiovaskulär död och sjukhusinläggning p g a
försämrad hjärtsvikt. Studien avbröts i förtid efter i median
27 månaders uppföljning. Behandling med Entresto resulterade i en absolut riskreduktion på 4,7 % avseende det
primära effektmåttet. Det sågs en absolut riskreduktion på
2,8 % för totalmotalitet.
Under införandefasen kan Entresto övervägas till patienter
med kronisk hjärtsvikt NYHA-klass II-IV (i första hand
NYHA-klass III) med ejektionsfraktion ≤35% och med
kvarstående symtom och behov av ytterligare behandling utöver basbehandling. Optimering av patientens basbehandling med ACE-hämmare/ARB, betablockerare och
mineralkortikoidreceptorantagonist (MRA) utifrån individens förutsättningar bör vara genomförd, liksom CRT
(sviktpacemaker), vid tydlig indikation för det senare.
Behandling med Entresto var förenad med en ökad risk för
hypotension och en lägre risk för njursvikt, hyperkalemi och
hosta jämfört med enalapril. Ett observandum var numeriskt högre förekomst av angioödem i Entrestogruppen.
Alla patienter som behandlas med Entresto ska registreras
och följas upp i kvalitetsregisteret RiksSvikt.
Långtidsstudier och erfarenhet saknas. Teoretiskt skulle
neprilysinhämning kunna påverka andra funktioner i kroppen
och medföra t ex högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom.
Entresto är föremål för så kallad utökad övervakning. Av
den anledningen är det viktigt att rapportera alla misstänkta
biverkningar. Utförlig information om tillvägagångssätt,
blanketter mm finns på https://lakemedelsverket.se/ och på
http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/lakemedelssakerhet/.
TLV har beslutat att Entresto ingår i högkostnadsskyddet
vid den godkända indikationen från och med 1 april 2016.
Behandlingskostnaden per patient är dock avsevärt mycket
högre för Entresto än för generisk ACE-hämmare.
Ole Hansen och Jolanta Wågström
Terapigrupp Hjärt- och kärlsjukdomar
Entresto har utsetts av landstingen och NT-rådet till nationellt ordnat införande på nivå 1, vilket innebär att ett lands5
B
ADRESSÄNDRING
Uppgifter sänds till
Läkemedelsrådet
se adress nedan.
OBS! Ange även din
gamla adress.
Ny läkemedelsförsörjning i Region Skåne
Sedan den 1 september 2008 åligger det vårdgivaren att organisera läkemedelsförsörjningen så att den sker på ett rationellt
och säkert sätt. Tidigare var det endast tillåtet för försvaret,
landstingen och Apoteket AB att driva sjukhusapotek. Region
Skåne står inför den andra avtalsperioden efter förändringen
2008.
Den nya upphandlingen är gjord i två avtalsområden i stället
för tre, där Läkemedels- och vätskevagnsservice kommer att
ingå i Logistikcentrum för läkemedel. Förutom utökade och
förtydliganden i krav omfattar den nya försörjningsmodellen
maskinellt patientindividuellt packade doser (PiD) samt förfyllda beredningar. Används avtalen fullt ut innebär det en stor
förändring av läkemedelsförsörjningen i Skåne. Det betyder
att många av de inneliggande patienterna (ca 125 avdelningar)
kan få dospåsar med läkemedel och att många beredningar
(>150 000/år) görs på produktionsenheter. Ny läkemedelsförsörjning går i drift den 1/9 2017 med Apoex AB som leverantör för båda avtalen.
Vid den första upphandlingen tilldelades Apoteket AB och
Vårdapoteket Syd AB (numera Apoex AB) i tre avtalsområden;
Logistikcentrum för läkemedel, Tillverkning & beredning samt
Läkemedels- och vätskevagnsservice.
För att styra läkemedelsförsörjningen och läkemedelshanteringens kvalitet har regionen bildat Region Skånes sjukhusapotek med fem apotekare och bemannar som tidigare med
fyra apotekare på de tre större sjukvårdsförvaltningarna.
Per Holmér
Enheten för Läkemedelsstyrning
Aktuellt från Läkemedelsrådet
Arbetet inför revisionen av Skånelistan 2017 och nästa års
mässa Läkemedel i Skåne den 8-9 mars 2017 är redan i full
gång och vår informationsverksamhet rullar naturligtvis på.
En stor del av Läkemedelsrådets tid och energi läggs på ordnat införande av nya läkemedel, avtal för att få rimligare prisnivåer och riktlinjer för mer ovanliga men viktiga klinikläkemedel.
Det är däremot viktigt att basbehandlingen mot hjärtsvikt
optimeras, och vi vet att behandlingen av en del hjärtsviktspatienter kan bli bättre. Läkemedelsrådet planerar därför flera
utbildningsaktiviteter kring hjärtsvikt med början under hösten.
Ett annat spännande område just nu är biosimilarer, d v s biologiska läkemedel som liknar och har visats ha samma effekt
som tidigare patentskyddade preparat. Genom att när det är
lämpligt använda biosimilarer till t ex TNF-antagonisterna
Remicade och Enbrel kan vi få loss resurser som gör det möjligt att behandla många fler patienter med bl a reumatiska
sjukdomar och inflammatoriska tarmsjukdomar. Läkemedelsrådet har utarbetat råd och föreskrifter för att göra biosimilaranvändningen säker och trygg.
Aktuellt just nu är bl a riktlinjer för nya läkemedel mot folksjukdomar som hyperlipidemi och hjärtsvikt. Det kommer
dock säkert att dröja ett tag innan dessa preparat får en bredare användning. Repatha och Praluent används mot höga
blodfetter där ingen vanlig behandling fungerar och dessa
preparat kommer först att testas av några få lipidspecialister
på enstaka högriskpatienter. Entresto är ett nytt medel mot
hjärtsvikt, och även här är det tänkt att preparatet först ska
testas av kardiologer på utvalda patienter.
Bengt Ljungberg
Ordförande Läkemedelsrådet
Ansvarig utgivare: Bengt Ljungberg, Läkemedelsrådet, Region Skåne, 291 89 Kristianstad. Tel: 040-675 30 00.
E-post: [email protected] Hemsida: www.skane.se/lakemedelsradet
Redaktör: Emma Kolbus. Grafisk form: Wilma Designbyrå. Tryckeri: Exakta Printing
2
6
