Nr 5 • MAJ 2016 Läkemedelsbulletinen Utgiven av Läkemedelsrådet Region Skåne www.skane.se/lakemedelsradet Hur behandlar man IBS? IBS (Irritable Bowel Syndrome) är en mycket vanlig sjukdom med en prevalens på över 10 %. Det är den vanligaste mag-tarm-åkomman i primärvården och är betydligt vanligare bland kvinnor. Syftet med den här artikeln är att göra det lite enklare att hjälpa patienter med IBS och närliggande sjukdomar som funktionell förstoppning, diarré och uppkördhet. IBS sköts symtomatiskt där omhändertagande av patienten med lugnande besked och respekt för symtomen är en viktig del. IBS är i första hand en uteslutningsdiagnos och baseras på Rom III kriterierna från 2006. Rom IV kriterierna är tänkta att publiceras i vår. De uppdaterade kriterierna kommer sannolikt inte avvika i någon större utsträckning från de nuvarande. Se faktaruta 1 för definition av IBS. Definition av IBS enligt Rom III 1 IBS (Irritable bowel syndrome): Återkommande besvär av smärta eller obehag i buken under minst 3 dagar per månad de senaste 3 månaderna, symtomdebut för minst 6 månader sedan och med minst två av följande tre karaktäristika: 1. Lindring vid defekation 2. Försämring associerad med förändrad avföringsfrekvens 3. Försämring associerad med förändrad avföringskonsistens Kriterier som stödjer IBS-diagnosen 1. Färre än 3 tarmtömningar/vecka eller fler än 3 tarmtömningar/dag 2. Hård avföring (”harlortar”) 3. Lös eller vattnig avföring 4. Krystning vid tarmtömning 5. ”Urgency” (bråttom till toaletten) 6. Känsla av ofullständig tarmtömning 7. Slem i avföringen 8. Buksvullnad, känsla av uppblåsthet i buken Vid misstanke om IBS är anamnesen av stor vikt för den fortsatta utredningen. Livsstilsfaktorer, inklusive kostvanor, samt psykosociala omständigheter har stor betydelse vid IBS och för hur mycket patienten besväras av symtomen. Livsstilsförändringarna, framför allt kostanpassning, är den viktigaste och mest effektiva behandlingen vid alla former av IBS. För att kartlägga kostvanor krävs i allmänhet mer än att fråga om patienten äter normal kost. En enkel kostregistrering under 1-2 veckor ger oftast en bättre bild av patientens faktiska matvanor. En remiss till primärvårdsdietist kan övervägas för en del patienter. SBU har nyligen publicerat kommentarer på två systematiska översikter publicerade under 2014 avseende behandlingseffekter med lösliga fibrer och probiotika vid IBS. Dessa kan lindra symtom, men olika patienter reagerar olika både avseende lösliga fibrer och probiotika. Det går inte att i förväg avgöra vad som är bäst för den enskilda patienten utan man får prova sig fram. För ytterligare information om lämpliga livstilsåtgärder se faktaruta 2. De flesta patienter kräver inte någon omfattande utredning. Det räcker oftast 3 1 med att bekräfta för patienten att anamnesen stämmer med IBS och ta basala prover. Se faktaruta 3 för handläggning av IBS-patienter. Det finns dock alarmsymtom som måste utredas vidare som t ex debut efter 40-års ålder, viktnedgång eller blödning. Se faktaruta 4 för en sammanställning av alarmsymtom. Under senare år har feceskalprotektin blivit ett allt vanligare prov att analysera. Det är ett användbart prov i samband med utredning av mag-tarmbesvär med buksmärtor och/eller diarrébesvär. Kalprotektin är ett protein som finns i hög koncentration i neutrofila granulocyter. Hos patienter med IBS är feceskalprotektin vanligtvis normalt till lätt förhöjt medan patienter med inflammatorisk tarmsjukdom nästan alltid har klart förhöjda värden från ett par hundra till flera tusen. Om anamnesen talar för att patientens besvär orsakas av IBS kan feceskalprotektin användas för att ytterligare förstärka misstanken och undvika omfattande utredning. Man bör vara medveten om att ett förhöjt värde inte är synonymt med inflammatorisk tarmsjukdom. Ett förhöjt feceskalprotektin kan även orsakas av Livsstilsåtgärder 2 •Regelbunden motion •Ät regelbundet, små portioner •Remiss till dietist vid behov •Öka försiktigt intaget av fibrer (lösliga fibrer; havregryn, chiafrön, psyllium, frukt, grönsaker) •Ät mindre gasbildande föda, t ex lök, vitlök, purjolök, kål, bönor, linser, ärtor, paprika, rädisor, äpplen, bananer, selleri och livsmedel som innehåller sorbitol och xylitol t ex via Low-FODMAP-diet OBS! Mycket individuellt vad man tål! •Probiotika kan provas •Vid förstoppning – är vätskeintaget tillräckligt? •Psykologiska behandlingsmetoder vid uttalade besvär! •Avslappningsövningar, yoga, KBT (finns även på nätet), patientskolor på nätet, hypnos Handläggning av IBS-patienter exempelvis magtarm- och luftvägsinfektioner, malignitet i magtarmkanalen, blödningar och divertikulit. Patienter med mikroskopisk kolit kan ha normalt feceskalprotektin, men inte sällan ser man förhöjda värden till ett par hundra. Gränshöga värden från 50 till ett par hundra får relateras till patientens symtom när man beslutar om eventuell vidare utredning. Patienter med alarmsymtom bör givetvis alltid utredas oavsett feceskalprotektinvärde. Alarmsymtom •Kort symtomduration med ett progressivt kliniskt förlopp •Debut efter 40-årsåldern •Avvikande laboratorieprover såsom hög CRP eller anemi •Blödning •Feber •Nattlig eller ständig diarré •Viktnedgång 4 3 Utredning: – Bekräfta att anamnesen stämmer med IBS och uteslut organisk orsak – Vid förekomst av alarmsymtom – riktad utredning – Överväg Hb, LPK, CRP, Albumin, F-Hb, F-Kalprotektin, a-tTG, F-odling, F-parasiter – Status och rektoskopi – Koloskopi – endast vid debut >40 år eller vid misstanke om att annan sjukdom finns Behandling: – Behandlingen inriktas på de symtom som dominerar – Livsstilsförändringar, framför allt kostanpassning, är den viktigaste och mest effektiva behandlingen – Läkemedelsbehandling kan användas som komplement Uppföljning: Av värde för att bekräfta patientens symtom och utvärdera behandlingsresultat. Fortsatt medicinsk uppföljning krävs oftast inte. Patienter med IBS bör generellt inte remitteras till gastroenterolog då gastroenterologen inte har någon ytterligare behandling att tillföra, snarare skapas oro, stora förväntningar och ibland till och med försämring av symtomen. Kontakt med gastroenterolog för rådgivning eller konsultation kan tas vid oklar diagnos, vid mycket uttalade besvär eller för diskussion angående behandling. Behandling av smärta 5 Läkemedel och naturläkemedel kan ibland fungera! •Iberogast – receptfritt växtbaserat läkemedel; kan lindra smärta, uppspändhetskänsla, illamående •Papaverin (spasmolytika) och Egazil (antikolinergika) - kan ibland ha viss effekt •TCA (tricykliska antidepressiva) och SSRI har dokumenterad effekt på smärtan vid IBS – Vid samtidig diarréproblematik kan TCA provas, t ex amitriptylin (Saroten). Börja med 10 mg till natten och öka upp med 10 mg varannan vecka. Måldosen ligger ofta mellan 20-50 mg till natten. – Vid samtidig förstoppningsproblematik kan SSRI-preparat provas. Välj ett preparat du är förtrogen med t ex Citalopram. Samma doser används som för TCA. Att tänka på! •Effekten av TCA/SSRI kommer först efter ett par veckor till månader •IBS-patienter är ofta biverkningskänsliga – börja med låg dos och trappa upp försiktigt •Paracetamol och NSAID har mycket dålig effekt på smärta vid IBS •Morfin och morfinliknande läkemedel skall helt undvikas; kan förvärra besvären, risk för beroendeutveckling 4 2 Läkemedelsbehandling vid IBS ska ses som ett komplement till livsstilsförändringar och baseras i stor utsträckning fortfarande på gamla läkemedel. Det finns mycket få läkemedel med indikationen IBS, men för ett par år sedan introducerades linaklotid (Constella) för IBS med förstoppning. Läkemedlet är ett andrahandspreparat då det är betydligt dyrare än de äldre preparaten. Hittills finns inga godkända läkemedel med indikationen IBS med diarré, men under det närmaste året kommer ett nytt läkemedel, eluxadolin (Viberzi) att introduceras vid denna indikation. Effekten i de kliniska studierna är måttlig och preparatets plats i terapin är ännu inte klarlagd. Iberogast, ett örtbaserat läkemedel, är godkänt för IBS men ingår inte i läkemedelsförmånen. Generellt sett är det idag lättare att hjälpa de patienter som har IBS med förstoppning, eftersom antalet läkemedel att ta till är betydligt fler. Utgångspunkten för läkemedelsbehandling bör alltid vara patientens symtom, där det är lämpligast att börja med det symtom som dominerar. De viktigaste symtomen är smärta, gaser, förstoppning, diarré och omväxlande avföringsvanor. För aktuella preparatval vid respektive symtom se faktaruta 5-8. Målsättningen med behandlingen är att hjälpa patienten hantera sin sjukdom och att lindra symtomen. Patienten måste få realistiska förväntningar på effekten av behandlingen. Det brukar vara tillrådligt att prova ett läkemedel i taget och följa upp effekten. För att åstadkomma en tillfredsställande läkemedelsbehandling vid IBS krävs ofta tålamod och en betydande portion läkekonst. 6 Behandling vid förstoppning Livsstilsåtgärder; som för övriga former av IBS, men tänk även på tillräckligt intag av vätska. Lagom mycket motion. Vid IBS med förstoppning ökar ofta smärtan och gasbildningen av fibrer. Bulkmedel: Inolaxol (sterakuliagummi) – olöslig kostiber. Bryts inte ned av bakterier. Ger mindre gasbildning. Passar de flesta patienter med förstoppning inklusive de med IBS. Lunelax / Vi-Siblin (ispaghulaskal) – mindre bra till IBS-patienter med förstoppning p g a gasbildning, men en del patienter svarar bra. Kombineras med ett ganska rikligt vätskeintag. Mindre bra till äldre som dricker lite. Osmotiska preparat: Makrogol med elektrolyter (Moxalole m.fl.) – lätt att inta. Ger viss gasbildning men mindre än Laktulos. Makrogol är bättre än laktulos vid IBS. Bra alternativ till äldre med otillräckligt vätskeintag. Motoriksstimulerare: Natriumpikosulfat (Cilaxoral) – bra vid tillfällig förstoppning eller som tillägg till annan behandling. Kan användas kontinuerligt. Mycket små volymer intas. Bra till riktigt gamla och funktionsnedsatta patienter. Nyare läkemedel: Alternativ vid svårare förstoppningsbesvär där behandling med ovan angivna läkemedel i adekvata doser inte fungerat: Linaklotid (Constella) – godkänt för IBS med förstoppning. Dyrt och därför andrahandspreparat. Prukaloprid (Resolor) – börja med låg dos (1 mg). Dyrt och därmed andrahandspreparat. Båda läkemedlen kan användas till IBS-patienter och kombineras med annan behandling förslagsvis natriumpikosulfat (Cilaxoral). Skriv ut provförpackning! Preparat att vara försiktig med vid förstoppningsdominerad IBS: Tricykliska antidepressiva och Egazil eftersom dessa preparat vanligen orsakar obstipation. Behandling av diarré IBS-D (övervägande lös avföring) Loperamid – ofta räcker låg dos (2 mg) vid behov, kan dock även ges kontinuerligt. Questran (kolestyramin) – används framför allt vid gallsyra- inducerad diarré men kan även prövas mot diarré vid IBS. Initialt ½ dospåse x 2, ökas sedan till önskad effekt. Inolaxol (sterakuliagummi) – Kan ha tarmstabiliserande effekt. Bör tas kontinuerligt i ökande dos under en provperiod på flera veckor. Ofta räcker det med 1 dospåse. Livsstilsåtgärder är centrala vid alla former av IBS! 7 IBS-M (omväxlande lös och hård avföring) Inolaxol (sterakuliagummi) – Kan ha tarmstabiliserande effekt. Bör tas kontinuerligt i ökande dos under en provperiod på flera veckor. I övrigt kan läkemedel mot de symtom som för tillfället dominerar användas. Livsstilsåtgärder är centrala vid alla former av IBS! • Grundläggande är att gaserna måste ut – ibland måste man gå en runda! • Prova minska mängden fibrer i kosten • Prova minska mängden kolhydrater i kosten • Probiotika av olika slag kan även testas • Dimetikon, effekten är dock om någon ofta måttlig 8 Terapigrupp Gastroenterologi 5 3 Kosttillägg kan användas som ett komplement till mat och dryck när kostförändringar inte räcker för att täcka ett otillräckligt energi- och proteinintag. Ett diabetesanpassat kosttillägg avser minska postprandiell hyperglykemi jämfört med ett icke diabetesanpassat kosttillägg. Produktgruppen har en modifierad sammansättning där ca 40 % av energin kommer från kolhydrater, ca 40 % från fett och ca 20 % från protein. Det kan också anses rimligt att innehållet i ett diabetesanpassat kosttillägg speglar den energifördelning som i Socialstyrelsens vägledning definieras som ”måttlig lågkolhydratkost”, det vill säga lägre innehåll av kolhydrater, högre innehåll av fett, i synnerhet enkelomättat fett, samt högre innehåll av protein i förhållande till traditionell diabeteskost. Enligt expertrapporter finns ingen övertygande evidens för att kosttillägg specifikt framtagna för patienter med diabetes är att föredra framför traditionella kosttillägg. Klinisk erfarenhet stödjer denna uppfattning. Å andra sidan talar klinisk erfarenhet för att det ur blodglukossynpunkt är fördelaktigt om kosttillägget innehåller högst 13 g kolhydrater per 100 ml. Det finns flera kosttillägg, inte bara diabetesanpassade, som uppfyller detta krav. För patienter med ett otillräckligt energioch proteinintag är det en fördel om kosttillägget har ett högt energiinnehåll (≥150 kcal/100 ml). Finns produkten dessutom i flera smaker ökar förutsättningarna för en god följsamhet. Behandling när besvären växlar Behandling av gaser Kosttillägg till patienter med diabetes eller nedsatt glukostolerans Mot bakgrund av ovanstående rekommenderas Fresubin Protein Energy DRINK som förstahandsval. Vid svårreglerat blodsocker ordineras en mindre mängd (100 ml) per serveringstillfälle. Vid fortsatt postprandiell hyperglykemi ska den medicinska behandlingen ses över. Andrahandsvalet Resource Senior Active används om Fresubin Protein Energy DRINK inte tolereras (smak eller konsistens) eller om andra medicinska skäl motiverar denna produkt. Denna riktlinje publiceras som en komplettering till Skånelistan speciallivsmedel 2015-2016 på http://vardgivare. skane.se/vardriktlinjer/nutrition/forskrivning-av-speciallivsmedel/. Terapigrupp Livsmedel för speciella medicinska ändamål Vad betyder läkemedelssymbolerna i den nya versionen av Melior? Den 1 april uppgraderades Melior till version 218. En av nyheterna var utökat beslutsstöd för förskrivarna i läkemedelsmodulen. Detta i form av olika symboler som bl a visar om ett läkemedel är rekommenderat eller upphandlat i Region Skåne. Det finns även symboler som visar om ett läkemedel är noll-rekommenderat eller är under utökad bevakning. Aktuell symbol står framför läkemedelsnamnet i samband med bl a ny ordination. De läkemedel som har en symbol presenteras även i olika listor beroende på inriktning, t ex baslista och lista för upphandlade läkemedel. Användaren kan se vilka listor som finns i Region Skåne genom att klicka på Terapiträd i samband med ny ordination. Region Skåne hanterar sina rekommenderade listor genom systemet RekOrd. Detta görs av utsedda apotekare. Ett läkemedel som inte har någon information inlagd i RekOrd kommer att visas som tidigare, utan symbol. Rekommenderade läkemedel (baslistan) Vid preparatsökning presenteras de rekommenderade läkemedlen högst upp med symbolen grönt R. Ett rekommenderat läkemedel kan också ha olika rekommendationsnivåer per förpackning. De rekommendationsnivåerna som finns är: – (ospecificerad nivå), 0 (noll-rekommenderat och bör undvikas), 1 (första hand), 2 (andra hand) och 3 (tredje hand). Förskrivaren kan få ytterligare information genom att klicka på den gröna rekommendationsnivån. Upphandlade läkemedel Upphandlade läkemedel presenteras med symbolen grått U och kan också visa rekommendationsnivå per förpackning. Noll-rekommenderade läkemedel Symbolen för noll-rekommendation är en nolla med röd botten. Symbolen visas både för de läkemedel som ingår i listan Undvik till äldre > 75 år och på de läkemedel där alla förpackningar är noll-rekommenderade. Läkemedel under utökad övervakning Den sista nya symbolen är läkemedel under utökad övervakning. Den presenteras antingen med en svart triangel eller ett V, beroende på läkemedelsmodul. Utökad övervakning innebär att läkemedlet ska övervakas extra noggrant eftersom det finns mindre information tillgänglig. Det kan t ex bero på att läkemedlet innehåller en ny aktiv substans. Förskrivaren ska vara särskilt observant på eventuella biverkningar och rapportera dessa. Sofie Jonsson Systemspecialist Melior IT/MT 6 4 Behandlingsrekommendationer för Toujeo – en ny långverkande insulinanalog Toujeo – en ny långverkande insulinanalog, innehållande insulin glargin (liksom Abasaglar och Lantus), har beviljats förmån av TLV. Vid typ 1-diabetes har Toujeo generell subvention, medan subventionen är begränsad vid typ 2-diabetes till de patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. ning till förmån för NPH-insulin i 1- eller 2-dos vid typ 2-diabetes. Vi menar att detta är en icke rationell användning av insulin. Undantag är vid nattliga hypoglykemier då långverkande insulinanaloger kan användas (prio 3 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer). Terapigrupp Endokrinologi föreslår följande strategi vid val av basinsulin vid behandling av typ 2-diabetes: Toujeo innehåller 300E/ml jämfört med 100E/ml för Lantus/ Abasaglar vilket ger mindre vätska och förlänger absorptionen, vilket kan ge något färre hypoglykemier (ej visat vid typ 1-diabetes). 1. NPH-insulin till natten, eller uppdelat i 2-dos 2. Vid nattliga hypoglykemier: Abasaglar 3. Vid kvarstående problem med nattliga hypoglykemier: Toujeo 4. Vid kvarstående problem med nattliga hypoglykemier: Tresiba Priset för Toujeo per enhet ligger i paritet med Abasaglar (biosimilar insulin glargin) och Lantus, men är dubbelt så dyrt som NPH-insulin. Vid behandling av typ 1-diabetes kan Toujeo framför allt användas till patienter där stora volymer långverkande insulin behövs, i övrigt ser vi i dagsläget ingen påtaglig fördel mot Abasaglar. Terapigrupp Endokrinologi ser en trend i framför allt primärvården med en ökad användning av långverkande insulinanaloger (främst Lantus/Levemir). Detta trots att Socialstyrelsens nationella riktlinjer prioriterar långverkande insulinanaloger väldigt lågt (prio 9) samt att terapigruppen avråder från använd- Terapigrupp Endokrinologi Entresto – ett nytt läkemedel vid behandling av hjärtsvikt Entresto är en kombination av neprilysinhämmaren sakubitril och angiotensin-II-receptorblockeraren (ARB) valsartan. Läkemedlet godkändes av EMA i november 2015 vid indikationen kronisk symtomatisk hjärtsvikt hos vuxna med nedsatt ejektionsfraktion. tingsgemensamt utvecklats. införande- och uppföljningsprotokoll Protokollet är ett samlat kunskapsunderlag som ger vägledning för hur läkemedlet ska introduceras och följas upp. Våra regionala riktlinjer är framtagna i linje med det nationella införandeprotokollet och NT-rådets rekommendation. Riktlinjerna finns på Vårdgivare Skåne: http://vardgivare. skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/#43047 Dokumentationen vid denna indikation utgörs av en fas III studie, Paradigm-HF, som inkluderade drygt 8400 patienter med hjärtsvikt, NYHA klass II-IV. Sakubitril/valsartan jämfördes med ACE-hämmaren enalapril 10 mg två gånger dagligen som tillägg till övrig hjärtsviktsbehandling. Behandlingen ska i nuläget initieras och följas upp av specialist inom kardiologi eller internmedicin kopplad till hjärtsviktsmottagning. Det primära effektmåttet var det sammantagna resultatet avseende kardiovaskulär död och sjukhusinläggning p g a försämrad hjärtsvikt. Studien avbröts i förtid efter i median 27 månaders uppföljning. Behandling med Entresto resulterade i en absolut riskreduktion på 4,7 % avseende det primära effektmåttet. Det sågs en absolut riskreduktion på 2,8 % för totalmotalitet. Under införandefasen kan Entresto övervägas till patienter med kronisk hjärtsvikt NYHA-klass II-IV (i första hand NYHA-klass III) med ejektionsfraktion ≤35% och med kvarstående symtom och behov av ytterligare behandling utöver basbehandling. Optimering av patientens basbehandling med ACE-hämmare/ARB, betablockerare och mineralkortikoidreceptorantagonist (MRA) utifrån individens förutsättningar bör vara genomförd, liksom CRT (sviktpacemaker), vid tydlig indikation för det senare. Behandling med Entresto var förenad med en ökad risk för hypotension och en lägre risk för njursvikt, hyperkalemi och hosta jämfört med enalapril. Ett observandum var numeriskt högre förekomst av angioödem i Entrestogruppen. Alla patienter som behandlas med Entresto ska registreras och följas upp i kvalitetsregisteret RiksSvikt. Långtidsstudier och erfarenhet saknas. Teoretiskt skulle neprilysinhämning kunna påverka andra funktioner i kroppen och medföra t ex högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Entresto är föremål för så kallad utökad övervakning. Av den anledningen är det viktigt att rapportera alla misstänkta biverkningar. Utförlig information om tillvägagångssätt, blanketter mm finns på https://lakemedelsverket.se/ och på http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/lakemedelssakerhet/. TLV har beslutat att Entresto ingår i högkostnadsskyddet vid den godkända indikationen från och med 1 april 2016. Behandlingskostnaden per patient är dock avsevärt mycket högre för Entresto än för generisk ACE-hämmare. Ole Hansen och Jolanta Wågström Terapigrupp Hjärt- och kärlsjukdomar Entresto har utsetts av landstingen och NT-rådet till nationellt ordnat införande på nivå 1, vilket innebär att ett lands5 B ADRESSÄNDRING Uppgifter sänds till Läkemedelsrådet se adress nedan. OBS! Ange även din gamla adress. Ny läkemedelsförsörjning i Region Skåne Sedan den 1 september 2008 åligger det vårdgivaren att organisera läkemedelsförsörjningen så att den sker på ett rationellt och säkert sätt. Tidigare var det endast tillåtet för försvaret, landstingen och Apoteket AB att driva sjukhusapotek. Region Skåne står inför den andra avtalsperioden efter förändringen 2008. Den nya upphandlingen är gjord i två avtalsområden i stället för tre, där Läkemedels- och vätskevagnsservice kommer att ingå i Logistikcentrum för läkemedel. Förutom utökade och förtydliganden i krav omfattar den nya försörjningsmodellen maskinellt patientindividuellt packade doser (PiD) samt förfyllda beredningar. Används avtalen fullt ut innebär det en stor förändring av läkemedelsförsörjningen i Skåne. Det betyder att många av de inneliggande patienterna (ca 125 avdelningar) kan få dospåsar med läkemedel och att många beredningar (>150 000/år) görs på produktionsenheter. Ny läkemedelsförsörjning går i drift den 1/9 2017 med Apoex AB som leverantör för båda avtalen. Vid den första upphandlingen tilldelades Apoteket AB och Vårdapoteket Syd AB (numera Apoex AB) i tre avtalsområden; Logistikcentrum för läkemedel, Tillverkning & beredning samt Läkemedels- och vätskevagnsservice. För att styra läkemedelsförsörjningen och läkemedelshanteringens kvalitet har regionen bildat Region Skånes sjukhusapotek med fem apotekare och bemannar som tidigare med fyra apotekare på de tre större sjukvårdsförvaltningarna. Per Holmér Enheten för Läkemedelsstyrning Aktuellt från Läkemedelsrådet Arbetet inför revisionen av Skånelistan 2017 och nästa års mässa Läkemedel i Skåne den 8-9 mars 2017 är redan i full gång och vår informationsverksamhet rullar naturligtvis på. En stor del av Läkemedelsrådets tid och energi läggs på ordnat införande av nya läkemedel, avtal för att få rimligare prisnivåer och riktlinjer för mer ovanliga men viktiga klinikläkemedel. Det är däremot viktigt att basbehandlingen mot hjärtsvikt optimeras, och vi vet att behandlingen av en del hjärtsviktspatienter kan bli bättre. Läkemedelsrådet planerar därför flera utbildningsaktiviteter kring hjärtsvikt med början under hösten. Ett annat spännande område just nu är biosimilarer, d v s biologiska läkemedel som liknar och har visats ha samma effekt som tidigare patentskyddade preparat. Genom att när det är lämpligt använda biosimilarer till t ex TNF-antagonisterna Remicade och Enbrel kan vi få loss resurser som gör det möjligt att behandla många fler patienter med bl a reumatiska sjukdomar och inflammatoriska tarmsjukdomar. Läkemedelsrådet har utarbetat råd och föreskrifter för att göra biosimilaranvändningen säker och trygg. Aktuellt just nu är bl a riktlinjer för nya läkemedel mot folksjukdomar som hyperlipidemi och hjärtsvikt. Det kommer dock säkert att dröja ett tag innan dessa preparat får en bredare användning. Repatha och Praluent används mot höga blodfetter där ingen vanlig behandling fungerar och dessa preparat kommer först att testas av några få lipidspecialister på enstaka högriskpatienter. Entresto är ett nytt medel mot hjärtsvikt, och även här är det tänkt att preparatet först ska testas av kardiologer på utvalda patienter. Bengt Ljungberg Ordförande Läkemedelsrådet Ansvarig utgivare: Bengt Ljungberg, Läkemedelsrådet, Region Skåne, 291 89 Kristianstad. Tel: 040-675 30 00. E-post: [email protected] Hemsida: www.skane.se/lakemedelsradet Redaktör: Emma Kolbus. Grafisk form: Wilma Designbyrå. Tryckeri: Exakta Printing 2 6