Swedbank Analys Milton Friedman in memoriam

advertisement
Swedbank Analys
Nr 27 y 17 november 2006
Milton Friedman in memoriam
Nobelpristagaren Milton Friedman avled den 16 november 2006, 94
år gammal. Bland många ekonomer och samhällsdebattörer är han
mest känd som rådgivare till den tidigare juntan i Chile och som idégivare till Ronald Reagan och Margaret Thatcher - och ibland också
till Teng Tsiao Ping.
Mindre känt däremot är att Friedmans forskning och lärdomar också
påverkat reformarbetet i Estland högst påtagligt. Estland är idag enligt
många experter det mest framgångsrika reformlandet bland de forna
planekonomierna, Chile det ekonomiskt mest stabila landet i Sydamerika. Kinas ”success story” känner alla till. Få ekonomer påstår
idag att Reagans och Thatchers utbudspolitiska reformer bäddat dåligt för USA:s och Storbritanniens tillväxtförmåga, även om dessa två
länder givetvis fortfarande präglas av allehanda ekonomiska och sociala brister.
Milton Friedman är enligt många nationalekonomiska kännare - tillsammans med den ideologiskt relativt motsatt orienterade John Maynard Keynes - 1900-talets främste ekonom. Det torde kunna sägas
även vid beaktande av stora ekonomer såsom Joseph Schumpeter,
Knut Wicksell, Friedrich Hayek, Paul Samuelson, John Nash, James
Tobin etc.
Friedmans forskningsinsatser kring penningmängdens betydelse för
inflationen har givet honom epitetet som monetarismens fader. (Keynesianska) kritiker anser bl a att monetarismen inte bryr sig om arbetslösheten, vilket å andra sidan bemöts av argumentet att just den
stabilt låga inflationen lämnar ett stort bidrag till en god utveckling på
arbetsmarknaden. Även Friedmans inkomstforskning ingår i varje
grundläggande lärobok; enligt hans permanenta inkomsthypotes påverkas hushållens konsumtion inte enbart av dagens inkomster utan
också av de i framtiden förväntade.
Nedan vill vi återge huvudinnehållet av två intervjuer som Swedbanks
ekonomiska sekretariat gjorde med Milton Friedman för sju år sedan.
Hubert Fromlet
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28
E-post: [email protected] Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31.
Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
1. Om tillgångspriser och penningpolitik (1999)
(bidrag till en av våra skrifter):
”A central bank should pay no attention to asset prices. It should pay
attention to the price level in general for goods and services.
However, asset prices can affect the level of demand for goods and
services, and through that it can affect the quantity of money that is
demanded. It can affect prices in that sense. But nonetheless: What
the asset prices do is essentially a microeconomic phenomenon.
Asset prices determine the rate of exchange between capital goods
and current goods.
I believe it is a mistake in monetary policy to try to operate through interest rates. The central bank cannot determine the real interest rate.
It can fix a particular interest rate like the federal funds rate, but it
would be much better off if it operated entirely through the quantity of
money and not through interest rates.
If you look at the boom markets in the past, if you look at the major
boom market in the United States in the 1920’s, if you look at the
boom markets in Japan in the 1980’s – both of those were brought to
an end by central bank interventions. Monetary policy became tight in
1928, purposely in order to stem the stock market.”
Källa:
Asset Prices and Monetary Policy. The View of Central Bankers and Academics.
Swedbank 1999.
2. Om Friedman och Keynes (1999)
(intervju):
Om vi tittar på de senaste två årtiondena verkar Keynes ha
förlorat dragkampen om den ”rätta” ekonomisk-politiska
ideologin. Är det så?
- Jag tror inte att detta stämmer. Keynes har tappat retoriskt och i
politikernas ordval, men i den praktiska ekonomiska politiken kvarstår mycket av Keynes´ analyser och idéer.
Finns det verkligen länder, som fortfarande mer eller
mindre tydligt ”tillämpar Keynes” i den praktiskt förda ekonomiska politiken?
- Visst, i många länder förekommer detta i viss utsträckning.
Japan är det mest extrema exemplet, som under de gångna åren
försökt sig på det ena keynesianska paketet efter det andra. Det
hade varit bättre om Japan hade avstått från denna konjunkturpåverkan. Sådana paket kommer att misslyckas även framöver. Japan för tveklöst en keynesiansk politik.
2
Swedbank Analys Nr 27 y 17 november 2006
Med andra ord: Ekonomisk politik är – globalt sett –
alltjämt inte vad den borde vara?
- Det varierar från land till land. Men i de flesta länder finns det fortfarande keynesianska inslag i politiken och i den allmänna debatten.
Och den amerikanska administrationen har till och med
länge utövat en stark press på Japan i syfte att föra keynesiansk stimulanspolitik?
- Just det. Även om vi inte själva verkade i samma riktning. Dessvärre har USA:s finansdepartement påverkat Japan i fel riktning.
Vid en teoretisk betraktelse, finns det ett behov av att
närmare knyta ihop makro- och mikroekonomi?
- Det låter som en stor uppgift. Man jag har alltid opponerat mig mot
användningen av termerna ”mikro”- och ”makroekonomi”. Dessa är
inte de rätta orden. Det finns pristeori å ena och penningteori å
andra sidan. Även pristeori har med makroekonomi att göra. När
man analyserar faktorer som påverkar stålpriser handlar det om
hela stålindustrin. Här har vi med en makroekonomisk dimension
att göra. Av denna anledning har jag aldrig gillat distinktionen makro-/mikroekonomi.
Ett land behöver därför en bra penningpolitik plus en bra ekonomisk politik med marknadsekonomin i fokus. Inflationen är alltid ett
monetärt fenomen. Följs detta – vilket är nödvändigt – finns det
inget behov att ett närmande mellan makro- och mikroekonomi.
Var finns dessa exempel?
Friedmans s k monetaristiska skola har alltid efterlyst en
stabil penningmängdsökning för att uppnå en stabil ekonomisk utveckling. Den Europeiska Centralbanken (ECB)
verkar i en sådan riktning. Följer man ”Friedman” i Frankfurt?
- Låt mig säga så här: Rent teoretiskt framstår en stabil tillväxt i
penningmängden inte som optimal. Vid ogynnsamma externa faktorer skulle man egentligen kunna tillåta en högre tillväxt än när
det motsatta förhållandet råder, ”bara” vi förstod oss bättre på dessa situationer. Enligt min uppfattning agerar ECB med sitt 4,5procentiga referensvärde för penningmängden M3 pragmatiskt och
rätt. Egentligen förvaltar ECB idag Bundesbanks arv.
Snart börjar nästa årtionde, sekel och millenium.
Är det trots allt inte så att världsekonomin numera är mer
marknadsorienterad än för tio år sedan?
- Jag tror inte att man får titta på världsekonomin i sin helhet. Det
råder mycket olika förutsättningar i olika länder. Titta bara på
Ryssland och Kina med planekonomin som ursprunglig grund och
med idag helt olikartade ekonomisk-politiska synsätt! Trots att Kina
Swedbank Analys Nr 27 y 17 november 2006
3
alltjämt präglas av planekonomi, har landets marknadsorienterade
satsningar givit bättre resultat än i Ryssland.
Eller ta Indien med en miljard invånare, fortfarande långt ifrån en
fungerande marknadsekonomi. Vissa framsteg håller på att göras.
Men de är små. Sammantaget föredrar jag att tala om enskilda
länder och inte om världsekonomin i sin helhet.
Bör samma princip då tillämpas när man diskuterar Asienkrisen?
- Definitivt. Det handlar bl a om utvecklingen i Korea, Thailand, Indonesien, Malaysia osv. Det är bättre att tala om enskilda länder –
även när det gäller återhämtningssignaler.
Slutligen: När detta årtionde nu närmar sig sitt slut, vilka är
de främsta utmaningarna för världsekonomin inför nästa
årtionde?
- De största utmaningarna – ej för världsekonomin, vilken ej existerar – för flertalet västerländska länder ligger tveklöst i behovet att
ytterligare reducera ökningen i statsutgifterna i relation till nationalinkomsten. Till och med i USA är denna kvot – omkring 40% - alltför hög. Vi får framöver inte lita till staten i samma utsträckning
som tidigare. Likväl bör vi inte glömma att varje regering har
mycket viktiga funktioner att fylla, men just dessa försummas alltför
ofta.
Till exempel utbildning?
- Utbildning är utmärkt exempel. USA exempelvis är ledande i
många sammanhang – men inte vad gäller utbildning. Ökningen
av humankapitalet är extremt viktig. Alltför många regeringar arbetar dock otillräckligt med denna avgörande uppgift.
Källa: Föreningssparbanken Analys, 1999 nr 32
Ekonomiska sekretariatet
105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028
Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlit-
[email protected]
liga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publi-
www.swedbank.se
kationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan
inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen
Ansvarig utgivare
Hubert Fromlet, 08-5859 1031.
därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588
göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
eller brister som redovisas i Swedbank Analys.
underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna
ISSN 1103-4897
4
Swedbank Analys Nr 27 y 17 november 2006
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards