Slutarbete
Elevhälsans roll i ett första linje arbete
!
Förstalinjemodell
!
!
Fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5
Öru, MHD, Hda
Kursgrupp 3
!
!
Författare:
Inga-Lena Spansk
Inga-Lena Spansk
!
Innehållsförteckning
!
!
!
1.Inledning
2
!
2.Syfte och frågeställning 3
!
3.Bakgrund
3
4.Metod
7
5.Resultat
9
!
!
!
6.Diskussion
10
!
!
Referenslista
!
!
!
!
!
!1
Inga-Lena Spansk
!
1.Inledning
Den psykiska ohälsan sägs öka inte bara i Sverige utan i många andra länder (Sveriges kommuner och Landsting, SKL 2012). Framförallt bland unga människor har en ökning av
psykisk ohälsa skett de senaste tjugo åren. Det har inneburit en ökad efterfrågan på barn- och
ungdomspsykiatrins insatser och en oklarhet i vem som bär ansvaret för första linjens olika
insatser som att främja psykisk hälsa, tidigt upptäcka psykisk ohälsa och att behandla lindrig
till medelsvår psykisk ohälsa. Det gör att en del barn riskerar att inte få det stöd och den behandling som de har rätt till. I mitt arbete som biträdande skolchef i en mellanstor kommun
ingår det att vara chef för Elevhälsoenheten i kommunen. Enheten innehåller specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor, talpedagog, syn- och hörselpedagog, familjepedagog, skolpsykolog och skolläkare. Utifrån ny skollag har elevhälsan påbörjat ett förändringsarbete för att
hitta ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Skollagen (2 kap. 25§) betonar att ”Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och
hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska,
psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska,
psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att
elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.”
Skollagen slår också fast att alla elever ska erbjudas hälsobesök, hälsokontroller samt enklare
sjukvårdsinsatser. Elevhälsan omfattar alla skolformer utan förskolan. Kommunen har tillsammans med Landstinget anslutit till SKL:s (Sveriges kommuner och
landsting arbetsgivar- och intresseorganisation) projekt ”PSYNK” (synkroniserade insatser
när det gäller psykisk hälsa för barn och ungdom). Arbetet på nationell nivå startade upp med
Modellområdesprojektet 2009 (SKL, 2012). Målet för utvecklingsprojektet är att barns och
ungas hälsa ska mötas med en helhet, dvs. att barn, unga och deras närstående ska få den hjälp
de behöver, när de behöver det. Elevhälsoenheten är en del av det arbetet tillsammans med i
första hand socialförvaltningen, primärvård (Barnhälsovård, Mödrahälsovård, ungdomsmottagning), Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomshabiliteringen samt Folkhälsoplanerare. Övriga aktörer som deltar är polisen, kyrkan, vuxenpsykiatrin, integration m.fl.
Kommun och landsting har bildat en styrgrupp där chefer för socialförvaltning, primärvård,
barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering, elevhälsa samt skolläkare och
folkhälsoplanerare sitter. Arbetet har inledningsvis inriktats på en kartläggning av befintliga
insatser på generell, första linje och specialist nivå samt utformande av en preliminär handlingsplan för det fortsatta arbetet. Enligt SKL(2009) är det i många fall oklart vem som bär ansvaret för första linjens insatser
för psykisk hälsa. Det pågår alltså ett betydande arbete i hela landet för att utveckla en första
linje för barn och unga och de vanligaste aktörerna när det gäller insatser på första linjen är
!2
Inga-Lena Spansk
elevhälsan, primärvården och ungdomsmottagningar. Det är därför angeläget att undersöka
vilka förväntningar på elevhälsan som finns i nationella styrdokument och vilka förväntningar
de andra aktörerna på första linjenivån har på elevhälsan.
!
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med rapporten är att belysa elevhälsans roll i första linje arbetet utifrån förväntningar i
nationella styrdokument, förväntningar från andra aktörer på första linjenivå och lyfta fram
viktiga kunskapsområden som skolledning bör ha kunskap om.
Frågeställningarna är:
1. Vilka förväntningar finns på elevhälsans arbete och samverkan i första linjearbetet
från de sex andra verksamheterna i styrgruppen för PSYNK?
!
2. Vilka kunskapsområden kan vara viktiga för rektorer att känna till när det gäller
elevhälsans roll i första linje arbetet, utifrån nationella styrdokument samt utifrån
förväntningar från andra verksamheter som arbetar med barn och ungas psykiska
hälsa?
!
!
3.Bakgrund
Psykisk hälsa och ohälsa är begrepp som saknar en entydig definition. En vanlig använd förklaring är världshälsoorganisationen WHO:s definition. De har breddat begreppet och säger att
hälsa inte enbart är frånvaro av sjukdom utan innehåller ett tillstånd av fullkomligt fysiskt,
psykiskt och socialt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sin egen potential (World
Health Organization, 2011). Socialdepartementet gör följande definition: ”ett vidare samlingsbegrepp som inrymmer såväl psykisk sjukdom som psykisk funktionsnedsättning samt sådana begrepp som ovan beskrivits,[ oro, nedstämdhet, ängslan och sömnsvårigheter]”(Socialdepartementet, 2012, s.4). I folkhälsorapporten används begreppet psykisk ohälsa med innebörden ”tillstånd som de flesta uppfattar som bekymmersamma och motiverade att förebygga” (Statens folkhälsoinstitut, 2011, s.13).
Begreppet första linje används för att definiera ett preventivt arbete och vård som innefattar
insatser mot lindrig och medelsvår psykisk problematik (SKL, 2009) Det innebär att första
linjen ska arbeta med bedömning och behandling av psykisk ohälsa samt erbjuda vissa förebyggande insatser. SKL betonar att preventiva insatser för barn och ungdomar som riskerar att
!3
Inga-Lena Spansk
utveckla psykisk ohälsa bör ses som en social investering för samhället och hela befolkningens hälsa i sort. Ett behov av en utbyggnad av första linjen generellt i hela landet beskrivs av
SKL. De verksamheter som anses vara första linjens huvudmän för barn och unga är: elevhälsan, primärvården, mödra- och barnhälsovården, ungdomsmottagningar och vissa delar av
socialtjänsten.
Enligt beskrivning i inledningen så startade SKL i överenskommelse med Socialdepartementet projektet PSYNK, psykisk hälsa barn och unga 2009 för att synkronisera samhällets
insatser.
Arbetet beskrivs ofta med hjälp av en pyramidmodell enligt följande av SKL:
Insatser på generell nivå handlar om insatser som erbjuds alla barn/familjer som t.ex. Barnahälsovård, Mödrahälsovård, förskola, skola, fritidshemsverksamhet, föräldrautbildning,
ungdomsmottagning. Det handlar om vad alla barn och ungdomar behöver.
Insatser på första linjen är sådana insatser som vissa barn behöver t.ex. närvaroteam, samtalsgrupper för barn till missbrukare, program för särskilda svårigheter. Den första linjens vård
som finns och inte ges av specialistverksamhet utgörs av primärvård, mödra- och barnhälsovård, elevhälsa och i vissa fall delar av socialtjänsten.
Insatser på specialist nivå är insatser som endast några barn behöver, specialinsatser som t.ex.
barnpsykiatri.
!
!
Bild: www.skl/psynk.se
Den här rapporten belyser elevhälsans ansvar för en första linje nivå dvs. mellandelen av triangeln.
!4
Inga-Lena Spansk
Nivån beskrivs i SKL:s modellområdesprojekts slutrapport som ”Den eller de funktioner eller verksamheter har i uppgift att först ta emot ett barn, ungdom
eller dess familj som söker hjälp för ett problem - vare sig problemet har medicinska,
psykosociala eller pedagogiska orsaker. En välfungerande första linje bör: ge vinster för barn
och unga och deras familjer genom att erbjuda tidiga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik, samt avlasta specialistnivån för att möjliggöra ökad tillgänglighet samt utvecklad spetskompetens på denna nivå.” (SKL 2012, s. 40)
I rapportens inledning beskrivs de förväntningar som finns på elevhälsan i våra styrdokument
och den tydliga betoningen på det förebyggande och främjande arbetet. Tidigare fanns det en
tydlig uppdelning av elevhälsans medicinska del som också regleras under hälso- och sjukvårdslagen och i utredningen ”Från dubbla spår till elevhälsa” (2000) myntades begreppet
elevhälsa men inget ytterligare lagstöd kom förrän med nya skollagen(2010:800) kap.2 §§25,
26, 27, 28. Den nya lagen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Den gamla lagen reglerade skolhälsovården i 14 kapitlet men gav inget
lagstöd för övriga kompetenser som kurator, psykolog eller specialpedagogisk kompetens.
Rektor har ett tydligt ansvar inom elevhälsan enligt skollagen 3 kap. 8§ där det beskrivs att
rektor ansvarar för att utredning görs av elevens behov av särskilt stöd samt ansvarar för att
fatta erforderliga beslut. I skollagen 3 kap. 8 § framgår:
”Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom
uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat
sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som
minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av
särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar
andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.”
Elevhälsan styrs av skollagen och hälso-och sjukvårdslagen vilket betyder att den står under
tillsyn. Det har även tillkommit nya skrivningar i Offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) där man stärker sekretessen för de övriga insatserna inom elevhälsan dvs. de som
inte tillhör den medicinska personalen vilket t.ex. innebär att om det är nödvändigt att lämna
ut uppgifter för att en elev ska få det stöd som behövs får skolläkare och skolsköterska lämna
ut information till övrig elevhälsa, rektor eller lärare.
De lagar som styr elevhälsan är:
Skollagen 2010:800
Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763
Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400
Patientdatalagen 2008:355
Patientsäkerhetslagen 2010:659
Arbetsmiljölagen 1977:1160
Socialtjänstlagen 2001:453
Därutöver finns ett antal föreskifter från Socialstyrelsen, ett antal Allmänna råd från Skolverket, rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan.
Tillsynsmyndigheter är Skolinspektionen, Barn- och elevombudet samt Inspektionen för vård
och omsorg.
!5
Inga-Lena Spansk
Elevhälsans insatser ska i så stor utsträckning som möjligt bygga på evidensbaserade metoder
Det innebär att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det ska
finnas stöd i forskningen för de metoder som skolan använder och de kunskaper som skolan lär ut.
Beprövad erfarenhet kan vara erfarenhet som är både dokumenterad och delad med kollegor under
längre tid. Uttrycken vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd i skolan
genom en bestämmelse i 2010 års skollag. Begreppet evidensbaserad metod handlar om graden
av tillförlitlighet i ett omdöme om en metods effekter, att medvetet och systematiskt använda den
bästa tillgängliga kunskapen (Socialstyrelsens termbank).
Elevhälsan ska också aktivt medverka i utvecklingsarbetet med värdegrund som ska gå i linje
med det förebyggande arbetet för att förbättra elevernas kunskapsresultat. I en litteraturstudie
visar ett antal olika forskare vikten av detta. Broberg, Almqvist och Tjus (2004) skriver att de
hälsofrämjande åtgärder som förbättrar villkoren för alla barn och deras föräldrar är av största
betydelse. Det påverkar alla barn och ungas välmående och skolresultat. Även i Skolverkets
lägesbedömning (2010) lyfts skolans svårigheter med att klara av situationen när barn och
unga inte mår bra, en orsak kan vara att skolan inte är tillräckligt uppmärksam när barn och
unga mår dåligt. En av de viktigaste uppgifterna för skolframgång är att skolans kärnuppgifter
ska integreras bättre med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet (Ogden, 2006).
För att elevhälsan ska gagna skolans elever måste dess arbete ge effekter på det pedagogiska
arbetet, t.ex. elevers relation till läraren. Elevens relation till läraren är enligt många rapporter
det som är mest avgörande för elevers framgång i skolan (Hattie, 2008; Skolverket, 2010).
Studier visar också att såväl elevhälsans tilltro till lärare som lärarnas tilltro till elevhälsan är
avgörande för lärarnas intresse av ett sådant samarbete med elevhälsan, i syfte att hjälpa
skolans elever (Gardeman& Kilman 2008; Kilman 2009). Sheridan och Pramling (2009)
lyfter fram tillit till professionen som en förutsättning för utveckling och lärande på samma
sätt som den tilliten måste finnas mellan lärare och elev.
Området beskrivs av Guvå (2010) som en av de viktigaste inriktningarna för en elevhälsa för
om inte lärare betraktas som en samarbetspartner utan som ”föremål” för elevhälsans insatser
så kanske inte heller läraren betraktar elevhälsoarbete som något som ingår i det pedagogiska
arbetet utan som en uppgift för ”experter” inom elevhälsan. Det innebär att elevhälsoarbetet
måste ha en stark tilltro till läraren i det pedagogiska arbetet och inte ha en misstro till
lärarens kompetens. Författaren skriver även angående elevhälsans retorik att samtliga professioner är överens om elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete men det fungerar
inte i praktiken. I stället fokuserar elevhälsan främst på att hitta orsaker till barnets svårigheter
hos den enskilde eleven och dess familj.
Hjörne & Säljö (2008) beskriver hur elevers svårigheter sällan söks utan för eleven själv, dvs.
situationen i skolan, relationen med läraren eller hemmiljön genomlyses inte vid en kartläggning. Det råder ett slags konsensus om att elevens svårigheter ägs av eleven själv. Elevhälsoteamen genomsyras av en sådan samtalskultur och författarna menar att resultatet blir att
problemen alltid förläggs hos barnet själv och teamen blir därmed en form av maktutövning
med avsaknad av barnperspektiv. Socialstyrelsen (2010) skriver i sin rapport ”Att mäta kvalitet i elevhälsans arbete med
psykisk ohälsa” att skolans ledning bör arbeta mer aktivt för att ta tillvara de erfarenheter som
görs i elevhälsan och uppgifter t.ex. om elevers hälsa kan vara viktiga för den övergripande
!6
Inga-Lena Spansk
planeringen av skolans arbete. Först då kan man analysera eventuella samband mellan elevers
psykiska hälsa och förhållanden i deras skolmiljö.
SKL/psynk beskriver på sin hemsida olika modeller för första linjearbete och en av modellerna är elevhälsobaserad och utgår från elevhälsan som ett komplement med kompetens och
resurser för att även behandla. De fördelar som beskrivs med modellen är:
Ett ställe att vända sig till, behöver inte själva avgöra vilken typ av problem.
Hjälpinsatserna kan ges integrerat utan krångel. Kan samordnas med vissa generella hälsofrämjande uppdrag (till exempel vaccinationer, hälsosamtal, hälsobesök) som gör att alla barn och unga kommer
Finns i barnens närmiljö, barn och ungdomar själva kan söka hjälp utan vuxna
Elevhälsans insatser blir mer lika för alla barn i ett län eller kommun. De nackdelar som beskrivs med modellen är:
Med dagens lagar och regelsystem svårt att hitta formen för organisationen.
Svårigheter med gemensam dokumentation och oklarheter kring hur information får överföras
mellan personal som har olika huvudmän. Inte vara delegerat till varje rektor utan kräver ett system som ser till att alla barn har tillgång
till samma insatser. Elevhälsan ska enligt skollagen främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Förskolebarn
omfattas inte av elevhälsan Det pågår ett omfattande arbete runtom i Sverige för att utveckla och förtydliga en första linje
för barn och unga men ännu finns inget tydligt besked om hur det ska se ut men ett antal olika
modeller provas ute i kommunerna.
Målet med Psynkarbetet i ”vår” kommun är att:
• Skapa gemensamma arenor för första linjens insatser
• Utveckla processer och flöden som ger snabb tillgång till specialiserade insatser
• Arbeta fram nya strukturer för att undvika parallella processer
• Knyta ihop arbetet med redan befintliga stukturer
!
4.Metod
Jag valde att intervjua representanter för olika verksamheter i befintlig styrgrupp för PSYNK:
avdelningschef IFO/socialförvaltningen, bitr. skolchef/elevhälsochef, folkhälsoplanerare,
skolläkare och från landstinget: chefer för primärvård, barn- och ungdomshabilitering och
barn- och ungdomspsykiatrin. Styrgruppen har gemensam mötestid en gång/månad och jag
deltar som representant för Barn- och utbildningsförvaltningen. Valet av intervjugrupp bygger
på att alla i gruppen är chefer och har därmed mandat att driva ”PSYNK-arbetet” inom re!7
Inga-Lena Spansk
spektive verksamhet. De har också utifrån tidigare deltagande i olika samverkansprojekt,
nätverksmöten och individuella ärenden en lång erfarenhet av samarbete kommun – landsting.
Det är ett representativt urval då alla verksamheter inom projektet har erbjudits deltagande.
Urvalet styrs givetvis också av det som Thomsson (2002) beskriver som tillgänglighet och att
vissa deltagare är lättare att få tag i än andra.
SKL:s Modellområdesprojektets slutrapport (2012) betonade att kommuners och landstingets
arbete med att synkronisera insatser krig psykisk hälsa för barn och unga bygger på att först
kartlägga de insatser som finns idag, möjligheter och hinder med befintlig organisation samt
at sedan göra en handlingsplan med gemensamma mål. Utifrån resultatet i rapporten valdes
följande tre frågeområden.
1 Vilka förväntningar finns på elevhälsan i första linje arbetet?
1.1.Hur ser samarbetet ut idag?
1.2.Hur ser samarbetet ut om tre år?
1.3.Organisation, innehåll
!
2. Möjligheter/hinder
2.1.Vilka möjligheter till samarbete finns mellan verksamheterna?
2.2.Vilka hinder till samarbete mellan verksamheterna finns?
!
!
3. Tankar om måluppfyllelse och resultat
3.1.Vilka gemensamma mål ska finnas?
3.2.Vilka resultat vill ni se?
Ett antal kommuner som deltog i Modellområdesprojektet har även använt sig av sociala investeringar som en metod för att säkerställa att tidiga insatser verkligen ger långsiktigt positiva effekter, i första hand mänskliga men också ekonomiska. Det behövs ett systematiskt arbete med behovsanalys och uppföljning för att välja rätt tidiga insatser. Frågor om sociala investeringar var därmed angelägna att ta med i intervjun
4 Sociala investeringar
1. Behövs det?
!8
Inga-Lena Spansk
2. I vilken form i så fall?
Inför intervjun skedde en kort muntlig information om syftet med intervjun samt en skriftlig
information som gick ut med frågeställningarna. Det informerades även om att det var helt
frivilligt att delta i intervjun.
Jag använde mig av en halvstrukturerad intervjuform där jag skickade ut frågeställningarna en
vecka innan intervjun. Jag träffade varje person enskilt och avsatte 30 minuter till intervjun.
Svaren antecknades ner av mig under samtalets gång under respektive frågeställning. Jag
eftersträvade att ha relativt få frågor som respondenterna skulle ha möjlighet att samtala kring.
Eftersom jag genomförde intervjuerna själv hölls intervjuerna relativt korta och bandspelare
användes ej vilket kan innebära att viss information missades då det är omöjligt att skriva ner
hela berättelser. Min bedömning är att frågorna var av mer konkret karaktär än reflekterande.
Materialet bearbetades genom att svaren fördes ner i en tabellform se exempel nedan.
På det sättet kunde mönster och samband mellan de olika aktörerna urskiljas.
Verksamhet
1
1.1
1.2
1.3
2
2.1
2.2
3
3.1
3.2
4.1
4.2
Skolläkare
Primärvårdschef
Chef BUP
Chef HAB
Folkhälsoplanerare
Chef soc.tjänsten
!
Min roll som deltagare i samma styrgrupp som jag har valt att intervjua kan givetvis påverka
resultatet och frågan om ett första linje arbete har diskuterats många gånger tidigare i gruppen. Svaren får beaktas utifrån den roll som jag har som medlem i gruppen. Lantz skriver att
”det vid en alltför personlig anknytning till respondent kan vara svårt att svara ärligt och
nyanserat och det finns även en risk att respondenten vill svara upp mot de förväntningar de
anser att intervjuaren har (Lantz 2007, s.45). Det finns också en risk att jag som medlem i
gruppen hör det jag vill höra och det blir det nertecknade svaret från intervjun.
Thomsson (2002) skriver att i en reflexiv undersökning kan det bästa vara att använda bandspelare och att det även kan vara bra att vara två intervjuare vilket denna undersökning inte
tillät. Intervjuer genomfördes med fyra av de sex tillfrågade och orsaken till två bortfall är
tidsbrist. I resultatdelen redogörs för de gemensamma synpunkterna som framkom efter
analys av svaren. !
5. Resultat
!9
Inga-Lena Spansk
De förväntningar på elevhälsan som finns är att elevhälsan tidig ska upptäcka psykisk ohälsa
för att kunna remittera vidare, ha en stor tillgänglighet och ha en kompetens till tvärprofessionell bedömning. Elevhälsan ska hantera lättare psykiska besvär, ge samtalsstöd, föräldrastöd, riktade insatser till grupper och stödja arbetet med livskunskap. Verksamheten ska
delta i samverkansområden och fasta forum för träffar.
Samarbetet är idag till största delen inriktat mot individärenden, nätverk i enskilda ärenden,
gemensamma mötesforum en gång per år och länssamverkan två gånger per år.
Önskvärt läge om tre år är att fasta forum finns för såväl individärenden som organisatoriska/
strategiska frågor. Samordnad första linje verksamhet som t.ex. familjeteam/skolteam, gemensam fortbildning och en gemensam pool av kvalificerade resurspersoner. En tydligare ansvarsfördelning.
Möjligheter till samarbete mellan verksamheterna bedöms som mycket stor och att PSYNKarbetet är en ”dörröppnare” som skapat en gemensam medvetenhet. Det finns även en del viktiga möjligheter rent praktiskt som t.ex. gemensamt journalsystem.
Hinder till samarbete är organisation dvs. olika huvudmän och förvaltningar, krångliga kommunikationsvägar, byråkrati och olika värdegrund. Samverkanstid priorietas bort och problemen ”remitteras runt” till varandra.
Gemensamma mål är att tidigt upptäcka och nå ut med stöd och hjälp till barn och familjer i
behov men också att familjerna ska veta vart de ska söka hjälp. Insatserna ska vara samordnade och hålla en hög evidensbaserad kvalitet. Det bör finnas en expertkunskap på beslutandenivå. Elevhälsan borde ha ett utökat psykologstöd för samtal. Det ska finnas en ökad
kunskap på alla nivåer och ett enkelt gemensamt kvalitetssäkringssystem.
Gemensamma resultat är att alla barn och unga ska vara trygga, må bra och lyckas i skolan.
Inga barn ska utsättas för kränkande behandling, behöva vara ”hemmasittare”. Väldigt få barn
ska behöva placeras. Alla som har ett behov av stöd ska kunna erbjudas ett gott vuxenstöd.
En gemensam indikator för alla verksamheter bör vara kunskapsresultat då skolframgång är
den enskilt viktigaste faktorn för god psykisk hälsa.
Ett behov av sociala investeringar finns definitivt och det skulle kunna minska behovet av
barnpsykiatri och förhindra uppkomst av allvarlig psykisk ohälsa. Fler insatser av förebyggande karaktär skulle därmed prioriteras. Satsningarna kan ske inom ett flertal olika områden
som t.ex. maxantal 15 barn i förskolans barngrupper, satsningar på integrationsprojekt inom
föreningslivet, bygga upp närvaroteam för att förhindra att elever stannar hemma från skolan,
höja personalens kompetens om psykiska funktionsnedsättningar.
!
!
!
!
6. Diskussion
!10
Inga-Lena Spansk
Syftet med rapporten var att belysa elevhälsans roll i första linje arbetet utifrån förväntningar i
nationella styrdokument, förväntningar från andra aktörer på första linjenivå samt belysa viktiga kunskapsområden för en skolledning.
De förväntningar som finns i våra styrdokument: Förväntningarna på elevhälsan i de olika styrdokumenten är höga och varierar mellan ett stort
antal olika områden alltifrån utredning inför inskrivning i särskolan till sex-och samlevnadsundervisning.
Det ligger en hel del utmaningar i den nya skollagen för kompetenserna inom elevhälsan.
Elevhälsan måste ha väl fungerande kommunikation inom sin enhet, välfungerande kanaler ut
till rektorer och lärare för att i nästa steg samverka och kommunicera i ett första linjearbete
med aktörer med andra huvudmän. Verksamheten finns både i skolvärlden och i hälso- och
sjukvårdsvärlden och måste känna till och arbeta efter aktuell lagstiftning från båda världarna.
Begreppet elevhälsa myntades redan 2001 då elevvården och skolhälsovården från att vara två
parallella verksamheter föreslås gå ihop till en samlad elevhälsa men i den nya Skollagen
handlar det inte om ett namnbyte utan om ett helt förändrat synsätt. I skollagen har eleven en
tydligt uttalad rätt till stöd för att nå skolans mål om utredning visar på behovet. Elevhälsan
har en central roll i de utredningar som görs när det gäller barn i behov av särskilt stöd. De
olika professionernas insatser i den samlade elevhälsan kan i samband med utrednings- och
kartläggningsarbetet handla om specialpedagogens bedömningar, skolkuratorns bild av hur
eleven fungerar socialt, psykologens utredning och bedömning, skolsköterskans plats i utredningsarbetet samt skolläkarens samlade totalbild. Elevhälsan ska även ta ett stort ansvar för
arbete mot kränkande behandling, skolfrånvaro, arbete med hedersrelaterat våld, arbete med
likabehandlingsplaner, värdegrundsarbete m.m. Elevhälsan har i grunden inget behandlande uppdrag utan ledorden är förebyggande och hälsofrämjande men behandling är ett svårdefinierat begrepp; vad är stödsamtal, samtal efter
utredning ex gällande utvecklingsstörning mm?
Förväntningar som finns på elevhälsan i första linjearbetet från andra verksamheter i
kommuns styrgrupp för PSYNK: Det finns en förväntan på att elevhälsan ska vara aktiv i såväl det förebyggande, strategiska
samverkansarbetet som i enskilda individärenden där förväntningarna kan tangera en behandlingsform vilket elevhälsan inte har som sitt uppdrag i styrdokumenten. Det syns en stor samsyn från de olika verksamheterna när det gäller förväntan på samverkan. En samverkan som
bygger så gemensamma mål, resultat, kompetensutveckling och kvalitetsarbete. En viktig del
i det arbetet blir att undanröja hinder som har sin grund i organisation vilket lyfts fram i ett
flertal av intervjuerna. Det handlar om olika huvudmän, olika kulturer, olika journalsystem
m.m. Skulle förväntningarna ha sett annorlunda ut om intervjuer skett med enskild personal i
de olika verksamheterna istället för intervju med chefer?
!
!
Den kunskap som behövs hos rektorer angående elevhälsans roll i första linjearbetet:
!11
Inga-Lena Spansk
Flera undersökningar som beskrivits i bakgrunden indikerar att den upplevda psykiska hälsan bland
barn och unga har försämrats under senare år Förstärkt vårdgaranti för barn och unga med
psykisk ohälsa, krav på kortade kötider från bedömning till behandling hos Barn-och ungdomspsykiatrin förutsätter en utvecklad första linjen vård. Det är i många fall oklart vem som
bär ansvaret för första linjens vård för barn och unga som har, eller riskerar att få psykisk
ohälsa. Elevhälsan har definitivt en roll i det arbetet men den behöver tydliggöras. Det måste
finnas tydliga gränser och tydliga uppdrag för aktuella aktörer. Rektor behöver ha en kunskap
om de olika professionernas arbetssätt för att besluta om insatta åtgärder. En utredning bör
svara på frågan vad som utgör hinder för barnets utveckling och lärande. De åtgärder som rektor sedan ska besluta om ska i sin tur undanröja hinder för barns utveckling och lärande. Vid
tillsyn av Skolinspektionen uppgav en tredjedel av tillfrågade rektorer att tillgång till psykologer inte var tillräckligt för att möta behoven (Begler, Ahnborg, & Rydin, 2011). Rektor ansvarar för att personalen har en kunskap om vad psykisk ohälsa är och vad man kan göra för
att förhindra det i skolan. Rektor måste tydligt fokusera arbetet på att stärka personalens relationskompetens då elevens relation till läraren är avgörande för skolframgång.
Värdegrundsarbetet med tyngdpunkt på röd tråd när det gäller tilltro: elevhälsans tilltro till
lärare och lärares tilltro till elevhälsan precis som tilltron mellan lärare och elev.
Tydlig förväntan på samverkan finns från alla verksamheter i styrgruppen. Det förutsätter ett
gott resursutnyttjande, att samverkan kan ses som en strategisk investering eftersom den, för
att ge resultat kräver en betydande insats och kräver att resurser avsätts innan resultat kan
visas. Frågorna om samverkan spänner över både huvudmän, verksamheter och vårdnivåer.
Ett första linje arbete kräver ett nära samarbete mellan kommun och landsting vilket kan ställa
till en del bekymmer när det gäller sekretess och dokumentation. Rektorer och elevhälsopersonal behöver kunskap om vilken information som kan lämnas vidare till andra myndigheter.
Rektor behöver även kunskap om vad och hur det ska dokumenteras i ett ärende om särskilt
stöd. Elevhälsan har i uppdrag att dels förmedla kunskaper om eventuella bakomliggande faktorer till barns beteende, delta i arbetet av skolans hälsofrämjande miljöer och arbeta för att
skolan har fokus på skyddsfaktorer. Rektor är ytterst ansvarig för att förskolan och skolan
kartlägger vilka risk- och skyddsfaktorer som finns på den enskilda skolan, på alla nivåer. Väl
fungerande samverkan med t.ex. socialtjänst och BUP behöver utvecklas för arbetet med
elever med normbrytande beteende. Mer arbete behövs än att enbart anmäla och ge varandra
information. Vi behöver samordna våra insatser på alla nivåer.
”Vi måste ha kunskap för att kunna se. Sedan måste vi ha mod och kompetens att
agera” (Killen, 2009, s. 233)
Elevhälsans arbete med dokumentation, resultat och analys är i sin linda och behöver utvecklas. Hur får vi till detta långsiktiga arbete på flera nivåer för att möjliggöra systematisk
kvalitetsmätning av elevhälsan? Vi vet egentligen ganska lite om effekterna av specialpedagogiskt stöd till elever i behov av särskilt stöd från forskningshåll. Det finns oklarheter och
kunskapsluckor inom det specialpedagogiska området och om effekterna av specialundervis-
!12
Inga-Lena Spansk
ningsinsatser. Ska elevhälsan i sin tur ingå i ett kvalitetsarbete på första linjenivå måste rektor
ha kunskap om elevhälsans systematiska kvalitetsarbete.
Rektor måste förhålla sig till Elevhälsouppdraget där det slås fast vad elevhälsa är: en förebyggande och hälsofrämjande miljö. Frågan är hur våra barn och elever uppfattar elevhälsan, vilket stöd de uppfattar att de får från
skolan för att arbeta med sin hälsa och om de har fått kunskap om vart de kan vända sig för att
få hjälp med sina problem? Kanske vi bör börja med att fråga dem? Det får dock ske i en annan rapport.
Utmaningen till oss alla är att vara med och bidra till ett samhälle där barn och unga mår bra.
Socialstyrelsen publicerade 2004 riktlinjer för skolhälsovården men efter att ny skollag trädde
i kraft 2010 har det saknats reviderade riktlinjer. Socialstyrelsen har nu tillsammans med
Skolverket fått i uppdrag att utforma en vägledning för förlossnings-, nyföddhets- och barnhälsovård samt elevhälsa. Syftet med vägledningen är att bidra till utvecklingen av en
likvärdig elevhälsa över landet, utgöra ett kunskapsstöd och stärka användandet av evidensbaserad praktik inom elevhälsan. Vägledningen riktar sig i första hand till personal inom
elevhälsan, rektorer för aktuella verksamhetsformer, verksamhetschefer för elevhälsan samt
skolhuvudmän och beslutsfattare. Vägledning är under den här rapportens skrivande ute på
remiss och kan därför inte refereras till men förhoppningen är att skriften innehåller precis det
som efterfrågas när det gäller kunskapsstöd till rektorer.
!
!
Referenser:
Begler, A-M., Ahnborg, M-H, & Rydin, A. (2011). Tiden räcker inte till för elevernas hälsa.
Svenska Dagbladet. Hämtat 2013-09-01 från: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tidenracker-inte-till-for-elevernas-halsa_6560703.svd
Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2004). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på
avvägar. Falkenberg: Natur och kultur.
!
Guvå, G (2010). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping: Linköpings universitet.
Gardeman, J. & Kilman, L. (2008). Skilda världar - gemensamma mål. Några elevhälsoteams
beskrivningar av samverkan med lärare. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
!
Hattie, J. A. (2008). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement .London: Routledge.
!
!13
Inga-Lena Spansk
Hjörne, E. & Säljö, R, (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan. Nordstedts Akademiska förlag.
Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer. Om förebyggande arbetet med utsatta
familjer. Lund: Studentlitteratur AB.
!
Kilman, L. (2009). För delat ansvar till dubbel fördel. Linköpings universitet. Institutionen
för beteendevetenskap och lärande.
!
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Ogden, T. (2006). Skolans mål och möjligheter. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
!
Sheridan, S & Pramling Samuelsson, I. (2009). Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet.
Stockholm: Liber.
!
Skollagen. (SFS 2010:800)
!
Skolverkets lägesbedömning (2010). Rapport nr.349 Hämtad 2013-09-01 från:
http://www.lr.se/download/18.11595ff131b6287195800011870/1316094954198/lagesbedomningbeskrivandedata.pdf
Socialdepartementet. (2012). PRIO psykisk ohälsa barn och unga – plan för riktade insatser
inom området psykisk ohälsa 2012 – 2016 Edita Västra Aros, Västerås: Socialdepartementet
Socialstyrelsen (2010) Att mäta kvalitet i elevhälsans arbete med psykisk ohälsa Artikelnr
2010-12-2. Hämtad 2013-09-01 från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18182/2010-12-2.pdf
SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa – i en skola som främjar lust att lära, hälsa och
utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2013-09-01 från:
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/55/fe1286c5.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga: resultat
från den nationella totalundersökningen I årskurs 6 och 9 hösten 2009. Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
Sveriges Kommuners och Landsting. (2009). Rätt insatser på rätt nivå för barn och unga med
psykisk ohälsa. Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad 2013-09-01 från:
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-458-9.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting. (2012). Modellområdesprojektet – psykisk hälsa barn
och unga. Slutredovisning för perioden 2009 – 2011. Stockholm. Hämtad 2013-09-01 från:
!14
Inga-Lena Spansk
http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?
MediaArchive_FileID=a1ead26e-6910-4edf-9d63-4a3de39deeae&FileName=Slutredovisning+Modellomr%C3%A5desprojektet.pdf
Sveriges kommuner och Landsting. (2012). Vänd dig hit. Guide för kommuner och landsting
att kartlägga och utveckla sin första linjeverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga
Hämtad 2013-09-01från: http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?
MediaArchive_FileID=4b6e78ab-3a82-4d09-b5ed-229eb1528888&FileName=NYPSYNK_Vand_dig_hit_webb.pdf
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2011). Mental health: a state of well-being. Hämtad 2013-09-01
från: http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/
!
Hemsida:
Bilder hämtad 2013-09-01 från:
www.skl.se/psynk
Definitioner hämtade 2013-09-01 från:
http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.aspx
!
!
!
!15
