Socialt entreprenörskap

advertisement
PM
Socialt entreprenörskap
Av: Andreas Olsson
Innehåll
1. Inledning
2. Begreppsdiskussion
3. Förutsättningar
4. Finansiering
5. Sammanfattninga
6. Ytterligare information
1
Socialt entreprenörskap
I debatter hör man ofta att traditionella lösningar inte längre räcker till för att möta
samhällets sociala utmaningar utan behöver kompletteras med nya idéer som
överensstämmer med ett samhälle i ständig förändring. Många menar att det handlar om
att se möjligheterna istället för problemen med sociala utmaningar och pekar på vikten av
att utveckla ett nytänkande som vågar röra sig utanför traditionella politiska ståndpunkter
om graden av individens egenansvar kontra samhällets. Istället eftersträvas ett kombinerat
synsätt för att skapa synergieffekter.
Inledning
Just nu pågår en mobilisering inom EU inför den kommande långtidsbudgeten för 2014-2020.
Denna mobilisering handlar främst om att åter vitalisera den europeiska ekonomin för att
kunna gå från ett Europa och EU där ”kris” inte längre är ett dominerande begrepp. Europa
2020-strategin innebär ett viktigt steg i detta och sätter upp tre övergripande prioriteringar,
smart tillväxt, hållbar tillväxt samt tillväxt för alla. Medan smart tillväxt handlar om att
specialisera sig och hitta en konkurrenskraftig position i den internationella ekonomin och
hållbar tillväxt handlar om att skapa långsiktiga strukturer för tillväxt så är det den sociala
aspekten i vårt samhälle som strategins tredje mål - tillväxt för alla - fokuserar på. Då
utvecklingen under de senaste två decennierna har gått i riktning mot en mindre offentlig
sektor så har behovet av externa åtgärder för social innovation vuxit. Genom socialt eller
publikt entreprenörskap1 ser man nu en potential att ta tillvara på de idéer hos exempelvis
grupper som fram till nu inte har haft samma möjlighet som andra grupper att ta del av
samhällsutvecklingen i den mån de har kunnat eller velat.
I EU är det runt 11 miljoner som är sysselsatta inom den sociala sektorn2, vilket utgör ca 6
procent av den totala andel som har anställning. Samtidigt har andelen sociala företag3 i
Sverige ökat med 79 procent under de senaste fyra åren (2008-2012), enligt siffror som
framtagits av Tillväxtverket. Dessa siffror ger en god antydan om vilken betydelse denna
1
Se begreppsdiskussionen nedan.
Se begreppsdiskussionen nedan
3
Se begreppsdiskussionen nedan
2
2
sektor har börjat få – inte bara i Sverige men i hela Europa (Euractive, 21 Nov. 2011,
Tillväxtverket).
Från Europeiska kommissionens sida är engagemanget på området stort vilket bland annat
märks på antalet generaldirektorat (DG) som aktivt arbetar med frågor berörande social
innovation. Det är generaldirektoraten för näringsliv, utbildning och kultur, sysselsättning
social politik och inkludering, inre marknad och tjänster, regionalpolitik samt hälso- och
konsumentfrågor som är mer eller mindre involverade i processen. Enligt punkt 3 i EUkommissionens förslag till Rådet till landsspecifika rekommendationer finns det fortfarande
ett behov i Sverige att göra mer för att få in ungdomar och nyanlända i arbete.
För att nå Europa 2020-strategins tre övergripande mål sätts fem mätbara mål upp, nämligen
att investera 3% av BNP på forskning och utveckling, att förbättra miljön genom att bl.a.
minska utsläpp av växthusgaser med minst 20%, att minska andelen tidiga avhopp från skolan
till 10% från tidigare 15%. De delmål som socialt entreprenörskap kan bidra med att nå i
Europa 2020-strategin är att höja sysselsättningsgraden till minst 75% för den arbetsföra
befolkningen, samt minska antalet EU-medborgare som lever i fattigdom genom att sätta den
nationella fattigdomsgränsen till 25%. Det gäller alltså att nå ut även till de grupper som
annars har haft det svårt att integrera sig på arbetsmarknaden.
Europa 2020-strategins fem mål förtydligas med sju flaggskeppsinitiativ som något förenklat
syftar till att visa på områden som kan hjälpa oss att nå de fem delmålen. Satsningarna på
social innovation ses särskilt i flaggskeppsinitiativen Unga på väg och vidare berörs i alla fall
Innovationsunionen, Industripolitik för en globaliserad tid, En agenda för ny kompetens och
nya arbetstillfällen samt Europeisk plattform mot fattigdom av satsningarna på socialt
entreprenörskap. I rutan presenteras flaggskeppsinitiativens relevans när det handlar om
socialt entreprenörskap. För vidare information om Europa 2020-strategin, läs gärna det PM
som tidigare har publicerats av Småland Blekinges Brysselkontor.
3
Aktuella flaggskeppsinitiativ:

Innovationsunionen: Med en öppen hållning för nya idéer inom forskning och
utveckling för att finna synergieffekter i arbetet med att minska utanförskapet och
ökad tillväxt där flera kan delta.

Unga på väg: Då arbetslösa unga är en utsatt grupp riktas särskild
uppmärksamhet på att förhindra tidigt avhopp från skolan.

Industripolitik för en globaliserad tid: En inkluderande och innovativ ekonomi
där flera hjälper till att bära bördan av den demografiska utvecklingen i samhället
med nydanande idéer finns potentialen att öka konkurrenskraften gentemot andra
länder.

En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen: Istället för att tvinga
exempelvis arbetssökanden att flytta på sig, finns potentialen att skapa
arbetstillfällen anpassade efter geografiska områden med ett stort antal
arbetssökande. Efterfrågan på arbete stillas genom att skapa arbetstillfällen där de
behövs.

Europeisk plattform mot fattigdom: Den inkluderande aspekten i social
innovation riktar in sig på social sammanhållning och möjlighetsskapande för
oprioriterade grupper som exempelvis lever under fattigdomsgränsen.
Arbetsmarknadsintegrering som chans att ta sig ur fattigdom är vitalt för social
innovation.
Begreppsdiskussion
Då begreppet ”socialt entreprenörskap” kan uppfattas som ganska vagt, och i viss mån även
politiskt laddat, är det viktigt att klargöra vad man menar när man använder sig av uttrycket. I
sammanhanget kan ”social” betyda allt från samhällsnyttig, främjande av mellanmänskliga
kontakter till inkludering. Men av just den anledning att ordet ”social” ofta förknippas med en
social politisk riktning, där det offentliga har det huvudsakliga ansvaret för det sociala
skyddsnätet i samhället, väljer vissa att tala om ett ”publikt entreprenörskap”. ”Publikt” i
denna betydelse är inbegripet i det sociala, men med en snävare betydelse. ”Publikt” belyser
särskilt det faktum att verksamheten och möjligheterna att delta ska vara tillgängligt för alla.
”Entreprenörskap” betyder ”företagsamhet”, eller som EU-kommissionen själva definierar
begreppet som egenskapen att gå ”från idé till handling”. Entreprenörskap betraktas som en
4
mycket viktig drivkraft för innovation, konkurrenskraft och tillväxt4. Detta betyder med andra
ord att en entreprenör är någon som agerar för att förverkliga sina idéer. Ser man då åter igen
på begreppet ”socialt entreprenörskap” är det att gå från en idé om hur sociala problem i
samhället kan lösas och därefter agera och praktiskt omsätta dessa idéer till handling. Det
handlar här med andra ord om skapandet av samhällsföretag. Samhällsföretag har två
kompletterande syften, nämligen 1) att öppna upp arbetsmarknaden för människor med någon
typ av fysiskt, eller socialt handikapp; och 2) att distribuera välfärd till utsatta grupper genom
åtgärder som den offentliga sektorn inte har kapacitet att stödja. Utsatta grupper inbegriper de
som befinner sig i fattigdom, långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna, äldre samt ungdomar
och barn.
Medan sociala entreprenörer alltså arbetar med företagande i sinnet och med att sprida välfärd
till fler, arbetar publika entreprenörer med social innovation. Social innovation betyder att
man försöker hitta lösningar för att skapa ”samhällelighet”, dvs. skapa förutsättningar för ett
gemensamt ansvar för det som är offentligt och gemensamt. Vissa menar att det handlar om
den enkla distinktionen mellan att använda sig av sin kreativitet för att tjäna pengar och att
använda sig av sin kreativitet för att hitta lösningar på sociala utmaningar. Detta är sociala
utmaningar som av en eller annan anledning försummas av kommersiella intressen.
I internationella sammanhang uppstår lätt problem pga. språkförbistring. Någonting publikt i
på svenska innebär inte nödvändigtvis att det har med offentlig sektor att göra. Då engelskans
”public sektor” betyder ”offentligt” uppstår lätt missförstånd beroende på språkskillnader
och hur man använder sig av begreppen. Skillnaden mellan hur begreppen används och
förstås på svenska och engelska är säkerligen bara ett exempel bland många. Mellan 27 olika
medlemsstater och mer än 23 olika språk är risken därför stor att ytterligare missförstånd kan
uppstå. Det är därför viktigt att klargöra vad det är man menar när man använder sig av dessa
begrepp. Genom att formulera en enhetlig definition för snävt av socialt entreprenörskap eller
publikt entreprenörskap så tar man å ena sidan risken att möjligheter utesluts som annars hade
fått mer uppmärksamhet, medan man å andra sidan klargör att man faktiskt pratar om samma
sak och vill i samma riktning. Viktigt är det därför med en klar definition när man talar över
de politiska nivåerna: från regional till nationell nivå (svenska regeringen) eller från regional
till EU-nivå (ex. Europeiska Kommissionen).
4
Brussels, COM (2004) 70 final
5
I slutändan är det viktiga inte vad man kallar det utan att man ansluter sig till gemensamma
referensramar och drar nytta av och vara delaktig i den samhällsutveckling som pågår och att
målen som strävan går mot är de samma.
Förutsättningar
Det är på regional och lokal nivå som implementering av EU:s strategier och nationella
reformprogram genomförs. Av denna anledning är det viktigt att det finns både kunskap och
vilja att på denna nivå skapa projekt utefter de förutsättningar som ges på nationell och
Europeisk nivå. Då det är upp till medlemsstaternas regeringar att formulera nationella
handelsplaner för hur man vill hantera sociala problem såsom utanförskap, fattigdom,
diskriminering och segregation kan EU endast ge övergripande rekommendationer om hur
problemen kan lösas. EU:s roll i detta är att skapa så goda förutsättningar som det går för att
nationella regeringar och den regionala och lokala nivån kan lära av goda exempel och praxis
för ett ömsesidigt lärande mellan medlemsstater och regioner.
”Socioekonomiska problem är främst en angelägenhet för medlemsstaterna och regionerna,
och besluten ska fattas närmast medborgarna. Däremot har unionen en viktig roll när det
gäller att föra upp behovet av särskilda reformer på dagordningen, kartlägga hinder för
förändring och sätt att komma förbi dem, se till att befintliga regler på unionsnivå följs,
främja utbyte av god praxis och ömsesidigt lärande och stödja social innovation och
sameuropeiska strategier.”(Europeiska kommissionen, 2011)
Europeisk kontext - EU
I EU har det under ett flertal år bland annat arbetats med att förenkla för små- och medelstora
företag genom exempelvis Europeisk stadga för Småföretagen (2000). Detta är en
förutsättning för att entreprenörer inom den sociala sektorn ska ha möjligheten att kunna driva
sin verksamhet. Förutsättningarna ges för att lyckas genomföra projekt genom att man från
Europeiska Kommissionens sida lägger vikt vid social innovation för att vitalisera ekonomisk
tillväxt genom inkludering. Under 2004 lades grunden för hur EU ville jobba med
entreprenörskap genom den Europeiska agendan för entreprenörskap (2004). Agendan
beskriver huvudsakligen fem områden eller målsättningar: främja ett entreprenöriellt
tänkande, uppmuntra fler att bli entreprenörer, rusta entreprenörer för tillväxt och konkurrens,
6
förbättra finansieringsflödet till entreprenörskap och slutligen skapa ett administrativt ramverk
som är mer fördelaktigt för små och medelstora företag.
Under 2011 presenterade Europeiska Kommissionen tre viktiga dokument där den sociala
aspekten belystes ytterligare. I Inremarknadsakten- Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten
och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”
(2011.04.13) belyser punkt åtta vikten av socialt företagande för att stärka förtroendet för den
gemensamma europeiska markanden, och genom punkt tolv i mer generella ordalag hur
viktigt det är med social sammanhållning. I den strategi som sätter ramarna för det framtida
arbetet i EU, Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (2011.10.25),
framhävs inkluderande tillväxt dvs. tillväxt för alla, som ett av de tre övergripande målen.
Samtidigt som Europa 2020-strategin presenterades det senaste initiativet, Social Business
Initiative - Creating a favourable climate for social enterprises, key stakeholders in the social
economy and innovation (2011.10.25) som lägger fram en mer specifik plan för vilka åtgärder
som planeras genomföras för att nå de mål som satts genom de nämnda dokumenten i
ytterligare tolv punkter. Fyra av åtgärderna har redan genomförts medan det arbetas på de
resterande åtta punkterna. (För mer information om utvecklingen inom SBI:n, se under länkat
sist).
I de fall där det inte handlar om att motivera till ökad tillväxt genom investeringar inom
näringslivet bygger Europeiska Kommissionens initiativ inom området på en demokratisk
grund. Här handlar det bland annat i hög grad om att bidra till att skapa ett socialt kapital,
vilket i studier har visat sig vara en viktig beståndsdel i att bygga en delaktighet i den
demokratiska processen. Härigenom blir skärningspunkten mellan Europa 2020-strategins
överliggande mål med tillväxt för alla och socialt entreprenörskap tydlig. Tillväxt för alla
innebär att samhället i helhet ska påverkas i positiv riktning vilket innebär att grupper i
utanförskap ska inkluderas i sysselsättning så långt det går.
Nationell kontext - Sverige
De nationella reformprogrammen återknyter till de ramar som EU sätter upp, vilket betyder
att de förutsättningar som ges för att utveckla socialt/publikt entreprenörskap på EU-nivån
skall återspeglas i de nationella reformprogrammen. Som det ser ut just nu ser en del
samtalspartners på den regionala nivån inte att det finns några naturliga samtalspartners på
7
nationell nivå. Åtgärder som kan genomföras på nationell nivå för att skapa bättre
förutsättningar för socialt entreprenörskap är att exempelvis göra det enklare att starta småoch medelstora företag i linje med EU-kommissionens förslag.
Regeringens publicerade 2010 ”Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag”, i
vilken svagheter på nationell nivå i Sverige pekades ut i sex punkter:

Bristande samordning mellan olika försörjningssystem som försvårar
för individer att delta i sociala företag;

oklarheter och hinder i offentliga regelverk i relation till sociala
företags karaktär och förutsättningar bl. a. gällande lönebidrag och
trygghetsanställningar;

svårigheter för sociala företag att delta i offentliga upphandlingar.

stort behov av information, rådgivning och affärsutveckling hos
sociala företag;

svårigheter gällande finansiering och kapitalförsörjning inför start
och utveckling av sociala företag;

brist på statistik och forskning om socialt företagande.
Även om vissa riktlinjer kommer uppifrån så är det viktigt att de konkreta handlingsplanerna
och idéerna formuleras och genomförs i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Den europeiska
nivån och den nationella nivån kan bidra genom att skapa förutsättningarna, men projekten
som genomförs har oftast en lokal eller regional förankring. Det är ett sådant bottom-up
perspektiv som ger lokal- och regional handlingskraft tyngd i arbetet med förändringen av den
sociala situationen. Det är behoven på kommunal- och regional nivå som styrs i den ständiga
strävan att utvecklas mot någonting bättre – oavsett om det är genom privata eller offentliga
initiativ.
Regional- och lokal kontext – Småland-Blekinge
Var befinner sig då Småland-Blekinge i sammanhanget?
Enligt statistik från Tillväxtverket så finns det 7 sociala företag i Kronobergs Län, 4 i
Blekinge, 3 i Kalmar och 8 i Jönköpings Län. Det finns goda exempel inom socialt
entreprenörskap i Småland-Blekinge och förutsättningarna för att vidga sådan verksamhet är
8
också goda då bland annat ett av lärosätena kan glänsa med expertis på området med
professor Björn Bjerke5.
Några exempel som mycket väl kan nämnas är de tre projekten ”Macken” i Växjö, ”Klara
Livet” i Blekinge samt det landsomfattande ”Coompanion” som bedriver verksamhet i
Jönköping, Kalmar, Ronneby och Växjö.
Exempel 1: ”Macken”
”Macken” är ett kooperativ som arbetar med att reparera, renovera och skapa produkter som
annars hade hamnat på tippen. Man driver ett flertal olika verksamheter parallellt, som
exempel café verksamhet, odling av grönsaker och trädgårdsverksamhet, genom vilka
kooperativet samlar ihop pengar som finansierar entreprenörer med idéer till företag under sex
månaders tid. Macken är ett projekt som samlar idérika människor med olika kulturell
bakgrund samt personer med handikapp av olika slag.
Länk: http://www.arabymacken.se/coop/
Exempel 2: ”Klara Livet”
”Klara Livet” är ett projekt som leds av Landstinget i Blekinge och riktar sig till bland annat
dem som under längre period har befunnit sig borta från arbetslivet och behöver stöd för att
komma tillbaka. Genom projektet erbjuder man kurser till de som:

bor i Blekinge eller Bromölla kommun

är mellan 16 och 64 år

är långtidssjukskrivna sedan minst 6 månader

eller utförsäkrad från försäkringskassan

eller är sjuk och har försörjningsstöd

eller är i utanförskap med en fysisk kapacitet att på sikt kunna nå sin egen försörjning
via arbete och har en ohälsoproblematik i form av t.ex. utmattning, mild depression,
stressrelaterad ohälsa, smärta i rörelseapparaten
Länk:http://www.ltblekinge.se/omlandstinget/blekingekompetenscentrum/utbildningochkom
petensutveckling/klaralivet.4.68658cf512c2c079e5980003834.html
5
Björn Bjerke är professor vid Linnéuniversitetet och har blanda annat medverkat till boken Publikt
entreprenörskap, det marginella görs centralt (2007).
9
Exempel 3: ”Coompanion”
Coompanion är ett företag vilket erbjuder kostnadsfri rådgivning för människor som vill starta
företag tillsammans i ett kooperativ. Verksamheten är till två tredjedelar sponsrad av
regionala och lokala företag eller föreningar och till en tredjedel genom finansiering från
Tillväxtverket. Coompanion finns i Jönköping, Kalmar, Kronoberg och i Ronneby.
Länk: http://www.coompanion.se/
Varför ska man i Småland-Blekinge då bry sig om EU:s satsningar på socialt
entreprenörskap? Särskilda återkopplingar kan göras till den OECD-studie som publicerades i
slutet av 2011 om Småland Blekinge. Studien nämner bland annat i sina rekommendationer
att det finns ett behov av att förstärka stödet av entreprenörskap hos unga och kvinnor; att
uppmuntra skickliga lokalt undervisade utländska studenter att uppfylla industrins krav på
duktig arbetskraft. Man talar även om att det måste bli enklare för invandrare att öka på sina
kunskaper och slutligen att erbjuda alternativa företagsstrategier för självständiga
entreprenörer. Samtliga av de nämnda åtgärderna kan på ett eller annat sätt kopplas till att
ökade satsningar på socialt entreprenörskap och skulle kunna öka förutsättningarna för att
uppfylla dessa rekommendationer.
Utöver rekommendationerna som OECD-studien ger är det av vikt att socialt entreprenörskap
kan ge människor chansen till självförverkligande för de individer i Småland-Blekinge som
engagerar sig i sociala företag eller liknande verksamhet. Lyckas några engagera sig och
tydlig, riktade satsningar ger resultat kan det även locka fler att delta i liknande projekt.
10
Finansiering
Inom EU har man utöver bidrag för att understödja olika politiska sakområden mer och mer
börjat använda sig av finansiella instrument. Finansiella instrument, som baserar sig på en
finansiering som inte handlar om ett bidrag utan snarare om lån genom exempelvis
mikrofinansiering som kan leda till en snöbollseffekt och genomsyrar även möjligheten till att
stödja sociala entreprenörer. Man talar exempelvis inom EU en hel del om mikrofinansiering
av sociala innovativa projekt, men även mikrolån. Inför kommande långtidsbudget 2014-2020
har Europeiska kommissionen, inom ramarna för SBI (Social Business Initiative) föreslagit en
öronmärkning av runt 90 miljoner Euro för att stödja social ekonomi. Förslaget handlar om att
stödja plattformen för en europeisk arbetsmarknad (EURES) med runt €10 miljoner per år;
mikrofinansiering och socialt entreprenörskap med en total budget på € 192 miljoner, av vilka
€ 87 miljoner per år ska öronmärkas för mikrofinansiering med en möjlighet att generera
mellan € 400-450 miljoner genom att finansieringen bidrar till att andra delar av samhället
vävs in; utvecklingsprogram med en total budget på € 574 miljoner av vilka € 97 miljoner per
år ska gå till experimentella projekt. Vidare vill man från EU-kommissionens sida införa
investeringsprioriteringar för socialt företagande inom ramen för ERUF (Regionala
utvecklingsfonden) och ESF (ekonomiska och sociala fonden).
Utöver dessa förslag från EU-kommissionen inför den nästkommande långtidsbudgeten
existerar även idéer där privatpersoner är mer inblandade i finansieringen, antingen som
donationer, lån eller investeringar. Så kallade Peer-to-peer lån men även crowdfunding är
begrepp som börjar dyka upp för att dra igång nya sociala projekt. ”Start Some Good” är ett
exempel på en crowdfunding-sajt som inriktar sig just på att finansiera projekt för socialt
entreprenörskap.
Europeiska
Kommissionen
har
föreslagit
införandet
av
sociala
investeringsfonder, vilka finansieras genom privata givare som vill investera i sociala projekt
och dessa investeringar matchas med projekt och vice versa (se Social Business Initative).
Frågor som öppnas upp genom dessa olika möjligheter till finansiering berör exempelvis
vinster och avkastning. Ska socialt företagande få leda till vinstskapande eller inte? Vart går
gränsen för vilka som ska bli finansierade och inte? Ska projekt finansieras initialt, dvs.
endast som en hjälp att starta upp verksamheten och ta sig förbi de svåraste hindren i början i
hopp om att projekten ska bli självgående? Eller ska finansiering ske kontinuerligt för att hålla
11
nya projekt flytande för att deras existens bidrar till en förbättrad social situation för särskilda
grupper? Kanske är mellantinget det mest givna alternativet?
Var kommer redan existerande företag in i bilden? Social innovation skapar incitament även
för existerande företag, stora som små att tänka över sin verksamhet och försöka rikta in
verksamhet på sociala frågor och därigenom kunna få finansiering eller se möjligheter där
även dessa företag tar ansvar för samhällsutvecklingen genom eget kapital. EU-kommissionen
lägger även visst fokus på denna aspekt genom exempelvis sin CSR-strategi (Corporate Social
Responsibility).
Finansieringsmöjligheter
Europe for Citizens-programmet
Länk: http://eacea.ec.europa.eu/citizenship/funding/2012/index_en.php)
Programme for the Competitiveness of Enterprises and SMEs (COSME)
Är ett program med en budget på 2,5 milliarder för att öka SMEs konkurrenskraft.
Programmet hjälper bland annat nya, unga och kvinnliga entreprenörer.
Länk: http://ec.europa.eu/cip/cosme/index_en.htm
Mikrofinansiering
Se till exempel: www.access2finance.eu.
ERASMUS för unga entreprenörer
Senaste programperioden (2012-02-20 – 2012-05-31) presenterade en budget på € 3 100 000
för unga/nya entreprenörer som vill ta sig ut i Europa och lära av mer erfarna entreprenörer
för att ta sig förbi de värsta hindren som nya företagare upplever i början. Programmet ska
fortsätta löpa i framtiden.
Länk: http://www.erasmus-entrepreneurs.eu/
Länk till EU-kommissionen: http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/promotingentrepreneurship/erasmus-entrepreneurs/
12
Sammanfattning
Det står klart att det i Småland-Blekinge redan pågår många projekt och initiativ som faller
under begreppet socialt entreprenörskap. Det vore lätt att avfärda begreppet och
engagemanget på EU-nivå som ”kejsarens nya kläder” och något som främst berör andra. Så
enkelt är det givetvis inte. Även om det inte handlar om direkt lagstiftning och ett nytt
förhållningssätt, handlar det desto mer om gemensamma referensramar, erfarenhetsutbyten
och finansieringsmöjligheter för insatser som koordineras med EU:s initiativ. Den som känner
till EU:s initiativ kommer tvivelsutan tydligare att kunna se vad i strategin som passar just den
egna organisationen.
Frågan är till vilken grad existerande projekt i Småland-Blekinge idag knyter an till en
gemensam tydlig strategi eller i vilken utsträckning insatserna sker ad hoc? Genom att arbeta
på ett strukturerat och konsekvent sätt i linje med andra regioner i Sverige och EU kan vi
lättare dra nytta av andras erfarenheter och förhoppningsvis även etablera våra egna
kunskaper som en referenspunkt som leder till att vi ses som en naturlig samtalspartner –
nationellt och internationellt. Med gemensamma referensramar och en vokabulär som flera
använder ökar även våra chanser till finansieringsmöjligheter ifrån EU! Det blir särskilt
tydligt när man söker projekt och bedömaren lättare kan förstå hur organisationen vill arbeta
för att nå gemensamma mål och hur måluppfyllelsen kan mätas.
Oavsett politisk inriktning, syftar engagemanget till att minska utanförskapet i samhället,
inkludera fler i aktivteter, öka individers självförverkligande och även initiativförmåga och
därmed även entreprenörskap.
13
Ytterligare information
Centrum för publikt entreprenörskap (Skåne, Sverige)
http://www.publiktentreprenorskap.se/
Start Some Good (Crowd funding-sajt)
http://startsomegood.com/
Social Innovation Europe (SIE)(Plattform)
http://www.socialinnovationeurope.eu/
Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
http://www.esbri.se/
Sofisam – handbok för att arbeta med sociala företag
http://www.sofisam.se/
Nätverk
The Community of Practice on Inclusive Entrepreneurship (COPIE)
Detta är ett nätverk som huvudsakligen leds av det tyska förbundsministeriet för
arbetsmarkands- och sociala frågor genom enheten för ESF. Nätverkets syfte är att sprida
lärdom och bra exempel inom inkluderande entreprenörskap mellan nätverkets partners inom
fem nyckelområden: planering av aktiviteter, utbildning i entreprenörskap, kvalitetsstyrning,
integrerad affärssupport, tillgång till finansiering
Länk: http://www.cop-ie.eu/
Euclid-network
Är ett nätverk som startades som en sammanslutning mellan ACEVO (UK), CJDES
(Frankrike) och Ideell Arena (Sverige). Nätverket har runt 300 medlemmar från 31 olika
länder och har som huvudmål att skapa ett mer innovativt, hållbart europeiskt civilsamhälle. I
Sverige är Ideell Arena den enda medlemmen.
Länk: http://www.euclidnetwork.eu/
REVES (European Network of Cities & Regions for the Social Economy)
Nätverket arbetar i stort med social ekonomi i samarbete med europeiska regioner och städer
och arbetar bland annat med socialt entreprenörskap.
Från hemmaorganisationen är det Växjö Kommun som är representerat här.
Länk: http://www.revesnetwork.eu/
14
Referenser
Europeiska Kommissionen
http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/promoting-entrepreneurship/socialeconomy/social-enterprises/index_en.htm
Status för åtgärderna inom SBI
http://ec.europa.eu/internal_market/social_business/index_en.htm
Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om Europeiska unionens program
för social förändring och social innovation (KOM/2011/0609 slutlig - 2011/0270 (COD))
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0609:FIN:SV:HTML
Financing Social Impact - Funding social innovation in Europe – mapping the way
forward
http://ec.europa.eu/enterprise/newsroom/cf/_getdocument.cfm?doc_id=7048
REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL
on European Social Entrepreneurship Funds
http://ec.europa.eu/internal_market/investment/docs/social_investment/20111207proposal_en.
pdf
15
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards