LEpC möter LÄKSAK:s Expertgrupp för Hudsjukdomar Läkemedelsepidemiologiskt Centrum (LEpC) har inlett en serie möten med LÄKSAKs expertgrupper. Första mötet ägde rum den 2 oktober och ägnades åt expertgruppen för Hudsjukdomar. Närvarande Expertgruppen för Hudsjukdomar LEpC Peter Lidbrink, hudklin, HS (ordförande) Anders Johannesson, hudmott, Läkarhuset Vällingby Mats Törngren, hudklin, DS Sten Ronge, Apoteket Beckasinen Åke Karlsson (chef) Björn Wettermark Eva Rämme Per Göransson Ulf Bergman Inledning Ulf Bergman inledde med en sammanfattning av debatten om läkemedelskostnaderna. Den senaste läkemedelsreformen syftade till att dämpa kostnadsutvecklingen, men effekten har hitintills varit den motsatta. Staten vill att landstingen skall bära hela kostnadsansvaret för läkemedlen. För att kunna göra detta har landstingen begärt verktyg för uppföljning av läkemedelskostnaderna. Apotekets försäljningsstatistik i boken Svensk Läkemedelsstatistik (se nedan) har historiskt givit oss en god bild av läkemedelsanvändningen i landet. Genom att receptregistret inrättades 1997 finns nya möjligheter att följa läkemedelsutköpen ur ett befolknings- och förskrivarperspektiv. Björn Wettermark informerade om vilka läkemedelsdata som redovisas regelbundet på riksnivå. Apoteket AB ger årligen ut en bok som heter Svensk Läkemedelsstatistik. Här finns uppgifter om kostnad och volym för såväl öppenvård som slutenvård, geografiska och demografiska data (ålder och kön) samt indikationsprofiler. Alla data redovisas på aggregerad nivå, förutom de incidens- och prevalensdata som hämtats från en individbaserad receptstudie som pågår i Jämtland. MKRs kvalitetsindikator för uppföljning av läkemedelsförskrivningen: DU90% Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbunds Medicinska Kvalitetsråd har tillsammans givit ut ett häfte med förslag på kvalitetsindikatorer för läkemedelsförskrivning och läkemedelshantering. Ett förslag till indikator är antalet läkemedel som utgör 90 procent av förskrivningsvolymen samt följsamheten till Läkemedelskommitténs baslista inom detta segment. Förskrivningsvolymen kan mätas antingen i definierade dygnsdoser eller antal recipen. Indikatorn kallas DU90%, där DU står för Drug Utilization. Indikatorn skulle kunna utgöra underlag för ett årligt kvalitetsbokslut för sjukvårdsenheterna. Webbaserad uppföljning av läkemedelsuttag i Stockholm Åke Karlsson presenterade en Webbapplikation som utarbetats av LEpC för uppföljning av läkemedelsuttag i Stockholm. Applikationen nås via LEpC’s hemsida. Här finns bland annat öppenvårdsstatistik som uppdateras varje månad, i form av ett antal fördefinierade rapporter. Det finns också möjlighet att själv söka statistik i LÄKNET. LEpC – ett samarbete mellan SLL och Apoteket AB ATC/DDD: metodproblem inom dermatologin Björn Wettermark redogjorde för ett antal metodproblem i läkemedelsstatistiken. Läkemedel som ej är registrerade och därmed saknar varunummer (exempelvis apotekstillverkade läkemedel, s k extempore), saknar också ATC-kod och hamnar därmed i en ”slaskpost”. Ett förskrivet recipe kan generera flera uttag, varje uttag redovisas som ett recipe i statistiken. Den definierade dygnsdosen (DDD) är en teknisk måttenhet som kan förändras med tiden och åldern. Inga DDD är fastställda för de hudprodukter som appliceras topikalt. I statistiken redovisas ofta förbrukningen mätt i gram eller milliliter enligt principen 1 g/ml salva eller liniment = 1 DDD. Redovisning av uttag av hudläkemedel i Stockholm Per Göransson presenterade statistik för hudläkemedel (ATC-grupp D) i Stockholms län. Merparten (drygt 70 procent) av hudläkemedlen säljs på recept (öppenvård), 25 procent säljs receptfritt (egenvård) och resterande del - endast 3 procent - beställs på rekvisition (slutenvård). Om man mäter försäljningen av hudläkemedel i definierade dygnsdoser (DDD), kronor, respektive recipen, så får man olika resultat. Nedan framgår hur hudläkemedlens andel av läkemedelsförsäljningen till befolkningen i Stockholms län år 2000 varierar beroende på vilken måttenhet man väljer: Måttenhet DDD Kronor Recipen Procent (%) 16 4 6 Exemplet visar att måtten på kostnad respektive volym ger helt olika bild av hur stor försäljningen av hudläkemedel är. DU90% mätt i kronor respektive recipen, presenterades både som helhet (ATC-kod D) samt för alla terapeutiska huvudgrupper (ATC-kod D01-D11). Expertgruppens kommentarer Frågan om vilken måttenhet som är mest relevant för att mäta användningen av hudläkemedel diskuterades. Expertgruppen framhöll att recipen ger en bättre bild av verkligheten än DDD för hudläkemedel. Recipen är också ett bättre kvalitativt mått att ha som underlag för följsamheten till baslistan. Vid genomgången av DU90% - profilerna framkom att det bör framgå av profilen om beredningsformen är dermal eller annan, t ex Lamisil. Följsamheten till baslistan mätt i antal recipen ansågs vara god. Det kan till och med vara så att det är en underanvändning av mjukgörande produkter eftersom de förebygger förvärrad hudsjukdom och därmed behovet av mer kostsamma produkter. Vissa av de produkter som ej är rekommenderade och som finns med i profilerna, är specialistpreparat och av denna anledning ej med i bassortimentet. Det framkom att det finns problem med ATC-kodsindelningen. Visa läkemedel hamnar under en ATC-grupp de ej borde höra till då de terapeutiskt används på andra indikationer. Det gäller t ex Propylenglykol i Essex m fl under ”antimykotika” och Ichtammol under ”psoriasis”. Vissa hudprodukter är fria handelsvaror och saknas därmed helt i statistiken. Handelsvarorna utgör en stor del av användningen vid exempelvis acne. LEpC – ett samarbete mellan SLL och Apoteket AB Frågan om överanvändning diskuterades för perorala beredningar (Dalacin, Fucidin, Fungoral och Lamisil). Det var dock svårt att värdera detta då det inte framgick hur försäljningen fördelade sig mellan olika beredningsformer. Denna fråga kommer att utredas närmare av expertgruppen. Det framfördes också att rabatteringen/läkemedelsförmånens konstruktion styr användningen till produkter som inte alltid är rekommenderade som förstahandsmedel. Hur går vi vidare? Expertgruppen ansåg att recipen är det bästa måttet vi idag har på användningen av hudläkemedel. Eftersom användningen av övriga läkemedel vanligtvis mäts i DDD, ansågs det värdefullt att exkludera hudläkemedel ur generella rapporter. Användningen av hudläkemedel skulle med fördel kunna redovisas separat. Det skulle t ex kunna ske genom att skapa en egen DU90%-profil utifrån recipen för hudläkemedel i LEpC’s Webbapplikation. Gruppens generella önskemål beträffande Webbapplikationen, var en möjlighet att söka arbetsplatskategori. Motiven skulle vara att underlätta uppföljning inom respektive terapiområde och för utbildningsinsatser. Det skulle också vara av värde om det går att införa en funktion där man kan jämföra den egna verksamheten med andra likvärdiga. Förslaget med kvalitetsbokslut ansågs lite överambitiöst vad gäller behovet av uppföljning inom Hudgruppen. Vad man istället ville inrikta sig på var att bevakning av DU90% mätt i recipen samt att satsa på informationsinsatser till primärvården. Eva Rämme Leg. Apotekare Läkemedelsepidemiologiskt Centrum LEpC – ett samarbete mellan SLL och Apoteket AB