Föreläsning F1.1 (Ekonomisk styrning)

F1
Företag, ekonomi och styrning
Begrepp, mål och utgångspunkter
Kalkylering och budgetering
VT-2011
1
1. Företag och ekonomi
2
Vad är ett företag?
• Volvo, SKF, IKEA, LM Ericsson, ABB
= Affärsdrivande (värdeskapande) verksamheter i aktiebolagsform
• Inom företagsekonomin har begreppet en bredare innebörd:
En sammanslutning av personer som i någon form bedriver ett medvetet
arbete för att uppnå ett eller flera mål
• Privat och offentlig verksamhet
• Ideell och vinstdrivande verksamhet
• Olika juridiska former, bl. a aktiebolag, ekonomisk
förening, handelsbolag och stiftelse
3
Vad är ett företag?
Inom företagsekonomin står dock oftast affärsdrivande
(värdeskapande i finansiella termer)
verksamheter i fokus
4
Once established, a business entity develops a life of its
own and seeks to better its position in its environment
(Kam, 1990:4)
5
Ekonomistyrning - definitioner
Traditionell definition:
Ekonomistyrning avser all den planering och uppföljning som
bedrivs i företag där måttenheten är pengar
Modern definition (Nationalencyklopedin):
Ekonomistyrning avser avsiktlig påverkan på en verksamhet
och dess befattningshavare mot vissa mål
6
Företag och mål
 Företag existerar för att uppfylla mål
 Lönsamhetsmålet är troligen det högst rankade företagsmålet i
praktiken
 Lönsamhet på (lång sik)
 Delmål (exempelvis) likviditet, soliditet, kapitalbindning och
 försäljning (eller mått uttryckta i icke-finansiella termer)
7
Uppgifter inom ramen för ekonomistyrning
Exv.:
 Planera, genomföra, följa upp och anpassa verksamheten i förhållande till planer
och mål
 Förse beslutsfattare med underlag och följa upp fattade beslut
 Fördela och utkräva ansvar
 Samla in, tolka, sammanställa, rapportera och kommunicera ekonomisk
information
 Analysera orsaker till avvikelser från planer och föreslå åtgärder
 Genomföra specialutredningar
 Analysera hur verksamhetens processer och aktiviteter kan förbättras
 Verka som rådgivare/samtalspartner i ekonomiska frågor
 Utveckla och uppdatera styr- och ekonomisystem
 Utbilda medarbetarna i ekonomiska frågor
 Bidra till förutsättningarna för en lärande organisation
 Bidra till en positiv företagskultur
8
Ekonomistyrningens styrmedel
Tre kategorier:
 Formella styrmedel, t ex produktkalkylering, budgetering
och prestationsmätning
 Organisationsstruktur, t ex ansvarsfördelning,
belöningssystem och organisationsform
 Mindre formaliserade styrmedel, t ex företagskultur,
lärande och bemyndigande
9
Styrmedel
10
Ekonomistyrningens utgångspunkter
•Vision
(hur företaget vill att kunden ska uppfatta
företaget eller den riktning i vilken företaget ska
utvecklas)
•Affärsidé
(hur företaget avser att utvecklas i förhållande
till sin vision)
•Strategi
(plan eller beskrivning för hur affärsidén ska
uppnås)
•Verksamhetsplaner (nedbrytning av huvudmål till delmål
och framtagande av handlingsplaner och riktlinjer)
11
VISION
(hur företaget vill att kunden ska uppfatta företaget eller den
riktning i vilken företaget ska utvecklas)
 Legitimerande
 Ambition och fokus
 Identifikation och motivation
12
AFFÄRSIDÉ
(Hur företaget avser att utvecklas i förhållande till sin vision)





Åstadkomma en förståelse för syftet med organisationen
Skapa ett underlag för motivation
Utgöra ett underlag för fördelning av företagets resurser
Etablera den ton och det affärsklimat som önskas
Fungera som en orienteringspunkt för dem som kan identifiera
sig med företagets syfte och riktning
 Möjliggöra en översättning av organisationens syfte till konkreta
mål
 Möjliggöra en översättning av mål till strategier och andra
aktiviteter
13
STRATEGI
(Klargörs hur företaget ska arbeta)
 Vilka konkurrensfördelar företaget avser att utveckla och utnyttja
 Företagets styrkor och svagheter samt möjligheter och hot
(SWOT = Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats“)
 Inom vilka varu-/tjänsteområden företaget ska arbeta
 Vilka kundkategorier företaget vänder sig till och hur de ska
bearbetas
 Hur hot från konkurrenter ska mötas
 Vilket slag av organisationsstruktur företaget ska arbeta med
 Vilken kompetens som krävs och hur den ska säkerställas
 Vilka resurser som krävs
 Hur verksamheten ska finansieras
14
VERKSAMHETSPLANER
(Nedbrytning av huvudmål till delmål och framtagande av handlingsplaner och
riktlinjer)




Huvudmål – operationalisering av vision och affärsidé
Strategi – hur ska huvudmålen (strategiska mål) uppnås
Delmål – uppfyllande av delmålen leder till att huvudmålen nås
Nedbrytning av huvudmål till delmål och framtagande av
handlingsplaner och riktlinjer
15
Olika typer av planering
 Strategin är det sätt på vilket huvudmålen skall uppnås
 Strategisk planering ger underlag för taktisk planering eller
verksamhetsplanering
 Operativ planering handlar om planering av aktiviteter
16
17
Ekonomistyrning innebär att man preciserar det ekonomiska
ansvaret
• Ansvarighetsprincipen betonar att ansvaret för intäkter och kostnader
skall knytas till en speciell person
• Påverkbarhetsprincipen betyder att det ekonomiska ansvaret fördelas
utifrån vilka poster olika organisationsenheter kan påverka
• Befogenhetsprincipen innebär att de som har ansvar skall också ha
befogenhet att genomdriva beslut
18
Ansvarsfördelning
(Ansvarsredovisning)
Påverkbarhets- och befogenhetsprincipen
Fyra huvudslag av ekonomiskt ansvar
Lönsamhetsansvar (Resultat/Kapital, exv. Rsyss, Rt, Residualresultat)
Resultatansvar (Resultat, exv. Vinstmarginal, Förädlingsgrad)
Intäkts- eller bidragsansvar (Extern försäljning, exv. täckningsbidrag)
Kostnadsansvar (Fullgörande av sin ”uppgift” och resursförbrukningen för
detta, exv. Kostnader, avvikelser i förhållande till standardkostnad,
produktivitetsmått)
19
Företags mål – Teori, modeller och praktik
(Theories of the Firm)





Vinstmaximeringsmodellen
Företagsledarmodeller
Satisfierningsmodellen
Intressentmodellen
Kassaflödesbaserade modeller
20
Några grundläggande begrepp
• Effektivitet
• Produktivitet
• Utgift och inkomst
• Utbetalning och inbetalning
• Kostnad och intäkt
• Resultat
• Lönsamhet
21
• Effektivitet
• Produktivitet
22
Effektivitet
• Grad av måluppfyllelse
• Ett uttryck för den utsträckning i vilken företag når mål
• Om ett företag uppnår sitt/sina mål är effektiviteten hög
Effektivitet =
Värdet av utflöde
--------------------Värdet av inflöde
23
Effektivitet
• Effektiviteten mäts ofta i finansiella termer, t ex räntabilitet
på eget kapital:
Effektivitet som lönsamhet =
Resultat
----------Kapital
24
Effektivitet
Total effektivitet = inre och yttre effektivitet
Inre effektivitet = ”att göra saker rätt”
Internt perspektiv
Produktivitet, kostnadseffektivitet, ”ordning och reda”
Kvantitet utflöde/kvantitet inflöde
Yttre effektivitet = ”att göra rätt saker”
Externt perspektiv
Grad av måluppfyllelse, kundvärde, tillväxt, affärsmässighet
Värdet av utflödet/värdet av inflödet
25
Produktivitet
Produktivitet avser samma förhållande som effektivitet, men
resultat och uppoffringar mäts i fysiska termer, d v s i
kvantiteter
Produktivitet =
Kvantitet utflöde
-------------------------------Kvantitet inflöde
26
Produktivitet
Exempel på produktivitetsmått
Antalet debiterade konsulttimmar i förhållande till antalet
anställda konsulter
Antalet producerade enheter i förhållande till antalet nedlagda
timmar
Antalet betjänade kunder per timma eller dag
Antalet kg material per produktenhet
Antalet maskinbearbetade produkter i förhållande till antalet
förbrukade maskinbearbetningstimmar
27
Inkomster
Utgifter
(Resurser)
Inbetalningar
Utbetalningar
(Likviditet)
Intäkter
Kostnader
(Resultat)
28
Ekonomiska grundbegrepp
Intäkter kan indelas efter:
Verksamhet: Rörelse intäkter och finansiella intäkter
Beslutssituation: Särintäkter och Samintäkter
29
Ekonomiska grundbegrepp
Kostnader kan indelas efter:
•Verksamhet: Rörelsekostnader, avskrivningar och finansiella
kostnader
•Volym: Rörliga kostnader och fasta kostnader
•Fördelning: Direkta kostnader och omkostnader (indirekta
kostnader)
•Beslutssituation: Särkostnader och samkostnader
30
Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader
Bokföringsmässiga kostnader
De kostnader som återfinns i ett periodslut (exv. årsbokslut) är
sådana som vi har definierat som periodiserade utgifter
Utifrån exempelvis skattelagstiftningens och civillagstiftningens regler och standarder
bestämmer man hur mycket av utgifterna som skall hänföras som
kostnad till den period bokslutet avser
Utgångspunkten är vad som har sålts under perioden
31
Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader
Kalkylmässiga kostnader
Kostnader som används vid kalkylering kallas kalkylmässiga
kostnader (värde på resursförbrukning)
Utgångspunkten är vad som producerats och inte vad som sålts
Syftet är att få så bra beslut som möjligt genom ”korrekta”
ekonomiska mått, exempelvis genom att använda
återanskaffningsvärdet eller nuvärdet på resursförbrukningen
(jämställer resurser som anskaffats vid olika tidpunkter)
32
Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader
Bokföringsmässiga kostnader och kalkylmässiga kostnader är
delvis desamma men kan också skilja sig åt beträffande:
Urval
Värdering
Periodisering
33
Urval
Vissa kostnader som finns i den externa redovisningen tas av
olika skäl inte med i kalkyleringen och utgör därmed inte
kalkylmässiga kostnader
Exempelvis: Avsättning till periodiseringsfond, upplupen
ränta, bokföringsmässiga avskrivningar
Vilka kostnader som betraktas som kalkylmässiga avgör
företaget självt
Kostnader som är bokföringsmässiga men inte kalkylmässiga
brukar kallas bokföringsmässiga merkostnader
34
Urval
Kostnader som inte finns med i externredovisningen men som
man vill ha med i kalkyleringen kallas kalkylmässiga
merkostnader
Exempelvis: ränta på eget kapital och kalkylmässig
avskrivning
Huvudregeln är att endast de uppoffringar som normalt
sammanhänger med verksamheten ska tas med som
kalkylmässiga kostnader
35
Värdering
Bokföringsmässiga kostnader värderas med utgångspunkt i
historiska anskaffningsvärdet, medan de kalkylmässiga
kostnaderna ofta grundas på värdet vid förbrukningstillfället,
nuanskaffningsvärdet (återanskaffningsvärdet vid
kalkyltillfället)
Huvudregeln är att uppoffringarna ska värderas till priset vid
kalkyltillfället (nuanskaffningsvärde)
Motiveras med att företagets reella kapacitet ska bibehållas
Kapitalbibehållande = vilken nivå man anser att kapitalet
(nettotillgångar) måste uppgå till innan man kan tillgodoräkna
sig en vinst
36
Periodisering
Bokföringsmässiga kostnader fördelas ofta på så kort tidrymd
som är skattemässigt tillåtet
Avskrivning på maskiner och andra inventarier görs av denna
anledning t ex på fem år
Kalkylmässiga kostnader hänförs däremot till hela den tid
under vilken förbrukningen beräknas ske
37
Periodisering
Om en maskin beräknas ha en livslängd i företaget på 20 år
bestäms den kalkylmässiga avskrivningen med hänsyn till detta
Avskrivningarna bestäms med hänsyn till tillgångarnas
beräknade ekonomiska livslängd, dvs. den tid som man räknar
att det skall vara ekonomiskt lönsamt att ha kvar tillgångarna
Denna tid är bl. a. beroende av den tekniska utvecklingen
38
Kapitalkostnad
Kalkylmässiga ränta och kalkylmässig avskrivning
Kalkylmässig avskrivning
Att avskrivningen bör räknas på anläggningstillgångarnas
nuanskaffningsvärde motiveras med avskrivningarnas
finansieringsfunktion
Avskrivningarna läggs in i kalkylerna som underlag för bl. a.
prissättning på produkterna
Genom produkternas priser finansierar kunderna
ersättningsinvesteringar av anläggningstillgångarna – bibehållen
kapacitet (fysisk, ekonomisk, lånekapacitet)
39
Kapitalkostnad
Kalkylmässig avskrivning
Hur ska kapitalet värderas?
Vilken avskrivningstid ska användas?
Hur ska kalkylmässiga avskrivningar fördelas över tiden?
40
Kapitalkostnad
Kalkylmässig ränta
På vilket kapital ska kalkylmässig ränta beräknas?
Hur ska kapitalet värderas?
Vilken nivå ska användas på kalkylmässig ränta?
41
Resultat och lönsamhet
Begreppen intäkt och kostnad används bl. a vid beräkning av
resultat (vinst eller förlust) eller av ett visst handlingsalternativ
Resultat = Intäkter – kostnader
För att kunna bedöma lönsamheten sätter man ofta resultatet i
relation till någon annan faktor, exempelvis omsättningen eller
kapitalet
42
Resultat och lönsamhet
Rörelseresultat
Rörelsens intäkter
10 000
-Rörelsens kostnader
- 7 000
Rörelseresultat före avskrivningar 3 000
- Avskrivningar
- 1 000
Rörelseresultat efter avskrivningar 2 000
Ränteintäkter
100
-Räntekostnader
200
Resultat efter finansiella poster
1 900
43
Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder ger
kalkylmässigt resultat
Intäkter på kalkylmässig grund bestäms med utgångspunkt i
vad som presterats oberoende av om någon försäljning ägt rum
eller ej
I praktiken – utgångspunkt i vad som har producerats och inte
vad som utförts gentemot kunder under perioden
Intäkterna bestäms genom att producerade kvantiteter av varor
och tjänster multipliceras med kalkylerade och/eller erhållna
priser
44
Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder ger
kalkylmässigt resultat
Kalkylmässiga kostnader är inte knutna till någon viss
periods försäljning
Bestämning av en periods kostnader görs med utgångspunkt i
vad som producerats och inte med utgångspunkt i vad som har
sålts under perioden
Bestämning av kalkylmässiga intäkter och kostnader sker
ibland utan koppling till externredovisningens inkomster och
utgifter – endast för internt bruk
45
Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder ger
kalkylmässigt resultat
Istället används t ex resursernas återanskaffningsvärde eller
alternativvärde (eller alternativkostnad = värdet man kunde ha fått vid
bästa alternativa användning av resurserna)
Principen om situationsanpassning av kostnadsbegrepp (jfr.
”different costs for different purposes”)
46
Resultat
Kalkylmässigt resultat
• Inga lagar och rekommendationer
• Skillnader mellan BFM- och KM-resultat
- Urval, värdering och periodisering av I & K
47
Resultat och lönsamhet
Resultatet är utfallet av företagets verksamhet uttryckt i
absoluta tal
Lönsamhet beräknas som ett kvotmått, ett relationstal
Resultat
Lönsamhet =
---------Kapital
Resultat som är av största intresse vid nyckeltalsberäkningar:
Resultat efter finansiella poster
Resultat efter finansiella poster avser att visa företagets
normala verksamhetsresultat
48
Resultat och lönsamhet
Är resultatet bra eller dåligt?
För att kunna bedöma detta sätts resultatet i relation till det kapital som
arbetar i företaget
Vinst
Räntabilitet =
………….. x 100
Kapital
Valet av vinst- och kapitalmått beror på vilket räntabilitetsmått man söker
Ägarna är främst intresserade av vilken avkastning deras satsade medel
ger:
Räntabilitet på eget kapital =
Resultat efter finansiella poster
Eget kapital
49
Resultat och lönsamhet
Räntabilitet på totalt kapital – ingår också lånade medel
Totalt kapital (eget kapital och skulder) i nämnaren
Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader i täljaren
Räntabilitetsmåtten har sitt främsta användningsområde vid
företagsjämförelser och vid jämförelser mellan olika
investeringsalternativ
 Visar
rörelserisken
50
Företagets tillgångar
En tillgång är en resurs som ett företag har kontroll över till
följd av inträffade händelser, och som förväntas ge företaget
ekonomiska fördelar i framtiden
(jfr exv. IAS 38.8)
51
Företagets tillgångar
Olika typer av tillgångar
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar är avsedda att innehas under lång tid i
företaget, i vart fall mer än ett år
Anläggningstillgångar indelas i immateriella, materiella och
finansiella
52
Företagets tillgångar
Olika typer av tillgångar
Omsättningstillgångar
Tillgångar som berörs av företagets dagliga affärer – hit räknas
bl.a. likvida medel av olika slag (kassa, bank och postgiro),
varulager och kundfordringar
Omsättningstillgångar skall snabbt kunna omsättas och
förvandlas till pengar
53
Verksamhet
Beskrivs (på övergripande nivå) med hjälp av:
Balansräkning
Eget
kapital
Tillgångar
Skulder
Ekonomisk ställning = Tillstånd
Resultaträkning
Fakturering
-Rörelsekostnader
= Rörelseresultat
+ Ränteintäkter
- Räntekostnader
Resultat efter finansiella poster
Resultat = Flöde
54
Dubbel bokföring
 Innebär bl a att transaktioner av samma typ bokförs på
samma konto samt att alla noteringar görs på två konton
 Möjlighet att snabbt kontrollera att bokföringen är rätt
utförd; ger svar på två viktiga frågor:
Var kommer resurserna ifrån?
Vart tog resurserna vägen?
55
Du Pont- eller räntabilitetsmodellen sammanfattar och
förklarar ett företags lönsamhet
Modellen består av en resultat- och en kapitaldel och bygger på
sambandet:
Rt = vinstmarginal * kapitalomsättningshastighet
Modellen kan användas för simulering, exempelvis hur
avkastningen på totalt kapital påverkas av olika förändringar av
resultat- och balansposter
56
57
Vertikala perspektivet – företaget som en hierarki
58
Företaget som en förädlingsenhet
Det produktionsinriktade företaget
59
Företaget som en värdekedja
Det kundinriktade företaget
60
Exempel på huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter
61
Kombination av det vertikala och det horisontella perspektivet
62