Herrestorp
Kostpolicy för Herrestorps förskola, skola
och fritidshem
Herrestorpskolan
Vattentornsgatan10
235 37 Vellinge
TELEFON 040-42 50 21
E-POST [email protected]
WEBB Vellinge.se/herrestorpskolan
ADRESS
POST
Vellinge.se
2 (11)
Innehåll
Kostpolicy för Herrestorps förskola, skola och fritidshem ......................................................... 1
Bakgrund ...................................................................................................................................... 3
Syfte .............................................................................................................................................. 3
Näringsriktig .................................................................................................................................. 3
Kolhydrater ............................................................................................................................... 3
Fett ........................................................................................................................................... 4
Protein ...................................................................................................................................... 4
Komplett måltid ......................................................................................................................... 4
Vällagad ........................................................................................................................................ 5
Maten ska vara lagad från grunden .......................................................................................... 5
Minst tre fjärdedelar färska grönsaker .................................Fel! Bokmärket är inte definierat.
Stimulera sinnena ..................................................................................................................... 5
Helhetssyn ................................................................................................................................ 5
Frukostar och mellanmål .......................................................................................................... 5
Hållbar .......................................................................................................................................... 6
Ekologisk .................................................................................................................................. 6
Äta med säsongen .................................................................................................................... 7
Närproducerat........................................................................................................................... 7
Vegetariskt................................................................................................................................ 7
Arbeta kontinuerligt med svinn och medvetenhet om miljö ....................................................... 7
Högtider och årstidsfester ............................................................................................................. 8
Födelsedagar............................................................................................................................ 8
Avslutningar .............................................................................................................................. 8
Påskfest .................................................................................................................................... 8
Midsommar ............................................................................................................................... 8
Höstfest .................................................................................................................................... 8
Lucia ......................................................................................................................................... 8
Jul ............................................................................................................................................. 9
Implementering ........................................................................Fel! Bokmärket är inte definierat.
Plan för 2013 .......................................................................Fel! Bokmärket är inte definierat.
Plan för 2014 ............................................................................................................................ 9
Källförteckning ............................................................................................................................ 10
Lästips ........................................................................................................................................ 10
Om ekologiskt i skola och förskola ......................................................................................... 10
Om måltidspedagogik ............................................................................................................. 11
3 (11)
Bakgrund, vår utgångspunkt
Vikten av att lära barn goda matvanor och förskolans/skolans roll i detta är något som allt
mer lyfts inom forskningen. Inom Vellinge kommun har man under en tid satsat allt mer
på ekologisk och vällagad mat inom skola och förskola och nu har man beslutat att alla
kommunala skolkök ska servera minst mat lagad med minst 50% ekologiska råvaror.
Nästa steg är att även arbeta tillsammans med pedagogerna för att lära barnen om mat,
varför vi äter och på ett pedagogiskt sätt hjälpa barnen att våga smaka och utforska
matens värld. Genom att bland annat sätta ord på och beskriva sina matupplevelser istället
för att stanna vid absoluta regler eller tvång uppmuntras barnet att förflytta sina gränser
och få en allt större smakpalett. För att lyckas är det viktigt att vi har kunskap om och
förståelse för de processer som formar vad vi tycker är gott och vad vi väljer att äta, men
även att barnen erbjuds näringsriktig mat tillagad på råvaror av god kvalitet. Många barn
äter en majoritet av sina måltider i förskola och skola och vi har därför ett stort ansvar för
att sätta grunden för ett långt och hälsosamt liv.
Syfte
Herrestorps kostpolicy bygger på tre principer, maten ska vara näringsriktig, vällagad och
bidra till en hållbar livsstil hos våra barn och elever. Vårt mål med kostpolicyn är att på
ett pedagogiskt och tydligt sätt beskriva för elever, föräldrar, och pedagoger vilka
grundförutsättningarna är för maten som serveras på Herrestorp och varför. Kostpolicyn
fungerar även som ett styrdokument för kök och pedagoger i deras grundverksamheter.
Tillsammans lägger vi grunden för sunda matvanor, matlust och upptäckarglädje hos
barnen på deras matresa genom livet!
Näringsriktig
På Herrestorps förskola följer vi i största möjliga mån livsmedelsverkets riktlinjer. Den
mat som är bra för en diabetiker är även bra för andra barn, (om de inte har
födoämnesallergier), och därför ska vi ställa samma höga krav på den mat som serveras
till alla barn. Maten ska vara anpassad efter behoven hos barnen i de olika åldrar som
finns på förskolan och skolan.
Kolhydrater
Barn behöver mycket energi och kolhydrater är en god energikälla. Dessutom innehåller
kolhydratrika födoämnen ofta även höga halter av andra viktiga näringsämnen så som
vitaminer och mineraler. Däremot bör man undvika snabba kolhydrater och välja mer
långsamma kolhydrater. När det gäller små barn är det dock inte helt oproblematiskt då
de inte kan äta för mycket fiber, utan det är viktigt att ha lagom mycket fullkorn i maten.
Frukt och rotsaker serveras oftast oskalade då näringsämnen och fibrer till stor del sitter i
och strax under skalet.
4 (11)
Små barn har stort behov av att få tillräckliga mängder näringsämnen för sin tillväxt och
då man blir snabbt mätt på mat som innehåller fett och socker serverar vi på Herrestorp i
stort sett inget socker i maten. Vi serverar osötad yoghurt och fil istället för sötad
fruktyoghurt och tillbehör som kanel, russin, färsk eller torkad frukt istället för socker
eller sylt.
Till måltiderna serveras mjölk och vatten och mellan måltiderna endast vatten. Om
näringsrekommendationerna ska uppnås, kan man bara servera 1 dl juice per dag som en
del av den rekommenderade mängden frukt och grönt. Juice innehåller mycket naturligt
socker dricker man mer än 1dl per dag räknas det enligt livsmedelsverket som godsak.
I Sverige är de sötningsmedel som i förekommer i livsmedel godkända som tillsatser, det
vill säga de är testade och bedömda som ofarliga. Då det är onödigt att redan som barn
vänja sig vid söt smak, vare sig den kommer från sötningsmedel eller socker så byter vi
ändå inte ut socker mot sötningsmedel utan mot exempelvis frukt i filen.
Undantag är vissa högtider och fester då vi serverar vissa godsaker med socker i.
Fett
Barn bör främst äta omättade fetter då de inte ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är viktigt att äta fett för att kroppen ska må bra men då ska det vara bra fetter. På
Herrestorp använder vi främst vegetabiliska, ekologiska fetter i matlagningen och
undviker härdade fetter.
Protein
Proteiner behövs för att kroppen ska kunna bygga muskler. Det är inte bra att äta för
mycket rött kött och många charkuteriprodukter innehåller nitrat som belastar barnens
kroppar. På Herrestorp serverar vi därför både vegetabiliska och animaliska proteiner.
Vegetabiliska proteiner i form av bönor och linser serveras med små barns något
känsligare magar i åtanke.
Komplett måltid
Enligt livsmedelsverkets rekommendationer så ska samtliga mål som serveras till små
barn vara kompletta. Det beror på att små barn äter så lite åt gången. Därför ska alla
måltider som serveras på förskolan vara kompletta, även mellanmål. Undantag är
eventuella fruktstunder. Varje måltid skall innehålla någon form av följande:
potatis, pasta, ris, bröd, gryn
frukt, bär, grönsaker
kött, bönor, linser, mjölk, fil, yoghurt, keso, ägg osv
nyttiga fetter i exempelvis dressing, smörgåsfett eller sås
5 (11)
Vällagad
Maten ska vara lagad från grunden
Maten ska i så stor utsträckning som möjligt vara lagad från grunden men vi har vissa
undantag. Exempelvis lagar vi inte våra egna fonder, charkuteriprodukter, knäckebröd
och en del inläggningar. Några exempel på rätter som vi alltid lagar från grunden är fisk,
köttfärsrätter, vi bakar vårt eget bröd, potatismos och pytt i panna.
Färska råvaror
Vi väljer frukt och grönsaker efter säsong och ekologiskt så långt det är möjligt –
godare, nyttigare och billigare.
Salladsbuffén ska även bestå av färska råvaror, med undantag av exempelvis oliver.
Tre olika sorters grönsaker på faten till förskolan varav en ska vara välkända.
Vi använder inga helfabrikat.
Stimulera sinnena
Med hjälp av dukningen skapa en stämning som inbjuder till en avslappnad och god
måltid
Lägga lite mer fokus på vackra upplägg på faten/blecken
Köra olika mat-teman, exempelvis från olika kulturer.
Variera färg, smak och form
Helhetssyn
Från jord till bord, vi lagar mat där barnen/eleverna får uppleva grönsaker på olika
sätt och hur den ser ut när den är hel.
Barn och elever hjälper till i köket Vi i köket sammarbetar med pedagoger och
barn/elever för att ge dem goda matvanor.
Frukostar och mellanmål på skolan
Varierade, minst två alternativ
De barn som vill ha gröt gör den med hjälp av steg för steg metoden.
Youghurt/fil alla dagar
Servera frön och groddar när det går
Hembakt bröd
Musli och cornflakes varje dag, havre puffar några dagar i veckan
Någon frukt varje dag
När barnen har haft utflykt med matsäck på dagen serveras ett matigare mellanmål.
Frukostar och mellanmål på förskolan
Varierade, minst två alternativ
Grötfrukost minst två dagar i veckan, havregrynsgröt och fullkornsmannagryn
Servera frön och groddar
Hembakt bröd
Yoghurt/fil två dagar i veckan
Musli, cornflakes, havrepuffar. Minst två alternativ.
Frön och torkad frukt
Färsk frukt varje dag.
Vi serverar ett lite matigare mellanmål på förskolan när det serveras soppa.
6 (11)
Hållbar
På Herrestorp tycker vi det är viktigt att maten är hållbar. Statens folkhälsoinstitut har
tagit fram SMART modellen som lyfter tre viktiga faktorer som är viktiga för att maten
ska vara hållbar, den ekonomiska, ekologiska och den sociala. Rent ekonomiskt innebär
till exempel ett minskat matsvinn att vi sparar pengar, ekologiskt att maten inte ska
inverka negativt på klimat och miljö och socialt att goda matvanor bidrar till god hälsa.
För oss innebär det framför allt att maten bidrar till en hållbar livsstil hos barnen/eleverna
och en hållbar miljö. Fem sätt att uppnå detta på är att:
Äta en större andel vegetabilier
Äta mindre tomma kalorier
Äta mer ekologiskt
Äta mindre kött som producerats med kraftfoder och mer från betesdjur.
Äta mindre salladsgrönsaker som tomat, gurka och sallat för att istället äta mer
rotsaker.
Handla transportsnåla matvaror.
Ekologisk
Inom Vellinge kommun har vi ett mål om att minst 50 % av livsmedlen som serveras
skall vara ekologiska. Varför är detta viktigt och varför är det hållbart med ekologiskt
producerade livsmedel? I den ekologiska odlingen ersätts konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel med andra åtgärder som inte är lika energikrävande. Produktionen av
konstgödsel är så energikrävande att det exempelvis är miljövänligare att äta en tomat
som odlats långt bort än att äta en konventionell, närodlad tomat.
Rester av bekämpningsmedel kan finnas i alla livsmedel som behandlats eller kommit i
kontakt med bekämpningsmedel under odling, uppfödning, lagring eller transport. Det
gäller till exempel frukt, grönsaker och spannmål. Växter som används som djurfoder
behandlas ibland med växtskyddsmedel och djur eller djurstallar kan behandlas med
biocider. Det betyder att rester även kan finnas i livsmedel som kött, mjölk och ägg.
På grund av sin låga kroppsvikt är barn känsliga för påverkan, eftersom det är
förhållandet mellan resthalter, mängden livsmedel man äter och kroppsvikten som avgör
risken (den s.k. dosen). När barnen serveras ekologiskt kött så är fodret som djuren äter i
huvudsak ekologiskt producerat på den egna gården. Läkemedel för djur, till exempel
antibiotika, används restriktivt. Om ett djur får läkemedel förlängs karenstiden innan
djuret slaktas. Andra fördelar med ekologiska livsmedel är att genetiskt modifierade
organismer (GMO) inte får användas vid ekologisk produktion. Bestrålning är inte heller
tillåten samt att antalet tillsatser är få och så kallade processhjälpmedel används reglerat.
Därför har vi på Herrestorp beslutat att:
Vi ska ha minst 75 % ekologiska råvaror
7 (11)
Nötkött och fläskkött ska vara ekologiskt.
Fågel är svensk köttråvara.
All köttfärs och korv ska vara ekologisk. Korven ska även helst vara
nyckelhålsmärkt.
Alla mejerivaror och matfetter ska vara ekologiska
Alla basvaror så som mjöl ris potatis och pasta ska vara ekologiska
All fisk ska vara MSC märkt.
All frukt och grönsaker ska vara ekologiska med undantag utav mospotatis i vissa
fall då det är svårt att få tag den produkten men potatisen är då svensk när den köps
in.
Äta med säsongen
När vi planerar menyn tänker vi på att äta med säsongen enligt
Naturskyddsföreningens riktlinjer från deras Grön Guide. Guiden ger förslag på
frukt och grönt från världens länder. (Det är alltid okej med ekologiska frukter och
grönsaker även om de inte är i säsong här i Sverige så länge de är i säsong där de
odlas.)
Under de delar av året det är möjligt med hänsyn till det svenska klimatet ska vi äta
enligt svensk säsong
Närproducerat
Vi strävar efter att i första hand köpa ekologiska närodlade/svenska råvaror.
Finns inte närodlade ekologiska varor att tillgå ska vi köpa ekologiskt.
När det inte går att få tag på ekologiska alternativ ska vi i första hand köpa ett
närodlat alternativ och i andra hand svenskt då naturskyddsföreningen (2013) menar
att detta är det bästa alternativet.
Vegetariskt
Vi serverar vegetarisk mat i genomsnitt två dagar i veckan för hälso- och
miljöfördelarnas skull.
Den vegetariska maten ska innehålla tillräckligt med protein enligt
livsmedelsverkets rekommendationer och i första hand komma från naturliga råvaror
som bönor och linser.
Arbeta kontinuerligt med svinn och medvetenhet om miljö
Det är viktigt ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt och pedagogiskt perspektiv att vi i
förskolan/skolan arbetar aktivt för att minska svinnet. Naturvårdsverket har tryckt en
2009, Rapport 5979, Minskat svinn i skolkök, i denna rapport finns det ett antal förslag
hur skolkök kan minska matsvinnet. Utav de förslag som ges har vi på Herrestorp valt att:
Väga vårt matavfall (även drycker, soppor, såser?)
Återanvända maten som blir över (mellanmål?)
Frysa in överblivet kött som inte serverats för att använda i hemlagad pytt i panna.
Visa/ tydliggöra matsvinnet för eleverna och personal genom att visa vad som slängs
i diagram.(Kanske eventuellt även slänga matavfallet i genomskinliga behållare?)
Ge återkoppling till anställda och barn/elevern om hur det påverkar miljön och
ekonomin genom att tala om vad vi sparar.
8 (11)
Arbeta med inköpsplaneringen och bedömning om hur mycket mat som går åt.
Ge elever och pedagoger kompetensutveckling om hur vi äter och varför.
Högtider och årstidsfester
Vi har här valt att nämna något om hur vi ser på firande av födelsedagar och högtider då
det är stunder som många gånger uppmärksammas genom att man äter något gott och
sött. Detaljerna kring de traditioner som idag finns på Herrestorp kan du få av ditt barns
mentor.
Födelsedagar och högtider är stora och viktiga stunder i barnets värld. Hur vi
uppmärksammar och firar dessa är väldigt olika inom olika familjer och organisationer,
det finns inga rätt eller fel utan varje sammanhang gör sina val. De allra flesta av oss äter
något särskilt, sjunger vissa sånger eller pyntar/klär oss fina. På så sätt stimuleras barnet
genom alla fem sinnen att se, höra, känna och smaka och dofta det som är alldeles
speciellt med just den högtiden. På Herrestorp har vi en matpolicy som säger att vi inte
skall ge barnen godsaker eller dryck med tillsatt socker och vi har därför valt att särskilt
lyfta fram de övriga sinnenas upplevelse även om vi anser att det går bra med enstaka
sötsaker vid ett par högtider, exempelvis saffransbröd och/eller pepparkakor till lucia.
Köket meddelar förskolan vilka dagar julmat, midsommarmat, påsk mat och andra
festmåltider ska serveras så att de kan planera sina aktiviteter.
Födelsedagar på förskolan
Från köket så får födelsedagsbarnet bjuda på fruktfat eller smoothies som de fått önska
till efterrätt.
Födelsedagar på skolan
På skolan uppmärksammas eleverna i klassen
Avslutningar på förskolan
Med föräldrar; egen fikakorg/picknick
Med barn; frukt/osockrad eller endast mycket lätt sockrad efterrätt.
Påskfest
Påsk buffé vid långbord med maskerad.
Midsommar
Midsommarmat och danslekar kring midsommarstången.
Höstfester
Mårten gås
Skördefest tex med soppa gjord på grönsaker man tagit med hemifrån/skördat hos
bonde. Man bakar bröd med barnen på avdelningarna/i klasserna och mal lite av
mjölet själva.
Halloween med pumplyktor och pumpasoppa gjord på innanmätet.
Lucia
Saffransbröd och pepparkakor. Barnen dricker mjölk eller vatten till.
9 (11)
Jul
Julbuffé. På förskolan önskas maten uppdelat på dagen, exempelvis:
Frukost: Bröd, ägg, sill, ost
Lunch: Skinka, potatis, brunkål, rödkål, grönkålssallad prinskorv, Jansson
Mellanmål: Risgrynsgröt
Revidering
Köksmästaren och administrativ chef ansvarar för att kostpolicyn revideras årligen i
samråd med elever, medarbetare och vårdnadshavare. Här nedan har vi beskrivit hur
processen ska gå till.
Steg 1: Köksmästaren och administrativ chef utvärderar föregående års handlingsplan och
utarbetar i samarbete med matgruppen ett förslag på en reviderad kostpolicy.Parallellt
med kartlägger de och kostnadsberäknar utvecklingsområden.
Steg 2: Förslaget presenteras för verksamhetsrådet som diskuterar det och ger förslag på
eventuella revideringar.
Steg 3: Förslaget presenteras för en representantgrupp från eleverna där medlemmar från
matråd, miljöråd och elevråd finns representerade. De diskuterar det och ger förslag på
eventuella revideringar.
Steg 5: Matgruppen går igenom samtliga synpunkter och gör revideringar.
Steg 6: Det slutgiltiga förslaget kostnadsberäknas och presenteras för Tove som fattar
beslut
Steg 7: Kostnaden för kostpolicyn förs in i budgeten för 2016
Handlingsplanlan för 2015
Öka andelen ekologiskt till 75%
Fortbildning, av matrådsrepresentanterna
Fortbildning av samtliga elever
Information till vårdnadshavare på föräldramöten och vid öppet hus.
Projekt måltidspedagogik i förskoleklass och grundsärskola.
Barn i köket på både hus B och C
Förbättra logistiken kring serveringen på förskolan
Inför 2016 års budget, utvärdering av kostpolicyn och upprättandet av nya mål.
10 (11)
Källförteckning
Livsmedelsverket (2007) Råd för förskola och familjedaghem. Uppsala:
Livsmedelsverket
Livsmedelsverket (2013) Bra mat i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/bra_mat_i_forskolan_livsmed
elsverket.pdf
Livsmedelsverket (2013) Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/bra_mat_i_skolan_livsmedels
verket.pdf
Livsmedelsverket (2013) (hämtad 2013-11-06)
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skolaomsorg/Maltider-i-forskolan/
Livsmedelsverket (2013) (hämtad 2013-11-06)
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skolaomsorg/Skolmaltider/
Lööv, Helena (red.) (2013) Hållbar köttkonsumtion Vad är det? Hur når vi dit?
Jönköping: Jordbruksverket
Naturskyddsföreningen (2013) (hämtad 2013-11-06)
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/5-viktiga-varor-attbyta-till-eko
Naturvårdsverket (2009) Rapport 5979, Minskat svinn i skolkök. Stockholm: CM
Gruppen AB
Naturvårdsverket (2013) (hämtad 2013-11-06)
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbetei-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggandeprogram/Mat/Mycket-mat-slangs-i-nordiska-restauranger-ochstorkok/
Lästips
Här har vi samlat ytterligare lästips för dig som är intresserad av att lära dig mer om barn
och mat.
Om ekologiskt i skola och förskola
http://merekoiskolan.se/
11 (11)
http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/eko
http://www.skolmatsverige.se/
http://www.slv.se/sv/grupp1/risker-med-mat/
Om måltidspedagogik
Information om svenska högtider och traditioner. Där finns även information om andra
länders högtider.
www.skga.nu Skåneländska Gastronomiska Akademien
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/svenska-hogtider-ochtraditioner-forr-och-idag
Barnens bästa bord
http://www.barnensbastabord.se/
Nationellt måltidscentrum
http://www.maltiden-vara.se/
Saperemetoden
http://www.sapere.se/
