Unga som sexuellt debuterat före eller i nionde klass

advertisement
 Unga som sexuellt debuterat före eller i nionde klass psykisk hälsa, svåra händelser i uppväxten och sexuella
riskbeteenden
Författare: Anette Birgersson Thell
Psykoterapeutprogrammet vårterminen 2015
Handledare: Lars-Gunnar Lundh
Examinator: Mats Fridell
Abstract in English
Aim: This study investigated the relationship between sexual debut at the age of 15 years of age
and psychological health, difficult life experiences and sexual risk taking behaviour.
Methods: A sample of 77 Swedish 15 year old students completed a survey about sexuality,
psychological health and difficult life experiences.
Results: Those who had their sexual debut at 15 years of age or younger had not experienced
more difficulties in life or had a poorer psychological health than the reference group. There was a
significant difference between the groups regarding sexual interest/knowledge where those who
had debuted sexually masturbated more, had more unprotected sex and seemed to be more
occupied by sexual thoughts as they reported that they commented sex more than their peers both
when accompanied by adult and peers.
Discussion: The results indicate that adolescents who had debuted sexually had a greater interest
in sex in general and a somewhat risk full sexual behavior. We need to find new ways to minimize
the possible damages from sexual risk taking behavior in adolescents.
Keywords: sexuality, sexual development, neglect and sexual risk behavior adolescents, trauma
and sexual risk behavior.
2 Sammanfattning på svenska
Mål: Denna studie syftade till att undersöka om det fanns ett samband hos 15-åringar mellan att
ha sexuellt debuterat och psykisk ohälsa, svåra livshändelser som till exempel traumatiska
upplevelser och omsorgssvikt, och sexuella riskbeteenden.
Metod: En normal population bestående av 77 svenska 15-åriga ungdomar svarade på frågor
gällande sexuella beteenden, psykisk ohälsa och svåra livshändelser.
Resultat: Det fanns inget signifikant samband mellan de som sexuellt debuterat vid 15 års ålder
och psykisk ohälsa eller att ha upplevt svåra livshändelser. Det framkom en signifikant skillnad
mellan grupperna gällande sexuellt intresse/kunskap där de som hade debuterat sexuellt också
skattade högre på variabler som gäller onani, oskyddat sex och de verkade mer upptagna av
sexuella tankar då de rapporterade att de kommenterade sex oftare än andra inför både vuxna och
jämnåriga.
Diskussion: Resultaten i studien indikerade att ungdomarna som hade debuterat sexuellt också
hade ett generellt större sexuellt intresse och ett sexuellt riskfullt beteende. Vi behöver finna nya
vägar för att minimera de möjliga skador som ett riskfyllt sexuellt beteende kan orsaka.
Nyckelord: Sexualitet, sexuell utveckling, omsorgssvikt och sexuella riskbeteende hos tonåringar,
trauma och sexuellt riskbeteende.
3 Förord
Att möta ungdomar med ett problematiskt sexuellt beteende blev av en slump mitt arbetsområde
och det är jag väldigt tacksam över. Att få möjligheten att möta barn och ungdomar för att försöka
förstå funktionen av deras sexuella beteende och hjälpa dem till en sund sexuell utveckling
upplever jag som ett viktigt och utvecklande arbete.
De senaste åren har vi på min arbetsplats, Off.Clinic, fått uppdrag gällande en grupp ungdomar
som inte förgripit sig sexuellt och som inte remitteras på grund av att de varit utsatta för sexuella
övergrepp utan på grund av att de har ett sexuellt riskbeteende som omgivningen är bekymrad för.
Tanken på att kunna använda frågeformulär för att kanske upptäcka ungdomar i riskzon är
tilltalande. Kanske skulle vi då kunna förhindra att några ungdomar hamnar i ett destruktivt
leverne som de har svårt att ta sig ur på egen hand. Genom att undersöka ungdomar som ännu inte
har ett känt problembeteende med ett frågeformulär som Ungdomars sexuella beteenden (ACSBIS) kan vi kanske få en hjälp på vägen mot att förstå hur vi ska ställa frågor för att hitta de
ungdomar som är i riskzon och därmed hjälpa oss att rikta förebyggande insatser till de individer
som behöver det.
Introduktion
Sexualitet
Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller så väl
man som kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig,
som inte kan skiljas ifrån andra livsaspekter. Sexualiteten är inte synonymt med samlag,
den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och inte heller om summan
av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet.
Sexualiteten är mycket mer; den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt,
värme och närhet. Den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt röra vid
varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och
därigenom vår fysiska och psykiska hälsa.
(ur WHO:s definition av sexualitet, www.ne.se, WHO, 2006a)
4 Sexualitet är en del av varje människa och därför fullt naturligt. Sexualiteten är ofta omdiskuterad,
inte minst när det kommer till barn och ungdomar (Tolman, 2011). En del menar att unga inte är
kognitivt mogna och därför inte bör ha sex (Reyna & Farley, 2006) medan andra menar att sex är
en självklarhet även då det kommer till ungdomar. I Sverige har vi sedan länge haft en positiv
attityd till att diskutera och konstatera att unga är sexuellt aktiva. Ända sedan 1950-talet har vi i
Sverige haft obligatorisk sexualundervisning i skolan (Skolverket, 2014), vilket stärkt
värderingarna kring att det är normalt och accepterat att ungdomar har en sexualitet. Sverige
skiljer sig från en del andra länder som till exempel USA, som historiskt haft en mycket mer
återhållsam syn på ungas sexualitet (Ketting & Winkelmann, 2013; Tiefer, 2004).
I Sverige är det inte tillåtet att ha sex med någon som är under 15 år (BrB, 6 kap 4 §, 1962).
Denna gräns är väl i linje med åldern då svenska ungdomar faktiskt debuterar. I en svensk studie
med 3500 unga i årskurs 3 i gymnasiet visade det sig att den sexuella debutåldern (oral, vaginal
och anal sex) var cirka 15,4 år och något lägre för flickor (15,3) än pojkar (15,4) (Kastbom,
Svedin, Bladh, Priebe & Sydsjö, 2014).
Att vara tonåring innebär stora förändringar såväl fysiskt, psykiskt, som intellektuellt och socialt
Tonåren innebär en intensiv utvecklingsperiod då ungdomen utvecklar sina möjligheter till
konsekvensanalyser och förståelse för känslor (Dahl, 2009). Det är också under denna tid som
ungdomen blir kroppsligt redo för sexuella aktiviteter genom biologiska förändringar. Med ökat
hormonpåslag ökar intresset och nyfikenheten för sex (Holmberg, 2009). Även den neurologiska
utvecklingen tar stora kliv framåt. I tonåren utvecklar ungdomar sin sexuella identitet. Vad som
avgör hur denna identitetsutveckling fortskrider beror förutom på ungdomens genetiska
predisposition (Harden, 2014) mycket på hur individen växt upp samt på ungdomens omgivning,
hur hemförhållanden och kamratförhållanden ser ut. Har den unge en stabil tillvaro ökar chansen
för en god positiv utveckling medan att befinna sig i otryggare omständigheter ökar det sexuella
riskbeteendet (Irwin & Millstein, 1986).
Sexuellt risktagande
Ungdomar och sexualitet har ofta studerats utifrån ett riskperspektiv (Boyer, 2006; Tolman &
McClelland, 2011). Det har visat sig att tonåren är den period då människan är som mest
spänningssökande och risktagande oavsett under vilka förhållanden man växt upp eller befinner
sig i (Dahl, 2009).
5 It makes perfect evolutionary sense that individuals are more motivated by appetitive
inclinations, more oriented toward sensation-seeking, and more willing to take risks
during adolescence, when they must leave the natal environment and seek out mates
(Casey et al., 2008; Spear, 2010; Steinberg, 2008).
From an evolutionary perspective,
adolescent risk-taking is a good thing, not a bad one (Steinberg, 2010, s. 3).
Med risk menas något som är hälsovådligt (DiClemente, Hansen & Ponton, 1996; Jessor, 1998;
Johnson & Malow-Iroff, 2008). Många studier har visat att riskbeteenden samvarierar; att unga
som har ett riskbeteende också har andra riskbeteenden (Jessor & Jessor, 1977). Mer exakt vad
som är ett sexuellt riskbeteende är oklart och skiljer sig mellan studier men sexuell risk handlar
ofta om risken för att till exempel bli gravid eller risk för att få någon könssjukdom (t.ex. Boyern
2006; Taylor-Seehafer & Raw, 2000). Vad som anses riskfyllt skiljer sig inte bara utifrån olika
beteende utan också över tid, mellan kulturer, åldersgrupper etc. (Tolman & McCleeland, 2011).
Exempelvis ansågs oralsex vara ett sexuellt riskbeteende för ett decennium sedan medan det idag
anses tillhöra ungas vanliga sexuella beteenden (Hansel, Fortensberry & Orr, 2008). Risk är också
relaterat till normativitet eller vad som anses som normal sexuell aktivitet. Med normativitet
menas att göra det som de flesta gör, eller vad som är ett förväntat mönster till exempel i en
särskild grupp (Barker, 1995). Att känna till hur de flesta unga har sex kan vara viktig information
för till exempel kliniker då ett icke åldersadekvat beteende kan indikera till exempel erfarenheter
av sexuella övergrepp (Friedrich, Urquiza & Beilke, 1986; Malin & Saleh, 2014).
Det är väletablerat att ungdomar som växt upp under svåra förhållanden ofta får ett ökat
risktagande beteende gällande flera olika livsområden och bland dem sin sexuella utveckling
(Layne, Greeson, Ostrowski, Kim, Reading, Vivrette & Pynoos, 2014). Även den neurologiska
utvecklingen kan påverkas av att växa upp under svåra förhållanden vilket kan leda till ytterligare
risktagande beteende (Creeden, 2013; Layne, et al., 2014; Harden, 2014).
Ett sexuellt beteende som genom flera studier blivit känt som ett riskbeteende är tidig sexuell
debut. Sexualdebut innan 14 års ålder är associerat med kända riskbeteenden så som att ha fler
sexpartners, mer rökning, drog och alkoholanvändande, att vara våldsam, stjäla och att rymma
hemifrån (t.ex. Kastbom et al., 2015).
6 I denna studie studeras svenska ungdomar som debuterat sexuellt i nionde klass och associationer
till psykisk ohälsa, svåra livserfarenheter och sexuella riskbeteenden.
Syfte
Studien syftade till att undersöka om det bland svenska ungdomar i årkurs 9 finns specifika
samband mellan att ha sexuellt debuterat och (a) psykisk ohälsa (b) svåra livshändelser som till
exempel traumatiska upplevelser och omsorgssvikt och (c) sexuella riskbeteenden.
Metod
Litteratursökning
En litteratursökning gjordes via LUBsearch databas. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle
beröra sexuellt och/eller sexuellt risktagande hos ungdomar samt eventuella belastande
bakgrundsfaktorer som omsorgssvikt och trauma och vara skrivna på svenska eller engelska.
Artiklar som enbart fokuserade på antisocialitet eller psykisk sjukdom uteslöts. Ett urval gjordes
genom att läsa artiklarnas titlar samt abstracts. Sökord som användes var sexualitet, sexual
development, neglect and sexual risk behavior adolescents, trauma and sexual risk behavior,
sexuellt riskbeteende, genes and behavior mfl.
Deltagare
En högstadieskola i en mellanstor svensk stad valdes ut för att representera svenska ungdomar så
bra som möjligt. Skolan valdes eftersom det geografiska upptagningsområdet innefattade, ett
miljonprogramsområde, ett villaområde med god socioekonomisk status samt ungdomar från byar
utanför staden. Det innebar att ungdomarna hade olika socio-ekonomiska förutsättningar. Det
fanns även en god spridning gällande etnicitet bland ungdomarna på skolan i förhållande till andra
skolor i kommunen.
Ungdomarna gick alla på vårterminen i årskurs 9 och hade fyllt 15 år. De 89 ungdomar på skolan
som fyllt 15 år tillfrågades om att delta och av dem valde 77 att besvara och skicka in enkäten. Av
de som svarade var 52 flickor och 25 pojkar. Av de 9 som debuterat sexuellt var tre pojkar och
sex flickor.
Procedur
Deltagarna informeras av sin lärare innan undersökningstillfället om att delta i studien. I samband
7 med att den muntliga informationen om studien informerades de även om trauma och
traumasymptom samt om var de kunde vända sig om de behövde prata med någon. Författaren
Anette Birgersson Thell (ABT) lämnade ut sin mejladress och sitt telefonnummer. Skriftlig
information och medgivandeformulär delades ut (se bilaga 2 och 3) varefter ungdomarna fick
möjlighet att fylla i enkäten. De fick av sina lärare tillgång till datorer för att enskilt fylla i en
webb-enkät tillgänglig i Google drive. De ifyllda enkäterna skickades sedan anonymt till en
datafil.
Eftersom undersökningen genomfördes med ett internetbaserat formulär där alla frågor var
obligatoriska, det vill säga att det inte gick att skicka in formuläret om man inte svarat på alla
frågorna, har inga formulär exkluderats eftersom inga frågor lämnats obesvarade.
Enkäten
Webb-enkäten innehöll 147 frågor fördelat på tre självskattningsformulär samt frågor om ålder
och kön (pojke/flicka) och en fråga om hur många sexuella partners de haft.
Instrument
Trauma Symptom Checklist for Children (TSCC)
Instrumentet är utvecklat av Briere. J. (1996). TSCC mäter posttraumatisk stress och psykiska
symtom av trauma hos barn och ungdomar i åldern 8-16 år, som uppstått till följd av traumatiska
händelser (fysiska eller sexuella övergrepp, förluster, naturkatastrofer eller bevittnat våld). I
Sverige är instrumentet normerat av Nilsson, Gustafsson och Svedin, (2012).
Totalt består instrumentet av 54 frågor med de 4 svarsalternativen: Aldrig, Ibland, Ofta och
Nästan alltid. Två kontrollskalor ingår som mäter över och undersvar, det vill säga om ungdomen
har en tendens att rapportera mer eller mindre symptom. Instrumentet innehåller 6 delskalor som
mäter: Ångest, Depression, Ilska, Posttraumatisk stress, Dissociation och Sexuella symtom. Två
av dessa är indelade i subskalor. Dissociation är indelad i Fantasi och Öppen dissociation, medan
Sexuella symtom är indelad i Sexuell upptagenhet och Sexuell oro.
Reliabiliteten mätt med Cronbachs Alpha i den svenska versionen var för hela testet α = 0.93 för
normgruppen och α = 0.96 för den kliniska gruppen. Cronbachs Alpha för delskalorna varierade
mellan α = 0.55-0.88 i normgruppen och α = 0.77 - 0.93 i den kliniska gruppen. I denna studie var
8 Cronbachs Alpha för hela instrumentet α = 0.95 och delskalorna varierade mellan α = 0.70
(Sexuell oro) – α = 0.83 (Depression och Ångest).
Linköping Youth Lifetime Event Scale (LYLES)
LYLES (Gustafsson, Nilsson, & Svedin, 2008) mäter ungdomars erfarenheter av svåra
upplevelser och händelser. Instrumentet består av 43 frågor om 23 händelser där deltagarna får
svara på mellan en och fyra frågor om de eller någon närstående varit med om eller sett en sådan
händelse. Frågorna handlar både förekomsten av en händelse (ja eller nej), hur många gånger de
varit med om händelsen och under hur lång tid. De första 15 frågorna handlar om specifika
livshändelser medan de 8 sista handlar om hur de haft det under sin uppväxt. Instrumentet
används för ungdomar från 13 år.
Instrumentet har undersökts genom test-retest (Nilsson, Gustafsson, Larsson & Svedin, 2010) med
Cohen´s Alpha och författarna fann måttlig till mycket god reliabilitet för frågorna i instrumentet.
I denna studie har LYLES ett Cronbachs Alpha för hela testet på α = 0.88 medan delskalan över
specifika händelser har ett α = 0.6 och delskalan över händelser i uppväxten har α = 0.81.
Adolescent Clinical Sexual Behavior Inventory – Self-Report (ACSBI-S)
Instrumentet utvecklades av Friedrich, Sim, Lysne & Shamos (2004). ACSBI- S är framtaget för
att mäta risktagande beteende hos ungdomar som har ett bekymmersamt sexuellt beteende. Testet
består av 45 frågor där de svarar på frågorna genom 3 olika svarsalternativ: Stämmer inte,
Stämmer delvis och Stämmer helt. Testet hade från början 5 delskalor: Sexuell kunskap/ Sexuellt
intresse (Sexual Knowledge/Interest); Sexuellt risktagande (Sexual risk/missuse); Olika sexuella
intressen (Divergent Sexual Interest); Rädsla/ obehag (Fear/Discomfort); och Oro över utseende
(Concerns about appearance).
Wherry, Berres, Sim, & Friedrich (2009) valde efter att ha gjort en ny faktoranalys av
instrumentet att utesluta två delskalor, Rädsla och Olika sexuella beteenden. Av 45 variabler ingår
27 av dem i de tre delskalorna som kvarstår. Övriga variabler redovisas enskilt.
Instrumentet innehåller frågor om sexuell erfarenhet samt frågan: Hur många personer, inklusive
nuvarande partners, har du haft sex med? Svarsalternativen är: ingen, en, två eller tre, tre eller
fyra, fem eller sex, sju eller fler sexpartners.
En svensk översättning av ACSBI- S gjordes av Kjellgren & Dahlén (2014) som också adderade 5
variabler. Dessa ingår inte i någon av delskalorna. Den svenska versionen användes i denna studie.
9 Hela skalan (inklusive de 5 extra frågorna) hade i denna studie ett sammanlagt Cronbachs Alpha
på α = 0. 81. Subskalan Sexuellt risktagande (Sexual risk/missuse) α = 0.13, Sexuell kunskap/
Sexuellt intresse (Sexual Knowledge/Interest) α = 0.81 och Oro över utseende α = 0.83.
Analys
De unga som svarat delades in i två grupper. De som hade sexuellt debuterat (n=9) blev studiens
indexgrupp och resterande som inte hade sexuellt debuterat (n=68) blev referensgrupp.
Analyserna genomfördes i Statistical Package for the Social Sciences (IBM SPSS Statistics. Version 21
för Mac OSX. Chicago. USA).
Cronbachs Alpha beräknades för de tre instrumenten som användes i studien (TSCC, LYLES och ACSBIS) samt för alla delskalor separat. För att jämföra kontinuerliga variabler användes oberoende t-test.
Effektstorleken undersöktes med stöd av Cohen’s d (1988). Gränsvärdena för effektstorlek är enligt
Cohen´s d ≥.80 stor effekt. ≥.50 medelstor och ≥.20 liten effekt.
För att analysera samband mellan diskreta variabler i ACSBI-S användes chi2-test och Fishers test (när
någon kategori innehöll för få individer).
Etik
Den aktuella studien är en del i en pilotstudie för att undersöka validitet och reliabilitet i frågeformuläret
”Ungdomars Sexuella beteende”. En kompletterande etikansökan gjordes till den regionala
etikprövningsnämnden i Linköping kopplat till den tidigare godkända studien: Samhällets interventioner
för ungdomar som begått sexuella övergrepp (Kjellgren, 2015). Regionala etiknämnden i Linköping
godkände ansökan. 2015-01-25. med. Dnr 2014/486-32 (Bilaga 1).
Resultat
Studien har 77 deltagare varav 52 (67.5%) var flickor och 25 (32.5%) pojkar. Av deltagarna hade
9 (13.5%) debuterat sexuellt varav sex flickor och tre pojkar. Av de debuterade rapporterade 7
deltagare sig ha haft sexuellt umgänge med 1 person medan 2 deltagare, en pojke och en flicka,
haft sexuellt umgänge med 7 eller fler personer. De unga som svarat delades in i två grupper. De
som hade sexuellt debuterat (n=9) blev studiens indexgrupp och resterande som inte hade sexuellt
debuterat (n=68) blev referensgrupp.
10 Psykisk hälsa
Jämförelser med oberoende t-test (se Tabell 1) visade att de som sexuellt debuterat vid 15 års
ålder inte hade signifikant sämre psykisk ohälsa (TSCC, Ångest, Depression, Dissociation och
Sexuell oro). Det fanns dock en icke signifikant tendens till mer sexuell oro, dissociation och
depression hos dem som debuterat sexuellt.
Svåra livshändelser
Gällande erfarenheter av svåra livshändelser (LYLES, Specifika händelser, Händelser under
uppväxten) fanns det inga signifikanta skillnader mellan de som sexuellt debuterat och de som
inte debuterat sexuellt. (se Tabell 1)
Sexuella beteenden
Resultaten på frågeformuläret om Ungdomars Sexuella Beteenden (ACSBI-S) visade att de ungdomar
som debuterat sexuellt hade signifikant högre poäng på Sexuell kunskap/sexuellt intresse och Sexuell risk
(se Tabell 1).
Tabell 1. Psykisk hälsa (TSCC), Svåra livshändelser (LYLES) och sexuella beteenden (ACSBI-S) hos undersökningsdeltagarna
beroende på om de debuterat sexuellt eller inte.
Inte debuterat sexuellt
Debuterat sexuellt
n = 68
n=9
M (SD)
M (SD)
Sexuell oro
3.84(4.71)
Dissociation
t
p
d
6.11(5)
1.95
.056
0.47
4.65(3.83)
8(5.32)
2.35
.100
0.72
PTSD
5.36(6.56)
5.36(6.56)
0.80
.429
0.20
Depression
4.37(3.70)
6.89(4.65)
1.87
.066
0.60
Ilska
4.37(3.70)
6.89(4.65)
1.87
.66
0.60
Ångest
4.70(3.94)
5(4.64)
0.21
.837
0.39
Specifika händelser
54.85(4.39)
53.22(5.29)
1.02
.309
0.34
Händelser under uppväxten
18.75(1.39)
17.89(2.80)
1.51
.133
0.39
Sexuell kunskap intresse
20.41(3.26)
26.11(6.83)
3.14
.037
0.88
Sexuell risk
14.40( .72)
18.56( 3.50)
8.82
.007
1.64
Oro kring utseende
6.16(2.25)
7.33(2.78)
1.43
.255
0.46
TSCC
LYLES
ACSBI-S
11 Gällande specifika sexuella beteenden (klassade som riskbeteenden enligt ACSBI-S) var det
signifikant vanligare att de som debuterat sexuellt också onanerade i större utsträckning (Tabell
2). Frågorna som gällde erfarenheter av att pressa andra att ha sex eller att någon gång rymt
hemifrån till en osäker plats hade inga av ungdomarna i studien erfarenhet av, varvid resultatet är
0.0.
Tabell 2. Sexuella riskbeteenden (ACSBI-S) hos undersökningsdeltagarna beroende på om de debuterat sexuellt eller inte.
Inte debuterat sexuellt
Debuterat sexuellt
n = 68
n=9
pa
Stämmer
Stämmer
Stämmer
Stämmer
inte
delvis/helt
inte
delvis/helt
n (%)
n (%)
n (%)
n (%)
Jag onanerar
58(75.3)
10(13)
4(5.2)
5(6.5)
.012
Jag är rädd för män
56(72.7)
12(15.6)
8(10.4)
1(1.3)
.527
Jag har pornografiskt material
67(87)
1(1.3)
9(11.7)
0(0.0)
.883
Jag ringer sexlinjer, sexchattar,
68(88)
0 (0)
8(10.4)
1(1.3)
.117
Jag har haft en könssjukdom
67(87)
1(1.3)
9(11.7)
0(0.0)
.117
Jag pressar andra att ha sex med
68(88)
0.0
9(11.7)
0(0.0)
67(87)
0.0
9(11.7)
0.0
sexkontakter via nätet
mig
Jag rymmer hemifrån till osäkra
platser
a
Fischer’s Exact Test
12 De ungdomar som debuterat sexuellt hade oftare erfarenheter av flera olika sexuella beteenden
och sexuella erfarenheter samt ett större intresse för sex. Signifikanta skillnader fanns gällande
flera variabler som redovisas i tabell 3.
Tabell 3. Övriga sexuella beteenden och erfarenheter (ACSBI-S) hos undersökningsdeltagarna beroende på om de debuterat
sexuellt eller inte. Endast signifikanta skillnader redovisas.
Ej debuterat sexuellt
Debuterat sexuellt
n = 68
n=9
pa
Stämmer
Stämmer
Stämmer
Stämmer
inte
delvis/helt
inte
delvis/helt
n (%)
n (%)
n (%)
n (%)
50(64.9)
18(23.4)
2(2.6)
7(9.1)
.004
34(44.2)
34(44.2)
1(1.3)
8(10.4)
.035
Jag gör sexuella uttalanden
45(58.4)
23(29.9)
1(1.3)
8(10.4)
.002
Jag blir tidigt sexuell när jag är i
60(77.9)
8(10.4)
4(5.2)
5(6.5)
.006
61(79.2)
7(9.1)
5(6.5)
4(5.2)
.020
Jag har haft oskyddat sex
68(88.3)
0
3(3.9)
6(7.8)
.000
Jag har många pojkvänner eller
64(83.1)
4(5.2)
5(6.5)
4(5.2)
.005
Jag kommenterar sex inför vuxna
64(83.1)
4(5.2)
6(7.8)
3(3.9)
.031
Jag pratar om sexuella beteenden
60(77.9)
5(6.5)
8(10.4)
4(5.2)
.029
Jag blir sexuellt utnyttjad
68(88.3)
0
6(7.8)
3(3.9)
.001
Andra oroar sig för mitt sexuella
68(88.3)
0
6(7.8)
3(3.9)
.001
Jag vet mer om sex än andra i
min ålder
Jag tycker bättre om att umgås
med andra av motsatt kön
en relation
Jag har på mig kläder som gör att
man ser mina underkläder eller
min hud
flickvänner
beteende
a
Fischer’s Exact Test
Diskussion
Denna studie syftade till att undersöka om det fanns samband mellan att ha sexuellt debuterat vid
15 års ålder och psykisk ohälsa, svåra livshändelser, som till exempel traumatiska upplevelser och
13 omsorgssvikt, och sexuella riskbeteenden. Tre huvudresultat framkom och diskuteras nedan.
De flesta deltagarna i studien hade inte debuterat sexuellt (n=68, 88,3%) och den gruppen
jämfördes med de resterande ungdomarna (n=9, 11,7%) som hade gjort sin sexuella debut. I
studien frågades inte om ålder för sexuell debut, det är därmed inte känt hur tidigt de har
debuterat. Det har visat sig i flera studier (Kastbom et al., 2014), att tidig sexuell debut, innan 14
års ålder, oftare leder till sexuella riskbeteenden som att ha flera sexualpartners eller att ha
oskyddat sex. Däremot har det visat sig att om man är äldre när den sexuella debuten sker så finns
det inga sådana samband. Medelvärdet för sexuell debut i Sverige är 15.4 år. Flickor är något
tidigare än pojkar. (Kastbom et al., 2014). Om en jämförelse görs med resultaten i studien av
Kastbom et al., (2014) är därmed de flesta deltagarna i denna studie något senare med sin
sexualdebut än den genomsnittliga ungdomen i Sverige. De flesta som har debuterat rapporterar
att det haft en sexuell partner vilket gör att man kan anta att de debuterat nyligen, vilket i så fall
skulle innebära att de debuterat under den tidsperiod som är vanligast att debutera i Sverige.
(Kastbom et al., 2014).
De som debuterat sexuellt led inte av mer psykisk ohälsa än de andra. Det finns en tendens till
sämre mående i gruppen som debuterat sexuellt, men inget signifikant samband. Å andra sidan är
det svårt att få statistiskt signifikanta effekter med så små grupper som i det här fallet (enbart 9
individer som debuterat sexuellt). Samtidigt bör det noteras att flera av effektstorlekarna var
medelstarka – det är därför möjligt att effekterna blivit signifikanta med en större
undersökningsgrupp. En annan möjlighet är dock att ungdomarna i denna studie haft en önskvärd
och åldersadekvat debut vilket gör att de därmed inte upplever ökad grad av psykisk ohälsa.
Tidigare studier har visat (se t.ex. Layne,. et al. 2014) att ungdomar med sexuellt riskbeteende
också har mer erfarenheter av svåra livshändelser, som till exempel olika eller upprepade trauman.
I denna studie bekräftades inte dessa resultat. De som hade debuterat sexuellt hade inte varit med
om fler svåra livshändelser än referensgruppen. Inte heller de som haft 7 sexualpartners eller fler
har haft/varit med om fler svåra händelser under sin uppväxt än övriga ungdomar.
De som debuterat sexuellt hade ett signifikant större intresse av sex och de ansåg även att de hade
mer kunskap än sina jämnåriga om sex. Skillnaderna kan sannolikt förklaras med att detta större
14 sexuella intresse är en anledning till att de debuterat sexuellt. Fortenberry & Hensel (2011) har
undersökt sambandet mellan sexuell debut och sexuellt intresse hos flickor och funnit att det finns
ett samband och att det vid tiden för den sexuella debuten finns ett större intresse för sex generellt.
Det visar sig även att ungdomar generellt upplever mer positiva känslor i samband med sexuella
aktiviteter än negativa (Shrier, Shih, Hacker, & de Moor, 2007).
Förutom att de som debuterat sexuellt rapporterade att de hade ett större sexuellt intresse och en
större kunskap om sex framträder en subgrupp bland de debuterade ungdomarna som rapporterar
att de har på sig kläder som visar hud och underkläder, att de har många flickvänner och
pojkvänner och att de pratar om och kommenterar sex både inför jämnåriga och vuxna. De
rapporterar även att de hellre umgås med personer av motsatt kön, att de oftare än andra fäller
sexuella kommenterar. Gruppen verkar mer sexuellt intresserade/ upptagna/ utmanande än övriga.
Det finns en hel del forskning kring sexuell upptagenhet och hur upptagenheten kan leda till
sexuella beteendeproblem (Worling & Långström, 2003) men studier som undersöker samband
mellan sexuell upptagenhet och sexuell risk för en icke klinisk grupp ungdomar är svåra att finna.
Att det finns, som är beskrivet tidigare, ett ökat intresse för sex när en ungdom debuterat är
klarlagt, men hur sexuell upptagenhet utvecklas och hur det påverkar ett eventuellt riskbeteende
borde undersökas vidare.
Sexuellt riskbeteende definieras oftast utifrån flera olika företeelser. Det mesta som är skrivet
definierar sexuellt riskbeteende som beteenden som ökar risken för oönskad graviditet och
sexuellt överförbara sjukdomar (t.ex. Boyer, 2006; Taylor-Seehafer & Raw, 2000). I denna studie
diskuterades framförallt sexuellt riskbeteende som: tidig sexuell debut, oskyddat sex och flera
olika sexuella beteenden. I studien svarade 4% av ungdomarna att de blivit utnyttjade sexuellt,
vilket är färre än riksgenomsnittet. Enligt brottsförebyggande rådet (2014) har 7,3% av flickorna i
åldern 16-19 år blivit sexuellt utnyttjade. Samma andel ungdomar som uppgett att de blivit
utnyttjade sexuellt svarade även att andra oroar sig för deras sexuella beteende. Att bli sexuellt
utnyttjad ökar risken för ett sexuellt riskbeteende och ger ofta på sikt ett sämre psykiskt mående
(Wherry et al., 2009). Tendensen som finns att vissa ungdomar i denna studie som debuterat
sexuellt har ett sämre mående kanske kan förklaras genom dessa ungdomar. Ett samband som
borde utredas vidare.
I delskalan risktagande beteende i ACSBI-S finns en fråga gällande pornografi (Jag har
15 pornografi), vilken inte gav en signifikant skillnad mellan grupperna. Det visar sig att bara en
deltagare i gruppen som inte sexuellt debuterat rapporterade innehav av pornografi. Få individer
har idag pornografi i sin ägo i fysisk form varför frågans relevans kan ifrågasättas. De som tittar
på pornografi gör det oftast via internet. (Svedin, Åkerman & Pribe, 2011) I andra studier (se t.ex.
Mattebo, 2010) framkommer att 96% av pojkarna och 54% av flickorna vid 16 års ålder tittar på
pornografi regelbundet vilket borde vara liknande för ungdomarna i denna studie.
Det finns ytterligare en fråga vars tillhörighet gällande delskala kan diskuteras, Jag onanerar. Att
onanera uppfattas inte i annan litteratur som riskbeteende. Möjligtvis med undantag för ungdomar
som har begått sexuella övergrepp eller har sexuella beteendeproblem där tvångsmässig onani
eller onani till avvikande fantasier kan vara ett bekymmer. (Worling & Långström, 2003). Onani
är ett normalt beteende i tonåren då 80% av pojkarna och 48% av flickorna i en normalpopulation
rapporterar att de onanerar regelbundet (Fortenberry, Schick, Herbenick, Sanders, Dodge &
Reece, 2010).
I denna studie visar det sig att skillnaden mellan grupperna är signifikant: 15% (10 av 68) av de i
gruppen som inte gjort sin sexuella debut onanerar medan 67% (5 av 9) i gruppen som gjort sin
sexuella debut rapporterar att de gör det. Enligt dessa siffror så onanerar de som debuterat sexuellt
ungefär lika mycket som genomsnittet, medan det i stället är de undersökningsdeltagare som inte
gjort sexuell debut som avviker från genomsnittet i fråga om onani.
Deltagarna i studien som hade debuterat sexuellt mådde varken psykiskt sämre eller hade varit
med om fler svåra livshändelser än de andra och ändå hade de ett mer sexuellt risktagande
beteende. En förklaring kan vara att unga tonåringar generellt är mer risktagande än yngre barn
och äldre tonåringar och vuxna. (Boyer, 2006). Den sexuella utvecklingen ingår i tonårsprojektet
då identiteten skapas utan att den neurologiska utvecklingen är färdig (Dahl, 2009). Att våga mer
är en del av självständighetsprocessen, det är en del i att bli vuxen och det är en del i hur vi lär oss
ta ansvar för våra handlingar.
Om det inte finns några försvårande omständigheter är det för svenska ungdomar normalt att
debutera sexuellt strax efter de fyllt 15 år. Att utforska av sin sexualitet är sunt och nödvändigt för
att forma sin sexuella identitet. (Dahl, 2009). Frågan vi bör ställa oss är hur vi kan se till att
minimera skadorna med det risktagande gällande sexualitet som ungdomar kan förväntas ha i
16 tonåren. Hur kan vi nå och hjälpa dem som anser sig bli sexuellt utnyttjade och de som har
oskyddat sex bland till synes annars vanliga ungdomar utan psykiska problem och svåra
livshändelser bakom sig.
Begränsningar
Studien gjordes på en liten undersökningsgrupp. 77 ungdomar på en skola i en mellanstor svensk
stad. Även om skolans elever representerade flera olika socioekonomiska områden kom de flesta
ungdomarna från svensk medelklass. 9 ungdomar hade debuterat sexuellt. 7 ungdomar hade varit
sexuella med en partner och 2 ungdomar en pojke och en flicka svarade att de haft 7 partners eller
fler. Det var en väldigt liten grupp som debuterat och det innebär att resultatet i studien utgick
från en mycket liten jämförelsegrupp.
En begränsning i denna studie var att delskalan Sexuellt risktagande (Sexual risk/missuse), hade
en oacceptabelt låg internkonsistens α = 0.13. Att reliabiliteten var oacceptabel på subskalan
sexuellt riskbeteende berodde sannolikt på att det inte förekom någon varians i
undersökningsgruppens resultat. Det var för få ungdomar som hade debuterat sexuellt och
gällande flera variabler i skalan svarade alla deltagare (n=77) att de inte utfört beteendet, vilket
var väntat eftersom instrumentet är framtaget för att användas på en klinisk population med kända
sexuella beteendeproblem. Det kan också vara så att det till viss del beror på att de elever som har
ett riskbeteende antingen inte var närvarande i skolan när undersökningen utfördes eller valde att
avstå från att fylla i formuläret. I den grupp som debuterat hade de flesta (n=7) enbart haft en
sexuell partner, vilket får ses om normalt (Kastbom, 2014) medan två ungdomar hade rapporterat
7 sexuella partners eller fler. Eftersom två ungdomar är för få för att dra några slutsatser av kan
deras svar, som var att de var generellt mer riskbenägna och intresserade av sex än de andra
deltagarna bara ses som en möjlig tendens som bör undersökas vidare för att se om man i en större
och något äldre population skulle kunna få ett starkare samband.
Konklusion
I studien framkom inget stöd för att de 15-åringar som deltog i studien och hade gjort sin sexuella
debut (n=9) hade mer psykisk ohälsa eller hade varit med om fler svåra händelser än de som inte
gjort sin sexuella debut (n=68). Däremot hade den grupp som gjort sexuell debut ett större
sexuellt riskbeteende till exempel att ha oskyddat sex(n=6. p=.000) samt ett större intresse och
ansåg sig ha en större kunskap om sex än sina jämnåriga.
17 Resultaten ligger i linje med den allmänna rekommendationen att personer som i sin profession
träffar ungdomar som sexuellt debuterat vid 15 års ålder inte bör problematisera beteendet. Som
professionell bör man alltid ställa frågor kring sex och försöka förstå hur sexualiteten fungerar för
just den individ man har framför sig. Har den unge debuterat tidigt och har ett sexuellt
riskbeteende bör man även undersöka om de varit med om fler svåra livshändelser och om de har
även andra riskbeteenden.
18 Referenser
Barker, R. L. (1995). The social work dictionary (3rd ed.).Washington, DC: NASW.
Boyer, T. W. (2006). The development of risk-taking: A multi-perspective review. Developmental
Review, 26291-345. doi:10.1016/j.dr.2006.05.002
Briere. J. (1996). Trauma Symptom Checklist for Children (TSCC) Professional Manual. Odessa.
FL: Psychological Assessment Resources.
Brottsbalken, kap. 6, §4 (1962). Hämtad från https://lagen.nu/1962:700 Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Våldtäkt och sexualbrott. Hämtad från
https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html
Casey, B. J., Jones, R. M., & Hare, T. A. (2008). The Adolescent Brain. Annals of the New York
Academy of Sciences, 1124, 111–126. doi:10.1196/annals.1440.010
Creeden, K. (2013). Taking a Developmental Approach to Treating Juvenile Sexual Behavior
Problems. International Journal Of Behavioral Consultation And Therapy. 8(3-4). 12-16.
Dahl R.E. (2009). Adolescent brain development: A period of vulnerabilities and opportunities.
Annals of the New York Academy of Sciences. 2004;1021:1–22. doi: 10.1016/j.bandc.2009.11.003
DiClemente, R. J., Hansen, W. B., & Ponton, L. E. (1996). Handbook of adolescent health risk
behavior. New York, NY, US: Plenum Press.
Fortenberry, J. D., Schick, V., Herbenick, D., Sanders, S. A., Dodge, B., & Reece, M. (2010).
Sexual Behaviors and Condom Use at Last Vaginal Intercourse: A National Sample of
Adolescents Ages 14 to 17 Years. Journal Of Sexual Medicine, 7305-314. doi:10.1111/j.17436109.2010.02018.x
Fortenberry, J. D. (2014). Sexual Learning, Sexual Experience, and Healthy Adolescent Sex. New
19 Directions For Child & Adolescent Development, 2014(144), 71-86. doi:10.1002/cad.20061
Fortenberry, J. D., & Hensel, D. J. (2011). Review: The association of sexual interest and sexual
behaviors among adolescent women: A daily diary perspective. Hormones And Behavior,
59(Special Issue on Research on Sexual Arousal), 739-744. doi:10.1016/j.yhbeh.2011.03.003
Friedrich. W., Sim. L., Lysne. M., & Shamos. S. (2004). Assessing sexual behavior in high-risk
adolescents with the Adolescent Clinical Sexual Behavior Inventory (ACSBI). Child
Maltreatment. 9(3). 239-250. doi:10.1177/1077559504266907
Friedrich, W. N., Urquiza, A. J., & Beilke, R. L. (1986). Behavior Problems in Sexually Abused
Young Children1. Journal Of Pediatric Psychology, 11(1), 47.
Gustafsson. P. E., Nilsson. D., & Svedin C. G., (2008). LYLES v1.2. Ungdomars erfarenheter av
svåra händelser/Linköping Youth Life Experiences Scale. Avd. för Barn- och Ungdomspsykiatri.
IKE. Linköpings universitet.
Hensel, D., Fortenberry, J. D., & Orr, D.P. (200(). Variations in coital and noncoital sexual
repertoire among adolescent women. Journal of Adolecsent Health, 42, 170-176.
Nilsson. D., Gustafsson P. E., & Svedin C. G., (In press). Evaluation of Linköpings Youth Life
Event Scale. Accepterad för publikation I Journal of Nervous and Mental Disease.
Harden, K. P. (2014). Genetic influences on adolescent sexual behavior: Why genes matter for
environmentally oriented researchers. Psychological Bulletin, 140(2), 434-465.
doi:10.1037/a0033564
Homma. Y., Wang. N., Saewyc. E., & Kishor. N. (2012). The relationship between sexual abuse
and risky sexual behavior among adolescent boys: A meta-analysis. Journal Of Adolescent
Health. 51(1). 18-24. doi:10.1016/j.jadohealth.2011.12.032
Häggström-Nordin, E. (2005). Worlds apart?: sexual behaviour, contraceptive use, and
20 pornography consumption among young women and men. Uppsala : Acta Universitatis
Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör], 2005 (Uppsala : Universitetstryckeriet).
Irwin, C.E., Jr & Millstein, S.G. (1986). Biopsychosocial correlates of risk-taking behaviours
during adolescence. Journal of Adolescent Health Care, 7, Suppl:82-96.
Jessor, R., & Jessor, S.L (1977). Problem behavior and psychosocial development: A longitudinal
study of youth. New York: Academic Press.
Jessor, R., Turbin, M. S., & Costa, F. M. (1998). Risk and protection in successful outcomes
among disadvantaged adolescents. Applied Developmental Science, 2, 194-208.
Johnson, P. B., & Malow-Iroff, M. S. (2008). Adolescents and risk: Making sense of adolescent
psychology. Westport, Conn: Praeger.
Kastbom. A., Svedin. C., Sydsjö. G., Bladh. M., & Priebe. G. (2015). Sexual debut before the age
of 14 leads to poorer psychosocial health and risky behaviour in later life. Acta Paediatrica.
International Journal Of Paediatrics. 104(1). 91-100. doi:10.1111/apa.12803
Ketting, E., & Winkelmann, C. (2013). New approaches to sexuality education and underlying
paradigms. Bundesgesundheitsblatt, Gesundheitsforschung, Gesundheitsschutz, 56(2), 250-255.
Layne. C. M., Greeson. J. P., Ostrowski. S. A., Kim. S., Reading. S., Vivrette. R. L., & Pynoos. R.
S. (2014). Cumulative trauma exposure and high risk behavior in adolescence: Findings from the
National Child Traumatic Stress Network Core Data Set. Psychological Trauma: Theory.
Research. Practice. And Policy. 6(Suppl 1). S40-S49. doi:10.1037/a0037799
Magnusson, C., & Häggström-Nordin, E. (2009). Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund :
Studentlitteratur, 2009 (Polen).
Mattebo, M. (2014). Use of Pornography and its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles
and Health among Adolescents.
21 Malin, H. M., & Saleh, F. M. (2014). Sexual development and behavior in children and
adolescents. In F. M. Saleh, A. J. Grudzinskas, A. Judge, F. M. Saleh, A. J. Grudzinskas, A. Judge
(Eds.) , Adolescent sexual behavior in the digital age: Considerations for clinicians, legal
professionals, and educators (pp. 43-61). New York, NY, US: Oxford University Press.
Nilsson. D., Gustafsson. P. E., Larsson. J. L., & Svedin. C. G. (2010). Evaluation of the
Linköping Youth Life Experience Scale. Journal of Nervous and Mental Disease. 198. 768 –774.
doi:10.1097/NMD.0b013e3181f4acb6
Nilsson. D., Gustafsson. P. E., & Svedin. C. (2012). The psychometric properties of the Trauma
Symptom Checklist for Young Children in a sample of Swedish children. European Journal Of
Psychotraumatology. 3doi:10.3402/ejpt.v3i0.18505
Rew, L., Whittaker, T., Taylor-Seehafer, M., & Smith, L. (2005). Sexual health risks and
protective resources in gay, lesbian, bisexual, and heterosexual homeless youth. Journal For
Specialists In Pediatric Nursing, 10(1), 11-19.
Reyna, V. F., & Farley, F. (2006). Risk and rationality in adolescent decision- making:
Implication for theory, practice, and public policy. Psychological Science in the Public Interest,
7(1), 1-44.
Shrier, L., Koren, S., Aneja, P., & de Moor, C. (2010). Affect regulation, social context, and
sexual intercourse in adolescents. Archives Of Sexual Behavior, 39(3), 695-705.
doi:10.1007/s10508-008-9394-1
Shrier, L. A., Shih, M.-C., Hacker, L., & de Moor, C. (2007). A momentary sampling study of the
affective experience following coital events in adolescents. Journal of Adolescent Health, 40,
e351–e358.
Svedin, C. G., Åkerman, I., & Priebe, G. (2011). Frequent users of pornography. A population
based epidemiological study of Swedish male adolescents. Journal Of Adolescence, 34, 779-788.
22 Tolman, L. D, & McClelland I. S., (2008). Normative Sexuality Development in Adolescence: A
Decade in Review, 2000 – 2009. Journal of Research on Adolescence, 21(1), 242 -255.
Tyler, K. A., Hoyt, D. R., Whitbeck, L. B., & Cauce, A. M. (2001). The effects of a high-risk
environment on the sexual victimization of homeless and runaway youth. Violence and Victims,
16, 441–455.
Taylor-Seehafer, M., & Rew, L. (2000). Risky sexual behavior among adolescent women. Journal
Of The Society Of Pediatric Nurses, 5(1), 15-25.
Shashikumar, R., Das, R. C., Prabhu, H. A., Srivastava, K., Bhat, P. S., Prakash, J., & Seema, P.
(2012). A cross-sectional study of factors associated with adolescent sexual activity. Indian
Journal Of Psychiatry, 54(2), 138-143. doi:10.4103/0019-5545.99532
Steinberg, L. (2010). Commentary: A Behavioral Scientist Looks at the Science of Adolescent
Brain Development. Brain and Cognition, 72(1), 160–164. doi:10.1016/j.bandc.2009.11.003
Uppsala kommun. (2014). Utvärdering av elevernas övergång från grundskola till gymnasieskola.
Hämtad från http://www.uppsala.se/upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Skola_o_forskola/Skolrapporter/200314_Elevernas_overgang%20_fran_grundskolan_till_gymnasieskolan.pdf.pdf
Wherry. J. N., Berres. A. K., Sim. L., & Friedrich. W. N. (2009). Factor Structure of the
Adolescent Clinical Sexual Behavior Inventory. Journal Of Child Sexual Abuse. 18(3). 233-246.
doi:10.1080/10538710902881428
WHO, (2006a)
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/sexualitet
Worling, J., & Långström, N. (2003). Assessment of criminal recidivism risk with adolescents
who have offended sexually: a review. Trauma, Violence & Abuse, 4(4), 341-362.
23 Ybarra, M. L., Mitchell, K. J., Finkelhor, D. & Wolak, J. (2007). Internet prevention messages.
Targeting the right online behaviors. Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine, 161, 138–
145.
24 25 Sida 1 (2)
Elever!i!åk!9!
!
!
!
Utvärdering!av!frågeformulär!
!
Frågeformuläret!Ungdomars*sexuella*beteenden!är!framtaget!i!USA!för!att!
ta!reda!på!mer!om!ungdomars!sexuella!beteende!och!för!att!undersöka!om!
det!finns!risker!i!beteendet!som!den!unge!eventuellt!kan!behöva!hjälp!
med.!!
För!att!ta!reda!på!om!formuläret!fungerar!också!i!vårt!land!behöver!vi!be!
både!ungdomar!som!har!problem!och!andra!ungdomar!att!fylla!i!det,!så!att!
vi!sedan!kan!jämföra!resultaten.!Därför!ber!jag!ungdomar!på!din!skola!fylla!
i!svar!men!också!ungdomar!som!har!problem!som!jag!möter!i!samtal.!!
Om!du!väljer!att!vara!med!i!studien!så!kommer!du!att!få!fylla!tre!
frågeformulär.!Det!är!utöver!Ungdomars*sexuella*beteenden!ett!formulär!
som!kallas!LYLES!och!som!undersöker!om!man!varit!med!om!svåra!
livshändelser!under!uppväxten!och!TSCC!ett!formulär!som!undersöker!om!
man!mått!dåligt!under!sin!uppväxt.!Jag!skulle!vilja!ha!svar!också!på!dessa!
formulär!för!att!se!hur!de!fungerar,!men!också!för!att!kunna!se!om!det!
finns!ett!samband!mellan!hur!man!svarar!på!de!olika!formulären.!!
!
Jag!kommer!till!ditt!klassrum!och!informerar!muntligt!om!studien!och!om!
du!därefter!kan!tänka!dig!att!delta!skriver!du!under!ett!samtycke.!Du!kan!
sedan!besvara!formuläret!genom!en!webbaserad!enkät!som!du!får!en!länk!
till.!När!du!kommer!in!i!enkäten!kommer!frågorna!upp,!du!besvarar!dem!
och!svaren!skickas!sedan!till!en!fil!i!ett!statistikprogram!som!bara!jag!har!
tillgång!till!och!kan!arbeta!med.!Jag!kommer!inte!att!kunna!se!vem!som!har!
fyllt!i!svaren.!Jag!kan!bara!se!vad!man!svarat,!hur!gammal!man!är,!om!man!
är!tjej!eller!kille!samt!vilken!skola!man!går!i.!
!
Samtycket!som!du!undertecknar!om!du!vill!delta!kommer!att!förvaras!i!ett!
låst!arkiv!på!Linnéuniversitetet!i!Växjö.!
!
Cecilia Kjellgren
Universitetslektor/forskare
Institutionen för socialt arbete
0470-70 83 42 Telefon
0470-70 83 42 Mobil
26 Cecilia.kjellgren @lnu.se
Sida 2 (2)
Studien!är!en!del!av!mitt!examensarbete!vid!psykoterapiprogrammet!vid!
Lunds!universitet!och!en!del!i!ett!större!forskningsprojekt!vid!
Linnéuniversitetet!där!man!kommer!att!använda!formuläret!Ungdomars*
sexuella*beteenden!för!ungdomar!som!man!vet!har!problem.!Studien!är!
godkänd!av!etikprövningsnämnden!i!Linköping,!Dnr!2014/486V32.!
Det!kan!ju!vara!så!att!du!som!svarar!upplever!att!du!har!problem!med!
dessa!frågor!eller!att!du!mår!dåligt!av!att!svara.!Du!får!därför!information!
tillsammans!med!frågeformuläret!om!var!du!kan!vända!dig!för!att!söka!
hjälp!och!ställa!frågor.!Du!får!också!mitt!visitkort!och!du!är!välkommen!att!
mejla!eller!ringa!mig!efteråt!om!du!undrar!något.!Jag!arbetar!vanligtvis!som!
terapeut!med!ungdomar!med!sexuella!beteendeproblem!och!trauman.!Om!
du!tar!kontakt!med!mig!kan!jag!kanske!hjälpa!dig!att!få!kontakt!med!någon!
annan!som!kan!hjälpa!dig!där!du!bor.!!
Hälsningar!
Anette!Birgersson!
Socionom!och!student!på!Psykoterapiprogrammet!vid!Lunds!Universitet!
0709!509648!
[email protected]!
!
Forskningsledare!Cecilia!Kjellgren,!Linnéuniversitetet!
!
27 Elever i åk 9 Skriftligt medgivande Jag har fått muntlig och skriftlig information om projektet utvärdering av frågeformuläret ”Ungdomars sexuella beteende”. Jag vet att de frågeformulär jag fyller i, i en avidentifierad version, kommer att användas för forskning för att se om frågeformuläret fungerar. Jag är helt anonym och deltar frivilligt. Jag kan välja att inte vara med när jag vill, utan att tala om varför. Och utan att det får några negativa konsekvenser. Jag accepterar härmed att delta i undersökningen. Datum Underskrift Namnförtydligande 28 
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards