Sexuellt våld – koppling till hälsa
Steven Lucas, överläkare, Med dr.
Akademiska barnsjukhuset
Child Health and Parenting Research Group
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Uppsala universitet
Sexuellt våld i barndomen
• Hur vanligt är det?
• Vilka är förövarna?
• Hur ofta uppdagas det?
• Vilka kopplingar finns mellan utsatthet
och hälsa?
• Vad kan hälso- och sjukvården göra för
skillnad?
Hur vanligt?
Internationella studier
• ACE-studien 1997
– 19 000 kvinnor och män i USA
– Enkäter skickade efter hälsoundersökning
– Frågor om utsatthet i barndomen för
• Omsorgssvikt
• Sexuella övergrepp
• Fysiskt våld
ACE studien – sexuella
övergrepp
Typ av övergrepp
Touch or fondle you in a sexual way?
19.3%
Have you touch their body in a sexual way?
8.7%
Attempt oral, anal, or vaginal intercourse with
you?
8.9%
Actually have oral, anal, or vaginal intercourse
with you?
6.9%
Totalt
22.0%
Svensk statistik
• Brottsförebyggande rådet (Brå)
– Kriminalstatistik över alla polisanmälda brott
– Nationella trygghetsundersökningen (NTU)
Polisanmälningar år 2014
Sexualbrott mot barn <18
11 200
Våldtäkt mot barn <18
3172
Våldtäkt mot barn
Polisanmälan 2007-2014
2500
2000
1500
Mot barn under 15 år
Mot flicka under 15 år
Mot pojke under 15 år
Mot barn 15-17 år
Mot flicka 15-17 år
1000
Mot pojke 15-17 år
500
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Svensk statistik
• Våld och hälsa
–
–
–
–
Studie som genomfördes 2012
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
Enkätundersökning bland vuxna 18-74 år
Drygt 300 frågor om
• uppväxten
• våld
• hälsa
– 10 300 kvinnor och män svarade
www.nck.uu.se
Tidigare utsatthet för sexuellt våld bland
kvinnor och män 18-74 år
Typ av sexullt våld
Ålder
Kvinnor
Män
Allvarligt sexuellt våld
(påtvingat samlag eller liknande
inklusive försök)
< 15
15-17
Totalt före 18
> 18
Hela livet
8%
8%
13%
11%
20%
3%
2%
4%
1%
5%
Inclusive andra typer av sexuellt
våld (påtvingade kyssar, sex uell
beröring, fasthållande)
< 18
27%
11%
> 18
Hela livet
28%
42%
6%
15%
< 18
54%
20%
> 18
47%
15%
Hela livet
65%
28%
Inklusive sexuella trakasserier och
förnedring
Allvarligt sexuellt våld - Vem var förövare?
Ålder
Förövare
Kvinnor
Män
Före18
Vuxen
17%
6%
- far/styvfar
2%
0,5%
- manlig släkting
5%
0,5%
- manlig bekant
8%
2%
- manlig tillitsperson
1%
1%
- okänd man
4%
2%
- kvinnlig förövare
<1%
0,5%
Jämnårig
16%
6%
- bekant pojke
10%
3%
- pojkvän
4%
- okänd pojke
4%
- flickvän
2%
- okänd flicka
2%
Sexuellt våld* – vad hände efteråt?
Kontakt
Före18
Efter18
Pratade med någon
Kvinnor
Män
40%
20%
Polisrapport
5%
1%
Träffade läkare, sjuksköterska
5%
1%
50%
34%
5%
1%
10%
1%
Pratade med någon
Polisrapport
Träffade läkare, sjuksköterska
*Inklusive alla typer av sexuellt våld utom trakasserier
Kopplingar till hälsoproblem
Vilka är konsekvenserna för
offren?
Långsiktigt
•
Psykisk sjukdom
•
Akut
Utdraget
Smärta
Skador
Död
Akut krisreaktion
Post-traumatiskt
stressyndrom (PTSD)
Skolproblem
Beteendeproblem
Dålig självkänsla
Nedstämdhet
Psykosomatiska
symtom
•
Självskadande beteende
•
•
hämningar, sexmissbruk, prostitution
Fysiska symtom och sjukdomar
•
•
våld, psykisk misshandel, ensamhet
Sexuella störningar
•
•
missbruk, ätstörningar, skärande,
självmord
Relationsproblem
•
•
depression, ångest,
personlighetsstörning
kroniska smärtor, fibromyalgi,
diabetes, hjärt-kärlsjukdomar,
cancer...
Risk att mönstret upprepas i nästa
generation
•
•
avsaknad av normala gränser
störd utveckling av självbild
Drug abuse
Alcoholism
Chronic obstruktive pulmonary disease (COPD)
Depression
Late misscarriage
Poor health-related quality of life
Ischemic heart disease
Lever disease
Risk för intimate partner violence
Many sexual partners
Sexually transmitted infections (STI)
Smoking
Suicide and suicide attempts
Unwanted pregnancy
Early smoking debut
Early sexual debut
Teenage pregnancy
Vad är kopplingen?
Toxisk stress
• ”Överdriven eller långvarig aktivering av det
fysiologiska stress-responssystemet i avsaknad av
det buffrande skydd som stabila, responsiva
relationer ger” (Garner et al, Pediatrics Vol. 129 No. 1 January 1, 2012 pp. e224 -e231)
• Orsakar störningar i hjärnans nervkretsar och
hormonella system under känsliga skeden i
utvecklingen
• Störningarna kan leda till anatomiska förändringar
och/eller fysiologisk dysreglering som senare leder
till inlärnings- och beteendeproblem
• Grunden till kronisk stressrelaterad fysisk och
psykisk sjukdom
Bremner JD, et al. Am J Psychiatry. 2003 May;160(5):924-32.
Barns upplevelser av våld
och/eller försummelse är
Vanliga
Potentiellt skadliga
men…
De flesta barn som är utsatta har
inte sämre hälsa, varför?
Resiliens
Latin: resilire {uttal: resili´re} 'studsa tillbaka'; av re'tillbaka' + salire {uttal: sali´re} 'hoppa'.
Resiliens
Förmåga eller egenskap som gör att individer,
grupper, miljöer osv lyckas hantera svårigheter,
kriser och katastrofer utan att nedslås av dem (får
dem att "studsa tillbaka") Henry Egidius
Resiliens
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förmåga att hantera stress effektivt och på ett sunt sätt
God förmåga att lösa problem
Att söka hjälp
En tro att det är något man kan göra för att hantera sina
känslor och ”cope”
Socialt stöd
Nära kontakt med andra, till exempel familj eller vänner
Att berätta om traumat för sina nära och kära
Andlighet/tro
Att identifiera sig som en överlevare i motsats till ett offer
Att hjälpa andra
Hitta en positiv innebörd i traumat
Lagstiftning
Behandling
Samhällsinformation
Väletablerade rutiner
Barnkonventionen
Utbildad personal
Det är här vi kan göra skillnad
Forskning
Identifiering av
barn i riskzon
Stöd till utsatta
Kommunikation
Familj
Polis
Skola
Samfund
Ideella
Barnombuds
-man
BVC
BUP
Organisationer
Socialtjänst
BarnMedicinska
barnskyddsteam
klin
Utbildning
Legal
Ekonomi
Social
Hälsa
Familj
FNs konvention om barnets rättigheter
Barnskyddsteamet
Barnakuten
Barnmedicin
Barnkirurgi
Barnortopedi
BHV/Elevhälsan
Akademiska sjukhuset
Barnläkare
Sjuksköterska
Barnpsykolog
Assistent
Barnahus
Socialtjänst/Kommuner
Polis/Åklagare/Rättsväsend
et
Rättsmedicin
BUP
Regionalt nätverk – Örebro,
Västerås, Borlänge, Gävle,
Eskilstuna, Karlstad,
Uppsala
Röntgen
NCK/Gynakuten
Ungdomshälsan
BUP
Akutmottagningen
FoUU
Barn som far illa
Forskning
Kvalitetsarbete
Utbildning i
barnskyddsmedicin
IPULS/SK kurser
Prevention
Regionalt och nationellt
arbete
”Advocacy”
www.tidigatecken.nu
www.allmannabarnhuset.se
Tack!
[email protected]
