RYSSLAND

advertisement
RYSSLAND
Ett arbete av:
Mattias Arnander
Michael Flink
Patrick Hellström
Viktor Söderberg
840104-3990
871003-0076
860506-0331
871105-0412
Innehållsförteckning
Ekonomiska reformer
Sid. 3-5
Rysslands BNP-utveckling
Sid. 5-6
Direktinvesteringar
Sid. 7-10
Valuta
Sid. 11
Finanskrisen
Sid. 12-13
Inkomstfördelning
Sid. 13-14
Bistånd
Sid. 14
Naturresurstillgångar
Sid. 15
Handelsbalans (Export-Import)
Sid. 16-19
Konflikter
Sid. 19
Migration
Sid. 20-21
Källor
Sid. 22-23
Ekonomiska reformer
Den ekonomiska reform som skulle tagit den kollapsande planekonomin som kallades
sovjetunionen in i framtiden, in i en marknadsliberal världsekonomi till det som skulle bli
Ryssland förväntades bli, och sågs efteråt som en stor succé.
En närmare 70-årig jätte, en enorm resursslukande och ineffektiv statsapparat som dessutom
gjort sig skyldig till grova övergrepp av sina medborgare var i upplösning i samband med
Berlinmurens fall 1989. Dörrarna hade äntligen öppnats för det väldiga, och inte minst
annorlunda, Ryssland att efter Tsardömen och halvt paranoida ideologimissbrukande
kommunistledare som Stalin och Brezjnev, få stiga in i den europeiska gemenskapen.
Dessvärre var detta en syn som endast delades av minoriteten av den ryska befolkningen,
majoriteten av västregeringarna samt den internationella valutafonden IMF.
År 1999 rankade EBRD- European bank of reconstruction and development, 20 forna
kommuniststater. Man granskade bland annat, men först och främst faktorer som hade
speciell relevans för just ekonomin. Detta var allt från skattesatser och regleringar, inflation,
stabiliteten i politiska policys till korruption och organiserad brottslighet. Ryssland föll på 17
plats med endast Rumänien, Kirgistan och Moldavien. Det man fann framförallt var att stora
investeringar hade en tendens att kringgå ramarna för den ekonomiska reformationen.
Nepotism och korruption var alltså tydliga inslag även 10 år efter sovjets fall.
Ett första misslyckande, om än en välment misslyckande var Yegor Gaidar´s, finansminister
1991-1992, liberalisering av prisnivåer 1992. En reform som skulle kosta miljontal ryssar
deras livsbesparingar då prisnivåer plötsligt sköt i höjden. Gaidar's initiala idé var att fylla de
tomma butikshyllorna som gapade tomma. Vem som hade råd att köpa varorna var för Gaidar
en sekundär fråga, inte minst i den aspekten att tid var en knapp resurs. Ryssland hade inte en
minut att förlora i sitt försök att ställa om ekonomin. Dessutom resonerade man att uppskjutna
beslut bara skulle bara skulle bli svårare med tiden. Ivrig satte Gaidar igång med att avreglera
stats-fixerade priser satta av sovjetstaten. Initialt kunde man se ökat utbud på varor och
tjänster, men efter ett tag blev det uppenbart att de gamla monopolisterna och statliga bolagen
med massiva statliga substitutioner på olja och gas skulle bli vinnarna. Då även handeln
hastigt liberaliserades kunde dessa statliga jättar säljasina naturresursinputs till utländska
köpare till världsmarknadspris. Den hastiga prisliberationen i samband med att man inte
lyckats bryta upp monopol och öppna upp marknader i samma hastighet gav incitament för
räntesökande beteende hos monopolen. Räntesökande såtillvida att man kunde tillskansa sig
mer politiska förmåner och vrida ekonomiska incitament till sin fördel. Med andra ord kunde
man se att den hastiga marknadsliberationen inte lyckades producera de incitament som
behövdes för ytterligare mer extensiva privatiseringsreformer. Snarare var verkligheten den
motsatta. De växande finans- och industrijättarna lyckades på ett effektivt sätt underminera
försök att forma de legala stommarna och systemen, nödvändiga för en fullständig utveckling
marknadsekonomin.1
1
Contemporary Russian politics, 2001 Oxford University Press. Edited By Archie Brown. Section 6.
Ryssland har en betydligt längre period av kommuniststyre än de andra länderna i öst- och
Centraleuropa. Ytterligare kostnader för landet i jämförelse med sina forna sovjetgrannar är
att det i stora delar av landet råder ett bistert klimat, samt den enorma landarealen där
avstånden medför extra transportkostnader. Det finns hela städer, uppbyggda med förvridna
sovjetiska prioriteringar med, som helt domineras av efterbliven tung, ineffektiv och massivt
resursslösande industri. Att stänga dessa industrier är däremot innebär att stänga ner hela
städer eller regioner. Även om detta är åtgärder som marknader kräver är det givetvis oerhört
svårt för att realisera detta. Detta kan delvis förklara en sämre utveckling i Ryssland i
jämförelse med de övriga forna kommuniststaterna.
Asienkrisen 1997 visade sig dock vara en oväntad välsignelse för Ryssland ekonomi. Följden
blev den ryska finanskraschen 1998 samt en hastig devalvering av rubeln 1999. Även om
detta gjorde importen dyrare gynnades andra sektorer och devalveringen gav ett tydligt
uppsving i allt från produktion till mer balanserade offentliga finanser. Givetvis vann exporten
på en svagare rubel och i samband med en kraftig stigning på råvaru- samt energipriser kunde
ryssland åtnjuta en stark tillväxt.
Till trots ett marknadsliknande svar på skiftningar i världsekonomin verkade dock ryssland
ekonomi vara lång från ett väl fungerande marknadssystem. Den största indikatorn på detta
var att man inte lyckades följa upp uppsvinget med parallella investeringar och strukturella
förändringar. Utvecklingen blev därför begränsad.2
Korruption och Oligarki
Kanske kan man hitta en del av förklaringen till den omfattande ryska korruptionen i den rad
av händelser som utspelade sig på 90-talet under Jeltsins regi. Rubriken anspelar på en
omvälvande tid i den ryska historien som kom att kallas ”sjubojarsväldet”. Under tidigt 1600tal var ryssland utan tsar, tsardömena var för övrigt ett av de mest totalitära styren världen och
historien skådat, varpå 7 adelsmän mer eller mindre lade landet i utländska händer.2
År 1995 såg det ut som om kommunisterna återigen skulle makten till följd av de misslyckade
ekonomiska reformerna. Till exempel hade inflationen året innan uppnått rekordnivåer på 224
%. Den ryska industrimagnaten Vladimir Potanin, grundare av gruvgiganten Interros och
delägare i den världsledande nickel och mineralproducenten Norilsk Nickel, tillsammans med
bland andra mediemagnaten Vladimir Gusinskij beslutade att göra något åt saken för att slippa
se sina tillgångar i händerna få ytterligare en kommunistregim.
Detta var en tid då Ryssland offentliga budget led av svåra underskott. Putanin fick en lysande
idé. Han skulle förse staten med krediter i utbyte mot naturtillgångar. Dessutom mobiliserade
han inflytelserika och mäktiga män för att få Jeltzin vald, vilket också blev fallet
Sagt och gjort, efter att enorma tillgångar transfererats och papper skrivits på av en smått
desperat regering var Norilsk Nickel hans. Ett gruvbolag som under 2009 omsatte dryga 17
miljarder dollar. Putanin satte ribban och många följde efter. Genom medvetna felaktiga och
under icke marknadsmässiga affärer auktionerades en större del av de statliga tillgångarna,
mestadels i olje- och gruvindustrin, ut till olika banker, finansiella grupper och andra mäktiga
män som Putanin. ”Privatiseringsprogrammen” gav Industrimoguler lönsamma bitar av den
ryska industrin samt äganderätter och kontroll över
2
Contemporary Russian politics, 2001 Oxford University Press. Edited By Archie Brown. Section 6.
Rysslands mest värdefulla tillgångar för endast en spottstyver av deras egentliga
marknadsvärde. De enda krav man uppförde i samband med ”realisationen” av de statliga
bolagen var man skulle öronmärka en del av summorna för att tvinga de nya ägarna att
investera i tekniska, såväl som organisatoriska åtgärder. Dessvärre visade det sig i efterhand
att ägarna oftast ignorerade dessa åtagandet så fort man lagt beslag på äganderätterna varpå
man behöll summorna i sin egen ficka.
Officiella undersökningar har visat att hela 74 % av de nya ägarna vägrade att investera så
länge som bolagen styrdes av den gamla ledningen.
Detta var således startskottet för speciella och nya formen av ”rysk kooperatism”, typiskt
kännetecknat av täta kontakter mellan den politiska sfären och den industriella eliten och
räntesökande beteende hos alla inblandade parter.
Man saknade av en nationell idé om de korrekta kooperativa idealen leder alltför ofta till
exploatering av konkurrensen för kortsiktiga själviska ändamål. Politiska såväl som
affärsmässiga.3
Även på lokal nivå gäller detta klart favoriserande förhållningssätt där kommunala
myndigheter dikterar villkoren och effektivt kan förhindra etablering i en bransch där man
önskar skydda andra bolag. Undersökningar visar att inte ens maffians omfattande
”beskyddarverksamhet” utgör lika mycket problem för nyföretagarna som myndigheternas
högst godtyckliga beskattningar och regleringar. Osäkerheten i äganderätterna är även
omfattande. Detta i samband med att kommunala investeringsbeslut och politiska policys kan
skifta över en natt gör att det skapas ett företagarklimat där det är oerhört svårt att handla
rationellt och långsiktigt. Dessa omständigheter försvåras givetvis möjligheten för utländskt
kapital och direktinvesteringar att hitta in i Ryssland.
Omvänt spär alltså svårigheterna att handla långsiktigt på incitamenten för kortsiktiga
vinstintressen samt icke-marknadsmässigt företagande.
Rysslands BNP-utveckling
Sedan kollapsen av Sovjetunionen gick Ryssland gick över från en planekonomi till
marknadsekonomi. Många av industrierna privatiserades och lade grund för en kommande
ekonomisk tillväxt. Dock hade de nyblivna privatiserade företagen svårt att konkurrera på
världsmarknaden och ryssland hade en lågkonjunktur framför sig de första åren I början av
90-talet.
Sedan 2000 har:
BNP ökat med 72 procent och statens utlandsskuld minskat från omkring 90 % av BNP till
omkring 4 procent.4
3
4
Contemporary Russian politics, 2001 Oxford University Press. Edited By Archie Brown. Section 6
http://www.marknadskraften.com/artiklar/ryssland.shtml
5
Dock är Ryssland väldigt känsligt på grund av att dem är beroende av sina naturresursexporter
och stora fluktuationer I ekonomin kan förekomma. Ett exempel är I slutet av 2008 då
finanskrisen inträffade och sänkte oljepriset rejält. Detta slog väldigt hart mot den ryska
ekonomin.
5
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/COUNTRIES/ECAEXT/RUSSIANFEDERATIONEXTN/0,,
contentMDK:21032960~menuPK:989684~pagePK:1497618~piPK:217854~theSitePK:305600,00.html
Direktinvesteringar
Statens inblandning I ekonomisk aktivitet är än idag fortfarande omfattande. Det förekommer
både avgifter och regleringar för export och import. Även diskriminering vid licensiering,
registrering och certifiering och enligt heritage.org rankningssystem ligger Ryssland under
genomsnittet för “handelsfrihet”. Landet präglas av korruption och byråkratiskt ojämnhet
vilket missgynnar definitionen av äganderätten och vidare skrämmer iväg utländska
investerare.5
Under 2008 införde Ryssland en ny lag som innebar at regeringen behövde godkänna
utländska investeringar som innebar kontroll over vissa strategiska sektorer som hade med
landets säkerhet at göra. Även I energi-sektorn trädde denna lag I kraft. Detta hämmade de
utländska investeringarna.
6
För att räknas som en direktinvestering skall investeringen motsvara 10 % av värdet på en
tillgång.
Som diagrammet indikerar tar direktinvesteringarna I Ryssland fart I början av 2000-talet.
Kapitaltillförsel in I Ryssland fram till 2003 då kaptialtillförseln ökade med ca: 130 % mot
föregående år. År 2004 ökade de utländska direktinvesteringarna med ca: 94 % mot
föregående år. 2005 sjönk direktinvesteringarna med ca 16.5% för att sedan öka med 130% år
2006, öka 85% år 2007, öka 32% år 2008
6
Källa: http://www.unctad.org/Templates/Page.asp?intItemID=3198&lang=1
Diagrammet visar ett tydligt ökat intresse för investeringar I Ryssland från 2002. År 2004
dippar de utländska investeringarna för att sedan från 2005 göra ett rally fram till 2008-2009.
I slutet av 2008 då finanskrisen inträffade sjönk FDI kraftigt.
Även Rysslands investeringar utomlands har ökat. Dock inte I samma takt som de utländska
direktinvesteringarna
Direktinvesteringar kapitalinflöde – Direktinvesteringar kapitalutflöde skapar ett nettoflöde
som är varit positivt. Dvs. Mer pengar har kommit in I form av utländska investeringar
jämfört med vad den ryska befolkningen har investerat I utlandet.7
7
http://www.unctad.org/Templates/Page.asp?intItemID=3198&lang=1
Även om Rysslands utländska direktinvesteringar har ökat sedan 2000 har Ryssland mycket
kvar för att göra för at främja direktinvesteringarna utifrån.
För at sätta Rysslands FDI i kontrast väljer vi at jämföra detta med Polen vars genomsnittliga
BNP-tillväxt likt Ryssland också varit ca: 7 % per år sedan 2003.
Dock har Polen mycket högre andel FDI av fasta bruttoinvesteringar. 8
Analys av direktinvesteringar
Under 2008 motsvarade de utländska direktinvesteringarna I ryssland ca: 4.1% av världens
utländska direktinvesteringar och det gjorde landet till topp fem I världen. År 2009 faller
direktinvesteringarna ca: 45 % som en följd av den globala finanskrisen.
Då ryssland under 2009 var världens andra största exportör av olja3 med en export av 4 930
000 fat/dag och en toppnotering I marknadspriset på olja på 147$/fat såg allting väldigt bra ut
för Ryssland. Utländska investerare flockades och många ville ta del av den snabbt växande
ekonomin.
För att uppmuntra de utländska investeringarna bör staten säkerställa definitionerna av
äganderätten, främja importen genom sänkta tullar och underlätta för den ryska exporten. En
diversifiering av produktionen bör även uppmuntras då Rysslands ekonomi är beroende oljan
och naturgasen. Detta för at ta mindre stryk då den globala marknaden faller. Korruptionen
måste bekämpas som även den är en faktor till en osäker äganderätt vilket skrämmer iväg
investerare.
Oljepris I $/Fat 1997-2009
Källa: Roadofstone.com
Under hösten 2008 utbryter finanskrisen och vi ser ett fallande under 4 månader en rekyl I
oljepriset från toppnoteringen 147$/fat till 28.8$/fat4 En nergång med 80 %. Ryssland tar stor
stryk av detta då många utländska investerare säljer av sina tillgångar. En minskad efterfrågan
leder till minskad export och Rysslands BNP sjunker.9
9
http://www.nationmaster.com/graph/ene_oil_exp_net-energy-oil-exports-net
Valuta
Sedan 2001 har den ryska rubeln stadigt apprecierat. Som diagrammet indikerar var det inte
förens I mitten av 2008 som en kraftig depreciering av den Ryska rubeln mot dollarn
inträffade.
10
I och med den globala finanskrisen då oljepriset sjönk drastiskt fick utländska investerare at
fly rubeln. Även kriget I Georgien var en bidragande faktor till att investerare flydde valutan.
En omfattande summa av utländskt kapital köptes upp av bankerna, företag och hushåll och
rubeln deprecierade ca 50 %.11 Centralbanken såg ett likviditetsproblem och satte en gräns
från 150 till 100 rubel vid inväxling.12
Från och med augusti 2008 började Rysslands centralbank sälja av stora summor av sina
utländska reserver motsvarande ca: 126$ miljarder för att få bukt på den fallande rubeln.
Bankerna har nu sakta börjat bygga upp sina reserver på grund av ett ökat oljepris13
10
http://moneycentral.msn.com/investor/charts/chartdl.aspx?symbol=%2FRUBUSD
http://www.unctad.org/sections/wcmu/docs/ciimem2p04_en.pdf
12
http://www.fni.no/russcasp/WP-2008-011_DBF_Monetary_Policy_in_Russia.pdf
13
http://www.unctad.org/sections/wcmu/docs/ciimem2p04_en.pdf
11
Finanskrisen Ryssland
När det sommaren 2007 började blåsa kring den amerikanska bolånemarknaden, Lehman
Brothers gick i konkurs och finansvärlden höll andan, var det många som trodde att Ryssland
skulle klara sig förhållandevis lindrigt undan finanskrisen.14 Experter menade att Ryssland
med sin stora valutareserv skulle Ryssland kunna säkerställa åtminstone den inhemska
produktionen, men de hade fel. Rysslands enorma valutareserv minskade kraftigt från 600
miljarder dollar till 430 miljarder dollar, pengarna användes till att stärka rubeln samt utlåning
till stora företag och banker. Den ryska börsen hade tappat ¾ delar av sitt värde försommaren
2008.
Ryssland drabbades framförallt på två punkter, dels gick totalproduktionen ner eftersom
efterfrågan minskade initialt i hela världen. Men framförallt drabbades Ryssland av fallet på
olja och gas, vilket är dess i särklass viktigaste exportvara. Priset på olja var uppe i 140 dollar
fatet men rasade under senare delen av 2008 ner till 40 dollar fatet. Ett sådant ras drabbar
Ryssland oerhört hårt, då priset per fat är i statsbudgeten beräknat till minst 75 dollar (i år
beräknas den till 58 dollar per fat). Den ström av pengar som Ryssland tagit emot under
högkonjunkturen hade minskat markant.
Världsmarknadspriser för olja
under 5år
Enligt Bloomberg news minskade. I februari 2010, BNP med 7,9 % för hela 2009, vilket var
något mindre än Rysslands prognos på 8,5 %. Experter från Världsbanken, IMF och OECD
anser att Ryssland kommer att växa mellan 2,5-4,9 % under 2010. 15Många analytiker bland
annat ryssen, Andrej Illarionov, hävdar att krisen på aktiemarknaden fördjupades med interna
faktorer, där bristen på bankinsyn och politiska risker i samband med spänningarna i
Sydossetien 2008, Carl Bildt skriver själv på sin blogg att den ryska finansiella krisen
"uppenbarligen är mer oroande" än den subprimelånekris som USA drabbas av, med tanke på
den politiska utvecklingen.
Ryssland hade lägst statsskuld av alla G8 länderna16 cirka 540 miljarder dollar (2008), av
dessa var ca 500 miljarder dollar kortfristiga skulder som ägdes av banker och företag. Den
ryska regeringen har lagt motsvarande 200 miljarder dollar i stimulanspaket för att hålla
banker och stora företag flytande. Ryssland har som ända G8 land fått sin kreditvärdighet
nedvärderad, då det inte längre anses vara en garanti att återbetalning sker. Idag uppgår
Rysslands statsskuld till 30 miljarder dollar, cirka 6 % av BNP. Men under 2010 beräknar
Ryssland låna 18 miljarder dollar, på grund av ett budgetunderskott.
14
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3304&artikel=2515328
15
http://www.dn.se/nyheter/varlden/finanskrisen-goder-rasismen-i-ryssland-1.829348
16
http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/3183.htm#profile
Befolkningen har dock en tämligen låg skuldsättningsgrad, jämfört med de stora ryska
företagen.
Arbetslösheten i Ryssland uppgick i januari 2010 till 9,2 %, den blir en tuff nöt att knäcka då
alltför stor arbetslöshet leder till oroligheter. Detta ses särskilt som ett problem i städer ett
stort företag står för majoriteten av arbetstillfällen, en konkurs av ett sådant företag kan få
mycket stora konsekvenser i området. Framförallt eftersom Ryssland saknar
socialförsäkringar, som annars skulle generera trygghet till befolkningen.
2007 låg Ryssland på topp när det gäller investeringar, 2009 hade nivåerna sjunkit men låg
det till trots låg investeringskvot (det vill säga totala investeringar genom BNP) på 20 %. Det
finns ett stort behov av investeringar i Ryssland, framförallt när det gäller infrastrukturen.
Framförallt eftersom Ryssland är ett så pass stort exportland, så gäller det att modernisera de
delar som används i samband med utvinning/transport av olja, gas, industri och trä industrier.
Att göra detta i tider av lågkonjunktur är positivt, eftersom en grundläggande regel inom
nationalekonomin är att man genom att höja G (Government) ökar BNP.
Bland de satsningar man ser från den ryska regeringen, har dem lagt stor vikt vid att höja
pensionerna. Som man kan läsa under inkomstfördelning, är Rysslands äldre i stort behov av
höjd pension. Framförallt eftersom pensionärerna sett inflationen äta upp deras sparpengar.
Inflationen är även också prioriterad under 2010, Ryssland har under lång tid haft hög
inflation, betydligt högre än Sverige. Under 2008 hade Ryssland en inflation på 13,3 %, men
tack vare en restriktiv penningpolitik låg inflationen 2009 på 8,8 %. Om detta vore fallet vore
det den lägsta inflation Ryssland sett i modern historia, dock finns det kritiker som menar att
inflationen i själva verket låg på 10,5 %.17
Inkomstfördelning Ryssland
Ryssland har genom nästan hela 1900-talet varit segregerat, det var först på senare delen av
90-talet som man kunde se en antydan till medelklass. I början av 90-talet var 40% av
ryssarna fattiga och endast 1% rika, de rika har visserligen ökat sedan dess med andelen
fattiga ligger på under 20% (2008).18 Enligt Erik Berglöf, chefsekonom vid EBRD, kan idag 2
av tio ryssar kalla sig för medelklass idag. Det ryska ministeriet har satt en minsta gräns på
5200 kr för medelklassen, man har som ambition att cirka 30% av befolkningen skall gå in
under den kategorin 2010. Den köpkraftsjusterade inkomsten beräknas då nå 60 000 kronor
per person
Under 2000-talet har inkomstskillnaderna minskat, det är framförallt i befintlig och nya
sektorer som den inhemska efterfrågan skapas. Tidigare var karriärmöjligheterna vaga, men
efter sovjets fall blossade tjänstemanna sektorn upp. Idag slåss företagen om nyutexaminerade
studenter. Konsumtionsökningen gör att det skapas nya jobb inom tjänstesektorn, samtidigt
som nya branscher växer fram tex media och reklam. Den nya medelklassen är först och
främst viktig då den lyfter folk ur fattigdom, men det är också viktigt ur ett demokratiskt
perspektiv. Internationella undersökningar visar att med högre inkomst stärks viljan att staten
inte skall blanda sig i lika mycket.
17
18
Rysslands ekonomi, från svenska exportrådet
http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=78
19
Ett lands normala inkomstskillnader är direkt kopplat till ekonomiskt tillväxt, men i
Ryssland har vi överdrivna inkomstskillnader och detta leder till minskade födelsetal och ökar
dödstalen och levnadslängden. Det enklaste sättet att jämföra inkomstskillnader är
förhållandet mellan 10 % av landets rikaste och 10 % av dess fattigaste. I Sverige och
Skandinavien är hamnar vi på 2-4, Ryssland som helhet ligger på 16-17 men i Moskva
hamnar den på 50, vilket man inte ens ser i de latinamerikanska länderna. Det finns ett stort
samband mellan Rysslands demografiska problem och den höga inkomstskillnaden. Det finns
en annan linje som talar för att en hög inkomstfördelning leder till en högre ekonomisk
tillväxt, eftersom de rikare har högre sparkvot än de fattig.
Pensionärerna i Ryssland har det också svårt, de har sett sina pensionspengar rasa eftersom de
inte flöjt med i inflationen. 20Skillnaden mellan pensionärer och arbetare är 3 gånger högre i
Ryssland än i Europa. Till stor del är detta att skylla på att Ryssland inte har någon
socialpolitik som vi har i Sverige. Regeringen har istället förutsatt att så länge BNP ökar så
kommer problemen att försvinna av sig självt. Om man ser på fördelningen av
familjeinkomster i gini-index ligger Ryssland år 2009 på 41.5 vilket ger dem plats 56 på
listan, vilket kan jämföras med Skandinaviska länder som ligger på runt 25 i gini-index.
Bistånd
Ryssland som har rikligt med naturtillgångar ses kanske inte som ett land som är i behov av
bistånd från andra länder. Faktum är att Ryssland faktiskt får bistånd från utlandet. Efter
sovjetunionens fall 1992 blev Ryssland ekonomi allt sämre. Europeiska unionen delade under
1991-1999 ut 1272 miljoner euro i bistånd till landet.
Bistånden har delats ut i hopp om institutionella, rättsliga och administrativa reformer.
Framförallt rättsväsendet i Ryssland hoppas EU skall förbättras så att det blir effektivt, agerar
opartiskt, trovärdigt.
Har man inte fungerande institutioner och rättsväsen i ett land så avskräcker det utländska
företag att etablera sig på den ryska marknaden. Detta är något EU vill undvika och detta var
ett av underlagen för att dela ut bistånd till Ryssland.21
19
http://ibulletin.wordpress.com/2010/04/17/income-inequality-in-russia-limiting-both-economic-anddemographic-growth/
20
http://www.indexmundi.com/russia/distribution_of_family_income_gini_index.html
21
http://europa.moderat.se/christofer-fjellner/bistand-till-ryssland-for-reform-av-landets-rattss/
Naturresurstillgångar:
Ryssland har en landarea på 17 miljoner kvkm och jämför man detta med Sveriges 0,45
miljoner kvkm så förstår man hur stort landet är. Med andra ord bör man kunna dra slutsatsen
att det torde finnas stora tillgångar inom landet. Sådant är också fallet.
Ryssland har världens största gastillgångar och är världens näst största leverantör av olja efter
Saudiarabien. Förutom dessa två naturtillgångar är Ryssland även väldigt rikt på skog och
olika mineraler, t ex kol. De exporterar även mycket fisk och andra varor men olja gas,
mineraler och skog är de viktigaste exportvarorna för landet.
Med sina stora tillgångar av olika naturtillgångar gör det till ett av världens rikaste länder sett
till naturtillgångar. Eftersom Ryssland har tillgång till så mycket naturtillgångar har det blivit
så att mycket resurser och stora företag finns inom den branschen. Tack vare sina tillgångar är
Ryssland helt självförsörjande när det kommer till bränsle och energi.
Beroende på vart man befinner sig i Ryssland så är klimatförhållanden väldigt olika. I Sibirien
kan det bli så kallt som minus 50 grader under vintern. Detta är tuffa förhållanden att arbeta
under. Den största oljeutvinningen och världens största gasfält ligger i Västsibirien. Här sker
utvinning av naturtillgångarna under väldigt svåra klimatförhållanden.
Rysslands hänsynslösa utnyttjande av befintliga och exploateringen av nya naturresurser har
fått stora konsekvenser på miljön i landet. 15 % av landets yta antyds vara ekologiska
katastrofområden. Detta på grund av deras hänsynslösa arbete att utvinna och leta nya
tillgångar inom landet. Flera miljoner människor bor i områden som drabbats av stora utsläpp
förorsakade av just jakten på naturtillgångar. Sovjetunionens ekonomiska politik har stor
skuld att ta för detta då de hela tiden ville öka råvaruutvinningen, energitillgången och
metallurgin. Efter privatiseringen av företagen under 90-talet har inte heller de privata ägarna
varit intresserade att bli mer miljömedvetna22.
Ett exempel på hur utsläppen påverkat Ryssland så kan man titta på deras fiskeflotta. Den står
idag för ¼ av alla färsk och fryst fisk i världen. Dock har Rysslands sjöar och floder blivit så
skadade av allt utsläpp att deras egna fiskevatten inte går att fiska i längre. Nu får fiskeflottan
istället söka sig till Atlanten och Stilla havet.
Nu verkar dock Ryssland insett att skada på miljön som inträffat faktiskt påverkar landet
utveckling. 2004 anslöts sig Ryssland till Kyotoavtalet som innebär restriktioner för hur
mycket utsläpp av växthusgaser man får generera.
Heckscher-Ohlin hade en teori som sa att ett land borde specialisera sig på det de har mycket
av. Om ett land har mycket kapital så bör man exportera kapitalintensiva varor medan ett
annat land som har arbetskraft exporterar arbetsintensiva varor. Applicerar man denna teori på
Ryssland så kan man se att de har satsat på sina kapitalintensiva varor som t ex olja och gas.23
22
23
http://landguiden.se/
Anders Bigsten (2003) Utvecklingens ekonomi och politik
Handelsbalans
Export:
Rysslands naturtillgångar har blivit en mycket viktig del i landets ekonomi. De stora
tillgångarna av olja, gas, metall och skog står för hela 80 % av landets totala export24 och
exporten stod under 2008 för hela 30,8% av landets totala BNP25. Ryssland har ett
samarbetsavtal med EU gällande handel som trädde i kraft 1995 och hävde vissa hinder för
Rysk export till EU. Nu är länderna i EU en mycket viktig marknad för den Ryska exporten,
runt 50 % av Rysslands export går till länder i EU.
Inom handeln med gas så är det största företaget Gazprom, som ägs till 51 % av staten. De är
även världens största leverantör av gas och hela ¼ av all gas som används i Europa kommer
från just Gazprom.
I dag är Ryssland världens näst största exportör av olja efter Saudiarabien. De största bolagen
inom oljeindustrin är Lukoil, Rosneft. Lukoil är både privat och statligt ägt medan Rosneft är
ägt av staten. Huvuddelen av exporten går till västländerna då det finns tre stora
transportvägar den vägen. Det går inte att blunda för att oljan är mycket viktig för Rysslands
ekonomi, men den kan mycket väl ha bidragit till de stora inkomstfördelningarna som finns i
ryssland idag. (Läs: Inkomstfördelning sidan ….)
Rysslands viktigaste handelspartners år
2008.
Här visas Rysslands totala
export under 2008 & 2009.
24
25
http://www.economywatch.com/world_economy/russia/export-import.html
http://data.worldbank.org/indicator/NE.EXP.GNFS.ZS
Ryssland är även en väldigt stor exportör av vapen. År 2007 uppgick vapenexporten till 42
miljarder kronor26. Ryssland har fått in så många order på vapen att tillverkarna måste utöka
sina verksamheter för att kunna leva upp till efterfrågan.
Eftersom Ryssland exporterar så mycket av de större naturtillgångarna blir andra sektorer
lidande. Industrin är en sektor som har hamnat lite i skymundan på grund av
naturtillgångarna. Detta är ett exempel på, vad som inom nationalekonomiska termer är känt
som naturresursförbannelsen27. Det har lett till att Rysslands tillverkningsanläggningar inte
klarar av att använda alla de utvunna mineralerna på bästa sätt på grund av att de har en för
låg standard på industrin. Mängden arbetskraft för att utvinna naturresurser i förhållande till
vad man tjänar på dem är låg så man behöver få igång sektorer inom industrin så dessa kan
behandla det man utvinner. Detta kommer att generera nya arbetstillfällen och ge Ryssland en
starkare position inom industrin. Framför allt kommer man inte vara lika känslig vid en
reducering av oljepriset, då man har fått en ökad produktion och export inom industrin.
Olja, gas och mineralen är varor vars försäljningspris styrs av utbud och efterfrågan på
marknaden och har en hög volatilitet. Detta gör Rysslands ekonomi sårbar vid plötsliga
prisfall på marknaden.
Som graferna ovan visar hade Ryssland 2008 en export på närmare 500 biljoner dollar. Efter
finanskrisen sjönk den markant ner till drygt 300 biljoner dollar. Detta visar vilken enormt
exportberoende Ryssland är och hur mycket ett prisfall på deras största exportvaror påverkar
landets ekonomi.
Här visas vilka länder Ryssland exporterar till28.
26
27
28
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article391344.ece
Anders Bigsten (2003) Utvecklingens ekonomi och politik Sid. 82
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/44/2006Russian_exports.PNG
Import
Då Ryssland har en industri som inte sett sina ljusaste dagar så är det inte mer än rimligt att
landets största importvaror består industrivaror, fordon och maskiner. Även plast, medicin och
kött är stora importvaror. Rysslands viktigaste handelspartner är Tyskland, Storbritannien,
USA, Italien och Kina.
Här visas Rysslands
totala import för 2008 &
2009
Rysslands jordbruksproduktion räckte under 1990-talet inte till för att försörja sig själva då
landet geografiskt inte alltid lämpar sig för jordbruk. På grund av för korta
vegetationsperioder i öst och norr så är jordbruket där inte effektivt. Detta leder till att
Ryssland importerar mycket råvaror som kött och jordbruksprodukter framförallt ifrån
Australien. Deras relation försämrades under 2008 och 200929 på grund av, den då rådande
finanskrisen. Men under 2010 har dock deras relation förbättrats. Rysslands import från
Australien kommer att bestå till största del av kött och jordbruksprodukter. Nu under 2000talet har Rysslands jordbruk ökat och man har börjat kunna exportera jordbruksprodukter,
vilket man inte har kunnat göra innan.
Som vi nämnt tidigare håller Rysslands industri inte den standarden som krävs för att hålla en
internationell konkurrenskraft. Bilindustrin i Ryssland är stor, det tillverkas närmare en miljon
bilar om året. Många av dessa bilar säljs på den inhemska marknaden eller till andra före detta
sovjetstater då efterfrågan från den resterande internationella marknaden är näst intill
obefintlig. Bilarna som tillverkas i Ryssland, exempelvis Lada, är billiga men håller ingen hög
standard vilket leder till att Ryssland importerar bilar för att möta efterfrågan på bilar som
håller en högre standard.
Foreign trade indicators
2004
2005
2006
2007
2008
Imports of goods (millions USD) 97,382 125,434 164,281 223,486 291,861
Exports of goods (millions USD) 183,207 243,798 303,550 354,401 471,603
Imports of services (millions USD) 33,287 38,865 44,839 59,187 76,348
Exports of services (millions USD) 20,595 24,970 31,102 39,416 51,306
Här visas en jämförelse av export och import i Ryssland30.
29
30
http://www.economywatch.com/world_economy/russia/export-import.html
http://www.fita.org/countries/russia.html
Sammanfattning av handeln:
Summerar vi Ryssland handel så kan vi se på de olika siffrorna som framställts att deras
handelsbalans kommer vara positiv. Det var tuffa tider för Rysslands export under
finanskrisen då priserna på olja och gas sjönk kraftigt. Ryssland drabbades hårt av det kraftiga
fallet på olja. Efter att ha legat på 140 dollar fatet, och varit en penningmaskin under
högkonjunkturen. När priset nådde 45 dollar fatet förvandlades den ström av pengar in till
ryssland till en stilla å. Rysslands budget bygger på att oljepriset skall ligga på minst 75 dollar
fatet, och vid denna prisnivå började det visas röda siffror i statsbudgeten.
Här är statistik från Svenska ambassaden i Moskva31.
Nyckeltal
2009
2008
BNP:
Export:
Import:
Handelsbalansen:
-7,9%
-35,5%
-34,3%
+$112,1 md
(+5, 6%)
(+179,8 md)
I en högkonjunktur blir Ryssland en riktig penningmaskin. Men handeln i landet är väldigt
känslig för en eventuell ekonomisk kris då deras naturtillgångar är väldigt priskänsliga. Det
var precis det som landet fick uppleva under den senaste finanskrisen.
En förbättring av industrin vilket skulle göra att man inte behövde vara lika beroende av sina
olja och gastillgångar tror vi skulle gynna Rysslands ekonomi. Landet blir i sådana fall inte
lika känsligt vid ett eventuellt prisfall på t ex oljemarknaden. Skulle man få igång industrin
skulle man även kunna använda de metaller man utvinner på bästa sätt. En modern industri
kommer även att gynna den framtida tillväxten i Ryssland.
Konflikter
Vid en så pass etnisk mångfald som Ryssland har, förkommer det nästan alltid konflikter. I
Rysslands fall handlar det ofta om små regioner, i synnerhet i södra Ryssland som tidigare
ingått i det Sovjetiska storväldet. Nu senast var det kriget mellan Georgien och Sydossetien
där Ryssland var inblandad på Sydossetiens sida. Denna väpnade konflikt pågick inte särskilt
länge men skapade trots det oroligheter i Ryssland.
Som tidigare nämnt ovan består Ryssland av en mängd olika rysktalande etniska grupper.
Detta har lett till att främlingsfientligheten varit stor i Ryssland, framförallt på senare tid. I
finanskrisens spår har ökad främlingsfientlighet lett till att flera personer med annat etniskt
ursprung än rysk, blivit hårt drabbade. 32I Dagens Nyheter kunde man tidigare i vår läsa, om
ökat rasistiskt våld i Ryssland. Ungdomsorganisationen till Vladimir Putins förenade
31
32
http://www.swedenabroad.com/SelectImageX/166504/Rysk_ekonomi_1002.doc
http://www.dn.se/nyheter/varlden/finanskrisen-goder-rasismen-i-ryssland-1.829348
Ryssland, driver dessutom en kampanj emot invandring. Huvudargumentet för detta hat och
våld är att invandrarna tar arbetstillfällen från inhemska ryssar.
Etniska konflikter drabbar inte bara de utsatta, utan stöper även ett hål i rysk ekonomi.33 Inte
nog med att det själv arbetskraft från industrin det skapar även ett visst obehag hos utländska
investerare. I ett fall som detta är kanske stölden av arbetskraft högst marginell. Men när det
kommer till otrygga utländska investerare, har det en absolut påverkan på rysk ekonomi. I
lågkonjunktur är investeringar i länder som Ryssland svala. Investerarna håller i sina pengar
eftersom risken att placera i ett land med konflikter, ökar markant.
Istället går pengarna till investeringar i länder med stabil politisk trygghet. Ryssland har inte
de fundamentala institutioner som behövs för att internationella investerare skall våga gå in i
landet. Att Ryssland dessutom saknar olika typer av socialförsäkringar är själv till ytterligare
oro, eftersom det räknas till en viktig del för att ett land skall klara av etniska konflikter.
Migration
Den största delen av Rysslands migration kommer från forna Sovjetstater och det är till största
delen ryskspråkiga människor som immigrerar. Men det sker även migration demografiskt i
Ryssland, det sker en avfolkning av ryssar från östra Ryssland och Sibirien. Ryssland behöver
migration, eftersom dem har en negativ befolkningstillväxt.
Eftersom bristen på arbete i stora delar av östra Ryssland och Sibirien, har Ryssland haft en
stor inhemsk demografisk migration. Folk söker sig till städerna i väst för arbete, Lewis
skriver att omflyttningen av arbetskraften från den traditionella arbetskraften på landsbygden
till den mer moderna tjänstemanna/ industrisektorn, är en viktig del av ett lands ekonomiska
utveckling.
Det finns en urbaniseringsmodell (Lewismodellen)34, som i Bigsten är tolkad av Harris och
Todaro, som ville se varför folk på landsbygden flyttade in till städerna trots att det redan
fanns arbetslöshet. De hävdade att lönen på landsbygden var given till Wa, som var lägre än
den lön Wu de kunde få i städerna. På grund av arbetslösheten i städerna bedömdes
sannolikheten att en skulle få jobb, var lika för alla T. Det vill säga att formeln de använde sig
av blir T x Wu, så kriteriet att söka sig till städerna är då att T x Wu > än Wa. Migrationen
kommer att fortsätta till jämvikt är uppnådd dvs. när T x Wu = Wa.
Modellen beskriven ovan, bedömer jag som delvis sann. Självklart behövs det fler folk i
städerna, då Ryssland är en kraftigt växande ekonomi. Men eftersom en stor del av dess
naturtillgångar är belägna i ogästvänliga områden, som oljefälten i Sibirien tillexempel. Krävs
det därför att urbaniseringen inte blir alltför omfattande då detta driver upp priset på
arbetskraft i de glesbefolkade delarna. Då Rysslands huvudsakliga export är olja, gas och
33
34
Bigsten, Utvecklingens ekonomiska politik sid 110
Bigsten, Utvecklingens ekonomiska politik, sid 61
trävaror, skulle detta drabba landet ekonomiskt. Samt att oroligheterna i städerna med
växande kriminalitet och ökad fattigdom skulle bli mer kostsam.
Detta till trots, finns det i Ryssland idag en allt växande invandrarfientlighet. Tidigare har det
varit nynazister som har stått för de flesta hatbrotten. Men i finanskrisens spår, har våldet mot
invandrare ökat och nu har ungdomsorganisationerna till de stora partierna börjat ta upp
frågan.
Källor:
http://landguiden.se/
http://www.ne.se/lang/ryska-federationen/n%C3%A4ringsliv
http://www.economywatch.com/world_economy/russia/export-import.html
https://www.nordnet.se/web/pdf/struktureradeProdukter/penser/Accelerator_10_LatRyssKi.pd
f
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article391344.ece
http://www.economywatch.com/world_economy/russia/export-import.html
http://www.ryssland.net/html/foretag.htm
http://www.hejryssland.se/kortafakta/kortafakta.htm
http://modersmal-ryssland.com/ryssland/02_ryssland/ryssland.htm
http://www.ne.se/ryska-federationen
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article391344.ece
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/44/2006Russian_exports.PNG
http://www.fita.org/countries/russia.html
http://data.worldbank.org/indicator/NE.EXP.GNFS.ZS
Anders Bigsten (2003) Utvecklingens ekonomi och politik
http://www.heritage.org/Index/Country/Russia#trade-freedom
http://www.indexmundi.com/russia/distribution_of_family_income_gini_index.html
http://ibulletin.wordpress.com/2010/04/17/income-inequality-in-russia-limiting-botheconomic-and-demographic-growth/
http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=78
http://www.dn.se/nyheter/varlden/finanskrisen-goder-rasismen-i-ryssland-1.829348
Rysslands ekonomi, från svenska exportrådet
http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/3183.htm#profile
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3304&artikel=2515328
www.kniivila.net/2006/de-sju-oligarkerna/
http://www.nornik.ru/en/investor/report/fin_disclosure/
http://www.marknadskraften.com/artiklar/ryssland.shtml
Contemporary Russian politics, 2001 Oxford University Press. Edited By Archie Brown. Section 6.
http://www.census.gov/foreign-trade/statistics/product/enduse/imports/c4621.html
http://www.cnbc.com/id/33230032/Countries_with_the_Most_Foreign_Direct_Investment?sli
de=12
http://www.cbr.ru/eng/statistics/print.asp?file=credit_statistics/fdi_e.htm
http://www.dbresearch.de/PROD/CIB_INTERNET_ENPROD/PROD0000000000224964.pdf
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/COUNTRIES/ECAEXT/RUSSIANFEDER
ATIONEXTN/0,,contentMDK:21032960~menuPK:989684~pagePK:1497618~piPK:217854
~theSitePK:305600,00.html
http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2010/01/weodata/weorept.aspx?sy=2008&ey=2015
&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=45&pr1.y=13&c=922&s=NGDP_R%2C
NGDP_RPCH%2CNGDP%2CNGDPD%2CNGDP_D%2CNGDPRPC%2CNGDPPC%2CN
GDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CPPPSH%2CPPPEX%2CPCPI%2CPCPIPCH%2CP
CPIE%2CPCPIEPCH%2CLP%2CBCA%2CBCA_NGDPD&grp=0&a=
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2176rank.html
http://www.unctad.org/Templates/Page.asp?intItemID=3198&lang=1
http://www.unctad.org/sections/wcmu/docs/ciimem2p04_en.pdf
http://www.fni.no/russcasp/WP-2008-011_DBF_Monetary_Policy_in_Russia.pdf
http://www.unctad.org/sections/wcmu/docs/ciimem2p04_en.pdf
http://moneycentral.msn.com/investor/charts/chartdl.aspx?symbol=%2FRUBUSD
http://www.unctad.org/Templates/Page.asp?intItemID=3198&lang=1
http://www.heritage.org/Index/Country/Russia#trade-freedom
http://www.unctad.org/Templates/Page.asp?intItemID=3198&lang=1
http://www.swedishtrade.se/PageFiles/160495/RYSSLAND%20Ekonomisk%20rapport,%20
080310.pdf?epslanguage=sv
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/COUNTRIES/ECAEXT/RUSSIANFEDER
ATIONEXTN/0,,contentMDK:21032960~menuPK:989684~pagePK:1497618~piPK:217854
~theSitePK:305600,00.html
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards