Swedbank Östersjöanalys
Nr 13 y 31 oktober 2007
Ryssland
Ekonomisk hetta och utrikespolitisk frossa
• Rysslands ekonomiska tillväxt drivs av höga råvarupriser, stora
kapitalinflöden och en expansiv finanspolitik. Vi bedömer att BNP
ökar med 7 ½ % i år, för att avta till knappt 6 ½ % 2008.
• Den ryska björnen får se upp med hinder på vägen. Inflationen tilltar, ränteläget stiger och dämpar kredittillväxten. Bytesbalansens
överskott krymper snabbt när importen skjuter i höjden, samtidigt
som exporten utvecklas mediokert trots den starka omvärldsefterfrågan. På mikronivå saknas till stor del reformarbetet, som skulle
öka förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling.
• Inför parlaments- och presidentvalen pågår ett febrilt politiskt taktikarbete: Den stora frågan är vem som ersätter president Putin
och vilken roll Putin kommer att spela efter valen. Vår bedömning
är att politikens inriktning mot centralisering, nationalism och en
starkt reglerad och statligt orienterad marknadsekonomi fortsätter.
De utrikespolitiska relationerna med USA och EU är mycket frostiga, men kan komma att tina upp något efter valen.
• Trots den politiska osäkerheten, det otillräckliga reformarbetet och
något mindre starka tillväxtförutsättningar framöver, finns relativt
goda affärsmöjligheter för svenska företag. Inte minst innebär
Rysslands planer på att rusta upp infrastrukturen runt om i landet
en potential för svenska produkter. Sverige har dock börjat tappa
marknadsandelar i sin export gentemot Ryssland. Nu gäller det att
bryta den trenden!
Vår prognos för Ryssland:
BNP-tillväxt
(%)
Inflation
(KPI, %)
Bytesbalans
(% av BNP)
Budgetsaldo
(% av BNP)
2006 2007 2008
2006 2007 2008
2006 2007 2008
2006
6,7 7,5 6,4
9,8 8,4 7,2
9,6
2007 2008
6,0
4,0
7,3 5,0 2,5
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-post: [email protected] Internet: www.swedbank.se Ansvarig ugivare: Hubert Fromlet, 08-5859 1031
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-4897
1.
Ryssland förbereder sig för val
Det sjuder av politisk aktivitet i Kremls korridorer. Den 2 december i
år är det parlamentsval i Ryssland och i början av mars nästa år är
det dags för presidentval. Om folket fick välja utan restriktioner skulle
status quo råda för politikens företrädare. Ungefär tre fjärdedelar av
befolkningen ger sitt stöd till president Vladimir Putin. Det presidenttrogna partiet, Enade Ryssland, ser ut att få över hälften av rösterna
till parlamentsvalet. Restriktionen handlar dock om att president Putin
enligt konstitutionen inte har rätt att sitta en tredje mandatperiod.
President Putin är
fortfarande mycket
populär i Ryssland
Därmed är osäkerheten stor om den politiska framtiden: Vem skall efterträda president Putin och vilken roll kommer Putin att spela i rysk
politik framöver. Minst lika viktigt är att analysera om och på vilket sätt
rysk politik kan tänkas förändras efter valet.
Den politiska
osäkerheten är
stor och insynen
är dålig
Upprop pågår runt om i Ryssland för att förmå president Putin att sitta
kvar, trots konstitutionen. Putin har hittills meddelat att han inte vill att
konstitutionen ändras, utan att han istället avgår. Han har emellertid
nominerats till att toppa Enade Rysslands partilista och förutses bli
premiärminister. Ett inhopp under nästa mandatperiod där Putin åter
tar över presidentmakten är en möjlighet. Att han avvaktar till nästa
presidentval 2012 är annan möjlighet, och att han under tiden får en
explicit roll som chef för Gazprom – det statliga energibolag som redan idag är Putins huvudsakliga utrikes- och inrikespolitiska verktyg.
Premiärministern har hittills haft en underordnad roll i den ryska politiken, jämfört med presidenten. Den 24 september ombildade presidenten regeringen. Reformglade ekonomiminister Gref avgick, och
ersattes av tillika reformglada Nabiullina. Putin ersatte premiärminister Makhail Fradkov med Viktor Zubkov, chef för den ryska finansinspektionen och tidigare kollega med Putin från St. Petersburgstiden
i början av 1990-talet. Zubkov anses vara en övergångslösning, allt
medan maktkampen mellan de starkare kandidaterna Medvedev och
Ivanov fortsätter.
Putin har möblerat
om i regeringen
Osäkerheten om vem som blir president är dock fortsatt stor. Förutom
Medvedev och Ivanov bör inte Zubkov helt uteslutas trots sin förhållandevis höga ålder och ringa politiska erfarenhet. Även andra
presidentkandidater kan dyka upp från ingenstans – detta har ju hänt
förr!
Fördelen – från ett Putinperspektiv – med att den lojale Zubkov väljs
till president, är att maktövergången från president till premiärminister
skulle underlättas. Om Enade Ryssland dessutom får två tredjedels
majoritet i parlamentet (vilket inte alls är osannolikt) kan beslut om att
ändra konstitutionen lätt fattas, så att makten förskjuts från presidenten till premiärministern.
Parlamentet har på senare år inte haft någon betydande ställning i
rysk demokrati, eftersom oppositionen är svag. Det finns två Kremltrogna partier: Enade Ryssland (50 %) och det något mer vänsterorienterade Rättvisa Ryssland (15 %). Därutöver har kommunisterna
(17 %) och liberaldemokraterna (9 %) möjlighet att klara 7-procentsspärren.
2
Oppositionen är
svag …
Swedbank Östersjöanalys Nr 13
•
31 oktober 2007
Den partipolitiska strukturen i parlamentet speglar befolkningens relativt nöjda inställning. För många väger en högre levnadsstandard
tyngre än mänskliga rättigheter, fri press och ett starkt och oberoende
rättssystem. Endast 12 % av ryssarna anser att det är för lite frihet i
landet, medan hela 24 % tvärtom tycker att det är för mycket frihet.
Så många som 57 % anser att friheten är tillräcklig. Resten vet inte.
Därmed finns inte mycket till grogrund för förändringar och för en
starkare opposition.
… och en grogrund för
en starkare opposition
saknas
Möjligen finns det fördelar på lite längre sikt med att flytta den politiska makten från president till premiärminister, om det samtidigt skulle
innebära en större mångfald i partier och åsikter. Å andra sidan har
Putin redan inskränkt medias makt, samtidigt som media även blivit
mer likriktad. Genom att höja spärren för politiska partier från 5 till
7 % och samtidigt på andra sätt göra det svårare att bilda och registrera partier, har möjligheterna för nya politiska krafter försämrats.
Den politiska
mångfalden
underlättas inte,
snarare försämras
mänskliga rättigheter
Det är således sannolikt att president Putin – på ett eller annat sätt –
kommer att fortsätta att vara Rysslands ”tsar” även efter valet. Möjligen kan det bli en interimsperiod där han verkar i skymundan innan
regelverket tillåter en mer framträdande roll. Även med nya namn
som Medvedev eller Ivanov torde politiken inte förändras på något
markant sätt efter valet. Framgångsreceptet heter ”reglerad demokrati” med en ”statsorienterad marknadsekonomi”. Reglerna gynnar ofta
de statskontrollerade företagen, men samtidigt utvecklas gradvis
marknadskrafterna i icke-strategiska sektorer och privata förmögenheter tillåts.
För närvarande är många aktörer nöjda med den politiska och ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Det gäller såväl eliten, som byråkraterna. De ser att inkomsten per capita kommit upp till 1990 års
nivå, d v s före Sovjetunionens kollaps. De ser också att de finansiella
musklerna gentemot andra länder byggts upp, vilket gynnar Rysslands säkerhetspolitiska position i världen.
2.
Ryssland kompromissar inte med väst
I takt med kraftigt växande intäkter från råvaruhandeln har Rysslands
ekonomiska självförtroende stärkts. Parallellt växer nationalismen.
Drömmen är ett starkt och enat Ryssland i linje med 1970-talets Sovjetunionen. Samtidigt betraktas omvärlden i allt större utsträckning
som Rysslands fiender. Putins närmaste är de tidigare och de nuvarande säkerhetsmännen, en grupp som på ryska kallas siloviki, och
dessa har fått ett allt större inflytande i utformningen av den ryska utrikespolitiken.
Nationalismen stärks
av bättre ekonomiskt
självförtroende
Ryssland ser med besvikelse på hur USA avser att placera missilförsvar i Tjeckien och Polen, samtidigt som Natos utvidgning fortsätter. Smekmånaden mellan USA och Ryssland är definitivt över. USA
ifrågasätter i allt större utsträckning Rysslands användning av gas
och olja som påtryckningsmedel i regionen. President Putins statsbesök i Iran – det första sedan Stalins besök 1943 – där Putin gav sitt
stöd till Irans planer på att utöka sina kärntekniska anläggningar, har
sannolikt också irriterat amerikanska företrädare.
Relationerna med USA
har försämrats …
Swedbank Östersjöanalys Nr 13
•
31 oktober 2007
3
Konflikter med EU handlar, förutom om mordet på den tidigare ryske
agenten Alexander Litvinenko, om handelsutbytet inom energisektorn. Tidigare europeiska makthavare såsom Tysklands Schröder, Italiens Berlusconi och Frankrikes Chirac accepterade Rysslands framflyttning av position i ett allt mer upptrappande ”energikrig”, medan
nya företrädare såsom Tysklands Merkel visar sig vara mer ifrågasättande.
… och detta gäller
även med EU
I april försämrades relationerna mellan EU och Ryssland ytterligare
när Estland valde att flytta ”monumentet över Tallinns befriare” från
centrala Tallinn till en militärkyrkogård några kilometer bort. De ryska
reaktionerna (internetattacker, inställd handel, demonstrationer och
fysiska angrepp samt försök att lägga sig i estnisk inhemsk politik)
väckte starka reaktioner från Europaparlamentet.
I samband med en säkerhetspolitisk konferens i München i februari i
år ändrades det ryska tonläget och blev betydligt hårdare. Det finns
inte längre något utrymme för kompromisser. Kritiken mot den amerikanska utrikespolitiken har blivit mer högljudd. Vilka är troliga argument för denna nya hållning? Dels samlar president Putin poäng inför
president- och parlamentsvalen i det att Ryssland ses som en stark
nation utåt. Dels har Ryssland idag den ekonomiska styrka som ger
möjlighet att föra en egen linje i säkerhetspolitiska frågor, vilket Ryssland anser nödvändigt när ”USA:s unilatera utrikespolitik har misslyckats”.
Ryssland har
förändrat sitt
tonläge och
kompromissar
helst inte
Inom både säkerhets- och handelspolitiken finner Ryssland behov av
alternativa samarbetspartner. President Putin fortsätter att stärka
banden med Kina och Indien. Samtidigt är relationerna med väst viktiga, främst ur ett handelspolitiskt perspektiv. Förhandlingar om WTOmedlemskapet har med några få undantag avslutats bilateralt, men
det finns vissa problem i samband med de multilaterala förhandlingarna – inte minst vad gäller jordbrukssubventioner. Fortfarande finns
hopp om att Ryssland ska kunna bli medlem i WTO under nästa år.
Vägen till WTO är
fortsatt krokig, men
Ryssland når
sannolikt fram 2008
Rysslands värdskap för vinter-OS 2014 i Sochi är i första hand en
vinst för den ryska regionen Krasnodar, men väntas i Ryssland också
bli ett erkännande av landets ”ekonomiska och sociala duglighet”.
Därmed kan vinter-OS i Sochi bli ett politiskt verktyg för president
Putin och hans efterföljare, och eventuellt även en möjlighet att förbättra Rysslands relationer med omvärlden.
Vinter-OS 2014 kan
kanske värma upp
kyliga relationer
3.
Råvaror driver tillväxt – reformarbetet dröjer
Sedan år 2000 har Rysslands BNP ökat med närmare 55 %. I år förutses tillväxten uppgå till 7 ½ %, vilket är den högsta sedan år 2000.
Det är den inhemska efterfrågan som växer snabbast. Den privata
konsumtionen förutses öka med 12 % och bruttoinvesteringarna med
20 %. Som en följd växer importen snabbt, samtidigt som exporttillväxten är mer måttlig eftersom bland annat kapacitetsbrist och
rubelförstärkning inverkar dämpande.
Ryssland har de senaste åren gynnats av den starka efterfrågan på
råvaror runt om i världen, höga råvarupriser, låga globala räntor, billig
energi och ett överskott på arbetskraft. Resultatet är tvillingöverskott i
bytesbalans och budget. Valutareserverna är rekordhöga och väntas
4
Mycket har gått
Rysslands väg
under Putins två
mandatperioder
Swedbank Östersjöanalys Nr 13
•
31 oktober 2007
nå 450 miljarder USD i år. En oljestabiliseringsfond har funnits sedan
2003 och uppgår nu till 170 miljarder USD.
Vi förutser en fortsatt ekonomisk tillväxt kring 6-7 % under 2008. Råvarupriserna fortsätter att ligga kvar på relativt höga nivåer de närmaste åren. Det finns emellertid en stor osäkerhet kring Rysslands
medel- och långfristiga utveckling. Här följer några frågeställningar:
Hur starkt står Ryssland om råvarupriserna faller kraftigt och hur
går arbetet med att diversifiera ekonomin?
Ryssland räknar försiktigt i sina budgetplaner med ett oljepris
på 50 USD per fat, och detta klarar man relativt väl. Stabiliseringsfonden bidrar till detta. Om råvarupriserna skulle falla
kraftigare än så skulle den ryska björnen lunka långsammare,
men skulle samtidigt bli mer alert i sitt reformarbete. Trots de
höga råvarupriserna bedömer vi att Rysslands bytesbalansöverskott minskar gradvis, till följd av att importen ökar snabbare än exporten. Om inte reformarbetet kommer igång finns
risk att Ryssland inte klarar att hålla uppe tillväxttakten i ett
medelfristigt perspektiv, eftersom otillräckliga satsningar gjorts
för att stärka produktivitet, konkurrenskraft och stimulera diversifiering.
Den inhemska efterfrågan växer snabbt, vilket är ett tecken på
en tilltagande diversifiering i ekonomin. Sektorer som detaljoch partihandel, finans, byggindustri och transport tar allt större utrymme. Samtidigt klarar inte industrin och råvarusektorn
av att öka sin produktion i tillräcklig omfattning. Exporten utvecklas svagt, och Rysslands konkurrensveka tillverkningsindustri måste fortsätta att inrikta sin försäljning på marknader
i det forna Sovjetunionen. Grogrunden för en stark inhemsk
efterfrågan i ett längre tidsperspektiv utvecklas därmed inte för
närvarande.
Hur klarar de statliga företagen att omstrukturera sig och investera
för att höja den långsiktiga produktionsförmågan?
De två statliga gas- och oljejättarna – Gazprom och Rosneft –
har inte investerat tillräckligt för att dra nytta av den starka omvärldsefterfrågan. Gazproms produktion växer med 1-1 ½ %
per år, och Rosneft med inte mer än 3 %. Samtidigt minskar
produktionen även i de privata bolagen, till exempel Lukoil.
Den politiska inblandningen i energisektorn är en förklaring till
det svaga investeringsläget: Regelverket är otydligt; beskattningen hög och oförutsägbar. För närvarande är marginalskatten på råoljeexport hela 90 %.
Dessutom motarbetas utländska investerare i de strategiska
sektorerna, främst inom energi. Även om utländska direktinvesteringar ökar, är sannolikt potentialen underutnyttjad till följd
av regelverk och osäkerhet. I allt större utsträckning skapas
nu nya statliga bolag och konglomerat: Nanoteknologi (Rosnanotekh), vapenexport (Rosoboronexport blir Russian Technologies och omfattar en allt större del av tillverkningsindustrin), och byggnation inför vinter-OS i Sochi (Olimpstroi).
Swedbank Östersjöanalys Nr 13
•
31 oktober 2007
5
Därutöver finns planer på statliga bolag som sköter läkemedelsproduktion, fiske och vägbyggnationer. Rysslands väg
mot allt fler statliga bolag i allt fler sektorer är ett stort hot mot
den ekonomiska tillväxten på längre sikt.
Hur långsiktigt hållbar är den snabba kredittillväxten, inte minst vad
gäller utländsk upplåning i den privata sektorn? Och hur påverkas
Ryssland av oron på de internationella kreditmarknaderna?
Ryska företag och banker har gynnats av den höga likviditeten
i världsekonomin och de låga räntorna, samt även av att kreditvärderingen förbättrats vilket gjort det billigare att ta upp utländska lån. Deras utländska upplåning ökar med ungefär
60 % i årstakt och lånen utgör knappt 30 % av BNP. Utav
bankernas lånestock är 15 % relaterad till utländsk upplåning.
De stora kapitalinflödena har även dämpat det inhemska ränteläget. Den konjunkturskjuts Ryssland fått av utländska kapitalflöden kommer inte att bli fullt lika stark framöver.
Det finns risker med att låna kortfristigt i utlandet och sedan
låna ut långfristigt till ryska aktörer, inte minst när det globala
ränteläget stiger och tillgången till kapital minskar. De ryska interbankmarknadsräntorna har stigit i likhet med många andra
länders. För finansiellt svaga banker kan detta vara problematiskt, men dessa är små och betyder litet för det totala finansiella systemet.
Jämfört med ett kapitalinflöde på 67 miljarder USD under januari-juni i år, visade augusti månad ett utflöde på 5,5 miljarder USD. Därefter har en viss återhämtning skett. Samtidigt är
de ryska valutareserverna stora, och bytesbalansen visar kraftiga överskott. Kreditvärderingsinstituten har heller inte försämrat Rysslands kreditbetyg. Vi bedömer att effekterna av
kreditoron på Rysslands makroekonomi och finansiella system
blir relativt begränsade.
Den ryska centralbanken har valt att öka likviditeten för att underlätta för den inhemska finansmarknaden. Risken för kreditåtstramning ökar dessutom varje år av skatteskäl inför årsskiftet. Det litet högre inhemska ränteläget har en avkylande
effekt på en annars stark kreditexpansion i hushållssektorn (i
juli var ökningstakten 70 %), men riskerar samtidigt dämpa tillväxten i investeringar och produktion inom industri och handel, vilket inte är lika önskvärt.
Hur klarar centralbanken att hålla inflationen i schack? Behöver
penningpolitiken förändras?
I syfte att underlätta för finansmarknaderna har den ryska centralbanken tillhandahållit likviditet. Detta har också haft en pådrivande effekt på inflationen. Andra faktorer som ökar inflationen är den expansiva finanspolitiken, samt penningpolitiken
som tidigare inriktats på att hålla tillbaka förstärkningen av rubeln. När utländsk valuta absorberas av centralbanken ökar
penningutbudet av rubel, vilket höjer inflationen.
6
Swedbank Östersjöanalys Nr 13
•
31 oktober 2007
Energi- och transportpriser stiger med tvåsiffriga tal. Därutöver
stiger nu livsmedelspriserna allt snabbare: På ett år har priset
på bröd ökat med 24 %, på smör med 20 % och på mjölk med
17 %. Dels är jordbruksproduktionen otillräcklig på hemmaplan, dels ökar livsmedelspriserna även internationellt. I Ryssland utgör livsmedel 40 % av konsumentprisindex, och i Sverige endast 13 %. Den 24 oktober meddelades att pristak införs på viktiga livsmedel i syfte att stävja inflationen till slutet
av januari (när parlamentsvalet är över).
Ryssland kommer inte att klara sitt mål på 8 procents inflation
i år. I takt med att inflationen stiger, kommer trycket öka på
centralbanken att tillåta en förstärkning av rubeln. Före valen
kommer sannolikt penningpolitiken att lämnas oförändrad,
men därefter kan en rubelförstärkning inte uteslutas.
Finanspolitiken blir alltmer expansiv, bland annat för att finansiera
satsningar i Putins fyra nationella program (hälsa, utbildning, jordbruk och bostadsbyggande). Hur uthållig är finanspolitikens inriktning, och hur påverkas resten av ekonomin?
Rysslands budgetutgifter beräknas stiga med 28 % i år. Likväl
utvecklas budgeten gynnsamt och överskottet bedöms till 5 %
av BNP. Det är dock en försvagning jämfört med 2006, trots
en starkare tillväxt, vilket visar att utgifterna stiger snabbare än
intäkterna. Regeringens treårsplan indikerar också att detta
förhållande fortsätter och att överskottet är utraderat år 2010.
Så länge som råvarupriserna utvecklas så här starkt, är det
rimligt att satsa på eftersatta sektorer. Samtidigt bör satsningarna även inkludera omstrukturering, och inte enbart tillförsel
av nya medel till investeringar, löner och pensioner. I utformningen av finanspolitiken bör också hänsyn tas till inflationen,
som blir ett allt större problem.
4.
Fortsatt goda möjligheter för svenska företag
I takt med att den inhemska efterfrågan växer och befolkningens levnadsstandard förbättras, stiger också svenska företags intresse för
Ryssland. Dels förbättras möjligheterna att öka försäljningen på en
växande marknad, dels finns utrymme att förlägga produktion i ett
land som fortfarande har låga arbetskraftskostnader och en relativt
god utbildningsnivå.
I takt med ett växande Ryssland, stiger lönerna snabbt inte minst i
storstadsregionerna. Fortfarande är arbetskraftskostnaderna relativt
låga, men de är starkt växande. Kapacitetsbristen är påtaglig inom
vissa sektorer, personalomsättningen stor och det finns till och med
utländska företag som föredrar att ta in personal från hemlandet för
att skapa stabilitet i personalstyrka och lönekostnader.
Det finns en stor potential att öka produktion, distribution och försäljning i Rysslands olika regioner. Ofta är arbetskraftskostnaderna lägre
utanför Moskva och St. Petersburg, samtidigt som tillväxttakten i vissa fall kan vara högre. Ett ökat regionalt fokus lönar sig, inte minst för
företag som befinner sig i konsumtionsnära branscher.
Swedbank Östersjöanalys Nr 13
•
31 oktober 2007
Allt bättre
tillväxtutsikter
i Rysslands
många regioner
7
Rysslands politiska makt har valt att satsa strategiskt inom vissa sektorer, såsom energi, försvar, osv. I dessa branscher är det svårare att
verka som utländska företagare.
Korruption, svårigheter att ta tillvara företagets intressen i rättsprocesser och en överdrivet stor och tidsödande byråkrati kan vara hinder för etablering. Behovet av samarbete med förtroendefulla ryska
partner är därför stort, och bör inte underskattas. Därför kan etableringar ofta vara förknippade med långsiktiga engagemang, där vinstutsikterna också ska bedömas på längre sikt.
Exporten till Ryssland svarade för 1,1 % av total svensk export år
2000 och för 1,6 % 2006. Ryssland har således blivit en allt viktigare
mottagare av svensk export. Rysslands position har stigit från plats
17 till plats 14.
Samtidigt har Rysslands totala import ökat snabbare än Sveriges
Rysslandsexport. Sverige höll sina marknadsandelar intakta mellan
2002 och 2004, men har de senaste två åren tappat något. Även
Tyskland har tappat marknadsandelar jämfört med 2002-2004, men
tog tillbaka något under 2006. Sverige har fortfarande möjlighet att
bryta den negativa trenden, men då krävs ökade satsningar.
Se upp med
krympande
marknadsandelar
för svensk export
Ryssland planerar att bygga ut infrastrukturen med hjälp av privata
aktörer, även utländska. Det kommer att efterfrågas insats- och investeringsvaror, inklusive varor och tjänster som kan kopplas till miljöförbättringar. Här har Sverige ett kunnande som kan marknadsföras
och nyttjas i större utsträckning.
Gott om
investeringsprojekt
under kommande år
Ryssland fortsätter att utvecklas, men vägen till marknadsekonomi
och demokrati är inte spikrak. För att förbättra svenska affärsmöjligheter i Ryssland krävs att vi lär oss mer. Det handlar om makroekonomi, politik och historia, men minst lika mycket eller mer om mikroekonomi, inklusive regelverk och institutioner. Kunskap och förberedelser lönar sig!
Cecilia Hermansson
8
Swedbank Östersjöanalys Nr 13
•
31 oktober 2007
Fortsatt stark BNP-tillväxt
(BNP, procentuell förändring
Rysslands levnadsstandard ökar
(privat konsumtion, procentuell
förändring jämfört med föregående år)
jämfört med föregående år)
14
12.5
13
10.0
12
7.5
11
10
5.0
9
2.5
8
0.0
7
Q1
01
Q3
Q1
02
Q3
Q1
03
Q3
Q1
04
Q3
Q1
05
Q3
Q1
06
Q3
Q1
07
Source: Reuters EcoWin
-2.5
Q1
Q3
99
Q1
Q3
00
Q1
Q3
01
Q1
Q3
02
Q1
Q3
03
Q1
Q3
04
Q1
Q3
05
Q1
Q3
06
Q1
07
Source: Reuters EcoWin
Arbetslösheten faller långsamt
15.0
Exporten ökar, importen ökar än mer
12.5
(volym, procentuell förändring
jämfört med föregående år)
10.0
Percent
30
25
7.5
5.0
20
2.5
15
0.0
92
93
94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
Source: Reuters EcoWin
10
5
0
Inflationen stiger återigen
25.0
Q1
Q3
01
Q1
ew:sur01116-100
Q3
02
Q1
ew:sur01117-100
Q3
03
Q1
04
Q3
Q1
Q3
05
Q1
Q3
06
Q1
07
22.5
Source: Reuters EcoWin
20.0
Percent
17.5
Rekordhög investeringsökning i år
(bruttoinvesteringar, procentuell
förändring jämfört med föregående år)
15.0
12.5
10.0
25.0
7.5
22.5
5.0
01
20.0
02
03
04
05
06
07
Source: Reuters EcoWin
17.5
15.0
12.5
Rubeln stärks mot dollarn – M2 stiger
10.0
90
4.1
7.5
Dollar mot rubel (höger skala)
80
4.0
5.0
70
3.9
2.5
Penningutbud, M2
60
Q3
01
Q1
Q3
02
Q1
Q3
03
Q1
Q3
04
Q1
Q3
05
Q1
Q3
06
Q1
07
3.8
50
3.7
40
3.6
Source: Reuters EcoWin
30
hundredths
Q1
Percent
0.0
3.5
20
3.4
Styrränta
10
3.3
0
3.2
-10
3.1
00
01
02
03
04
05
06
07
Source: Reuters EcoWin
Ekonomiska sekretariatet
105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Hubert Fromlet, 08-5859 1031.
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt
tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i
publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och
kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen
därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat
underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna
göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel
eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys.
ISSN 1103-4897
Swedbank Östersjöanalys Nr 13
•
31 oktober 2007
9
