ledaren
Tsarernas lärdomar
Forum nr 11/05
7
PATRIK LINDFORS
E
n rysk tsar som står staty på ett torg i Helsingfors måste ha uträttat
något viktigt, speciellt när det handlar om ett torg där den världsliga och den andliga makten förenas med bildningen. Tsaren som
står på Senatstorget är Alexander II, omgiven av statsrådet, domkyrkan
och universitetet. Hans farbror, Alexander I, får nöja sig med en betydligt
anspråkslösare plats på universitetsbibliotekets gård, trots att det var han
som besegrade Napoleon.
Alexander II regerade över det väldiga ryska riket 1855–1881. Han har
gått till historien som ’frigörartsaren’, främst för att han avskaffade livegenskapen i Ryssland år 1861. Dessutom liberaliserade och reformerade
han det ryska samhället och skapade en grund för det kulturella uppsving
som skedde i landet, med Dostojevskij och Tolstoj i spetsen.
Alexander II tog över makten i ett Ryssland som styrts med järnhand
av hans far, Nikolaj I som regerade 1825–1855. Nikolaj I utnyttjade sin
makt till fullo och använde metoder som även bolsjevikerna hundra år
senare fann vara effektiva för att få full kontroll över folket, bland annat
straffläger, censur och en hemlig polis som övervakade det mesta som
skedde i landet.
Den hyllade ryske historikern och författaren Edvard Radzinskij ger i
sin färska bok Alexander II en ingående beskrivning av tsaren och hans
land. Han berättar om de krafter som släpptes lös då en totalitär statsapparat sakta monterades ned. Ryssland drabbades av terror, och Alexander
II tvingades inleda ett ’krig mot terrorn’ – för att bekämpa rörelser med
liknande motiv som de krafter som nu fått USA att inleda ett krig med
samma namn. Trots att tsaren skapade bättre förutsättningar för folket
utsattes han för sju mordförsök, det sista med dödlig utgång.
Radzinskij sammanfattar en av de ryska härskarnas viktigaste lärdomar,
”det är farligt att inleda reformer i Ryssland, men att avbryta dem är ännu
farligare”. Efter att Alexander II mördats valde hans son och efterträdare,
Alexander III, att stoppa den liberaliseringsprocess som fadern startat
och införde återigen ett envälde av asiatiskt snitt. Det var ett felsteg som
banade väg för bolsjevikernas blodiga maktövertagande 1917 och det
sovjetiska terrorväldet.
Dagens Ryssland håller snabbt på att skaka av sig det ok av förtryck och ofrihet som var en del av vardagen under såväl tsarerna
som sovjetledarna. Men fortfarande är det ett fåtal personer som
styr landet.
I Ryssland har makten alltid varit koncentrerad till den person
som leder riket, och därför har det kunnat ske stora förändringar när makten gått över i nya händer. Även Putin och
hans sätt att regera måste analyseras mot bakgrunden av
den tradition av tsarer och diktatorer som styrt landet
före honom.
Följer Ryssland sitt historiska mönster kan förändringarna bli stora när Putin ger ifrån sig makten. n
