Principprogram
Visionen: Den demokratiska
socialismen
Människans frigörelse är målet för
Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund. Vår vision är en värld
där alla människor ges möjlighet att
förverkliga sina innersta drömmar.
Människan hindras och begränsas idag av
olika former av förtryck och strukturella
hinder. Klassklyftor skapar ekonomiska
och andra orättvisor som leder till
ojämlikhet i livschanser och makt. Men
lika begränsande är de sociala och
kulturella klyftor som begränsar och skiljer
oss åt. Alla de människor som inte vill eller
kan finna sig i dagens samhällsnorm har
det per definition svårare. Kvinnor
förtrycks av könsmaktsordningen.
Människor med utländsk bakgrund tvingas
assimilera sig. Homo- och bisexuella samt
transpersoner tvingas leva i garderoben av
rädsla för hot och våld. Funktionsnedsatta
möts av dagliga, ibland ointagliga hinder i
kampen för att själva få välja sin livsstil.
Vi bygger vår ideologi på
övertygelsen om alla människors lika värde
och på insikten att människan är en social
varelse som växer och utvecklas
tillsammans med andra. Vårt mål är ett
demokratiskt socialistiskt samhälle byggt
på frihetens, solidaritetens och
jämlikhetens principer. Varje människa ska
ha rätt att styra över sitt eget liv och
tillsammans med andra forma framtiden.
Den unga socialdemokratin drivs av
viljan att bygga en framtid i verklig
mångfald, där människorna lever
tillsammans i en rättvis värld. Människans
kulturella, politiska, sociala och
ekonomiska frigörelse förutsätter både
trygghet och möjligheter till
självförverkligande.
Den starka människan
Människan är föränderlig och i
grunden god och har förmåga att utvecklas
livet igenom. Vi är sociala varelser som
behöver gemenskap och samhörighet för
att må bra. Samtidigt måste vi vara fria att
forma våra egna liv, ensamma och
tillsammans med andra. Socialdemokratin
har en positiv människosyn. Vi är alla
individer, med olika viljor och förmågor.
Men i ett avseende är vi lika: vi är alla lika
mycket värda.
Människan behöver trygghet för att
utvecklas. Men alla föds inte till en trygg
tillvaro. I stora delar av världen råder svält,
förtryck och misär. Hot, våld och krig är
den enda verklighet många människor
känner till. I ett samhälle där konkurrensen
tillåts dominera skapar otryggheten osäkra
och egoistiska individer. Samhällen som
bygger på utslagning föder uppgivenhet
och ilska.
Vi motsätter oss en sådan ordning. De
samhällen som inte erkänner människors
styrka och förmåga att styra över sina egna
liv och sin framtid är dömda att
misslyckas.
En värld som bygger på utslagning
och egoism är inte ett hållbart alternativ för
framtiden. Människan är en stark varelse
men beroende av samhällsgemenskapen.
Genom att gå samman kring idéer vi tror
på har vi makten att förändra verkligheten
och göra det omöjliga möjligt.
Makten över framtiden
Alla människors lika värde är
grunden för vår demokratisyn. Det betyder
bland annat att alla människor ska ha lika
rätt och möjlighet att påverka samhället
och framtiden. För att detta jämlikhetsideal
ska vara möjligt att uppnå krävs ett
demokratiskt system som fördelar den
politiska makten efter principen en
människa - en röst.
Socialdemokratin har valt den
demokratiska och reformistiska vägen.
SSU tycker att det är rätt väg att gå och en
väg fler stater ska uppmuntras att gå. Vi tar
avstånd från alla former av totalitära
samhällssystem där människorna inte kan
välja eller avsätta sina ledare eller påverka
sina liv och samhällen. I system som på
detta sätt begränsar människans makt gror
istället vanmakten, och vanmakt leder
ibland till att människor tar till våld eller
olika former av skadegörelse. Denna
utveckling är förståelig i totalitära system,
men kan aldrig vara acceptabel i en
demokrati som vår.
SSU vill låta demokratins idéer inte
bara prägla det politiska beslutsfattandet
utan hela samhället och människornas
förhållande till varandra. Vi vill skapa en
värld där ekonomisk demokrati ger
människor möjlighet att tillsammans styra
över utvecklingen. Där makten utövas
under lagar, där resurserna omfördelas via
skatter, där starka fackföreningar hävdar
löntagarnas intressen och där
konsumentorganisationerna ställer krav på
företagens varor och tjänster.
Idag upplever många människor
maktlöshet. Vanmakten finns överallt; i
skolan, på jobbet, i bostadsområdet och i
politiken. Många vänder därför demokratin
ryggen och allt fler struntar i att rösta.
Uppgivenheten skapar en allt djupare
klyfta mellan politiker och väljare som
hotar demokratin. Vi menar att demokratin
måste stärkas både internationellt och
lokalt.
Även om vi i Sverige lever i en
parlamentarisk demokrati är det viktigt att
komma ihåg att hundratals miljoner
människor på jorden fortfarande saknar de
mest grundläggande mänskliga
rättigheterna som allmän rösträtt, åsiktsoch mötesfrihet samt fackliga rättigheter.
Vår kamp för demokrati är därför global.
Vi vill bryta människors känsla av
vanmakt genom att skapa egenmakt. Alla
ska, oavsett inkomst, utbildning eller
ursprung äga makten att påverka sin egen
vardag. Egenmakt måste växa underifrån,
ur människans egna engagemang och
drömmar. Samhället måste ge möjlighet till
eget ansvar. Makten ska ligga så nära de
som berörs av besluten som möjligt. Denna
folkrörelsetradition har djupa rötter inom
svensk arbetarrörelse. Vi är övertygande
om att det ur egenmakt också växer en
större vilja och förmåga att påverka de
större samhällsfrågorna. Egenmakt blir på
så sätt inte ett mål i sig utan också ett
medel att stärka demokratin i stort.
Folkrörelsetraditionen där människor
fritt sluter upp kring en idé har förändrat
maktförhållandena i hela samhället. Denna
strategi är fortfarande aktuell och levande
när vi vill besegra orättvisor idag. Oavsett
om det är läxläsning i en förort eller
aktiviteter i en politisk förening handlar det
om att ta makten över sin situation, sitt liv
och sin vardag. De kämpande
folkrörelserna utgör en motkraft i
samhället, som är en viktig garant för
demokrati och dialog men också en
balanserande kraft mot marknadskrafterna.
I den ekonomiska globaliseringens
tid har makten allt mer förskjutits från
politikens arena till marknadens.
Internationella företag och
penningplacerare spelar ut enskilda länder
mot varandra i jakt på avkastning. Vår tids
kanske största utmaning handlar om att
stärka demokratin internationellt. För det
krävs ett större politiskt samarbete över
gränserna och tydliga internationella
spelregler. När ekonomin globaliserats
måste också politiken globaliseras. SSU
vill därför fördjupa samarbetet inom den
Europeiska unionen och utveckla det
globala samarbetet inom ramen för Förenta
Nationerna. Vi måste även stärka
socialistinternationalens röst som
gemensam röst för demokratiska socialister
i hela världen. Även fackföreningar måste
fortsätta att arbeta med internationellt
samarbete. Nationellt självbestämmande
måste i ökad utsträckning ersättas av
gemensamt beslutsfattande.
Frigör människan
SSU är en frihetsrörelse. Vi vill
frigöra människan och ge henne
möjligheten att förverkliga sig själv. Frihet
är en mänsklig rättighet för alla, inte bara
för några få. Frihet är inte något vi ska
behöva kämpa för och vinna i konkurrens
med andra, utan en självklar rättighet från
födseln – i Sverige och i hela världen.
Frihet kan vara frihet från någonting
– frihet från fattigdom, förtryck eller
förföljelse. En sorts trygghet som tillåter
oss att bestämma över de mest
grundläggande sakerna i våra liv. Men
frihet är mycket mer än så. Frihet handlar
också om möjligheterna att vara fri att resa,
flytta och bo var vi vill, ha råd att studera
och välja yrke efter intresse.
Frihet är tätt sammanknutet med
samhället och med andra människor. Ingen
är fri förrän alla är fria. Det vi gör påverkar
andra och det andra gör påverkar oss.
Ingen människa lever i ett vakuum. Det
innebär att den starkes frihet inte får
inkräkta på den svages frihet.
Inskränkningar måste till om alla
människors frihet ska kunna garanteras.
För att arbetstagarens frihet ska garanteras
krävs ibland att arbetsgivarens frihet
begränsas. De rika ländernas miljöskadliga
utsläpp begränsar de fattigare ländernas
möjlighet till tryggt liv. Det är de, och
kommande generationer, som drabbas värst
av de globala miljöproblemen.
För att garantera frihet för alla
människor krävs det därför vissa
gemensamt överenskomna lagar för hur vi
får bete oss. Utan dem blir friheten en
frihet bara för vissa: för de rika, de
välutbildade eller de med vassa armbågar.
Samtidigt finns det många områden
som bara den enskilde ska få råda över,
som inte politiken eller samhället ska lägga
sig i. Välfärden skall utformas så att den
frihet som uppnås med reformen är större
än den frihet som begränsas.
Alla ska ha samma möjligheter
Människor är olika. Vi är egna
individer, med vitt skilda viljor och
drömmar. Vi kommer att leva våra liv
olika och vi kommer att utvecklas åt olika
håll. Alla ska vi ändå ha samma rätt att
styra över våra liv och förverkliga våra
livsprojekt. Det är vad jämlikhet handlar
om – att ge människor oavsett ålder, kön,
klasstillhörighet, etnisk bakgrund, sexuell
läggning eller funktionsnedsättning –
maktresurser nog att bestämma över sin
framtid.
Än så länge kan vi inte mötas på lika
villkor i samhället. Än är vi inte jämlika.
Både inom Sverige och i världen är
villkoren dramatiskt olika för människor.
För att skapa det jämlika samhället
krävs naturligtvis allmän och lika rösträtt.
Men det räcker inte. Lika viktigt är
ekonomisk jämlikhet. Den som ständigt
oroar sig för om pengarna ska räcka kan
knappast hävda sin rätt eller ta makten över
sitt liv. På samma sätt är det inte den
arbetslöses makt särskilt stor och inte
heller kan den som är sjuk stå upp för sin
sak. Arbete åt alla och en god sjukvård och
omsorg är centralt för det jämlika
samhället. I dagens samhälle är dessutom
kunskap en viktig maktfaktor och god
utbildning för alla är därför en oerhört
viktig rättighet.
Inte heller betydelsen av samhällets
kulturella klyftor kan underskattas. Den
som från barndomen fått tillgång till en
dagstidning, den som tillsammans med
sina föräldrar gått till bibliotek och fått
tillgång till litteraturen och den som
diskuterat samhällsfrågor vid köksbordet
har bättre förutsättningar i livet.
Jämlika människor kan vara
annorlunda utan att betraktas som vare sig
för mer eller mindre värda. Skillnader i lön
som beror på olika lång utbildning eller
olika stort ansvar kan vara berättigat. Vi
kan dock aldrig acceptera den sneda
marknadsvärdering av olika
arbetsuppgifter som gör vissa underbetalda
och ger andra fantasilöner. Genom den
solidariska lönepolitiken kräver vi lika lön
för likvärdigt arbete. Inkomstskillnaderna
får inte vara så stora att de leder till
motsättningar och orättvisor och att
människor som tjänar minst inte kan leva
på sin lön.
Solidariteten gör världen fri
Aldrig har det varit tydligare än nu:
världen hänger ihop. Exemplen är många.
Västvärldens miljöförstöring leder till
översvämningar i tredje världen och till en
förvärrad växthuseffekt. När svenska
arbetare kräver bättre arbetsvillkor hotar
företagen att flytta utomlands, och när
stater skaffar kärnvapen darrar världen.
Allting hänger ihop.
Lika tydligt visar sig behovet av
samarbete. En orättvis värld är en osäker
värld. Med ohejdad konkurrens, egoism
och utslagning faller i längden alla
samhällen sönder. En hållbar värld bygger
tvärtom på solidaritet, att människor
känner ansvar och tar hand om varandra.
Framtida solidaritet handlar också om att
tänka på kommande generationer, på barn
och barnbarn. Den värld vi lämnar efter oss
ska vara en bra värld att leva i.
Vi människor måste sluta förbruka
jorden. Den är inte till för människan att
utnyttja, skövla och förgifta. Därför får inte
vår konsumtion slita på miljön utan att
reparera sina skador. All produktion måste
bära sina egna miljökostnader om världen
ska hålla för kommande generationer.
Ur solidaritetens trygghet kan
människor växa och utvecklas.
Solidariteten är, genom att den fungerar
som ett sammanhållande kitt i samhället,
en förutsättning för verklig frihet och
jämlikhet. Solidariteten är något helt annat
än välgörenhet – att någon hjälper efter
eget godtycke, solidaritet förutsätter en
ömsesidig relation.
Solidariteten handlar naturligtvis
också om värderingar. Det är en inställning
till livet och inte något vi gör för att vi
tjänar på det.
Välfärden bekämpar klassamhället
Sverige är ett samhälle där makten
och möjligheterna är orättvist fördelade
mellan människor. Stora ekonomiska
klyftor och en orättvis fördelning av makt
ger människor olika villkor och
förutsättningar att kunna påverka sitt och
hela samhällets utveckling. Sverige är på
så sätt ett klassamhälle som begränsar
medborgarna att förverkliga sina innersta
drömmar. SSU vill därför avskaffa
klassamhället och kapitalismen som
maktsystem.
Denna socialdemokratiska kritik och
vilja till förändring formulerades för mer
än hundra år sedan. Den är fortfarande
giltig trots att dagens system till viss del
ser annorlunda ut. Villkoren för både
arbete och kapital har förändrats. Idag har
många människor i Sverige en ekonomisk
trygghet. Genom att gå samman i
fackföreningar har vi också fått en
förhandlingsstyrka gentemot arbetsgivarna
som vi tidigare saknade. Men fortfarande
har de flesta mycket lite att säga till om på
sin arbetsplats. Under 1990-talet har
otryggheten dessutom ökat i spåren av
arbetslöshet och utslagning. Allt färre
vågar protestera mot orättvisorna på sin
arbetsplats.
Huvuddelen av allt kapital ägs idag
av antingen ensamma som små
aktiesparare eller tillsammans i form av
försäkringsbolag eller pensionsfonder.
Men det hindrar inte att makten över
kapitalet fortfarande ligger hos några få.
Dessa kan mycket väl vara färre nu än när
arbetarrörelsen bildades. Några få
kapitalförvaltare har alltför stor inverkan
på våra liv.
Många yrken idag kräver lång
utbildning och stor kunskap. Människor
med kunskap inom rätt område kan hamna
i en stark position på arbetsmarknaden och
i samhället i stort. Man kallar detta ibland
humankapital. Samtidigt som fler skaffar
sig rätt utbildning och erfarenheter finns
både behoven av enklare arbeten och
okvalificerad arbetskraft kvar. Detta
innebär att klyftorna växer.
Även det sociala utanförskapet ökar
återigen i Sverige. Klyftan mellan det
etablerade och det glömda Sverige växer. I
storstäderna är skillnaderna mellan dem
som har en plats i samhället och de som
står helt utanför tydligast. När
klassklyftorna vidgas drabbas de utsatta
hårdast. Fler än tidigare lever som
uteliggare och tiggeri har blivit allt
vanligare inslag i vardagen. Bland de som
flytt eller invandrat märks ett Sverige som
inte omfattar alla, ett samhälle som är djupt
segregerat. Detta kan vi inte acceptera.
Personer med utländsk bakgrund
diskrimineras ofta innan de kommit till
anställningsintervjun. De som får ett arbete
erbjuds oftast otrygga och tillfälliga
anställningar.
Regionala obalanser mellan stad och
landsbygd har också skapat nya klyftor.
Orter avbefolkas och kommunerna får det
svårt att upprätthålla servicen. Många går
också fortfarande utan arbete, andra
hänvisas till enklare jobb utan
utvecklingsmöjligheter. Lågutbildade
människor arbetar ofta med låga löner och
med dåliga arbetsförhållanden.
Arbetslöshet och ofrivilliga deltidsjobb gör
att många får gå till socialtjänsten för att få
pengarna att räcka månaden ut. Ungdomar
och funktionsnedsatta står ofta utanför
välfärds- och försäkringssystemen.
Maktlösheten och uppgivenheten över att
inte kunna påverka sitt liv växer. Det
sociala utanförskapet har många ansikten.
Samhället präglas fortfarande av
skillnader mellan de som har makt och
inflytande och de som står maktlösa utan
möjligheter att förändra sin livssituation.
Ett fåtal bestämmer över det som är
angeläget för ett flertal. Alla människor
räknas inte som jämbördiga utan tvingas se
sina liv utvecklas utan egen styrning.
Inflytande och ekonomiska resurser
fördelas orättvist mellan de anställda och
ägarna. Att makten och möjligheterna
ligger hos de som äger är inte förenligt
med SSUs syn på demokrati. Ett spritt
ägande är viktigt. SSU försvarar dagens
blandekonomi med sin variation av
offentligt, privat och kollektivt ägande.
SSU är en antikapitalistisk rörelse.
SSU ser samtidigt positivt på
marknadsekonomin och den privata
äganderätten. Vi ser marknadsekonomin
som förutsättningen för välfärd och
utveckling. Marknaden är överlägsen när
det gäller att skapa förutsättningar för
produktion av varor och tjänster i
samhället. Däremot inte sagt att vi vill ha
en oreglerad marknadsekonomi. Utan
politiska ingripanden och regleringar
fungerar marknaden inte så att den tjänar
alla medborgare i samhället.
SSU vill därför balansera
marknadsekonomins krav mot andra
värden. På olika sätt vill vi skapa ett
demokratiskt och jämlikt samhälle. Vi vill
utveckla och stärka välfärdssamhället.
Genom en väl utbyggd offentlig sektor
med en service som omfattar alla skapas de
bästa förutsättningarna för jämlika villkor.
Vissa områden måste undandras
marknadsinflytande. Sjukvård, omsorg och
utbildning får inte fördelas utifrån
marknadsprinciper och betalningsvilja utan
utifrån behov. Alternativa driftsformer och
olika pedagogiker inom offentlig sektor
kan berika samhället mycket. Men för oss
är det vitigt att dessa verksamheter är
offentligt finansierade, har samma
spelregler och är demokratiskt
kontrollerade av brukare och folkvalda. En,
i Sverige, underskattad driftsform är den
kooperativa. Med sin unika förmåga att
sammanfläta ansvarstagande med
konsumtion eller produktion kan denna
driftsform bidra till att samhällets resurser i
framtiden nyttjas än mer effektivt. Sverige
har länge haft en stark
konsumentkooperation, men det är först på
senare år som de kooperativa
tankegångarna har fått fäste i
produktionen. Inom den offentliga sektorn
finns idag mängder av exempel på hur
föräldrar, vårdbrukare och anställda tagit
över drift och planering såväl ekonomiskt
som kvalitativt. Många gånger har dessa
exempel visat sig överensstämma med
socialdemokratins vilja att samhällets
resurser, via skatter, ska fördelas enligt
principen av var och en efter förmåga, åt
var och en efter behov.
På arbetsmarknaden vill vi ge
anställda ökad makt över sin
arbetssituation. De anställda ska ges
inflytande över hur arbetet läggs upp, hur
arbetstiden förläggs och hur arbetsmiljön
ska se ut. På ett vidare plan ska anställda
även äga medinflytande över företaget.
Därför bistår SSU fackföreningarnas kamp
för att stärka de anställdas intressen.
Tillsammans med en kraftfull lagstiftning
för medbestämmande och egenmakt i
arbetslivet kan maktrelationerna inom
arbetslivet förändras.
Politiken och demokratin måste
vidgas till att på allvar bli internationell för
att balansera de internationella
kapitalrörelserna. De politiska partierna,
fackföreningarna och folkrörelserna är
centrala i det internationella arbetet. Ökat
politiskt och fackligt samarbete kan lösa
problemet med att länder och företag
konkurrerar genom att ha sämre villkor i
arbetslivet. Konsumentrörelsen kan
komplettera den traditionella politiska
kampen som ett redskap om den kan
samordnas väl och tillsammans sätter upp
gemensamma krav för en rättvis värld.
Genom samarbete inom olika
internationella organ ska Sverige verka för
en ordning där världsekonomin
kontrolleras och används för att bryta
fattigdomen och svälten.
Feminismen frigör människan
SSU är ett feministiskt
ungdomsförbund. Vi menar att kvinnan
aldrig kan bli fri om inte politiken utgår
från att människor diskrimineras inte bara
därför att de befinner sig i ett klassamhälle
utan också i ett könsdiskriminerande
samhälle. Jämlikhetspolitiken räcker inte
för att bryta den patriarkala
samhällsordningen.
Att vara kvinna innebär fortfarande
lägre lön, mindre inflytande i samhället
och huvudansvaret för hem och barn. Den
här orättvisa automatiken begränsar
kvinnan som individ och försämrar hennes
möjligheter att påverka sin egen
livssituation. Om man inser detta och vill
förändra ordningen är man feminist.
Socialdemokratins
jämställdhetspolitik har traditionellt
formats efter en klassanalys. Det vill säga
kvinnors plats i produktionslivet har varit
utgångspunkten när politiska reformer har
tagit form. En jämförelse mellan Sverige
och många andra industrialiserade länder
visar att vi kommit långt. Men
jämlikhetspolitiken har inte varit ett
tillräckligt verktyg för att uppnå
jämställdhet. Det är viktigt att förstå att
underordning och överordning i samhället
inte enbart skapas av klasstillhörighet.
Kvinnors ekonomiska och sociala situation
beror också på ett annat strukturellt
mönster – patriarkatet.
SSU är feministiskt därför att vi
försvarar människors rätt att vara sig
själva. SSU är likhetsfeministiskt. Det vill
säga att vi betonar människors
grundläggande likheter. Alla människor
ska vara fria att välja sitt eget liv. Alla
människor föds olika, inte för att de är
pojkar eller flickor utan för att varje
människa är unik. Tyvärr är det inte så
idag. Kvinnor och män stöps i olika
former. Män och kvinnor tillskrivs olika
egenskaper där manliga egenskaper
värderas högre och blir ofta norm i
samhället. Detta är en av de sätt på vilket
kvinnor underordnas män.
Vi anser att de egenskaper och
betydelser som vi kopplar samman med
kön till största delen är socialt skapade.
Genom uppfostran och samhällets tryck
anpassar vi oss successivt till normerna för
”manligt” och ”kvinnligt”. SSU menar att
genusordningen, att det bilogiska könet
tillskrivs sociala egenskaper, är ett hinder
för den mänskliga frigörelsen.
Alla dessa normer begränsar oss som
individer. När vi redan från födseln stängs
in i en av samhället bestämd kvinno- eller
mansroll hindras vi från att utveckla hela
vår personlighet. Både kvinnor och män
kan vilja ta hand om barn eller jobba inom
vården, och både kvinnor och män kan
vilja bli direktörer eller köra lastbil. Valet
måste ligga hos individen och inte i
föråldrade samhällsnormer. Det patriarkala
samhället är skadligt för alla. Alla
individer hindras från att utvecklas till den
människa man själv önskar då
möjligheterna för män och kvinnor är
förutbestämda.
Släpp kärleken fri
Individers sexualitet eller val av sätt
att leva får inte innebära inskränkta
rättigheter eller diskriminering. Kärleken
och familjen måste befrias från fördomar. I
Sverige är det bara socialt accepterat att
vara kvinna eller man. Det finns större
könsvariationer än så, hur många olika kön
det är relevant att prata om är svårt att
säga. Som det ser ut idag tvingas alla
människor in i två fack, antingen kvinna
eller man. Ovanpå detta läggs starka
patriarkala normer som genomsyrar hela
vårt samhälle. Detta är en del av det vi
kallar genussystemet. Det är viktigt att alla
människor har rätt att definiera sin egen
sexualitet. Synen på heterosexualitet som
norm gör att andra sexualiteter idag
betraktas som något avvikande och mindre
värt. Heteronormativiteten framställer och
återskapar heterosexualiteten som det
allmänt gällande och normala och
framställer alla andra former av sexualitet
som avvikande.
Heteronormativiteten är också aktivt
normerande, det vill säga att de som
avviker på olika sätt bestraffas för sitt
avvikande från normen.
Heteronormativiteten innebär också
att heterosexualiteten framställs som den
enda vägen till lycka. Detta kan också
märkas på likakönade förhållanden där
heteronormativiteten tvingar den ena att
inta ett annat genus. Vi vill vara med och
skapa en norm som ger utrymme åt alla
människor kärlek. Människor ska själva ha
rätt att bestämma över sin lust, sin
sexualitet och samlevnadsform. Vi vänder
oss mot den konservativa och
moraliserande kritik som finns i samhället.
Samhället ska stå neutralt till människors
personliga val av samlevnadsform och
sexualitet med enda begräsning att alla
måste vara med på det i fria val.
Mångfalden ersätter enfalden
Sverige ska vara ett land där alla
individer får leva sitt liv utan att begränsas
och styras av människors fördomar, rasism
eller främlingsfientlighet. Oberoende av
kulturell bakgrund, religiös
trosuppfattning, hudfärg eller
funktionsnedsättning ska individen ha
makt över sitt liv, kunna förverkliga sina
drömmar och ha ett jämlikt inflytande i
samhället. SSU menar att människans rätt
att vara sig själv är en grundläggande
princip som samhället ska byggas kring.
Sverige blir mer rikt om mångfalden tillåts
blomstra och om respekt får ersätta den
inskränkthet som finns.
Sverige är ett samhälle som i alltför
hög utsträckning utestänger människor
som inte ser ut som ”normalsvansken”, inte
talar språket korrekt eller har andra i enligt
svenska normer oklara kunskaper och
erfarenheter i sitt livsbagage. Alldeles för
många människor hindras från att omfattas
av samhällsgemenskapen. Människor med
utländsk bakgrund diskrimineras från att
vara fullvärdiga samhällsmedborgare
genom etnisk segregation. När det gäller
tillgången till utbildning, arbetslöshet och
inkomster är det tydligt att människor med
utländsk bakgrund befinner sig i ett
underläge, i en underordnad ställning.
Denna strukturella diskriminering
sker ofta och har sin grund i okunskap,
fördomar samt i historiska och religiösa
traditioner som har det vita, svenska som
norm. Diskrimineringen sorterar och
rangordnar människor och folkgrupper i
förhållande till varandra. Vi får heller
aldrig glömma att vi tror på en värld utan
gränser, därför måste Sveriges
migrationspolitik bli mer human – ingen
människa är illegal. Vid sidan av detta
finns den organiserade rasismen. Den
organiserade rasismen är en medveten
ideologi vars syfte är att exkludera vissa
människor från samhällsgemenskapen. All
form av diskriminering och rasism måste
krossas.
Klasskillnaderna förstärks av den
diskriminering som sker mot människor
med utländsk bakgrund. Denna
diskriminering skär genom och förstärker
klasstrukturen. Trots hög utbildning och
goda kunskaper blir människor med
annorlunda klingande namn bortsorterade
inför arbetsintervjuer. Trots tillräcklig
inkomst blir bostadssökande nekade
lägenhet eller hus för att de kommer från
en annan kultur än den svenska. I skolan är
det många elever med utländsk bakgrund
som känner att deras lärare behandlar dem
sämre eller annorlunda. Den etniska
segregationen och strukturella
diskrimineringen i Sverige är ett farligt
utanförskap.
Denna utveckling är inte
ödesbestämd eller opåverkbar. Politiken
tillsammans med människors öppenhet och
vilja kan skapa ett Sverige med möjligheter
för alla, där ingen stängs ute och alla
respekteras för sin bakgrund och sitt sätt att
leva. Detta är en förutsättning för att
socialdemokratin ska kunna förverkliga
drömmen om ett jämlikt samhälle. Som
villkor för detta krävs en aktiv
antidiskrimineringspolitik som bekämpar
den strukturella rasistiska diskrimineringen
och de etniska fördomar som finns i vårt
samhälle.
I ständig opposition mot orättvisor
Den demokratiska socialismens idéer
om frihet, jämlikhet och solidaritet är de
redskap vi har för att fortsätta den svenska
arbetarrörelsens hittills framgångsrika
arbete mot orättvisor och förtryck.
Våra mål förverkligas stegvis varje gång
människan vinner större makt över sitt liv.
Vi tror inte att det finns ett drömsamhälle
som kan uppnås en gång för alla. Istället
för vi en stadig kamp mot orättvisor och
vanmakt och för människans frigörelse.
Det innefattar frihet från förtryck, frihet
från at bli diskriminerad, frihet att ha
samma möjligheter och rättigheter oavsett
klass, etnicitet, kön och sexuell läggning.
Det är kampen för ett bättre samhälle som
driver oss framåt. Alla människors rätt till
ett rikt och gott liv kräver att vi handlar
enligt våra visioner. Tillsammans har vi
makten att förändra världen.
