VFU-bedömningssystemets struktur inom det sammanhållna
Lärarprogrammet
Ett utvecklingsarbete pågår inom UFL vid Göteborgs universitet sedan hösten 2007
för att förbättra den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom det
sammanhållna Lärarprogrammet. En del av detta arbete är att konstruera ett
rättssäkert och likvärdigt system för bedömning av studenternas prestationer
under VFU:n. Fokus för bedömningen är studentens utveckling av vissa
handlings- och reflektionskompetenser.
Bedömningen görs fyra gånger under utbildningen och fokuserar på olika sätt på
studentens gradvisa utveckling mot examensmålen. Vid tre av dessa tillfällen
utgör bedömningen underlag för examination i kurser inom programmet.
VFU-bedömningssystemet är uppbyggt kring tolv dokument (varav detta är ett):
-
”VFU-bedömningssystemets struktur”,
-
målen för Lärarexamen,
-
”VFU-bedömningsmallen”,
-
bedömningsformulär (fyra stycken),
-
självvärderingsformulär (fyra stycken), samt
-
”Handlingsplan vid problem med studentens VFU”.
Examensmålen är bedömningssystemets centrala utgångspunkt. Utifrån en
tolkning av examensmålen har bedömningskategorier konstruerats. Bedömningskategorierna har konstruerats i en progression i (upp till) fyra steg.
Bedömningskategorierna finns samlade i ”VFU-bedömningsmallen”. Denna är i
sin tur utgångspunkten för konstruktionen av de åtta formulären. Varje steg har
två formulär: ett självvärderingsformulär (som studenten fyller i) och ett
bedömningsformulär (som VFU-ledaren fyller i).
Bedömningen av studentens prestationer under VFU:n görs av VFU-ledaren,
LLU:n och i förekommande fall också av HFU-lärare. Det är VFU-ledarens uppgift
att lämna in VFU-bedömningsformuläret som underlag för examination i Steg 2–4.
I de fall VFU-ledaren bedömer att studentens prestationer under VFU inte är
tillräckliga för den aktuella nivån, eller om VFU-ledaren till och med är tveksam
om studentens möjlighet att uppnå examensmålen, så erbjuds studenten extra stöd
i enlighet med ”Handlingsplan vid problem med studentens VFU”.
Nedan följer en fördjupad presentation av VFU-bedömningssystemet.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)
Postadress Box 100, SE 405 30 Göteborg
Besöksadress Föreningsgatan 20 / Viktoriagatan 30 A
031 786 0000, 031 786 5515 (fax)
www.ufl.gu.se
2/5
VFU-bedömningssystemet och examensmålen
VFU-bedömningssystemet vilar på följande tolkning av examensmålen.
Lärarprogrammet är en professionsutbildning. Det övergripande målet är att
utbilda reflekterande, omdömesgilla och lärande praktiker. I examensordningen är
lärandemålen (examensmålen) ordnade i tre kategorier: ”kunskap och förståelse”,
”färdighet och förmåga” och ”värderingsförmåga och förhållningssätt”.
Examensmålen bär inom sig en serie kompetenser/förmågor som sammantaget
utgör lärarprofessionaliteten.
Lärarprogrammet kan dels beskrivas utifrån ett kort och ett långt tidsperspektiv,
dels utifrån en kategorisering av olika sätt som studenter utvecklar sin
professionalitet på. I ett långt tidsperspektiv är målet med Lärarprogrammet att
studenten ska utveckla kunskaper och kompetenser för professionshandling. Det
långa tidsperspektivet kan också formuleras som att målet med Lärarprogrammet
är att studenten efter avslutat program ska visa förmåga till ”kunskap i
professionshandling”.
I ett kort tidsperspektiv, inom utbildningen, utvecklar studenten kunskap inför
professionshandling, genom professionshandling och genom reflektion över
professionshandling. Den första typen av kunskapsutveckling äger rum och
bedöms inom HFU. Den andra typen av kunskapsutveckling äger rum och
bedöms inom VFU. Den tredje typen kan bedömas både inom VFU och HFU.
VFU-bedömningssystemets fokus är bedömning av kunskapsutvecklingen genom
och genom reflektion över professionshandlingar inom utbildningen. Examinationen
görs alltid av en av universitetet utsedd examinator. VFU-bedömningssystemet
vilar på detta sätt på en ansvarsfördelning mellan HFU och VFU avseende
bedömningen och examinationen av studentens utveckling mot examensmålen.
Sett utifrån examensmålen för Lärarprogrammet utgörs lärarprofessionalitet av
integrationen av två övergripande uppdrag, det pedagogiska uppdraget och
tjänstemannauppdraget. Dessa uppdrag vilar på en serie förmågor och kompetenser
som skrivits fram i examensmålen: ämneskompetens, pedagogisk kompetens,
förmåga till reflektion och självreflektion, förmåga till empati, kommunikativ
kompetens, förmåga till självständighet, förmåga till samarbete, förmåga att delta i
verksamhetsutveckling, ledarskapsförmågor.
En kompetens som hamnat allt högre på den utbildningspolitiska dagordningen
sedan 1970-talet, och som där ställts i relation till diskussionen om att
vetenskapligt förankra lärarutbildningen, är kompetensen att utveckla verksamhet.
Förmågorna till reflektion och självreflektion är väsentliga delar av denna
kompetens, och VFU-bedömningssystemet handlar delvis om att bedöma
utvecklingen av denna handlingspotential hos lärarstudenten.
Vidare vilar den pedagogiska kompetensen på en lång serie olika kunskaper –
inom ämne(sområde), om vetenskaplig kunskapsbildning, om lärande och
undervisning, om bedömning och betygsättning, om styrdokument, om IKT, om
värdegrunder – och på förmågan att omsätta alla dessa kunskaper i handling, i
pedagogisk verksamhet. Central i VFU-bedömningssystemet är bedömningen av
studentens utveckling av olika handlingskompetenser.
3/5
Ett andra övergripande fokus i VFU-bedömningssystemet är bedömningen av
studentens förmåga att reflektera över genomförda professionshandlingar. Denna
aspekt av systemet fördjupas i avsnittet ”Bedömningssystemets pedagogiska
grundval”.
Rubrikerna i ”VFU-bedömningsmallen” följer inte rubrikerna i examensmålen.
Mallen är istället strukturerad efter vissa aspekter av innehållet i examensmålen:
(1) Ämne/ Ämnesområden (2) Styrdokument/Legala ramar, (3) Pedagogisk
verksamhet, (4) Sociala relationer, (5) Värdegrunden och (6) Självreflektion. Valet
av rubriker/innehåll motiveras av att detta är aspekter som är viktiga i den
kommande professionen, som komponenter i en profession centrerad kring
kunskap i handling.
Vissa av de kategorier som bedömningssystemet utgörs av kan också bedömas
under HFU. Skälet till att dessa ändå är med i VFU-bedömningssystemet är att
dessa kunskaper och kompetens utvecklas genom professionshandling, dvs. under
VFU.
VFU-bedömningssystemet som del av kurs inom Lärarprogrammet
VFU-bedömningssystemet utgår från den av UFL fastställda principen att ”VFU
alltid är del av kurs”. Detta är en princip som rör den innehållsmässiga
integrationen av olika delar av kurser inom programmet (se Utbildningsplan för
Lärarprogrammet. Bilaga 4, kap. 3.1 och 3.4.). Principen vilar på följande tvådelade
definition.
1. Med ”del av kurs” menas del av hel kurs.
2. VFU kan inte vara innehållsmässigt skild från HFU.
Denna definition vilar i sin tur på den definition av kurs finns i
Högskoleförordningen (SFS 1993:100) 6 kap 14 och 15 §§. Varje kurs ska ha en
kursplan. I denna ska bland annat anges det antal poäng som kursen omfattar.
Denna poängangivelse avser hel kurs. Kurs kan i sin tur delas in i delkurser och
VFU kan på olika administrativa sätt göras till del av kurs. VFU kan emellertid inte,
som nämnts, innehållsmässigt skiljas från HFU.
En annan viktig utgångspunkt är att studenten under utbildningen ska utveckla
såväl teoretiska som praktiska former av kunskaper och att dessa kunskapsformer
ska integreras. En hörnsten i VFU-bedömningen är denna integrativa princip.
VFU-bedömningen är lokaliserad till specifika kurser inom Lärarprogrammet. Steg
1 ligger i AUO1, i utbildningens första termin. Steg 2 ligger i första inriktningens
andra termin; detta är utbildningens tredje termin. Steg 3 ligger i AUO2; det är
utbildningens tredje sista termin. Steg 4 är lokaliserad till AUO3. Den ligger i
normalfallet som sista termin i Lärarprogrammet, men studenten har också
möjlighet att lägga den som näst sista termin.
VFU-ledarens bedömning ligger till grund för examination i Steg 2–4.
VFU-bedömningen har också som syfte att skapa en spärr för det fåtal studenter
som inte bedöms ha förutsättningar att uppnå examensmålen. Denna spärr finns i
Steg 2. I de fall VFU-ledaren bedömer att studentens prestationer under VFU inte
är tillräckliga för den aktuella nivån, så erbjuds studenten extra stöd i enlighet
4/5
med ”Handlingsplan vid problem med studentens VFU”. De studenter vars
prestationer fortfarande efter detta stöd inte bedömts som tillräckliga på nivån, får
inte ut alla poäng på kursen (första inriktningens andra termin) och blir därmed
inte antagen på AUO2, eftersom det krävs 60 hp från första inriktningen för att bli
antagen där.
Bedömningssystemets pedagogiska grundval
Samtliga bedömningar i VFU-bedömningssystemet är formativa. Att bedömningen
är formativ betyder i sammanhanget att den syftar till att tydliggöra för studenten
hur progressionen i utbildningen ser ut, vilka kompetenser hon/han behöver
utveckla och att hjälpa henne/honom att utveckla en förmåga att själv identifiera
sina utvecklingsbehov. Därför har varje bedömningssteg två formulär: VFUledarens bedömningsformulär och studentens självvärderingsformulär. En
grundbult i VFU-bedömningen är samtalet mellan VFU-ledare och student om
studentens prestationer under VFU:n och om studentens reflektioner kring denna,
utifrån de kategorier som finns i formulären för respektive steg.
Bedömningen i Steg 1 ligger inte till grund examination inom AUO1 varför denna
bedömning uteslutande är formativ. Då Steg 2–4 ligger till grund för examination
är dessa bedömningar också summativa.
Vidare finns det en tyngdpunktsförskjutning i systemet från Steg 1, där
bedömningen är enbart formativ, till Steg 4, där det finns en tyngdpunkt på det
summativa. AUO3 innehåller en VFU-period om fem sammanhängande veckor,
vilken är programmets avslutande och samlande tillfälle för studenten att pröva
och utveckla sin professionalitet. Bedömningen i Steg 2 och Steg 3 ligger förvisso
till grund för examination i respektive kurs, men det huvudsakliga syftet med
bedömningen är formativt.
Utgångspunkten för VFU-bedömningssystemet är att VFU-ledaren, i dialog med
LLU och student, står för bedömningen och därigenom skapar ett underlag för
examination. VFU-ledaren har två övergripande uppgifter – att bedöma
studentens handlingskompetenser och den gradvisa utvecklingen av dessa, samt
att bedöma studentens förmåga att reflektera över sina handlingar och den
gradvisa utvecklingen av denna förmåga.
Sett utifrån det grundläggande målet att utveckla rättssäkerheten i VFUbedömningen, skulle även HFU-lärare vara delaktig i bedömningen i Steg 2–4. Då
skulle bedömningen av handlingarna vara mer systematiskt grundade i de
högskoleförlagda delarna av utbildningen. Detta gäller kanske särskilt
bedömningen i Steg 2. Erfarenheterna av att genomföra VFU-bedömningen genom
ämnesdidaktiska besök och i ett uppföljande trepartssamtal mellan student, VFUledare och ämnesdidaktiker är goda. Med den ökade rättssäkerheten följer i dessa
fall som regel en innehållsmässig kvalitetshöjning av VFU-bedömningen som
helhet.
VFU-bedömningsmallen är, som tidigare nämnts, uppbyggd kring en progression
i fyra steg. Mallen åskådliggör olika typer av progression. Lärarprofessionen
bygger, som diskuterats ovan, på en mängd kunskapsområden och kompetenser.
Dessa bildar tillsammans en efter hand alltmer komplex väv. En central aspekt av
5/5
progressionen utgörs av den ökande komplexiteten och en del av bedömningen
fokuserar på studentens förmåga att hantera denna. Viktiga aspekter av detta är
studentens förväntade ökande förmåga att problematisera och integrera. Detta
avspeglas i bedömningsmallen på två sätt: dels i hur enskilda bedömningskategorier är utformade, dels genom att vissa bedömningskategorier inte finns
med i Steg 1 och Steg 2. Progressionen utgörs även av studentens (uppvisade)
ökade självständighet och förmåga att samarbeta.
Utformning och användning av formulären
Det initiala uppdraget för Bedömningsgruppen och det övergripande målet med
VFU-bedömningssystemet är att skapa rättssäkerhet och likvärdighet i
bedömningen av VFU:n. När VFU-bedömningssystemet utarbetades lades det till
ytterligare mål. Ett mål är att lokalisera och stödja studenter med problem med
VFU:n. Ett annat mål att skapa ett system som sätter fokus på studentens
utveckling mot examensmålen, utifrån en systematisk syn på progressionen inom
programmet. Utformningen av formulären speglar alla dessa mål:
Bedömningskategorierna är desamma på båda formulären i respektive steg.
På båda formulären i respektive steg ska VFU-ledaren garantera att ett
samtal med studenten har ägt rum.
På VFU-ledarens formulär finns såväl utrymme för att göra en bedömning
av studenternas prestation för varje bedömningskategori som till att göra en
sammanfattande bedömning.
På VFU-ledarens formulär för Steg 1–3 finns det utrymme att ange vad
studenten ska arbeta med att utveckla under nästföljande VFU-period.
Att VFU-bedömningen har flera mål påverkar inte bara utformningen av
formulären. Detta får också konsekvenser för användningen av formulären.
Formulären/bedömningskategorierna är i varje steg utgångspunkten för bedömningen. VFU-ledaren bör se relationen mellan bedömningskategorier och sammanfattande bedömning som dynamisk. För varje kategori ska VFU-ledaren bedöma
om studentens prestation är tillräcklig för den aktuella nivån (det aktuella steget).
Den sammanfattande bedömningen är emellertid inte en fråga om att ”räkna
kryss”. Bedömningskategorierna anger fokus för bedömningen utifrån examensmålen. Det åligger VFU-ledaren att identifiera studentens utvecklingsbehov
gentemot examensmålen och att bedöma om dessa är så stora på den aktuella
nivån att studenten behöver ytterligare VFU på denna nivå.
Denna punkt är viktig eftersom bedömningen i Steg 2–4 utgör också utgör ett
underlag för examination i olika kurser inom Lärarprogrammet.
Bedömningskategorierna utgör en avvägning mellan innehållet i examensmålen,
programmets kurser och de verksamheter programmet utbildar för. Ibland är
formuleringarna medvetet öppna. I något fall är det angivet att kategorin enbart är
relevant för tidigare åldrar eller senare åldrar. I andra fall är inte hela kategorin
relevant för alla åldrar. Bedömningen måste fokusera på vad som är relevant för
den aktuella verksamheten, både för respektive kategori och som helhet betraktad.
